liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 95
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gustavsson, MariaLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.Fejes, AndreasLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Book of Abstracts: 3rd International ProPEL Conference 2017, 14-16 June 2017, Hosted by Linköping University, Sweden2017Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Book of Abstracts: 3rd International ProPEL Conference 2017, 14-16 June 2017, Hosted by Linköping University, Sweden
  • 2.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Professional practice, education and learning: A sociomaterial perspective2018Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 40, nr 3, s. 239-241Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Barajas, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning, PiAU. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hälsofrämjande arbetsplats: att skapa möjligheter för lärande och hälsa2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2002-hösten 2003 genomfördes ett interventionsprojekt vid akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Projektet syftade till att utveckla förutsättningarna och kompetensen inom organisationen att hantera frågor som främjar hälsa.

    Alla medarbetare på kliniken har träffats i arbetsgrupper och under handledning arbetat enligt problembaserat lärande med frågor som berör hälsa i arbetet. Grupperna dokumenterade sitt arbete i s.k. loggböcker, samt i rapporteringar från två heldagar då alla medarbetare samlades. Ett strategiskt urval av medarbetarna har intervjuats vid interventionens början, samt efter avslutad interventionstid. Personalen har även följts med landstingets personalenkät och sjukfrånvarostatistik.

    Interventionsprojektet har lett fram till en mängd förbättringsförslag och genomförda åtgärder på alla nivåer i organisationen, såsom t.ex. ökad medicinsk-teknisk kompetens, förbättrat socialt klimat, ökad regelbundenhet i personalutvecklingssamtal, ökade förutsättningar för patientflödet i verksamheten och utveckling av strategier för att hantera långtidssjukskrivna. PB-gruppernas rangordning av prioriterade områden för hälsofrämjande utvecklingsarbete var ledarskap, organisation, kompetens, information och kommunikation, samt vårdkvalitet.

    Interventionen har bidragit till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan personalen, vilket har inneburit både ett individuellt och ett kollektivt lärande. Personalen har också under interventionsprojektet ökat sin kompetens att hantera verksamhetsförändringar.

    Medarbetarna har utvecklat synen på hälsa, och vad som påverkar den arbetsrelaterade hälsan. Interventionsprojektet har belyst vikten av reflektion under arbetstid, samt betydelsen av delaktighet under förändringsprocesser.

    Resultaten visar på tre framträdande faktorer av betydelse för genomförandet och utfallet av interventionsprojektet. För det första har ledningen en väsentlig roll i utvecklingen av hälsofrämjande processer på arbetsplatsen. Ledningen behöver stötta och legitimera  utvecklingsarbetet. Ett sådant hälsofrämjande ledarskap ställer krav på kompetens hos ledningen. Ledare behöver därför extra stöd och utvidgad kompetens i hälsofrämjande utvecklingsarbete.

    För det andra är det viktigt att organisera för lärande och kollektiv reflektion. Det kräver en medveten strategi. Det problembaserade arbetssättet under interventionsprojektet har fungerat som ett forum där medarbetarna kontinuerligt har fått utrymme att tänka i nya banor. Resultatet av en sådan organisering för lärande har givit utslag i verksamheten i form av olika åtgärder och förändringar.

    För det tredje har de problembaserade grupperna fungerat som en buffert i organisationen, där medarbetarna har lärt en handlings- och förändringsberedskap. De har ökat sin kompetens i att hantera inre och  yttre krav på förändring, liksom att påverka sin egen organisation i riktning mot en hälsofrämjande arbetsplats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hälsofrämjande arbetsplats : att skapa möjligheter för lärande och hälsa
  • 4.
    Bejerot, Eva
    et al.
    Stockholms universitet, Sweden.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Forsberg Kankkunen, Tina
    Stockholms universitet, Sweden.
    Hasselbladh, Hans
    Örebro universitet, Sweden.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Akutmottagningarnas konstanta kaos: styrning, det oförutsedda och motstånd2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 5.
    Bejerot, Eva
    et al.
    Örebro University, Sweden.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Hasselbladh, Hans
    Örebro University, Sweden.
    Forsberg Kankkunen, Tina
    Stockholm University, Sweden.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Occupational Control on Drift—National and Local Intervention in Clinical Work at Emergency Departments2017Ingår i: Professions & Professionalism, ISSN 1893-1049, E-ISSN 1893-1049, Vol. 7, nr 2, artikel-id e1765Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Swedish emergency departments, various initiatives have been introduced in order to reduce long waiting times for patients: lean methods, targets for waiting times related to revenues, interprofessional teams, and different forms of triage systems. This study focuses on the physicians’ views on dilemmas related to these interventions. The study is based on the interviews with 14 physicians in four emergency departments. The interviews have been analysed thematically and presented in the form of brief narratives. The study follows changes from clinical practice to the national policy level. The changes appear to be ineffective or counterproductive—waiting times are rather getting longer, but the measures have a number of other effects. Decisions are taken at a central level and are carried out by means of rules, incentives, and projects and end in the medical profession being displaced from the central position they have held in the working processes of health care.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Berglund, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Kvalitetsteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Harlin, Ulrika
    Swerea IVF, Sweden Chalmers, Sweden .
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Safsten, Kristina
    Jonköping University, Sweden .
    New ways of organizing product introductions2012Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 41, s. 4856-4861Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to describe and reflect on an interactive research approach used to address the challenges on how to improve product introductions, the part of the product realization process associated with the transfer of a product from product development to serial production. In the interactive research approach, research results as well as improvement of practice are given equal importance. The collaboration between researchers and practitioners therefore addresses both the focus and the process of the change. The approach includes four main iterative steps: 1) mapping/diagnosis, 2) feedback of results, 3) participation in development activities, and 4) follow-up/evaluation. The paper reports findings from interactive research in one company within office product industry and one company group, consisting of three company units within the engine industry. Preliminary findings indicate that the participating companies afterwards work in a more structured way with product introductions and that the employees have gained deeper knowledge about product introductions as well as experienced the advantages of working across functional boundaries. Furthermore, the interactive research approach is suitable to run projects from an ergonomics perspective as it focuses on developing both practice and theory, it is human-centered, and it emphasizes broad participation from practitioners.

  • 7.
    Berglund, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Kvalitetsteknik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Harlin, Ulrika
    Swerea IVF AB, Mölndal.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Säfsten, Kristina
    Jönköping University, School of Engineering.
    Development activities in product introductions – a cross functional approach2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Bivall, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindh Falk, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Conditions for collaboration between higher education and healthcare providers organising clinical placements2021Ingår i: Higher Education, Skills and Work-based Learning, ISSN 2042-3896, E-ISSN 2042-390X, Vol. 11, nr 4, s. 798-810Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose Clinical placement is an important formalised student activity for linking healthcare education and healthcare practices. The purpose of this study is to investigate the organising of clinical placements by examining conditions for collaboration between higher education and healthcare organisations. Design/methodology/approach The study is based on interviews with central actors at a university and two healthcare organisations with official duties of organising clinical placements. Findings The findings indicate that collaboration in the organising of clinical placements is a complex matter of interconnected actors in different organisational positions, at both strategic and operative levels. The university and the healthcare organisations approached the clinical placement with a shared commitment. Practical implications The findings provide important guidance for improving collaboration in the organising of clinical placements. This may have an impact on how contextual conditions of the educational framing and daily healthcare practices are viewed and how the interdependency between the long-term strategic issues and the short-term needs of healthcare organisations is approached. Originality/value This research emphasises the need for careful consideration of the collaborative practices on an organisational level between higher education and healthcare organisations as different needs, motives and logics have to be considered.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Bivall, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindh, Annika
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Students’ interprofessional workplace learning in clinical placement2021Ingår i: Professions & Professionalism, ISSN 1893-1049, E-ISSN 1893-1049, Vol. 11, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Students’ learning in the workplace during their clinical placements is an important part of their education to become healthcare professionals. Despite the number of studies of student interprofessional learning in clinical placements, little is still known about the significance of interprofessional learning and how it is facilitated and arranged for to occur. This article aims to investigate interprofessional learning between students collaborating in a workplace-driven arrangement integrated into a clinical placement. A focused ethnographic research approach was applied, comprising observations of ten students participating in the arrangement organised by clinical supervisors on a medical emergency ward at a Swedish university hospital, followed by group interviews. Using a boundary-crossing lens, the article analyses the workplace arrangement, in which students’ learning across professional boundaries and their negotiations around a boundary object were prerequisites to coordinate their interprofessional knowledge and manage emerging challenges while being in charge of care on the ward.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Fagerlind Ståhl, Anna-Carin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Conditions for presenteeism and production in changing organizations2015Ingår i: Sustainable development in organizations: studies on innovative practices / [ed] Mattias Elg, Per-Erik Ellström, Magnus Klofsten, Malin Tillmar, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2015, s. 42-56Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 11.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lundqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Reineholm, Cathrine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Fagerlind, Anna-Carin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Karlsson, Nadine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Eklund, Jörgen
    Avdelningen för ergonomi, Skolan för teknik och hälsa, Kungliga Tekniska Högskolan.
    Leading and organising for health and productivity.2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Ekholm, Bodil
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU).
    Ellström, Eva
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Ellström, Per-Erik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU).
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Utvecklingsinriktat lärande och arbetslagsdriven verksamhetsutveckling i kommunal verksamheter.2003Ingår i: Högskola och samhälle i samverkan - HSS,2003, 2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 13.
    Ellström, Per-Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning, PiAU. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lärande produktion1996Ingår i: Livslångt lärande / [ed] Per-Erik Ellström, Bernt Gustavsson, Staffan Larsson, Lund: Studentlitteratur , 1996Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Ellström, Per-Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning, PiAU.
    Svedin, Per-Olof
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Lärande i en temporär organisation - en studie av ett företagsinternt utvecklingsprogram för processoperatörer.2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Fagerlind, Anna-Carin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Gun
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Experience of work-related flow: Does high decision latitude enhance benefits gained from job resources?2013Ingår i: Journal of Vocational Behavior, ISSN 0001-8791, E-ISSN 1095-9084, Vol. 83, nr 2, s. 161-170Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Flow is an experience of enjoyment, intrinsic motivation and absorption, which may occur in situations involving high challenges and high skill utilization. This study investigated the likelihood of experiencing work-related flow in relation to the job strain categories of the demand–control model, and to job resources such as social capital and an innovative learning climate. A questionnaire was sent out to employees in nine Swedish organizations (n = 3667, 57% response rate). Binary logistic regression analysis was performed. The results show that active jobs, low-strain jobs, a high degree of social capital and innovative learning climate increased the likelihood of experiencing work-related flow. In jobs with high decision latitude, regardless of demands, there was an increased likelihood to benefit from social capital and an innovative learning climate. The results emphasize the importance of autonomy and skill utilization, to enable the use of additional job resources in order to promote work-related flow and well-being at work.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Fagerlind Ståhl, Anna-Carin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Karlsson, Nadine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    The effect of lean tool use and work conditions on employee health: a longitudinal multilevel study2015Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Objectives: Although lean production is an increasingly common approach to increase the efficiency of organisations, its effect on employee health is not clear. This longitudinal study investigates the effect of lean tool use and work conditions on work-related flow. Flow is a measure of health that reflects the experience of intrinsic motivation, absorption and work enjoyment.

    Methods: A questionnaire was sent to employees in seven organisations on two occasions with an interval of two years (n =1722). Multilevel linear regression analyses were used in order to investigate the association between the use of lean tools (i.e. standardisation, value stream mapping, visual monitoring, housekeeping and resource reduction), decision latitude, social capital, and innovative learning climate at baseline, and work-related flow at follow-up.

    Results: In multivariate analyses, adjusted for flow at baseline, use of lean tools was positively associated with work-related flow at follow-up. When the tools were investigated separately, only value stream mapping remained significant after adjustment for work conditions and flow at baseline. Social capital and decision latitude were positively associated with flow at follow-up. Flow at baseline and follow-up were strongly associated.

    Conclusions: The extent to which lean tool use has an effect on employee health depends on which tools are used. Work conditions that support learning, such as decision latitude and social capital, are associated with a longitudinal increase in the experience of work-related flow, and are important for gaining health-promoting benefits from the use of lean tools.

  • 17.
    Fagerlind Ståhl, Anna-Carin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Karlsson, Nadine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Johansson, Gun
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Associations between organisation of work, work conditions, work-relatedf low and performance: a multilevel analysis2015Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate how organisation of work in terms of sociotechnical characteristics and use of tools inspired by lean production, and psychosocial conditions at the workplace, are associated with work-related flow and performance.

    A questionnaire including questions concerning work organisation, psychosocial work conditions, work-related flow and self-rated performance was sent to employees in ten Swedish organisations; 4442 people (56%) responded. Multilevel logistic regression analyses were used in order to investigate organisation of work and work conditions in relation to work-related flow and performance. In addition, the association between work-related flow and performance was investigated.

    Our results show that a high degree of lean tool use in combination with a low degree of sociotechnical characteristics was negatively associated with work-related flow but positively associated with performance. When decision latitude, social capital, and innovative learning climate were included in the model, the association was no longer significant in relation to work-related flow, but remained and was strengthen in relation to performance. Work-related flow had a positive association with performance.

    The conclusion is that work-related flow and work conditions that enable individual and collective skill use are important for increased performance. When lean tools are used to a high degree, good decision latitude, social capital and innovative learning climate buffer negative effects on health, and increase performance.

  • 18.
    Fagerlind Ståhl, Anna-Carin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Karlsson, Nadine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Johansson, Gun
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Lean production tools and decision latitude enable conditions for innovative learning in organizations: a multilevel analysis2015Ingår i: Applied Ergonomics, ISSN 0003-6870, E-ISSN 1872-9126, Vol. 47, s. 285-291Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The effect of lean production on conditions for learning is debated. This study aimed to investigate how tools inspired by lean production (standardization, resource reduction, visual monitoring, housekeeping, value flow analysis) were associated with an innovative learning climate and with collective dispersion of ideas in organizations, and whether decision latitude contributed to these associations. A questionnaire was sent out to employees in public, private, production and service organizations (n = 4442). Multilevel linear regression analyses were used. Use of lean tools and decision latitude were positively associated with an innovative learning climate and collective dispersion of ideas. A low degree of decision latitude was a modifier in the association to collective dispersion of ideas. Lean tools can enable shared understanding and collective spreading of ideas, needed for the development of work processes, especially when decision latitude is low. Value flow analysis played a pivotal role in the associations.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Ferm, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Gendered Vocational Identities – Female Students' Strategies for Identity Formation During Workplace-Based Learning in Male-Dominated Work2021Ingår i: International Journal for Research in Vocational Education and Training, ISSN 2197-8638, Vol. 8, nr 3, s. 334-354Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: This article investigates female vocational students' strategies for becoming part of a workplace community, what these strategies are and how they are tied to the formation of vocational identities within male-dominated industrial work. Of particular interest is how female students enrolled on Swedish upper secondary industrial programmes experience workplace-based learning at industrial workplaces as part of their vocational education. The theoretical framework derives from Wenger's concept of community of practice, but his theoretical concept does not explicitly include gender dimensions. Therefore, the concept of community of practice is also combined with Paechter's assumption of gender, whereby femininity and masculinity can be considered as different communities of practice. 

    Methods: The article draws on evidence from a Swedish study based on interviews with 20 female students enrolled on the industrial programme at six upper secondary schools. In this vocational programme, there is a distinct gender distribution and only a small minority of the students on the programme are girls. In the analysis, the focus is on the female students' strategies used during workplace-based learning to become part of the work community which consists almost exclusively of male workers.

    Findings: The female students deliberately negotiated vocational identities as female industrial workers to become accepted in the male-dominated work community. The findings highlight three specific strategies that the female students used: Acting like gender does not matter, acting like boys (not like drama queens), and acting tough and joking around. The female students' strategies were part of – and tied to – a complex vocational identity formation process that featured contradictory requirements. By taking individual responsibility, they identified relevant information for becoming industrial workers and chose to act like boys. The female students saw no problem with being a girl, yet they struggled with implicit, diffuse and hidden gender structures and prejudices in the male-dominated industrial companies. Nevertheless, they strived for what they perceived to be an attractive vocational identity as industrial workers; it was an alternative, atypically feminine way of being that attracted the female students. 

    Conclusions: The study concludes that female students mostly rely on their individual agency when interacting with others in the male-dominated workplace community. A "gendered vocational identity" is formed which shows that the identity formation of female students is a complex double process, in which vocational and gender identities are formed simultaneously and in parallel within the male-dominated workplace. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Ferm, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson Thunqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svensson, Louise
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Students' strategies for learning identities as industrial workers in a Swedish upper secondary school VET programme2018Ingår i: Journal of Vocational Education and Training, ISSN 1363-6820, E-ISSN 1747-5090, Vol. 70, nr 1, s. 66-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to investigate the learning strategies vocational students use to become part of a work community, and how these strategies are related to the formation of a vocational identity at the workplace. Conducting qualitative interviews, data were collected from 44 industrial programme students from six upper secondary schools. The findings revealed five recurrent strategies used by the students for learning vocational identities as industrial workers. The students took individual responsibility for their own learning, asked questions to gain deeper vocational knowledge, searched for role models in the work community, positioned themselves as a resource to the work community, understood and used humour and jokes in order to become a member of the community. The conclusion is that the students actively develop learning strategies to adapt their behaviour to the norms and ideals of the industrial work community. In the process of develop the vocational identities as industrial workers, the students’ vocational habitus is transformed to better fit the industrial work community. The integration of the notions of agency and habitus demonstrates the dynamic nature of students’ participation in work communities; simultaneously, the students reproduce social structures that promote vocational identities.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Ferm, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elevers strategier för lärande av ett yrke på arbetsplatser2018Ingår i: Yrkesutbildning – mellan skola och arbetsliv / [ed] Maria Gustavsson och Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, s. 101-117Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Ferm, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svensson, Louise
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Vocational students' identity formation in relation to vocations in the Swedish industrial sector2019Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, E-ISSN 2242-458X, Vol. 9, nr 2, s. 91-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates vocational identity formation among students studying vocational education programmes that focus on vocations within Sweden’s industrial sector. The empirical material is based on twenty-eight qualitative interviews with students enrolled on industrial programmes at four upper secondary schools. Taking a situated learning perspective as our starting point, the study reveals how the students’ vocational identity formation can be understood by examining their learning trajectories, which are shaped by their social backgrounds, their perceptions of workplace-based learning and industrial vocations, and their thoughts about their vocational futures. The findings demonstrate that students’ vocational identity formation is not a single linear process. On the contrary, three learning trajectories emerged which correspond to three different student groups. The students oriented towards commitment intended to work in industrial vocations, while the students oriented towards flexibility were open to the possibility of careers outside the industrial sector, and the students oriented towards ambivalence had no obvious plans for their vocational futures. In conclusion, this article suggests that in order to better understand the formation of vocational identities, the notions of learning trajectory types and social categorisations need to be considered in greater depth and understood in relation to the upper secondary school environment.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Managing Mobility for Learning, Health and Innovation (HELIX). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Managing Mobility for Learning, Health and Innovation (HELIX). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Situated gendered learning in management2009Ingår i: 6th International Conference on Researching Work and Learning, Roskilde 28 June - 1 July, 2009, 2009, s. 1-17Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 24.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning, PiAU.
    Exploring the learning potential in problem handling - an empirical study of process operator work.1998Ingår i: European Conference on Educational Research ECER,1998, 1998Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 25.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Managing Mobility for Learning, Health and Innovation (HELIX).
    Facilitating expansive learning in a public sector organization2009Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 31, nr 3, s. 245-259Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to discuss how learning opportunities can be organized to promote expansive learning in work practice. The discussion draws on results from a case study examining local development work and conditions that facilitate processes of expansive learning in a work team within a public sector organization in a Swedish municipality. An interactive research design was used. Data were collected over almost four years through individual and group interviews with 12 workers in a work team and their three managers. In addition data were collected through observations of team meetings. The findings demonstrate that work can be organized as a learning environment to facilitate expansive learning even in a resource-limited public sector organization. Furthermore, patterns of expansive learning were evident in the work team's new work activities and new relationships in the organization. The findings also demonstrate the need to support managers in developing a role to facilitate expansive learning. However, the need for and extent of external support for promoting expansive learning in practice vary in different situations and stages during the development work.

  • 26.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Hälsofrämjande på en Akutklinik - lärande genom arbetsplatsbaserat utvecklingsarbete2008Ingår i: Tidsskrift for Arbejdsliv, ISSN 1399-1442, Vol. 10, nr 2, s. 46-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 27.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Learning and propensity for changing the job or life situation during downsizing and redundancy2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Learning and propensity for changing the job situation during downsizing2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 29.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Learning and propensity for changing the job situation during downsizing2012Ingår i: Journal of Workplace Learning, ISSN 1366-5626, E-ISSN 1758-7859, Vol. 24, nr 7/8, s. 497-508Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – To investigate individuals’ learning and propensity for changing their job situation during downsizing in a company.

    Design/methodology/approach – A case study was carried out in an industrial company that had undergone major downsizing to adapt to changes in production. Approximately 100 employees retrained at the company’s training program and 350 employees received notice to quit their jobs. Data for this study consisted of qualitative interviews with 20 workers who faced different transition situations.

    Findings – Three general learning trajectories labelled stayers, leavers and reemployed leavers emerged as a consequence of the downsizing. The stayers were the individuals who remained at the company and later retrained to new jobs. The leavers were the individuals who more or less voluntarily left the company to start a new career. The reemployed leavers were dismissed and left involuntarily but were later reemployed at the company.

    Practical implications – In cases of downsizing it is important that the organization meets latent wishes for change and considers differentiated reactions connected to age, length of employment, former education, etc. among workers who face different transition situations.

    Originality/value – The results imply that the learning trajectories were shaped through participation, thus learning, in the transition program and workplace activities. Each worker has a specific history of experience which shape their disposition to learning and in which way they are able to adjust to a new job situation.

  • 30.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lärande i processoperatörsarbete: möjligheter och utmaningar2014Ingår i: Lärande i arbetslivet: möjligheter och utmaningar : en vänbok till Per-Erik Ellström / [ed] Henrik Kock, Linköping: Linköpings universitet , 2014, s. 108-118Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är drygt femton år sedan Styrelsen för teknisk utveckling (STU), senare NUTEK, initierade det tioåriga forsknings- och  utvecklingsprogrammet Driftsutvecklingssystem för Processindustrin (DUP). Programmet som pågick mellan 1987–1996 omfattade 100 projekt vilka fokuserade processoperatörens arbete, och hur dennes yrkesskicklighet togs tillvara och utvecklades inom processindustrin. Särskilt betonades operatörens förmåga att styra processer och dennes roll i utveckling av effektiva processtöd för att uppnå goda produktionsresultat. DUPprogrammets inriktning mot operatörens lärande och yrkesskicklighet parallellt med utformning av teknik engagerade en rad olika forskare från ett flertal discipliner. DUP-programmet ses som en av de första satsningarna där beteendevetare gavs möjlighet att forska under samma villkor som tekniker för att lösa disciplinöverskridande problem i processindustrin (Tengblad och Walldius, 2007). Per-Erik Ellström var en av forskarna i DUP-programmet som studerade yrkeskompetens och lärande i processoperatörers arbete. I denna text är min ambition att återvända till forskning om processoperatörers arbete och lärande, och särskilt diskutera möjligheter för lärande i högautomatiserad processindustri. Jag gör dock inte anspråk på att ge en heltäckande bild utan fokuserar på några frågor. De frågor jag ställer mig drygt femton år senare är: Har den relativt stabila bild av operatörsarbete som tidigare framträtt i forskningen förändrats? Vilka möjligheter för lärande finns i processoperatörsarbetet? Vilka lärutmaningar finns i processoperatörsarbetet om man blickar framåt?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lärande i processoperatörsarbete: möjligheter och utmaningar
  • 31.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning, PiAU.
    Lärande i åtstramningstider - det tar tid2006Ingår i: Tid för utveckling? / [ed] Kerstin Ekberg, Jörgen Eklund, Per-Erik Ellström, Stina Johansson, Lund: Studentlitteratur , 2006, 1, s. 53-79Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tid, tidsanvändning och tidsbrist i arbetet är i fokus i debatten om de krav som det nya arbetslivet ställer. Vilka konsekvenser får sättet att organisera och rationalisera arbete för lärande, hälsa, jämställdhet och arbetsförhållanden? Forskare från fyra discipliner granskar och jämför skeenden i fyra offentliga organisationer som genomför organisationsförändringar. Boken vänder sig till alla, såväl studerande som yrkesverksamma, som hanterar arbetslivs-, organisations- och ledarskapsfrågor

  • 32.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Managing Mobility for Learning, Health and Innovation (HELIX). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Organisering och rörlighetsmönster vid omställningsarbete i ett verkstadsindustriföretag2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att kartlägga och bidra till en ökad förståelse för ett omställningsarbete inom ett verkstadsindustriföretag samt individers benägenhet att under dessa omständigheter bryta upp från arbetet, yrket eller arbetsplatsen och söka sig vidare arbets- och yrkesmässigt. Omställningsarbetet som är i fokus initierades i företaget hösten 2004 och fortsatte därefter gradvis 2005 och trappades upp med varsel om uppsägning i början av 2006. Av de 350 som fick lämna företaget träffade cirka 200 anställda individuella uppgörelser med arbetsgivaren, medan 146 blev uppsagda. Arbetsgivaren omskolade också cirka hundra anställda till bristyrken i företaget. Omställningsarbetet pågick därefter under 2007 och 2008.

    En interaktiv forskningsansats har tillämpats i detta forsknings- och utvecklingsprojekt, vilket betyder att planering och genomförande av forskningsarbetet skett i dialog med praktiker. Den empiriska basen utgörs i huvudsak av nio aktörsintervjuer samt tjugo intervjuer med individer som på olika sätt kom i kontakt med omställningsarbetet och dess åtgärder: omskolning, individuella uppgörelser och uppsägning.

    Resultaten i denna studie visar att i detta omställningsarbete framträder tre generella rörlighetsmönster: stannarna, lämnarna och återanställda lämnarna.Stannarna är de individer som aktivt valde att vara kvar på företaget och som senare omskolades till nytt yrke. Lämnarna är de som valde att lämna företaget för en ny arbets- och yrkesmässig karriär. Återanställda lämnarna är de som tvingades byta arbete, men senare aktivt valde att återvända till företaget. Man kan utifrån resultaten i denna studie också konstatera att vissa individer varit mer utvecklingsorienterade än andra. Det kan finnas en mängd förklaringar till ett mer utvecklingsorienterat förhållnings- och handlingssätt men tre aspekter verkar ha varit betydande: (a) individens personliga förutsättningar, (b) viljan till att frivilligt röra sig inom eller från företaget, samt (c) omgivningens stöd och tillfälligheter som inträffat under omställningsarbetet. Yttre omständigheter som under omställningsarbete kan ha fungerat som stöd i individernas sökande efter annat jobb eller annan sysselsättning, och som kan ha ökat rörligheten inom eller från företaget är: omställningsarbetets organisering, aktörernas tidiga involvering och tidiga samarbetsinsatser, erbjudande om olika typer av omställningsåtgärder/aktiviteter däribland verktygslådan samt löpande personalavveckling parallellt med stegvis personalomflyttning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Organisering och rörlighetsmönster vid omställningsarbete i ett verkstadsindustriföretag
  • 33.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning, PiAU. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Organizing for learning opportunities in a public sector organization2007Ingår i: The second Nordic Conference on Adult Education,2007, 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 34.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU).
    Organizing for learning opportunities in a resource squeezed public sector organization2006Ingår i: The joint Linköping University - Roskilde University Conference in Linköping 17-18 april 2006,2006, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

      

  • 35.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning, PiAU. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Potentialer för lärande i processoperatörers arbete: En studie av operatörers lärande och arbete inom högautomatiserad processindustri2000Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation is concerned with potential for learning in process operator work. The purpose of this thesis is to study and contribute to increased understanding in different conditions which can be assumed to create potentials for learning in the daily work of the process operators' .

    The thesis presents a contextual perspective on learning based on situated learning and activity theory. Learning is in some sense both recreative and developmental. Recreative learning takes place in many daily situations where people become better at doing what they already do at work. In all work which, in some sense, is recreative, there is a trivial variation that may lead to a new understanding and the development of new approaches and working methods, but there is also something long-lasting that extends outside the situation and which mayencourage the development of activity systems and communities of practice.

    The empirical study is based on case studies of four teams at apaper mill. The four shift teams differ since they are located in different production environments with unique qualities and have different work organizational conditions. The study uses diaries, interviews, documents and informant interviews to collect empirical information.

    It appears from the results that the common characteristics shared by the shift teams predominate. One finding is that different positions and operators have access to different machines and workstations within the department. In many situations, the operators must balance what they are allowed to do and what they are able to do in the shift teams. In the teams, common competence is of great or even decisive importance for the cooperation that develops. Another important result is that there are differences between more experienced and less experienced operators. These differences are reflected in their action and interaction pattems, Le. what they do (and in particular do not do) and how interaction takes place between more experienced and less experienced operators in the shift teams.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Potentialer för lärande i processoperatörers arbete : En studie av operatörers lärande och arbete inom högautomatiserad processindustri
  • 36.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning, PiAU.
    Potentialer för lärande i processoperatörsarbete2004Ingår i: Lärande och förändring i organisationer: om pedagogik i arbetslivet / [ed] Per-Erik Ellström & Glenn Hultman, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 65-87Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I fokus för denna antologi står frågor om lärande, förändring och ledarskap inom olika typer av verksamhet. Syftet är att bidra till en bred genomlysning av dessa begrepp utifrån såväl teoretiska som empiriska analyser. Vi vill härigenom försöka utmana vanligt förekommande uppfattningar om lärande, förändring och ledarskap. Framställningen baseras i stor utsträckning på egna studier som genomförts under de senaste åren. Dessa studier har i samtliga fall utgått från människors dagliga arbete i olika lokala verksamheter - inom företag, hälso- och sjukvård, omsorgsverksamhet och skola. De studier som redovisas speglar därmed också vardagen på arbetsplatser inom olika sektorer av svenskt arbetsliv. I flera av studierna har det också varit möjligt att studera dessa verksamheter över längre tid och på så sätt belysa de studerade processernas drivkrafter och inre dynamik. Boken kan användas som kurslitteratur vid universitet och högskolor samt som fördjupningslitteratur i anslutning till ledar- eller personalutbildningar. Den vänder sig också till forskare, politiker, företrädare för arbetsmarknadens parter samt praktiskt verksamma med intresse för frågor om lärande, kompetensutveckling och förändringsprocessser i organisationer.

  • 37.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning, PiAU.
    Potentialer för lärande i processoperatörsarbete: Ett kontextuellt perspektiv.2005Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, nr 3/4, s. 244-255Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 38.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    The potential for learning in industrial work2007Ingår i: Journal of Workplace Learning, ISSN 1366-5626, E-ISSN 1758-7859, Vol. 19, nr 7, s. 453-463Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of this article is to discuss the potential for learning that is present for process operators in their work at a paper mill. The term learning potential is used to denote the opportunities operators have for learning in their daily work. Design/methodology/approach - A case study of the work and learning of process operators in four different shift teams in four different departments at a paper mill, using diaries and interviews, provides the data for identifying potential for learning in the work of process operators. Findings - Findings show that the work of operators is dominated by an adaptive form of learning, that is becoming better at an already known task, and solving daily work problems. At the same time there is potential for a more development oriented learning, but with a local and ad hoc emphasis in the shift teams. However, the desire and willingness of the operators is important for the utilization of existing learning potential. Research limitations/implications - In general, limitations of the case study methodology mean that it may not be possible to generalize to other industrial and organizational settings. Practical implications - The research highlights that there is potential for learning, but the "invisible" learning that is found on the shopfloor in the shift teams must be supported by the company so that it can lead to development of the organization. Originality/value - The research has indicated that potential for development has a mainly local and ad hoc emphasis, primarily through the contradictions that exists in shift teams. Nothing, however, indicates that this potential might also include development of the organizational level at the paper mill.

  • 39.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Barajas, Josefin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kompetensförsörjning och rehabilitering - rörlighetens två stuprör: En studie om rörlighet inom och mellan organisationer2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande rapport är att bidra till ökad kunskap om uppfattningar om rörlighet i arbetslivet, hur samverkan för rörlighet utformas i praktiken, och förutsättningar för rörlighet inom och mellan organisationer. I detta projekt har samverkan skett med olika praktiker, framför allt med ringsamordnare, arbetsgivarföreträdare och fackliga företrädare i de två företagsringarna från Boxholm respektive Norrköping som varit delaktiga i projektet. Den empiriska basen utgörs i huvudsak av intervjuer med aktörer som företräder företagsringarna, arbetsgivare, fackliga organisationer samt offentliga myndigheter, främst Försäkringskassan men även bl.a. Länsarbetsnämnden, Företagshälsovården och Hälso‐ och sjukvården.

    Två övergripande slutsatser om rörlighet inom och mellan organisationer dras utifrån detta forsknings‐ och utvecklingsprojekt. Den första slutsatsen är att olika aktörers arbete med att försöka stödja rörlighet inom och mellan organisationer sker i två s.k. stuprör – kompetensförsörjning och rehabilitering. Dessa stuprör kan, men behöver inte nödvändigtvis ha med varandra att göra. Så länge det inte finns ett helhetsperspektiv på rörlighet trampar varje aktör på i sitt eget stuprör.

    Öppningen kan vara att på gemensam grund utveckla nya strategier för att hantera frivillig men även påtvingad rörlighet för att stödja lärande, hälsa och verksamhetsutveckling inom och mellan organisationer Detta förutsätter ett ökat lärande om hur rörlighet kan främja såväl människors som organisationers utveckling och hälsa, samt nya samverkansformer och tydligare aktörsroller och beröringspunkter för att mer effektivt kunna hantera rörlighet inom och mellan organisationer.

    Den andra slutsatsen är att företagsringar är nödvändiga, men inte ett tillräcklig forum för rörlighet åtminstone om man inte bara vill begränsa rörlighet till rehabilitering. Företagsringar lägger fokus på rehabilitering. Företagsringar är en god resurs då inget annat har lyckats i rehabiliteringsarbetet. Om företagsringar ska vara det verktyg för rörlighet som önskas, pekar resultaten på behov av att bredda perspektivet på rörlighet och att arbeta mer med olika typer av rörlighet. Detta kan dock företagsringar inte göra själva eftersom arbetsgivare ”betalar” för de tjänster de vill att företagsringen ska utföra. Om tjänster ska utvecklas krävs att arbetsgivarna i ringen ställer krav på nya tjänster, vilket skulle innebära att företagsringar kan få en mer betydande roll vid för rörlighet. Viktiga frågor är vilket syfte ringen ska ha? Är ringen enbart en arena för rehabilitering eller ska ringen ha en annan roll i stödjandet av rörlighet inom och mellan organisationer, d.v.s. vara en arbetsmarknadsintermediär?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bejerot, Eva
    Department of Psychology, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Den nya akutläkaren: arbetsvillkor, hälsa och vilja att stanna på akutmottagningar2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läkare i akutsjukvård är en egen basspecialitet sedan 2015. En ny specialitet och stor efterfrågan på akutläkare innebär en omställning för akutmottagningarna, sjukhusen och gängse utbildningssystem för läkare. Föreliggande studie initierades som en konsekvens av behovet av dessa behov av förändringar – vilka är förutsättningarna på landets akutmottagningar för att den nya specialiteten ska få goda arbetsförhållanden och stanna kvar på akutmottagningarna?

    I studien genomfördes inledningsvis en intervjustudie med 14 akutläkare. Därefter utvecklades en webb-baserad enkät. Totalt 15 akutmottagningar i landet valde att deltaga i studien, och 147 läkare på akutmottagningar (51%) besvarade enkäten. Forskargruppen har erbjudit samtliga medverkande akutmottagningar återkoppling av resultaten, några akutmottagningar har deltagit i dessa möten. Tanken med återkopplingarna är att ge underlag för förbättringsarbetet inom respektive akutmottagning.

    Resultaten av intervjustudien och enkätstudien visar att det finns en stor variation mellan de olika akutmottagningarna med avseende på hur arbetet organiseras, hur arbetsmiljön blir för läkarna, hur läkarna mår och i vilken grad de vill stanna kvar på akutmottagningen.

    De tre distinkta faserna inflöde, vårdprocess och utflöde utgör ramen för arbetets förutsättningar på akutmottagningar. Hur inflödet organiseras beror dels på politiska beslut, dels på triage processen inom akutmottagningen. Ofta görs arbetet i team, ett välfungerande team ger bättre förutsättningar i arbetet än team med oerfarna medlemmar. Att arbeta i team kan vara en ny erfarenhet för många läkare och övrig vårdpersonal och ställer krav på relevant utbildning för detta. Även oklarheter i rollerna inom teamet kan försvåra arbetet.

    Många akutläkare rapporterar att vårdprocessen inom akutmottagningarna organiserats så att de får många oskäliga och onödiga arbetsuppgifter: dubbeldokumentation, att jaga vårdplatser, rutiner kring intagning eller överflyttning av patienter, administrativa uppgifter, mm. Denna typ av arbetsuppgifter fördubblar risken för arbetsrelaterad anspänning och utmattning bland akutläkarna. Många akutläkare upplever också oacceptabel tidspress och överbelastning, samtidigt som de anser sig ha måttligt inflytande över verksamhetsnära frågor om hur arbetet skall organiseras. Ett gott inflytande över arbetet kan kompensera för höga krav, men i denna studie finner vi inte belägg för att graden av inflytande kompenserar för de höga kraven. Höga krav i arbetet har starka samband med en ökad risk för trötthet bland akutläkare.

    Generellt sett har läkarna en mycket positiv inställning till den nya specialiteten och de menar att patientflödet förbättras. Akutläkare uppfattas dock ha låg status jämfört med traditionella specialiteter. Följande slutsatser dras från denna studie.

    • De flesta akutläkare mår bra, men en tredjedel av akutläkarna har symptom på arbetsrelaterad anspänning, utmattning och trötthet. Dessa symptom är vanligare bland kvinnliga akutläkare. Symptomen har starka samband med arbetets organisering. Organisering av arbetet bidrar till förekomsten av onödiga och oskäliga arbetsuppgifter och hög arbetsbelastning. Akutläkarna har inte inflytande över verksamhetsnära frågor och upplever sin autonomi och sitt inflytande som reducerat på grund av organisatoriska förändringar. Ett gott arbetsklimat innebär att risken för att utveckla dessa symptom minskar. Ett gott arbetsklimat bygger dels på ett väl fungerande teamarbete, dels på ett gott ledarskap där akutläkarna uppfattar att de får stöd och återkoppling på sitt arbete.
    • Införande av nya organisations- och flödesmodeller inspirerade av lean och teamorganisering används för att effektivisera arbetet. I denna förändringsprocess går verksamheten från en vertikal organisation som bygger på profession till en horisontell organisation som bygger på teamarbete. Detta kan skapa otydliga professionsgränser mellan läkare och annan vårdpersonal. Studien pekar på att det kan finnas vissa motsättningar mellan olika yrkesgrupper på akutmottagningarna och att det kan finnas oklarheter i vem som är teamledare. Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning är inte alltid utvecklad, vilket kan leda till meningsmotsättningar. Akutmottagningar uppfattas ofta som sjuksköterskornas arena, medan läkare, som har det medicinska ansvaret, uppfattar sig som faktiska ledare. En viktig förutsättning för ett väl fungerande teamarbete är att de olika ingående professionerna har fått träning och utbildning i teamarbete.
    • En relativt stor andel av de läkare som arbetar på akutmottagningar, eller som avser att bli specialister i akutsjukvård, är inte helt tillfreds med sina arbetsförhållanden. Ungefär hälften av läkarna har övervägt att byta arbetsgivare eller att byta klinik. Viljan att stanna kvar inom akutmottagningen har starkt samband med om läkaren får stöd och feedback från ledningen. Andra studier har visat att symptom på utmattning ökar benägenheten att byta arbete. Majoriteten av de som svarat på enkäten är ST-läkare inom akutsjukvård vilket indikerar att det är viktigt att tidigt uppmärksamma symptom på utmattning för att förebygga att yngre läkare väljer att lämna arbetet.

    Hur arbetet på akutmottagningar organiseras har betydelse för arbetsmiljön och för om processer och flöden möjliggör för läkarna att utföra sitt arbete på ett säkert och effektivt sätt. En akutmottagning måste ses som en del i vårdkedjan i ett större system, men också att akutmottagningen är ett system i sig med lokala förutsättningar som styr in- och utflödet av patienter. Interventioner för att förbättra arbetsförhållanden kan därför inte begränsas till enskilda faktorer utan bygga på hur förutsättningar för hälsopromotiva arbets- och lärmiljöer skapas i organisationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Den nya akutläkaren: Arbetsvillkor, hälsa och vilja att stanna på akutmottagningar
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 41.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Bivall, Ann-Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindh Falk, Annika
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa.
    Verksamhetsförlagd utbildning: - mellan högskola och vård- och omsorgsgivare2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     Denna rapport redovisar erfarenheter och lärdomar från ett forskningsprojekt som handlar om att finna nya former för verksamhetsförlagd utbildning som ett led i att möta förändringar inom hälso- och sjukvården och omsorgsverksamheter. Utmaningar kan gälla organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan universitet och olika vård- och omsorgsgivare, men även förändrade förutsättningar på arbetsplatser som formar verksamhetsförlagd utbildning till innehåll och de möjligheter studenter har till professionellt och interprofessionellt lärande i praktiken. Rapportens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan högskola och vård- och omsorgsgivare, och vad som händer på arbetsplatser när nya arrangemang genomförs för att möjliggöra professionellt och interprofessionellt lärande som ett moment under verksamhetsförlagda utbildning. Syftet preciseras i följande forskningsfrågor:Hur organiseras verksamhetsförlagd utbildning inom och mellan högskola och vård- och omsorgsgivare?Hur sker samverkan kring organisering av verksamhetsförlagd utbildning?Hur sker studenters professionella och interprofessionella lärande i praktiken under verksamhetsförlagd utbildning?Vilka förutsättningar och utmaningar kan identifieras på organisations- och arbetsplatsnära nivå gällande att finna nya former för verksamhetsförlagd utbildning? 

    Forskningsprojektet omfattar två delstudier genomförda under tidsperioden 2017 till och med 2019. I delstudie 1 ligger fokus på hur verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och sjukvårdsutbildningar organiseras och hur aktörer samverkar vid planering och utförande av verksamhetsförlagd utbildning för att tillgodose studenters behov av utbildningsplatser. Det empiriska materialet utgörs av nio intervjuer med centrala aktörer som har till uppgift att organisera verksamhetsförlagd utbildning mellan universitet (medicinsk fakultet) och vård- och omsorgsgivare (en Region och en kommun). I delstudie 2 ligger fokus på studenters professionella och interprofessionella lärande på arbetsplatser. Ett särskilt fokus ligger på arbetsplatsdrivna arrangemang som stödjer studenters interprofessionella lärande, så kallade IPL-arrangemang, som en del av den verksamhetsförlagda utbildningen. Det empiriska materialet baseras på fallstudier genomförda på arbetsplatser inom ett universitetssjukhus och två kommunala omsorgsverksamheter. Datainsamling har skett genom observationer av tre IPL-arrangemang, sju fokusgruppintervjuer med totalt 23 studenter och 13 individuella intervjuer med vårdpersonal/handledare på arbetsplatserna.Resultatet aktualiserar en rad frågor om verksamhetsförlagd utbildning och särskilt arbetsplatsdrivna IPL-arrangemang inom vård- och omsorgsverksamheter. En sådan fråga gäller hur planeringspusslet kan hanteras på ett sätt som underlättar organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan de tre huvudmännen. Vid sidan av den nära samverkan som finns mellan medicinska fakulteten och Regionen respektive kommunen är det viktigt att fundera över om det finns behov av samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning mellan de tre parterna kring den logistik som krävs för att organisera verksamhetsförlagd utbildning. Att ett sådant behov finns kan avspeglas i den problematik de centrala aktörerna befinner sig i. Trots fokus på långsiktighet genom samverkan mellan utbildning och vård- och omsorgsutövare i olika forum, får det arbetet ofta stryka på foten då arbetet med att lösa ständigt närvarande akuta lägen som finns inom dygnet-runt-verksamheter i praktiken upptar större delen av arbetsutrymmet.En annan central fråga, är frågan varför läkarprogrammet skiljs från övriga vårdprogram när det gäller rutiner för beställning av utbildningsplatser. Detta kan relatera till dels det ovan nämnda dilemmat med samordning av verksamhetsförlagd utbildning, dels till en uppdelning som inte direkt gynnar interprofessionellt lärande mellan studenter från olika utbildningar.

    Interprofessionellt lärande och samarbete lyfts idag fram som både en nödvändighet och en möjlighet för framtidens hälso- och sjukvård i nationella såväl som internationella sammanhang. Med tanke på framtida behov och förändringar, kan man fundera på universitetets roll för att samorganisera professionerna. Interprofessionellt lärande omfattar mer än att träna samarbete utan det förutsätter att studenter – även läkarstudenter, ges möjlighet att över tid få sätta sitt eget yrkesperspektiv gentemot andra professioners perspektiv och på så sätt utveckla en yrkeskunskap om sin profession i förhållande till andra professioner.Slutligen, vill vi lyfta ytterligare en central fråga, som också är i behov av forsknings­mässig uppmärksamhet, gällande vilken status arbetsplatsdriva IPL-arrangemang har i förhållande till ’ordinarie’ verksamhetsförlagd utbildning. Vanligtvis utför studenterna professionsspecifikt arbete utifrån professionsspecifika lärande- och kompetensmål och följer sina handledares arbete med fokus på professionsutveckling till skillnad mot de IPL-arrangemang som redovisats i denna rapport som syftar till att stärka studenters interprofessionella lärande och stimulera samarbete över professionsgränser. Sådana arrangemang tycks följa en egen logik inom vilket samarbetet med andra studenter och professioner är något annat än studenter vanligtvis möter under verksamhetsförlagd utbildning. Sådana arrangemang blir också en angelägenhet för arbetsplatsers eldsjälar – ofta huvudhandledare med ambition att utforma ett nytt interprofessionellt moment utöver ordinarie verksamhetsförlagd utbildning. På central nivå välkomnas initiativ tagna på arbetsplatser för att stödja interprofessionellt lärande, men endast om utövarna är lojala mot de pedagogiska ramar och lärande mål som ställs av utbildningen. Vikten av dessa lokala IPL-arrangemang stannar vid den nytta de kan tillföra den specifika verksamheten, och på central nivå ses de som “goda exempel” vilka gärna får spridas mellan verksam­heter så att även andra kan ta del av dem, inspireras och göra liknande satsningar. Hur detta är tänkt att ske är mindre uppenbart.Det är mot denna bakgrund empiriskt viktigt att studera IPL-arrangemang som lokalt genomförs på arbetsplatser och de förutsättningar de ger studenter för både professionellt och interprofessionellt lärande under olika betingelser. Arbetsplatsen erbjuder en annan pedagogisk miljö som bygger på att tillämpa teoretiska kunskaper och träna profession­ella och interprofessionella färdigheter som utbildningen avsett att ge, men också på ett professionellt och interprofessionellt lärande som handlar om att socialiseras in i en tilltänkt profession genom att anpassa sig till regler, traditioner och professionella hierarkier som gäller inom hälso- och sjukvården och omsorgsverksamheter.

  • 42.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Learning to promote health at an emergency care department: identifying expansive and restrictive conditions2015Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 37, nr 1, s. 18-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports on the findings of a planned workplace health promotion intervention, and the aim is to identify conditions that facilitated or restricted the learning to promote health at an emergency care department in a Swedish hospital. The study had a longitudinal design, with interviews before and after the intervention and follow-up interviews one year after the intervention. Data were collected through individual interviews with employees and managers, in total 69 interviews. In addition, data were collected from documents. The study provided insight into conditions which were found to act as expansive and restrictive reinforcements for learning to promote health. The conclusion is that the workplace health promotion intervention was shaped by conditions that existed outside the local workplace level which restricted the workplace health promotion. Nevertheless, collective employee-driven activities had the capacity to facilitate learning for change in order to create a health-promoting workplace. The advantage of combining theories of learning and workplace health promotion provided a holistic analytical view of learning to promote health at work and helped to uncover and monitor changed conditions during a planned workplace health promotion intervention.

  • 43.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Eklund, Jörgen
    KTH, Skolan för teknik och hälsa.
    Fagerlind, Anna-Carin
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Karlsson, Nadine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lundqvist, Daniel
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Reinerholm, Cathrine
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ledarskap och organisering för hälsa och produktion (LOHP)2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning, PiAU.
    Ekholm, Bodil
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning, PiAU.
    Ellström, Eva
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning, PiAU.
    Ellström, Per-Erik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Fostering Work-Based Learning in Teams Through an Educational Intervention2004Ingår i: European Conference on Educational Research ECER,2004, 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 45.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Gendered learning environments in managerial work2010Ingår i: Studies in the Education of Adults, ISSN 0266-0830, E-ISSN 1478-9833, Vol. 42, nr 2, s. 141-155Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim is to investigate female and male managers’ learning environments with particular focus on their opportunities for and barriers to learning and career development in the managerial work of a male-dominated industrial company. In the case study 42 managers, 15 women and 27 men in the company were interviewed. The findings demonstrate that the male managers were provided with significantly richer opportunities to participate in activities conducive to learning and career development than were female managers. The opportunities and barriers in terms of horizontal and vertical manager mobility, senior managers’ support, strategic networks, career system, freedom of action and gender stereotypes operated simultaneously as opportunities and barriers to learning and career development for the female and male managers, respectively. The conclusion is that the expansive-restrictive continuum developed by Fuller and Unwin (2004) does not cover the extent to which gender operates as a condition for learning and career development, nor the extent to which the gender order influences the learning environment. Therefore we suggest that the expansive-restrictive model of learning environments would benefit from incorporating or, at least considering, gender dimensions in order to form a gender-sensitive model to analyse learning environments in workplaces.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU).
    Fogelberg Eriksson, Anna
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU).
    Lundqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering.
    Nilsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU).
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering.
    Lokalt ledarskap i en global organisation: kvinnors och mäns möjligheter att bli chefer och utöva ledarskap inom ett verkstadsindustriföretag2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Frågor som rör chef- och ledarskap genererar alltid ett stort intresse såväl i arbetslivet som inom forskning. Det tema som fokuseras i den här rapporten är chef-/ledarskap och kön, särskilt könsfördelningen på ledande befattningar. I dagsläget är merparten av alla chefer i svenskt arbetsliv män. Män är överrepresenterade på chefsbefattningar i relation till samtliga anställda män i såväl privat som offentlig sektor. På de högsta chefsbefattningarna blir mansdominansen än tydligare (SCB, 2006). Mansdominansen på ledande befattningar kan sägas utgöra en utgångspunkt för de forskningsfrågor som formulerats inom forskningsområdet chef-/ledarskap och kön. Forskningsfrågorna handlar t.ex. om varför så få kvinnor är chefer samt på senare år om hur ledarskap är könsmärkt, dvs. hur ledarskap förknippas med kön. En återkommande fråga i mansdominerade organisationer är: Hur kan vi få fler kvinnor på ledande befattningar? Det är just denna problematik som fokuseras i föreliggande rapport som sammanfattar erfarenheter från ett forsknings- och utvecklingsprojekt som pågick från senhösten 2007 till senhösten 2008.

    Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga och analysera villkor för kvinnor och män att bli chefer och att utöva chef- och ledarskap, samt varför få kvinnor har chefspositioner. Utgångspunkten för denna analys är en empirisk studie inom ett globalt verkstadsindustriföretag baserad på intervjuer med chefer, både kvinnor och män, på olika chefsnivåer och från olika divisioner. Följande mer specifika frågeställningar har formulerats:

    1. Vad karaktäriserar chefernas uppfattningar om ledarskap, chefsrekrytering, lärande och karriär, jämställdhet samt hälsa i företaget?
    2. Vilka förutsättningar finns för kvinnor och män att rekryteras till chefspositioner samt utöva chef- och ledarskap i företaget?
    3. Vilka orsaker finns till varför få kvinnor har chefspositioner i företaget?

    För att kunna diskutera skillnader mellan kvinnors och mäns uppfattningar och villkor närmar vi oss forskningsfrågorna utifrån ett genusperspektiv. Med genusperspektiv avser vi i denna rapport synsättet att vi formas till kvinnor och män genom det vi gör, och de aktiviteter vi deltar i, i samspel med andra människor i det dagliga arbetet. Våra könsidentiteter är beroende av rådande, socialt konstruerade, föreställningar i samhället och vi lär oss och lär oss att förhålla oss till dessa föreställningar i det dagliga arbetet. Vi utvecklar dessa tankar ytterligare i kapitel 2.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lokalt ledarskap i en global organisation - kvinnors och mäns möjligheter att bli chefer och utöva ledarskap inom ett verkstadsindustriföretag
  • 47.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Creating a co-platform for transformative action2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The paper’s purpose is to investigate stakeholders’ learning and transformative action when developing a collaboration platform between a Swedish regional authority organisation (RAO) and civil society organisations (CSOs) to provide welfare services. The research questions are:

    1. How is the collaborative coalition organised within and between the RAO and the CSOs?

    2. What challenged learning and transformative action when developing the collaboration platform?

    In this qualitative study, the main data consists of 22 semi-structured interviews and observations of seven general meetings at which RA officials and CO representatives met. The development of the collaboration platform was viewed through the lens of the theory of transformative action through double stimulation. The findings reveal that the signed agreement, stipulating collaboration between the two sectors (public and civil society) became a second stimulus for shared transformative agency after some additional stimuli, but only to a certain extent. Challenges remained in the form of conflicts of motives within each sector and between different hierarchical levels in large organisations, which delayed the development of the collaboration platform. Surprisingly, it was not conflicts of motives between the two sectors, but conflicts of motives within each sector, that were most challenging.

  • 48.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Stakeholders’ learning and transformative action when developing a collaboration platform to provide welfare services2023Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates stakeholders’ learning and transformative action when developing a collaboration platform between a Swedish regional authority organisation (RAO) and civil society organisations (CSOs) to find new ways to provide welfare services. The material is based on 22 semi-structured interviews and observations of seven general meetings at which RAO officials and CSO representatives met. In addition, notes were taken during two workshops with key stakeholders and interviewees, respectively. Learning and transformative action were analysed through a TADS approach. The findings reveal that a signed agreement, stipulating collaboration between the two sectors (public and civil society) became a second stimulus for shared transformative agency. After signing the agreement, conflicts of motives arose, which challenged learning between stakeholders. Surprisingly, it was not the conflicts of motives between the two sectors, but those within each sector that constituted the most severe expansive learning challenges, and consequently also a delay in the development of the collaboration platform that was to provide welfare services. Nonetheless, the conflicts also contributed to small, incremental, steps of transformative action toward what they had set out to do.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Halvarsson Lundqvist, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Integrating Formal and Informal Learning – Experiences from a Competence Development Programme Targeting Manufacturing SMEs2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Small and medium sized enterprises (SMEs) play a significant role in the economy in an era of globalization and international competition (European Commission, 2007). It is therefore of importance to deepen our knowledge of conditions that enable innovativeness in SMEs so that such companies remain globally competitive. In recent years, a variety of training and competence development initiatives, in particular efforts that focus on the application of Lean production, have been undertaken in Sweden to support the development of innovation and competitiveness in SMEs. In Sweden, one such initiative is the national competence programme The Production Leap and more than 200 enterprises have participated in the programme’s main components: courses for education in Lean, and coaching of individual enterprises. The aim of this paper is to investigate in what way competence development activities offered by The Production Leap were linked to informal learning within enterprises, and the conditions that facilitate or hinder learning that can contribute to production improvements. The discussion draws on empirical material based on 17 interviews with owners, managers, Lean coordinators and operators from four manufacturing SMEs that participated in The Production Leap.

    Based on empirical findings, two conclusions can be made. The first is that competence development activities focusing on Lean production are an important trigger for innovative learning in SMEs. The formal competence development activities offered in the Production Leap programme seemed to have a better impact if the learning environment inside the enterprise was supportive. Competence development as a trigger for innovative learning and thus a driving force for innovation is important but less useful if it is not integrated into daily work activities. The second conclusion made is that three different ways of linking formal and informal learning within the enterprises were identified in terms of different approaches; Lean coordinator-driven approach, engineer-driven approach and an employee-driven approach. All three approaches had some element of employees generating and implementing ideas and actions. In the first two approaches there was joint learning between the employees and Lean coordinator/engineer in the generation and implementation of ideas and actions that took place within the continuous improvement work. Therefore, we suggest that it is essential to consider that employee-driven innovations may be assumed to take different shapes, involving other functions that have the capacity to support innovative learning that goes beyond minor adjustments in the existing standards of the production.

  • 50.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Karlsson, Nadine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa.
    The relationship between learning conditions at work and employees’ perception of change in organizations 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
12 1 - 50 av 95
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf