liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Aronsson, Peter
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kulturarvens dynamik: det institutionaliserade kulturarvets förändringar2005Book (Other academic)
    Abstract [en]

    I augusti 2004 arrangerade Tema Kultur och Samhälle (Tema Q) en nationell konferens under rubriken Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Konferensen syftade i främsta rummet till att lägga grunden för en nationell forskningsöversikt över ett växande akademiskt fält: forskning om kulturarv och historiebruk. Medan en sådan översikt i 1990-talets början inte hade tagit lång tid i anspråk är situationen en bit in på det nya seklet en annan. Idag är många forskare inom skilda discipliner eller tvärvetenskapliga miljöer sysselsatta med frågeställningar som kretsar kring den sammanvävda relationen mellan konstruktionen och användningen av historia. Föreliggande antologi innehåller artiklar skrivna av konferensens deltagare. Vår förhoppning är att den kan fungera dels som en introduktion till den nationella kulturarvs- och historiebruksforskningen, dels som en utgångspunkt för diskussioner om vilka viktiga frågor som ännu inte har blivit ställda.

    Konferensen Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar arrangerades i samråd med Museivetenskapliga rådet och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Härmed fångade den också upp viktiga initiativ som tagits för att utveckla och fördjupa forskningen kring kulturarv och historiebruk. Vid Linköpings universitet har tematisk och tvärvetenskaplig forskning om kulturarv bedrivits sedan ett femtontal år, bland annat inom det av Forskningsrådsnämnden finansierade projektet ”Modernisering och kulturarv”. Tillkomsten av Tema Kultur och samhälle (Tema Q) har inneburit att kulturarvsforskningen vid Linköpings universitet har förstärkts. Museivetenskapliga rådet har under en lång tid strävat efter att få till stånd en bred institutionshistorik över museerna, och på andra sätt försökt stimulera museivetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond, slutligen, har på olika sätt försökt främja forskning om kulturarv och museer, bland annat genom konferensen Kulturarvet, museerna och forskningen, som genomfördes i samarbete med Forskningsrådsnämnden och Tema Teknik och social förändring 1997.

     

  • 2.
    Aronsson, Peter
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hillström, MagdalenaLinköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    NaMu, making national museums program, setting the frames, 26-28 February, Norrköping, Sweden2007Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of Making National Museums (NaMu) is to develop the  tools, concepts and organisational resources necessary for  investigating and comparing the major public structure of National  Museums, as created historically and responding to contemporary challenges of globalisation, European integration, and new media.What are the forces and values of traditional national display in dealing with challenges to national, cultural and political discourse? This will be achieved by a series of conferences providing a venue for younger scholars and eminent researcher to gather and develop the multi-disciplinary competence necessary to understand and compare the dynamics of national museums in a framework of a broadly understood historical culture and identity politics

    Setting the Frames was the first workshop in a series of six  international conferences. The papers presented are published in the proceedings of LiU E-press.

  • 3.
    Beckman, Svante
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies.
    Museets självbilder2003In: Museer och framtidstro / [ed] Lennart Palmqvist, Svante Beckman, Stockholm: Carlssons , 2003, 1, p. 246-270Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Museiprojektet Framtidstro möjliggjorde för museerna att ge ett eget innehåll o en egen gestaltning av temat. Denna studie av projektet har som utgångspunkt att en jämförelse o analys av de olika utställningarna skulle kunna spegla museernas självbild.

  • 4.
    Beckman, Svante
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies.
    Museiväsendets väsen2001In: Tvärsnitt, ISSN 0348-7997, Vol. 23, no 4, p. 32-43Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Brusman, Mats
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Eskilsson, Anna
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    En kväll på Klubb Sunkit: När lågt blir högre2009In: Kulturellt: Reflektioner i Erling Bjurströms anda, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, p. 31-40Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 6.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ansvaret för kulturarvet: Studier i det kulturhistoriska museiväsendets formering med särskild inriktning på Nordiska museets etablering 1872−19192006Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis traces and analyses important changes in cultural heritage and museum politics during the 19th century. It tells two overlapping narratives. One is about the museum founder Artur Hazelius and the creation and expansion of The Nordic Museum (Nordiska museet). The other concerns the indecisive construction of meaning and organisational forms for state responsibility for the cultural heritage. The latter story begins in 1810 and the former in 1872.

    The 19th century is commonly described as the breakthrough for a new era, a time when the cultural heritage became a matter of the state and a part of state promoted nationalism. This thesis instead sheds light on the uncertainties, hesitations and conflicts involved in the construction of national cultural heritage politics and practices. It emphasises the alternatives to state administration that were launched and the crucial role played by associations and voluntary organisation in the preservation of the cultural heritage. It observes the significance of histories and of counter-histories in the controversies over the ownership of and responsibility for the cultural heritage. The way different political positions grow out of conflicting stories of institutional origin is considered.

    The thesis also focuses on the gradual emergence of a museum profession and its implications for the development of the Nordic Museum and for museum politics in general.

  • 7.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Artur Hazelius, Nordiska museet och ansvaret för kulturarvet2009In: Nordisk Museologi, ISSN 1103-8152, no 1, p. 105-122Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The thesis traces and analyses important changes in cultural heritage and museum politics during the nineteenth century. It tells two overlapping narratives. One is about the creation and expansion of Nordiska museet, and about the museum founder, Artur Hazelius. The other concerns the indecisive construction of meaning and organisational forms for state responsibility for the cultural heritage. The nineteenth century is commonly described as a time when cultural heritage became a concern of the state. This thesis instead sheds light on the uncertainties involved in the construction of national cultural heritage politics. It emphasises the crucial role played by voluntary organisations. It observes the significance of histories and of counter-histories in the controversies about the ownership of the cultural heritage and responsibility for maintaining it. The thesis also focuses on the emergence of a museum profession and its implications for the development of Nordiska museet and for museum politics in general.

  • 8.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q.
    Arvtagarna: Minnen och museipolitik vid Nordiska museet och Skansen 1902 i2005In: Kulturarvens dynamik: det institutionaliserade kulturarvets förändringar / [ed] Peter Aronsson & Magdalena Hillström, Linköping: Linköpings universitet , 2005, p. 98-110Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I augusti 2004 arrangerade Tema Kultur och Samhälle (Tema Q) en nationell konferens under rubriken Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Konferensen syftade i främsta rummet till att lägga grunden för en nationell forskningsöversikt över ett växande akademiskt fält: forskning om kulturarv och historiebruk. Medan en sådan översikt i 1990-talets början inte hade tagit lång tid i anspråk är situationen en bit in på det nya seklet en annan. Idag är många forskare inom skilda discipliner eller tvärvetenskapliga miljöer sysselsatta med frågeställningar som kretsar kring den sammanvävda relationen mellan konstruktionen och användningen av historia. Föreliggande antologi innehåller artiklar skrivna av konferensens deltagare. Vår förhoppning är att den kan fungera dels som en introduktion till den nationella kulturarvs- och historiebruksforskningen, dels som en utgångspunkt för diskussioner om vilka viktiga frågor som ännu inte har blivit ställda.

    Konferensen Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar arrangerades i samråd med Museivetenskapliga rådet och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Härmed fångade den också upp viktiga initiativ som tagits för att utveckla och fördjupa forskningen kring kulturarv och historiebruk. Vid Linköpings universitet har tematisk och tvärvetenskaplig forskning om kulturarv bedrivits sedan ett femtontal år, bland annat inom det av Forskningsrådsnämnden finansierade projektet ”Modernisering och kulturarv”. Tillkomsten av Tema Kultur och samhälle (Tema Q) har inneburit att kulturarvsforskningen vid Linköpings universitet har förstärkts. Museivetenskapliga rådet har under en lång tid strävat efter att få till stånd en bred institutionshistorik över museerna, och på andra sätt försökt stimulera museivetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond, slutligen, har på olika sätt försökt främja forskning om kulturarv och museer, bland annat genom konferensen Kulturarvet, museerna och forskningen, som genomfördes i samarbete med Forskningsrådsnämnden och Tema Teknik och social förändring 1997.

  • 9.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Contested Boundaries: Nation, People and Cultural History Museums in Sweden and Norway 1862–19092010In: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 2, p. 583-607Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It has become commonplace to assert that museums embody, perform and negotiate national identities. Many researches in museum history have stressed a close relationship between nation building and the origin and formation of the modern public museum. Museums, it is argued, contributes to the construction and repre-sentation of the ethnical and historical distinctiveness of the nation’s self’. This article explores the ambiguities of the concept when applied to the establishment of cultural history museums in Sweden and Norway during the latter half of the 19th century. It shows that the relation between nation building and early museum building in the Scandinavian context was more intricate than earlier has been assumed. Museum founders like Artur Hazelius, who opened the Scandinavian-Ethnographic Collection in 1873 (renamed Nordiska museet 1880), was deeply influenced by Scandinavianism, a strong cultural and political force during the 19th century. Union politics played an important role for museum politics, as did the transitions of the concepts of “ethnography” and “nation”. At the very end of the 19th century the original concept of “nation” meaning people and culture gradually was subordinated to the concept of “nation” as state and political territory. In early 20th century museum ideology cultural history museums were strongly connected with “nations” in the modern sense. Consequently, efforts to “nationalise” the folk-culture museum were made both in Norway and Sweden. A contributory force was, naturally, the dissolution of the Swedish-Norwegian union in 1905.

  • 10.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Det kyrkliga kulturarvet mellan heligt och profant2012In: Kulturaliseringens samhälle: Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q 2002 - 2012 / [ed] Svante Beckman, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012, p. 163-167Conference paper (Other academic)
  • 11.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elin Wägner och det omöjligas konst1998In: Kulturarvets natur / [ed] Annika Alzén & Johan Hedrén, Stockholm/Stehag: Symposion Brutus Östlings bokförlag, 1998Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q.
    Hågkomster av en museigrundare: Artur Hazelius, Nordiska museet och Skansen i två biografiska berättelser i2005Book (Other academic)
  • 13.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Museums and Gendered Articulations of Modernity1997In: Gendered practices: feminist studies of technology and society / [ed] Boel Berner, Linköping: Department of Technology and Social Change, Linköping University , 1997, p. 69-90Chapter in book (Other academic)
  • 14.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q.
    Nordiska Museet and Skansen: Displays of Floating Nationalities2012In: Great Narratives of the Past Traditions and Revisions in National Museums : Conference Proceedings from EuNaMus, European National Museums: / [ed] D. Poulot, F. Bodenstein & J. M. Lanzarote Guiral, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012Conference paper (Refereed)
  • 15.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nordiska museet och det skandinaviska arvet2013In: Mellan nation och tradition: idéströmningar i 1800-talets insamlingar av folklore: föredrag från ett symposium i Visby 27-28 september 2011 / [ed] Ulf Palmenfelt, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs akademien för svensk folkkultur , 2013, 1, p. -153Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att uppmärksamma 200-årsminnet av den gotländske folkminnesupptecknaren Per Arvid Säves födelse arrangerades i september 2011 ett symposium rubricerat "Från nationalism till traditionalism".

    Per Arvid Säve representerade den tidiga generation av insamlare som med inspiration av bl.a. bröderna Grimm började samla visor och sagor som uttryck för nationalistiska hållningar.

    De insamlare som började sin verksamhet under senare hälften av 1800-talet hade i stället målsättningen att dokumentera traditionella kulturelement i kontrast mot det framväxande moderna samhället. Under symposiet diskuterades varför insamlarnas intresse vid mitten av 1800-talet försköts från nationalism till traditionalism.

    Vid symposiet gavs flera exempel på hur företeelser i det svenska 1800-talet influerades av idéer i tiden. Europeiska filosofier påverkade tänkare i Sverige, men deras teser omtolkades och anpassades till inhemska förhållanden. Skandinavismen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen lanserade internationella idéer i svensk tappning.

    Förhoppningen är att föredragen vid Sävesymposiet skall bidra till förståelsen av de idéströmningar som styrde Per Arvid Säve och hans samtida i deras förhållningssätt till nation och tradition.

  • 16.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    "Sweden versus Norden in Nordiska museet"2013In: Performing Nordic Heritage: everyday practices and institutional culture / [ed] Peter Aronsson & Lizette Gradén, Farnham: Ashgate, 2013, 1, p. -346Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The performance of heritage takes place in prestigious institutions such as museums and archives, in officially sanctioned spaces such as jubilees and public monuments, but also in more mundane, ephemeral and banal cultural practices, such as naming of phenomena, viewing exhibitions or walking in the countryside. This volume examines the performance of Nordic heritage and the shaping of the very idea of Norden in diverse contexts in North America, the Baltic and the Nordic countries and examines the importance of these places as sites for creating and preserving cultural heritage.Offering rich perspectives on a part of Europe which has not been the centre of discussion in the Anglophone world, this volume will be of value to a wide readership, including cultural historians, museum practitioners, policy-makers and scholars of heritage, ethnology and folkloristics.

  • 17.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The ‘Heritagization’ of the Lutheran Legacy in Sweden – Some Reflections2013In: Future for Religious Heritage (FRH), Newsletter, no 4Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 18.
    Hillström, Magdalena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The sacral cultural heritage. Current research and educational development2015In: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 110, no 1, p. 68-69Article, book review (Other academic)
    Abstract [en]

    n/a

  • 19.
    Hillström, Magdalena
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Aronsson, Peter
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linnéuniversitetet, Växjö.
    Vem skapar ett museum – och vem vill besöka det?2013In: Det turistiska fältet och dess aktörer / [ed] Josefina Syssner & Lars Kvarnström, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, p. 79-97Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Resandet i världen har ökat markant under de senaste decennierna. Ekonomins globalisering har gjort att internationella affärsresor har blivit allt fler och turism har, i alla fall i västvärlden, gått från att vara en angelägenhet för väldigt få till att bli en massföreteelse. Men det är inte bara antalet turister som har ökat. De former som resandet tar sig har också utvecklats och blivit fler, liksom de aktörer som är verksamma på det turistiska fältet.I Det turistiska fältet och dess aktörer belyser författarna ett föränderligt turistiskt fält genom att lyfta fram några av de aktörer - offentliga, privata eller sådana som drivs av ideella principer - som på olika sätt bidragit till att främja eller forma vår tids resande. Bokens huvudbudskap är att det är mångfalden av aktörer och mötena dem emellan som gör det möjligt för turisten att vara just turist.Bland bokens författare finns historiker, företagsekonomer, kulturgeografer, kulturvetare, medievetare, sociologer och ingenjörer vilket gör att de olika kapitlen är skrivna utifrån olika teoretiska och metodologiska traditioner.Boken vänder sig i första hand till studerande på de universitets- och högskoleutbildningar som behandlar frågor om turism, service management och upplevelseindustri, men kan även vara av intresse för dem som arbetar med frågor om turism och resande.

1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf