liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 16 of 16
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hagberg, Jan-ErikLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Lukkarinen Kvist, MirjaliisaLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Nord, CatharinaLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rum för åldrande. Essäer om äldres boende: Essäer skrivna i forskarutbildningskursen Äldres boende, NISAL 20092010Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Höstterminen 2009 genomförde vi en forskarutbildningskurs om äldres boende. Kursens huvudsyfte var att kritiskt behandla den mycket varierande forskning om hem, boende, grannskap och åldrandets villkor som pågår. Kursens nav var diskutera och pröva teorier och metoder som innebär att sociala och kulturella förhållande studeras i relation till den fysiska miljöns utformning.

    Uppgiften att studera äldres boende och boendet under åldrandet är närmast outtömlig. Så mycket av livet utspelas och avgörs av var och hur man bor. Bostaden är ett rum för livet som för de flesta ökar i betydelse när man blir gammal. Man tillbringar mer tid i bostaden. Bostadens utformning kan underlätta eller försvåra vardagslivet. Att bli gammal betyder också att förändra sitt förhållningssätt till hemmet och det grannskap där hemmet finns.

    Det säger sig självt att det finns mycket stora variationer mellan olika äldre människors boende – beroende på ålder, livslopp och boendekarriär, sociala förhållanden, ekonomiska resurser, intressen och behov av vardaglig hjälp och stöd. Variationen är lika stor bland de äldre som i andra åldersgrupper, kanske till och med större eftersom det utöver de vanliga bostadsformerna också finns alternativ som är särskilt avsedda för äldre - seniorlägenheter, livsstilsboenden, trygghetsboenden och särskilda boenden.

    Sedan ett femtontal år har det vuxit fram en bostadsmarknad som speciellt vänder sig till äldre eller personer som vill utforma sitt boende så att de passar det liv de vill leva. Man kan se detta som ett sätt för bostadsmarknadens aktörer att möta att antalet äldre blir fler och att detta förhållande kommer att påverka deras verksamhet i en rad avseenden. Forskning om hur de nya boendena utvecklas över tid är betydelsefull. Kommer boende i seniorhus att göra åldrandet mer meningsfullt och bidra till att de som bor där kan utveckla det civila samhället? Eller kommer seniorhusen att förstärka klyftorna mellan olika äldre och avskilja vissa från det omgivande samhället?

    Kursen hade tre teman: Stadsdelen och orten som rum för det lokala livet, det särskilda boendet som rum för hemliv, vård och omsorg samt generation, boende och flyttmönster. Undervisningen och arbetet i kursen byggdes upp av flera delar. En del bestod av föreläsningar och seminarier som syftade till att ge en översikt av den teoretiska litteraturen som behandlar rumsliga fenomen. En del av kursen behandlade hur boendet för äldre har utvecklats och kan komma att utvecklas i förhållande till bostads- och äldrepolitik. En tredje del syftade till att knyta det teoretiska innehållet till praktiken. Tre fältbesök genomfördes i olika bostadsmiljöer för äldre: ett hyreshusområde i Norrköping, ett nytt seniorbonde och ett nyöppnat särskilt boende. En del av kursens bestod av deltagarnas egna arbeten. Kanske var denna del den viktigaste. Var och en skrev en essä om en fråga som engagerade särskilt. I de flesta fall handlade det om att knyta sitt eget pågående avhandlingsarbete eller sin yrkespraktik till en specifik frågeställning inom kursens ram.

    Essäerna kom att handla om en rad olika aspekter av äldres boende. Några tog upp analytiska och teorigenererade frågor som kunde kopplas till bl.a. fältbesöken, några utnyttjade empiri som man samlat i andra sammanhang, några diskuterade äldres boende och omsorg i specifika geografiska eller sociala kontexter. Essäerna behandlar frågor av stor relevans, i flera fall på ett oväntat och idérikt sätt. Därför har vi samlat några av kursens essäer i denna kursantologi.

    Lärare på kursen var Marianne Abramsson, Jan-Erik Hagberg, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist och Catharina Nord, alla från NISAL samt Chris Phillipson från Keele University.

  • 2.
    Andersson, Janicke
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity.
    Nilsson, Magnus
    Avdelningen för sociala studier, Karlstads universitet.
    Närvänen, Anna-Liisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att leva med tiden: Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande2011 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att leva med tiden handlar om vad ålder och åldrande kan betyda i olika sammanhang och hur betydelsen förändras över tid och rum. I boken diskuteras olika samhälls- och kulturvetenskapliga perspektiv på ålder och åldrande. Boken belyser vilka konsekvenser vetenskapliga sätt att se på åldrande kan få i analys av, och relation till, vardagsliv, vetenskaplig verksamhet och i det offentliga livet. Förutom historiska tillbakablickar presenteras också teorier om ålder, normalitet och identitet samt ålder ur ett intersektionellt perspektiv.

  • 3.
    Hagberg, Jan-Erik
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Politik för det goda åldrandet: boendets variationer för äldre och gamla2010In: Samtal pågår: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg, Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, p. 117-130Chapter in book (Other academic)
  • 4.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att bo som äldre i stadsdelen Ljura2011Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande skrift baserar sig på intervjuer med 21 personer bosatta i stadsdelen Ljura i Norrköping om hur det är att leva och bo i en urban miljö och hur de ser på sitt boende i förhållande till sitt åldrande. Intervjuerna gjordes år 2007. De som intervjuats är mellan 55 och 74 år gamla. De, som många andra blivande äldre och äldre, bor i hyreslägenhet. Deras liv och livsvillkor är betydelsefulla att belysa, likaså hur de ser på sitt framtida boende.

    De intervjuade utgör givetvis inte någon homogen kategori. De finns inom ett relativt stort åldersspann och de har skilda bakgrunder. Deras livsvillkor och levnadsförhållanden varierar. Deras berättelse kan inte generaliseras till att gälla alla kommande äldre och äldre personer i Ljura eller annorstädes.

    Bostadsbolaget Hyresbostäder tillhandahöll forskargruppen vid Nisal (Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande) vid Linköpings universitet en lista på de hyresgäster som var över 55 år gamla. Urvalet gjordes så att studien skulle omfatta ungefär lika många kvinnor som män. Av de intervjuade är 12 kvinnor och 9 män. I urvalsprocessen togs även hänsyn till att det skulle bli en någorlunda jämn åldersspridning. Många uppringda avböjde att medverka i intervjustudien och några av dem som först tackade ja drog sig ur av olika anledningar. Fem intervjuade är mellan 55 och 59 år gamla, två mellan 60 och 64 år, nio mellan 65 och 69 år och fem mellan 70 och 74 år.

    Intervjuerna var byggda kring ett antal teman: Demografisk bakgrund, historisk boendekarriär, område där man bor för närvarande, tankar om åldrande och om framtidens boende. Som nämnts varierar de intervjuades bakgrund, livsvillkor och levnadsförhållanden. Det finns dock en del likheter dem emellan. De lever och åldras i en urban miljö och de bor i hyreslägenheter. De har relativt låg utbildning som för det mesta omfattar endast folkskola. De allra flesta har arbetat inom arbetaryrken. Deras ekonomiska resurser är relativt små. Ytterligare en likhet gäller deras boendekarriär. Den övervägande majoriteten har enbart bott i hyreslägenheter och de har inte planer på att byta till en annan upplåtelseform i framtiden.

    De intervjuade kommer således från förhållandevis knappa förhållanden och deras berättelser om sina boendekarriärer ger inblickar i hur dåliga boendeförhållanden kunde vara så sent som på 1960-talet för en del av befolkningen i Sverige. Flytt till en modern lägenhet som var utrustad med bekvämligheter i områden som Ljura beskrivs som ”att komma till paradiset”. De flyttningar de har gjort genom livsloppet är förknippade med specifika händelser som giftermål och tillökning i familjen, skilsmässa och dödsfall.

    Livet i urbana miljöer som Ljura kännetecknas av en kombination av fysisk närhet till andra människor i grannskapet och frånvaro av nära sociala kontakter med grannar. De flesta intervjuades relationer med sina grannar kan definieras som tunna band (Henning & Löfgren, 2002). Att hälsa på sina grannar och byta några ord med dem är ett exempel på sådana band. De är mycket värdefulla för grannsämjan och de bidrar till att man känner gemenskap, trygghet och tillit till sina grannar. En del har erfarenheter av störande grannar, vilket minskar trivseln i grannskapet. Men livet inklusive social samvaro med andra utspelar sig inte enbart i Ljura. De intervjuades sociala nätverk bestående av familjemedlemmar och släktingar, vänner och gamla arbetskamrater sträcker sig utanför Ljuras gränser, de finns i det övriga Norrköping, men också ute i landet och i vissa fall i andra länder.

    Studien visar att de allra flesta intervjuade trivs mycket bra i Ljura. Stadsdelen har många goda egenskaper; närhet till Norrköpings centrum och till stora köpcentra, grönska och den stora Ljuraparken. Ytterligare en egenskap som omnämns är lugnet. Flera menar dock att Ljura numera är nedgånget och att det har blivit oroligare och tryggare i området jämfört hur det var tidigare. En del intervjuade avstår på grund av känsla av otrygghet från att röra sig ute på kvällar och nätter, både i Ljura och i det övriga Norrköping. Ljura är inte enbart byggnader, vägar, stigar och parker. Ljura som plats skapas när de som bor där upplever den, tolkar intryck av det som finns där och berörs känslomässigt. Den skapas av människors närvaro och aktivitet. Ljura är förknippat med minnen och erfarenheter.

    Av studien framgår också att de allra flesta intervjuade inte funderar särskilt mycket på åldrandet och dess konsekvenser vad gäller deras boende. De trivs med sina lägenheter och vill gärna bo kvar. Flyttbenägenheten är med andra ord låg även om några nyligen har flyttat eller är i färd med att göra det. Flera intervjuade menar att det finns ett par faktorer som kan leda till att de måste flytta. Den ena är att de flesta husen har besvärliga trappor och saknar hiss. De tror att de förr eller senare måste flytta till ett hus med hiss. Den andra är  hushållsekonomin. Några funderar på att flytta till en billigare lägenhet på grund av att de hyser farhågor för att hyrorna kommer att höjas. De anser att deras ekonomi saknar marginaler för hyreshöjningar.

  • 5.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    En grav som ingen sköter är en sorglig syn2007In: Ny migration och etnicitet i Norden: Östen Wahlbeck (red.) / [ed] Östen Wahlbeck, Åbo: Åbo Akademi , 2007, p. 37-57Chapter in book (Other academic)
  • 6.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Etnisk mångfald i politiken2001Book (Other academic)
  • 7.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    ”Gift er så att barnet får en laglig far!”: Om familjegenerationer och strategier i transnationella relationer2009In: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, p. 79-95Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel ska jag i första hand utifrån detta brev från min mor, men också utifrån de intervjuer som jag gjorde med sverigefinnar för min av-handling (Lukkarinen Kvist 2006), beskriva och analysera hur familjestrate-gier i form av normer och värderingar förmedlas från en äldre familjegene-ration till en annan i transnationella relationer.

  • 8.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Helping us remember2006In: Passages Westward / [ed] Maria Lähteenmäki, Hanna Snellman, Helsinki: Finnish literature society , 2006, p. 128-139Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The West has always been a resource for the Finns. Scholars, artists and other professionals have sought contacts from Europe throughout the centuries. The Finnish experience in Western Europe and the New World is a story of migrant labourers, expatriates and specialists working abroad. But you don't have to be born in Finland to be a Finn. The experiences of second-generation Finnish immigrants and their descendants open up new possibilities for understanding the relationship between Finland and the West. The Finnish passage westward has not always crossed national borders. Karelian evacuees headed west, as did young people from the Finnish countryside when opportunities to make a living in agriculture and forestry diminished in the post-war era. The legacy of these migrants is still visible in the suburbs of Finnish cities today. This book is a joint effort of the Department of Ethnology and the Department of History at the University of Helsinki. It was written by Ph. D. students supervised by Academy Research Fellows Maria Lähteenmäki and Hanna Snellman, in collaboration with colleagues abroad interested in current research in ethnology and history.

  • 9.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hon skriver om oss2006In: Etik i forskningens vardag / [ed] Anna-Liisa Närvänen & Elisabet Näsman, Norrköping: Tema Äldre och åldrande, Linköpings universitet , 2006, p. 43-65Chapter in book (Other academic)
  • 10.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Patienterna, vårdcentralen och mångfalden :: en intervjustudie med boende i Fittja2002Book (Other academic)
  • 11.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Skolan som arena för identitetsskapande2006In: Utbildningsval, sociala karriärer, språkliga kompetenser och identiteter: Jarmo Lainio (red.) / [ed] Lainio, Jarmo, Eskilstuna: Finskt språk- och kulturcentrum, Institutionen för humaniora, Mälardalens högskola , 2006, p. 113-127Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet är ett samarbete mellan forskare/lärare i språk (svenska, finska) med inriktning mot educational linguistics ("språkvetenskaplig utbildningsforskning"), pedagogik (klassrums-/socialisationsforskning), och etnologi (migration, lokal/kulturell identitetsdaning). Tre av deltagarna är doktorander/forskningsass. Vi vill studera vilken roll de språkliga kompetenserna i modersmålet (finska, bosniska) och i svenska spelar för den likvärdiga utbildningsmålsättningen i Sverige, liksom hur de påverkar tvåspråkigas sociala och utbildningskarriärer. Vi antar att kopplingen mellan identiteter/självbilder och språk är viktiga i detta sammanhang. Vi vill studera a) hur skolan tillhandahåller och bygger upp tvåspråkig kompetens, b) vilka faktorer som påverkar inlärningen av svenska, c) hur familjernas attityder om deras nutid och framtid i Sverige påverkar språkval, inlärning av svenska i barn- och föräldragenerationen, och hur d) identitetsdaning och -förändringar påverkar attityder hos såväl barn som föräldrar. Vi tror att dessa faktorer sammantagna påverkar förutsättningarna för den uppväxande generationens utbildningsmöjligheter. Vi tror också att de är centrala för de sociala karriärerna för ungdomar som vuxit upp i Sverige med annan bakgrund än svensk och deras föräldrar, genom att de påverkar synen på ackulturationen och på hur man ska lyckas ta stegen in på arbetsmarknaden. En specifik och viktig del i detta är föräldragenerationens inställning till inlärning av svenska både för sin egen del och för barnens, liksom deras syn på modersmålets roll för barnen. Föräldrarnas attityder har hypotetiskt en direkt påverkan på barnens mål och val i både skolans miljö och senare. Vi vill alltså se familjerna som helheter, även om målet är att främst studera hur ungdomar "klarar sig". Den miljö vi vill studera är, trots att familjen är i fokus, skolan. En utgångspunkt baserad i tidigare forskning för våra antaganden är dels de studier som gjorts om effekten av olika typer av tvåspråkig undervisning i amerikanska skolor (fr.a. studier av Wayne Thomas och Victoria Collier), där en balans mellan språken under lång tid ger de långsiktigt bästa resultaten för såväl tvåspråkigheten som för inlärningen av olika ämnen i skolan. Dessa resultat stärker de studier som Jim Cummins och andra kanadensiska forskare fått tidigare. Dels vill vi konkret studera effekten av språklig kompetens för den likvärdiga skolans möjligheter. I svenska utvärderingar pekas både modersmålets roll och svenskans betydelse ut, samtidigt som de ignoreras i forskning. Man antar att de är centrala, men man har inte initierat forskning om detta, baserad på en djupare kännedom om språkets roll för både kognitiv utveckling och för social kompetens. En tredje infallsvinkel för vår del är att tidigare observationer visar att sverigefinska ungdomar som erhållit en strukturerad tvåspråkig undervisning klarat sig bra i den svenska skolan och senare i livet. Dessa resultat vet vi inte om de gäller idag, eller för andra språkgrupper. Vi har valt att välja ut en grupp som jämförelsegrupp, som kommit senare och som i en del aspekter efterträder sverigefinnarna, socialt, i boende och status. Vi vill lägga upp studien som en bred och samtidigt djup beskrivning, baserad på flera metoder och med flera discipliners företrädare i samarbete. Speciellt värdefullt tror vi att samarbetet mellan samhällsvetare, pedagoger och språkvetare kan bli. Vi vill studera två generationer av vardera sverigefinnar och bosnier, i en och samma kommun, där båda har synliga populationer. I den sverigefinska gruppen vill vi utgå ifrån den generation som idag har barn/ungdomar i 16-17-årsåldern. De sverigefinska barnen vi vill studera går antingen i tvåspråkiga klasser, eller i vanliga, med modersmålstimmar. De bosniska ungdomarna i samma ålder, med deras föräldrar, har inte tillgång till tvåspråkig undervisning i klassform, men sannolikt har de modersmålstimmar. Ett 30-tal ungdomar och deras föräldrar ska studeras i vardera gruppen. Vi vill samla in data genom enkätbaserade intervjuer, klassrumsobservationer och mer etnologiskt inriktat fältarbete i skolmiljö. Vi tror att resultaten både kan balansera debatten om språkens roll för integrationsaspekter och leda till debatt om både generella och språkdidaktiska rekommendationer i den svenska ungdomsskolan. Vi tror också att de kan leda till en djupare kunskap om vuxnas inlärning av svenska och vad som kan förbättras i sfi.

  • 12.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tiden har haft sin gång: Hem och tillhörighet bland sverigefinnar i Mälardalen2006Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This study is concerned with identity and belonging. The overall aim of the study is to look at how people that migrated when they were young, and who have lived in their "new" country for several decades, identify themselves, where they feel they belong and what kinds of ties they have developed over the years to both the old home district and to the new.

    The study focuses on people that were young when they moved from Finland to Sweden during 1950s, 60s and 70s. They come originally from Haapajärvi in Österbotten (Northern Ostrobothnia) and have lived in Eskilstuna for many years.

    The study is based on a combination of interviews and participant observations.

    The study shows how individuals continue to maintain social relationships in their former place of abode; relationships that have nevertheless dissipated with time. The interviewees still identify with their former home district, even though this has diminished in significance and there are no longer as many important relationships as before. There is still a lot that feels familiar. But much has changed, too, which to a certain extent leads to feelings of being an outsider and being therefore different to people that still live there.

    The study shows that Eskilstuna has become a home district for the interviewees. It would be misleading to say that they have just changed home district during their lifetime, however. They have rather created another home district while retaining the old one. With time they have developed sustained relationships with Eskilstuna. They feel that they belong here and that it is here they have their home. Like their old community, the new is associated with memories and feelings. The interviewees clearly identify themselves as inhabitants of Eskilstuna. Their portrayals of Eskilstuna don't include feelings of being outsiders or different in any way to other people there.

    The study also illustrates that the interviewees were part of a chain-migration. Staying in touch with relatives and former neighbours was important in Sweden during the 1970s when the decision was taken to create a local heritage association designed to safeguard the culture and traditions of the old home base, maintain contact with it and create a meeting place for people that were from Haapajärvi.

  • 13.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    "Varför skall man bo någon annanstans om man kan bo här?": att bo, leva och åldras på landsbygden : rapport nr 2 från forskningsprojektet Boende, åldrande, livslopp på landsbygden2011Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport baserar sig på en intervjustudie i Ydre kommun i Östergötland av hur det är att bo, åldras och leva på landsbygden. Studiens syfte är att få djupare förståelse för enskilda individers tankar, erfarenheter och upplevelser. I fokus finns personer som är mellan 55 år och 74 år gamla. Det finns stereotypa föreställningar om att alla människor erfar åldrandet på samma sätt och att de har liknande behov, önskningar och förutsättningar. I själva verket finns det många sätt att åldras. Åldrandets villkor är olika och varje individ har sina egna unika erfarenheter och upplevelser (Snellman, 2009). Ingen ålderskategori är homogen vad gäller till exempel klasstillhörighet, ekonomiska förutsättningar, livsform och hälsa, eller sexuell läggning, religiös och etnisk tillhörighet. Också boendeformer varierar, så även boendemiljöer, en del lever och åldras i urbana miljöer och en del i rurala miljöer. För att öka förståelsen för de olika åldrandena är det nödvändigt att studera den plats där människor lever och åldras samt deras relation till dessa platser (Chapman & Peace, 2008). Rapporten utgör ett bidrag till diskussionen om äldres boendeförhållanden och boendebehov ur landsbygdsperspektiv.

  • 14.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vård i mångfald: En intervjustudie med personalen på Fittja vårdcentral2001Book (Other academic)
  • 15.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Olsson, Erik
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hem och tillhörighet: Sverigefinnars transnationella relationer och nätverk2007In: Transnationella rum: Erik Olsson (red.) / [ed] Erik Olsson,Catarina Lundqvist,Annika Rabo, Umeå: Boréa , 2007, 1, p. 357-380Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Internationell migration och ökade etniska spänningar har skapat förutsättningar för utvecklingen av sociala, politiska och ekonomiska relationer som överskrider nationsgränser. Gränslösa gemenskaper uppstår där människor och platser knyts samman i ett globalt rum. De båda begreppen transnationalism och diaspora är centrala inom detta nydanande forskningsområde."Transnationella rum" ger nya insikter och perspektiv på identiteter och kulturella processer i en värld som länkats ihop av globaliseringen.Författare: Minoo Alinia, Tobias Hübinette, Ingemar Grandin, Per Gustafson, Sara Johnsdotter, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist, Catarina Lundqvist, Erik Olsson, Maja Povrzanovic Frykman, Tünde Puskás, Annika Rabo, Lena Sawyer, Östen Wahlbeck, Lisa Åkesson.

  • 16.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Öhlander, Magnus
    n/a.
    Hemtrevligt band2005In: Bruket av kultur. Hur kultur används och görs socialt verksamnt: Magnus Öhlander (red.) / [ed] Magnus Öhlander, lund: Studentlitteratur , 2005, 1, p. 121-158Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna antologi skriver elva etnologer och en antropolog om hur begreppet "kultur" tas i anspråk, bearbetas, omvandlas och görs socialt verksamt utanför kulturvetenskapernas sammanhang. Samtidigt som kulturbegreppet är mångtydigt och har flerfaldiga användningsområden, visar bokens olika skribenter att det inom skilda sammanhang finns återkommande mönster i hur kultur används.Texterna rör sig inom en rad olika empiriska fält: nationsblivande i Lettland, integrationsfrågor i Sverige, debatten om "hedersmord", hembygd och diaspora bland finska immigranter, bedömningar av vad som är god populärmusik samt utövande av afrikansk dans och trummor i Sverige. Ytterligare ämnen är åldrande och musik samt hemlikhet som ideal inom äldreomsorgen. Fyra texter fokuserar olika aspekter av hälso- och sjukvården, närmare bestämt kategorin "invandrarpatienter", palliativ hemsjukvård, barnhälsovårdens utvecklingsbedömningar samt somaliska kvinnor inom mödra- och förlossningsvården.Boken vänder sig till studerande och forskare inom de discipliner som intresserar sig för kultur och till alla dem som arbetar med kultur i sin dagliga verksamhet

1 - 16 of 16
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf