liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Recognition of prior learning in teacher education2008In: ECER,2008, 2008Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

     This paper is focusing on child minders who have entered teacher education. We analyse the impact of their earlier experiences and informal learning, and how it is recognised during the training process. Our theoretical point of departure is taken in a sociocultural perspective. According to Lave and Wenger (1991) learning is not a separate process, related to individual performance, within the individual himself. In a sociocultural perspective, learning is an ongoing process, between people, and central concepts in the perspective are community of practice, peripheral/full participation, trajectory, and identity. The aim of the study is to describe and analyse the participation and trajectories of child minders entering teacher education. The research question is: How do child minders- prior experience and learning get recognition in the first year of a pre-school teacher education? The paper is based on qualitative interviews presenting the perspectives of participating students and their teachers. The results illustrate how the teacher education is situated in two different communities of practice - the practice of university studies and the practice of work. The participation and trajectories of the child minders are different from those of the regular students. In the practice of work they already have a rather central position, based in their background as child minders. In the university studies, their background helps them to enter this practice - their prior (partly tacit) knowledge, and experiences, from working at the pre-school is central in relation to the contents of the programme; they have experiences from working in groups of adults, which is valuable in teacher education; and they have a high degree of motivation for becoming pre-school teachers.

  • 2.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning and Didactic Science in Education and School (PeDiUS). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Science in the pre-school teacher education: Trajectories of child minders becoming pre-school teachers with a scientific profile2010Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper has a biographical perspective and analyses the learning trajectories of child minders participating in a teacher education to become qualified pre-school teachers. These child minders have worked full-time and are working part-time in pre-schools during the teacher education. The focus of the paper is on the scientific profile in their teacher education, and how their prior experiences and prior learning from working in pre-school and from everyday life are related to and acknowledged in this profile.

    Lager-Nyqvist (2003) has studied student teachers’ experience of science education during their teacher training. The findings are that early school experiences and own opinions on science education in school affect the teacher’s role. In a previous study of child minders participating in a teacher education (Andersson & Hellberg, 2009) it was found that the child minders are initially peripheral participants, and change from within might require a more central position in the community of practice. The results show how these students become less peripheral fairly quickly. Their prior experiences and prior learning help them in their trajectory into university studies and in the shift of identity. Not least their participation in the practice of work, where part of the education program is situated, could to a large extent be seen as full.

    The data in the present study are collected through narrative interviews with seven teacher students with a background as child minders. The interviews are conducted in a way outlined by Horsdal (2002). The interview starts with a more or less extensive narrative of the interviewee’s life with focus on aspects relevant (from the interviewee’s perspective) in relation to the choice to become a pre-school teacher. This narrative is followed by a number of follow-up questions focusing on the scientific profile in relation to prior and present experiences particularly from the pre-school practice. In the analysis of interviews, a central guiding concept is trajectory, and particularly learning trajectory. Other concepts that guide our analysis in this approach are critical incidents, critical persons, turning points, and identity, which help us identify the structures of and central themes in the narratives. This theoretical perspective is based on the idea of situated learning (Lave & Wenger, 1991).

    The preliminary results presented here indicate how and in what ways these teacher students learn scientific knowledge, and how this learning is related to the practice of the pre-school, and the students’ prior experiences and prior learning within this community of practice. The analysis provides implications for how learning in scientific subjects could be understood, and particularly how learning among students with prior experiences from the community of practice for which they are trained could be understood.

  • 3.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Teaching and Learning in School, Teacher Education and other Educational Settings. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Trajectories in teacher education: Recognising prior learning in practice2009In: ASIA-PACIFIC JOURNAL OF TEACHER EDUCATION, ISSN 1359-866X, Vol. 37, no 3, p. 271-282Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article analyses the trajectories into teacher education of a group of child minders who are studying to become pre-school teachers. The specific focus is what impact their prior experiences and learning from pre-school have on their trajectories, and how these experiences and learning are recognised in the first year of teacher education. A situated learning perspective is applied, with a focus on participation and trajectories in the two communities of practice in which teacher education is situated - the university and the pre-school. The data consist of transcribed interviews with ten student teachers, and additional data are gathered from stakeholders in the program. The results show that prior experiences and learning are given implicit and indirect recognition. In the practice of the pre-school, the trajectory means a shift in identity, from child minder to student teacher and pre-school teacher. In the practice of the university, prior experiences and learning help students in their trajectories from peripheral to fuller participation.

  • 4.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Yrkeseleven2014In: Lära till yrkeslärare / [ed] Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 1, p. 131-154Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel ger en introduktion vad gäller kunskap om och för förståelse av elever i yrkesutbildning. Kapitlet behandlar rekrytering och deltagande men även sociala kategorier och funktionsnedsättningar.

  • 5.
    Hallström, Jonas
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Elvstrand, Helene
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Gender and technology in free play in Swedish early childhood education2015In: International journal of technology and design education, ISSN 0957-7572, E-ISSN 1573-1804, Vol. 25, no 2, p. 137-149Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the new Swedish curriculum for the preschool (2010) technology education is emphasized as one of the most significant pedagogical areas to work with. The aim of this article is to investigate how girls and boys explore and learn technology as well as how their teachers frame this in free play in two Swedish preschools. The study is inspired by an ethnographic approach and is based on qualitative data collected through video-taped observations and informal talk with children and teachers in two preschools. It is concluded that girls and boys learn to approach and handle technology differently, thereby confirming rather than dissolving gender boundaries. The girls more often have a special purpose in building something they need in their play, that is, they mostly engage in technological construction as a sideline. The boys, on the other hand, more often award technological construction a central part in their play; building is an end in itself. Teachers are not so active in supporting free play involving technology among the older children, nor in giving boys and girls equal opportunities to explore and use material and toys which are not gender-stereotyped. One important implication is that in-service education needs to address not only experiments and construction but also gender issues and how teachers can create equal opportunities for boys and girls in the free play.

  • 6.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning.
    Att som lärare möta elevers olikheter i en specialpedagogisk kontext2014In: Dynamiska och komplexa miljöer: reflektioner över pedagogiska praktiker : vänbok till Glenn Hultman / [ed] Ann-Sofie Wedin, Ann-Marie Markström, Kristina Hellberg, Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande , 2014, p. 75-81Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Ett individuellt gymnasieprogram för elever med diagnosen Aspergers syndrom2005In: Forskningsarbete pågår.: Nationella forskarskolan i Pedagogiskt arbete (NaPa) / [ed] Per-Olof Erixon, Umeå: Print och Media, Umeå universitet , 2005, 1, p. 110-125Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Umeå universitet är värdhögskola och huvudansvarig för den nationella forskarskolan i Pedagogiskt arbete. Forskarskolan ingår i en nationell utbyggnad av forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet.

    Att vara värdhögskola innebär att ha det samordnande och formella ansvaret för forskarskolan.

    Partnerhögskolorna utgörs av Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Malmö högskola och Örebro universitet.

    Skolverket har tillsammans med ett antal kommuner finansierat ytterligare sex doktorandanställningar.

    Syftet med den nationella forskarskolan är att bredda forskarutbildningen och forskningen med anknytning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet.

    Forskarskolan ska främja framväxten av en nationell forskningsmiljö i Pedagogiskt arbete. En kärna av handledare och doktorander har ansvaret för forskningsmiljön och för utvecklingen av forskarskolans kunskapsbas, liksom för ett fungerande nätverk.

  • 8.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Motstånd och förhandling på ett individuellt program för ungdomar med Aspergers syndrom2013In: Lärares etik och professionella arbete: skolan som moralisk praktik : [en vänbok till Gunnel Colnerud] / [ed] Helene Elvstrand, Karin Forslund Frykedal, Marcus Samuelsson, Robert Thornberg, Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande , 2013, p. 61-71Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gunnel Colnerud, professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet har under den största delen av sitt yrkesverksamma liv varit engagerad i skolfrågor av olika slag. Ofta har fokus för hennes intresse och uppdrag legat i att förstå skolans vardagsliv och det komplexa uppdrag som läraryrket innebär. Gunnel fyller 67 år i januari 2015 och denna vänbok är en hyllning till henne från kollegor, både nationellt och internationellt, samt tidigare doktorander. Bidragen i antologin, Lärares etik och professionella arbete - skolan som moralisk praktik, är tänkt att spegla de områden som Gunnel i sin forskning varit engagerad i.

    Innan Gunnel påbörjade sin forskarutbildning i pedagogik var hon verksam som psykolog inom skolhälsovården. Denna erfarenhet av att ha mött barn och elevers utsatthet samt lärares ständiga arbete med att möta olika typer av förändringar och hantera en komplex yrkesroll är något som Gunnel burit med sig in i sin forskning, vilket inte minst syns i hennes outtröttliga engagemang i att vara en forskare som bidrar till skolans praktik.

    I mitten av nittiotalet Jade Gunnel fram sin avhandling som byggde på intervjuer med yrkesverksamma lärare och handlade om etiska dilemman lärare ställs inför i sitt yrkesutövande. Gunnel har allt sedan avhandlingsarbetet varit mycket engagerad i etiska frågor i relation till läraruppdraget och var en av de pådrivande krafterna i att tillsammans med Sveriges båda lärarförbund formulera gemensamma yrkesetiska principer, som kom att benämnas Lärares yrkesetik. I detta arbete gjorde Gunnel betydande insatser genom att problematisera yrkesetik som fenomen, medverka i otaliga utbildningsinsatser för lärare och lärarstudenter inom området och sist men inte minst bidra till att etablera yrkesetik som forskningsfält.

    Ett kännetecknande drag för Gunnels forskning har varit den starka viljan och övertygelsen om att forskning om skola behöver ske i relation till och med skolans praktik. Tillsammans med sin make och kollega professor Kjell Granström etablerade Gunnel en forskarmiljö med fokus på praxisnära forskning. Vi som är redaktörer för denna vänbok har alla haft förmånen att vara doktorander till Gunnel eller Kjell och fått möjlighet att växa som forskare i en forskarmiljö som präglats av kreativitet, engagemang och spännande diskussioner.

  • 9.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Olik-annorlunda-kategoriserad2006In: Normalitetens förhandling och förvandling: En antologi om barn, skola och föräldraskap / [ed] Judith Lind, Stockholm: Brutus Österlings Bokförlag Symposion , 2006, p. -279Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

       

    Vad innebär det egentligen att vara ett alldeles vanligt barn? Är det detsamma som att vara normal eller att ha önskvärda egenskaper? Vilka är i så fall önskvärda egenskaper och vem definierar dem?

    Detta är några av frågorna som angrips i antologin Normalitetens förhandling och förvandling där bidragen utgår från såväl vetenskapliga diskussioner som vardagliga sammanhang. Det handlar om allt från den dagliga verksamheten i en högstadieklass, barn med läs- och skrivsvårigheter, specialklasser för begåvade barn till gymnasieklasser för ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom. Författarna spårar på olika sätt de processer som bidrar till att skapa och upprätthålla, men även ifrågasätta, förhandla och förändra normalitet

  • 10.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Teaching and Learning in School, Teacher Education and other Educational Settings.
    Participation and learning in special group in secondary school2009In: NFPF,2009, 2009Conference paper (Refereed)
  • 11.
    Hellberg, Kristina
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning and Didactic Science in Education and School (PeDiUS). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Elvstrand, Helene
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Children's participation in pre-school2013Conference paper (Other academic)
  • 12.
    Hellberg, Kristina
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Health, Activity, Care. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Övergångsprocessen från skola till vidare studier och arbete: Intervjuer med unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien var att få en fördjupad förståelse av övergångsprocessen från skola till vidare studier och arbete för unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom. Utifrån syftet har studien tre frågeställningar som är följande:

    1. Vilka strategier använder deltagarna för att hantera övergångsprocessen?
    2. Hur förhåller sig deltagarna till diagnosen och dess betydelse förövergångsprocessen?
    3. Vilka faktorer stödjer respektive hindrar övergångsprocessen?

    Bakgrunden i rapporten innefattar en presentation av funktionshinderpolitiken i Sverige. Vidare återfinns en forskningsöversikt över studier som belyser utbildning och arbete för personer med ADHD och Aspergers syndrom och som är relevanta för studien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio kvinnor och elva män i åldrarna 19–30 år som har ADHD eller Aspergers syndrom. Samtliga utom en deltagare har avslutat grundskolan med fullständiga betyg. Åtta har avslutat gymnasiet med fullständiga betyg och endast en person har genomgått universitetsutbildning. Sex deltagare har arbete varav två på öppna marknaden och fyra i daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Av övriga deltagare är sex arbetslösa och uppbärande av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

    Kvalitativ analys har använts för att bearbeta data. Resultatet är indelat i tre delar. Resultatet i del ett innefattar två idealtyper ”pådrivarna” och ”accepterarna” som beskrivs som två olika strategier som deltagarna använder för att hantera övergångsprocessen. Del två beskriver hur deltagarna förhåller sig till sin diagnos och dess betydelse för övergångsprocessen. Den tredje delen visar faktorer som stödjer och hindrar övergångprocessen från skola till vidare studier och arbete. Fyra av faktorerna; socialt stöd, lärsituation, institutionella förutsättningar och samhälleligt stöd har såväl främjat som hindrat övergångsprocessen för deltagarna. Förekomsten av kognitivt stöd är en stödjande faktor, medan individuella förutsättningar visar sig vara en hindrande faktor.

    I diskussionen tas upp att övergångsprocessen består av faktorer på såväl individ som på samhällsnivå, vilket leder till att det krävs en mångfald av aktörer som samverka för att underlätta övergångsprocessen för unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom.

    Fortsatt forskning inom området är nödvändigt med tanke på att  forskningsområdet är under utveckling.

  • 13.
    Hellberg, Kristina
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Teaching and Learning in School, Teacher Education and other Educational Settings.
    Marianne, Öberg Tuleus
    Pedagogikämnet/dept of Education Örebro university.
    Ethical considerations within the field of qualitative research - on qualitaty and validity2009In: NFPF,2009, 2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

     Ethical considerations in ethnographically oriented studies -on ethics and credibility In ethnographically oriented studies a dominant assumption is that the study object takes shape between researcher and informants. By being there, in the field, researcher and informants get to know each other, both formally as when the researcher interviews an informant and informally as when having a chat in the coffee-room. In Alfred Schütz' words, ethnographically oriented studies imply a researcher who is both an actor and an observer. In this paper, we inquire into possible meanings of this assumption. Our point of departure is the ethical guidelines used in Sweden to direct research within the humanities and the social sciences. We argue that ethnographically oriented studies within a qualitative research tradition put demands on the researcher to consider ethical guidelines as related to the theoretical assumptions a study builds on. Our point is that ethical considerations are intertwined with the interplay between researcher and participants and consequently, have implication for the credibility of the study.

  • 14.
    Hellberg, Kristina
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Thornberg, Robert
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Bullying in school from the view of students with neuropsychiatric diagnoses2012Conference paper (Other academic)
  • 15.
    Jansson, Magnus
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elvstrand, Helene
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Att göra medborgarkunskap: möjligheter, hinder och dilemman2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är skriven inom ramen för projektet Samverkan, integration och kunskap (SIK), vid Linköpings universitet och är finansierad av Europeiska integrationsfonden. I projekten sker en analys av medborgarkunskap som fenomen. Analysen bygger på en kvalitativ studie av de projekt som under tidsperioden 2010-2013 beviljats med från Integrationsfonden för att arbeta med åtgärden medborgarkunskap. Det empiriska materialet i rapporten består av dokumentanalys, observationer av projektaktiviteter samt intervjuer med projektledare och projektmedarbetare. Studiens huvudresultat visar att medborgarkunskap är ett nytt och komplext utbildningsområde som det be-hövs ökas kunskap kring. Vidare behöver lärandeinnehållet i medborgarkunskap pro-blematiseras ytterligare speciellt gällande värdefrågor. Utan detta finns en uppenbar risk att fasta i stereotypa bilder och kategoriseringar gällande exempelvis gällande ”vi- och dom”. Avslutningsvis visar resultatet att det är svårt att tillvarata målgruppens del-aktighet vilket också är ett område där pedagogiska arbetsformer skulle behöva utveck-las och systematiseras.

  • 16.
    Maria, Simonsson
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Elvstrand, Helene
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Kristina, Hellberg
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Samverkan mellan hem och fritidshemska gynna skolresultaten2015In: Venue, ISSN 2001-788X, no 1, p. 1-5Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I de nyligen publicerade Skolverkets allmänna råd om fritidshem betonas ett ökat samarbete mellan fritidshem och hemmet. Det innebär ökad delaktighet men också styrning och kontroll av såväl barn som kontakten med föräldrar/vårdnadshavare. På så sätt ska fritidshemmet komplettera skolans verksamhet och ge bättre skolresultat.

  • 17.
    Rigné, Eva Marie
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Eastsweden Municipality Research Centre . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Teaching and Learning in School, Teacher Education and other Educational Settings. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Gustavsson Holmström, Marie
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning in Working Life and Educational Settings. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hylander, Ingrid
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Monahov, Maria
    Linköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Utvärdering av projektet "Barns och ungdomars bästa"2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inledningsvis vill utvärderarna framhålla att utvärderingen inte innebär kritik av enskilda personer eller projektdeltagares arbete, eller ambitioner. Många av de kritiska punkter som sammanfattas nedan är också återkommande iakttagelser gjorda i flera andra projekt i olika kommuner som engagerat CKS för utvärderingsinsatser av helt andra verksamheter. De återfinns också i flera utvärderingar gjorda av nationella utvecklingsprojekt. Utvärderingen av projektet ”Barns och ungdomars bästa” med fokus på de processer som utvecklats under projekttiden pekar på följande:

    Generellt finns det hos deltagarna i projektet en upplevelse av att det varit positivt och utvecklande att medverka, och inneburit ett stort utbyte i olika avseenden. Detta är inget oväntat, med tanke på att kriterierna för medverkan varit eget intresse och vilja att deltaga. Resultaten av projektarbetet kan således utifrån individernas upplevelser sammanfattas som givande. Å andra sidan finns också en osäkerhet om projektets räckvidd utanför dem som varit engagerade, vilket också flera deltagare själva utpekat som en svag punkt. Få projektdeltagare anser sig ha haft en upplevelse av att vara delar av en helhet, eller gemensamt ha arbetat mot övergripande mål. Den vanliga motsättningen mellan avgränsat projektarbete och kontinuerligt utvecklingsarbete förefaller alltså inte ha lösts, annat än inom ett fåtal delprojekt, och har också påverkats av omorganisationer under projektets avslutningsfas i de berörda verksamheterna.

    Projektorganisationen som byggts upp har haft svagheter. En sådan är att mycket arbete som borde föregått själva igångsättandet av projektet lagts inom detta, vilket framför allt påverkade initialfasen negativt. Ytterligare en består i att få medverkande förefaller haft kompetens eller fått stöd för att arbeta i projektform. En tredje är att är att den inte gett utrymme för jämställda positioner för olika medverkande i projektet. Projektorganisationen har genom sitt stora beroende av en enda persons arbete blivit onödigt sårbar, och har under projekttiden också i andra avseenden, framför allt administrativa, visat sig svårhanterlig. Mot bakgrund av detta, liksom av erfarenheterna från flera stora nationella projekt, kan det ifrågasättas om projektorganisationen är den lämpligaste arbetsformen för denna typ av utvecklingsarbete.

    Innehållet i projektet har fått en stark inriktning på intervention på individuell nivå, speciellt i form av olika typer av utbildningsinsatser. De projekt som förekommit inriktade på organisatorisk förändring gäller framför allt familjestödjande arbete i form av att försöka bygga upp familjecentraler, och i viss mån former för utåtriktat ungdomsarbete.

    Det har också blivit ett projekt som huvudsakligen kommit att präglas av de kommunala tjänstemän som arbetat inom dess ramar, och i liten utsträckning av kommuninvånare/medborgare.

    I projektet har också funnits olika uppfattningar om och definitioner av centrala inslag i projektarbetet, som exempelvis förebyggande arbete och samverkan, vilket i sin tur påverkat det konkreta arbetet. Utvärderarna menar att det hade varit till fördel för projektet om dessa hade bearbetats mer gemensamt av olika aktörer inom projektet i förarbete till projektet liksom i återkommande senare arbete under projekttiden, bl.a. för att på ett tydligare sätt kunna relatera dessa till mål både för de nationella uppdrag verksamheterna arbetar med och mål som formulerats för projektet.

    Delstudien av projektet ”Områdesanknutna socialarbetare” pekar på att socialsekreterarna kom in sent i projektet, och inte fick den formella position de med tanke på sitt uppdrag borde haft. De fick utöver sitt inledningsvis formulerade uppdrag också ett till, och har med skiftande framgång kunnat arbeta med två parallella uppdrag. Det visade sig under projekttiden också att det fanns mycket olika tolkningar av vad områdenas behov av socialsekreterare innebar, vilket ledde till svårigheter i arbetet. Utformningen av detta delprojekt styrdes heller inte av behovsanalys, utan hur stora resurser projektet ansåg sig kunna avsätta för arbetet. Med tanke på områdenas varierande karaktär hade en behovsanalys varit värdefull. Samtidigt kan vissa inslag i socialsekreterarnas arbete med fördel organiseras och genomföras centralt i stället för lokalt i områdena. För mer utförliga resonemang, hänvisas till delrapporten ”Områdesanknutna socialsekreterare” av Marie Gustavsson Holmström.

    Analysen av projektet i media pekar på hur projektet lyckats etablera en bild av sig som framgångsrikt, i stort sett helt baserad på utsagor från aktiva inom projektet. Huvudintrycket av innehållet i de artiklar som analyserats pekar på att detta innebär att en normativ och samtidigt starkt problemcentrerad framställning meddelas kring målgrupperna för projektet och de områden där verksamheten varit igång. Utifrånperspektivet som projektmedarbetare står för när de tillskriver områdena och invånarna en mängd brister och problem (ofta som individuella särdrag snarare än följden av strukturella omständigheter) balanseras inte av förmedling av inifrånperspektiv. Det finns en uppenbar risk att denna onyanserade bild får effekter i termer av en negativ stigmatisering. För mer utförliga resonemang hänvisas till delrapporten ”Projektet i pressen” av Maria-Monahov.

    Studien av det familjestödjande arbetet i form av uppbyggnadsarbete av familjecentraler, och föräldrautbildning enligt COPE-metoden, fokuserar innebörderna som givits detta arbete av olika aktörer engagerade i processen. Även här pekas på att olika aktörer definierar förebyggande arbete och samverkan på olika sätt och därmed också föreställer sig familjecentralerna som mötesplatser med olika utformning och inriktning på sin verksamhet. Avvägningen mellan det arbete som skall utföras inom familjecentralens ramar och annat arbete inom ens övriga verksamhet är inte klargjord. De tilltänkta brukarna av familjecentralerna har också olika förväntningar som inte på ett självklart sätt överensstämmer med personalens föreställningar om sin målgrupp. Bl.a. finns många negativa associationer hos föräldrarna kring begreppet ”familjecentral”. Vad föräldrarna ser, och värderar högt, är den öppna förskolans verksamhet. Föräldrautbildning enligt COPE-metoden problematiseras gällande dess tillämpbarhet på den målgrupp projektet har och aspekter av kontroll och styrning relaterade till målen för svensk förskola–skola; barn–föräldrarelationer, med mera. Den arena COPE-metoden erbjuder för föräldrautbildning är anpassad för, och når en typ av föräldrar som sannolikt inte är de som har störst behov av insatsen. För mer utförliga resonemang, se delrapporten ” Utvärdering av familjestödjande arbete” av Ingrid Hylander.

    Följande punkter föreslår utvärderarna kan vara särskilt viktiga att överväga inför framtida utvecklingsarbete:

    • Är organisering av arbetet i projektform det lämpligaste i förhållande till de mål man vill uppnå?
    • Om beslutet fattas att organisera utvecklingsarbete som projekt är det viktigt att utforma projektprocessen så att utrymme finns för en förberedelsefas. Innehållet i denna kan med fördel inriktas på ett systematiskt kunskapssökande i olika former, för att rikta in utvecklingsarbetet på adekvata områden och tillvarata tidigare kunskap och erfarenhet inom berörda utvecklingsområden. I föreliggande projekt har arbetets inriktning i hög grad blivit styrt av berörd personals uppfattningar och upplevelser av vad som är angeläget utvecklingsarbete.
    • I projektprocessen bör på ett tidigt stadium konkretiseringar göras av vad samtliga inblandade aktörer lägger i begrepp som är styrande för projektets innehåll och kontinuerligt bearbetas i förhållande till andra relevanta målformuleringar.
    • Personer som engageras i projektarbete bör ha eller ges tillfälle att inhämta, kunskap och kompetens i projektarbetets speciella karaktär. Det är vidare angeläget att bygga en projektorganisation med stabilitet både vad avser personers engagemang i tid, och deras inbördes ansvarsområden.
    • Projekt som arbetar med mål inriktade på någon typ av mobilisering av medborgare/allmänhet kan på ett mer systematiskt sätt än vad som blivit fallet inom föreliggande projekt använda sig av självorganiserade grupper/ickeprofessionella aktörer för utvecklingsarbete.
  • 18.
    Thornberg, Robert
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning and Didactic Science in Education and School (PeDiUS). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning and Didactic Science in Education and School (PeDiUS). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Asperger syndrome, stigmatizing processes, and bullying in school2011Conference paper (Refereed)
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf