liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
1 - 42 of 42
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Colnerud, Gunnel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Olsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Utvecklingspsykologi.
    Szklarski, Andrzej
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Thornberg, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Skolans moraliska och demokratiska praktik: Värdepedagogiska texter I2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Skolans moraliska och demokratiska praktik: Värdepedagogiska texter I
  • 2.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att göra delaktighet i skolan - elevers erfarenheter2015Inngår i: Utbildning och lärande, ISSN 1653-0594, Vol. 9, nr 1, s. 102-115Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Att göra delaktighet i skolan, elevers erfarenheter2015Inngår i: Utbildning och lärande, ISSN 1653-0594, Vol. 9, s. 102-114Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Delaktighet i skolans vardagsarbete2009Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Avhandlingens syfte är att belysa hur delaktighet kan ta sig uttryck i skolans vardagspraktik med fokus på både social och politisk delaktighet. Utgångspunkt för studien är att delaktighet är något som görs mellan aktörerna, dvs. eleverna och pedagogerna i skolan. Förutom att studera hur delaktighet görs lyfts även elevers erfarenhet av delaktighet fram samt vilka möjligheter och hinder som finns för elevers delaktighet i skolans vardag. Studiens resultat bygger på en etnografisk studie med elever som går i år 4-5 i grundskolan. Datamaterialet består av fältanteckningar, intervjuer, teckningar och skriftliga berättelser från eleverna, vilka analyserats med hjälp av Grounded Theory. Studiens resultat visar att delaktighet görs ständigt i skolans vardagsarbete vilket innefattar processer av att få vara med i en gemenskap men också motverkas genom exempelvis exkludering. Från elevernas perspektiv är social delaktighet betydelsefull och en källa till trivsel och välbefinnande i skolan. Elevers möjlighet till politisk delaktighet är begränsad framförallt i relation till vad elever kan ha inflytande över men även utifrån vilka som är delaktiga. Då formen för politisk delaktighet framförallt sker genom att elever inflytandeförhandlar dvs. på olika individualiserade sätt tar sig inflytande, blir följden att vissa elever upplever stor delaktighet medan andra är utestängda från beslutsfattande. Studien visar också att elevers sociala och politiska delaktighet är sammanlänkade då elever som är delaktiga i en kamratgemenskap också har större möjlighet att göra sin röst hörd i klassrummet och utöva politisk delaktighet.

    Fulltekst (pdf)
    Delaktighet i skolans vardagsarbete
    Download (pdf)
    Omslag
  • 5.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den villkorade delaktigheten2013Inngår i: Barns livsvillkor: i mötet med skola och fritidshem / [ed] Mikael Jensson och Anders Fjällhed, Lund: Studentlitteratur AB, 2013, s. 105-119Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Forslund Frykedal, KarinLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.Samuelsson, MarcusLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.Thornberg, RobertLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärares etik och professionella arbete: skolan som moralisk praktik : en vänbok till Gunnel Colnerud2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Gunnel Colnerud, professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet har under den största delen av sitt yrkesverksamma liv varit engagerad i skolfrågor av olika slag. Ofta har fokus för hennes intresse och uppdrag legat i att förstå skolans vardagsliv och det komplexa uppdrag som läraryrket innebär. Gunnel fyller 67 år i januari 2015 och denna vänbok är en hyllning till henne från kollegor, både nationellt och internationellt, samt tidigare doktorander. Bidragen i antologin, Lärares etik och professionella arbete - skolan som moralisk praktik, är tänkt att spegla de områden som Gunnel i sin forskning varit engagerad i.

    Innan Gunnel påbörjade sin forskarutbildning i pedagogik var hon verksam som psykolog inom skolhälsovården. Denna erfarenhet av att ha mött barn och elevers utsatthet samt lärares ständiga arbete med att möta olika typer av förändringar och hantera en komplex yrkesroll är något som Gunnel burit med sig in i sin forskning, vilket inte minst syns i hennes outtröttliga engagemang i att vara en forskare som bidrar till skolans praktik.

    I mitten av nittiotalet Jade Gunnel fram sin avhandling som byggde på intervjuer med yrkesverksamma lärare och handlade om etiska dilemman lärare ställs inför i sitt yrkesutövande. Gunnel har allt sedan avhandlingsarbetet varit mycket engagerad i etiska frågor i relation till läraruppdraget och var en av de pådrivande krafterna i att tillsammans med Sveriges båda lärarförbund formulera gemensamma yrkesetiska principer, som kom att benämnas Lärares yrkesetik. I detta arbete gjorde Gunnel betydande insatser genom att problematisera yrkesetik som fenomen, medverka i otaliga utbildningsinsatser för lärare och lärarstudenter inom området och sist men inte minst bidra till att etablera yrkesetik som forskningsfält.

    Ett kännetecknande drag för Gunnels forskning har varit den starka viljan och övertygelsen om att forskning om skola behöver ske i relation till och med skolans praktik. Tillsammans med sin make och kollega professor Kjell Granström etablerade Gunnel en forskarmiljö med fokus på praxisnära forskning. Vi som är redaktörer för denna vänbok har alla haft förmånen att vara doktorander till Gunnel eller Kjell och fått möjlighet att växa som forskare i en forskarmiljö som präglats av kreativitet, engagemang och spännande diskussioner.

    Norrköping och Linköping, oktober 2013

    Helene, Karin, Marcus & Robert

  • 7.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hallström, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hellberg, Kristina
    Institutionen för pedagogik och lärande, Linnéuniversitetet.
    Vad är teknik? Pedagogers uppfattningar om och erfarenheter av teknik och teknikundervisning i förskolan [What is technology? Preschool teachers' conceptions and experiences of technology and technology education in the preschool]2018Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 14, nr 1, s. 37-53Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In recent years technology has become increasingly emphasized as educational content in the Swedish preschool, not the least with the introduction of the latest curriculum in 2010. Since preschool teachers have not had any formal technology education until just recently, it is of importance to investigate how they handle technology in the daily activities of the preschool. The purpose of this study is therefore to describe and analyze Swedish preschool teachers’ views and experiences of working with technology in the preschool, focusing on what opportunities and obstacles that they see. The data consists of transcripts from focus group interviews with sixteen teachers in two Swedish preschools, and the data was analyzed with open coding in a Grounded Theory tradition. The results show that when it comes to opportunities, the teachers consider technology to permeate all preschool activities, and the challenge here is rather to make technology visible. In terms of obstacles, the teachers are uncertain about what technology is and want to have more knowledge of technology themselves, for example, relevant concepts for various technologies or activities. They also need to know more about technology education in order to be able to educationally convey knowledge of technology to the children and to make the children conscious of the technology that surrounds them.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hellberg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hallström, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Technology and Gender in Early Childhood Education: How Girls and Boys Explore and Learn Technology in Free Play in Swedish Preschools2012Inngår i: Technology Education in the 21st Century: Proceedings from the PATT 26 Conference, Technology Education in the 21st Century, Stockholm, Sweden, 26-30 June, 2012 / [ed] Thomas Ginner, Jonas Hallström, Magnus Hultén, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012, s. 163-171Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The preschool is the first institutional context that Swedish children meet in their lives, and it therefore plays a very important role in the Swedish welfare state. As of 1998, preschools were part of the public school system and the first curriculum was then adopted. In the new curriculum for the preschool (2010) technology is emphasized as one of the most significant pedagogical areas to work with. In many countries the preschool age is seen as an important time for laying the foundations for interest in and knowledge about technology, since it is believed that the children’s curiosity comes naturally. It is thus seen as a crucial age to get both boys and girls interested in technology. Although research on technology education in the preschool is lacking to a great extent, existing research largely confirms these views. The aim of this paper is to investigate how girls and boys explore and learn technology in free play in two Swedish preschools. The empirical study is inspired by an ethnographic approach and is based on qualitative data collected through observations and informal talk with children and teachers. Two preschools with children one to five years old were chosen for the study.

    Today’s society places high demands on the individual in terms of ability to acquire understanding of and knowledge about technology. One of the visions of the 2010 Governmental committee Teknikdelegationen was a Swedish society that provides all its citizens with the competence needed to understand, profit by and influence the development of an increasingly complex and technologically advanced society. Hence the committee emphasized that knowledge about technology must be disseminated early on, already in the preschool, and technology should be an important feature throughout the education system (Teknikdelegationen, 2010, p. 26-27). A clear majority of Swedish children now attend the preschool, although it is not mandatory. The preschool is consequently the first institutional context that Swedish children meet in their lives, and it therefore plays a very important role in the Swedish welfare state. As of 1998, preschools were part of the public school system and the first curriculum was then adopted. In the new curriculum for the preschool (2010) technology is emphasized as one of the most significant pedagogical areas to work with. In many countries the preschool age is seen as an important time for laying the foundations for knowledge about and interest in technology, since it is believed that the children’s curiosity comes naturally (Axell, 2012). It is thus seen as a crucial age to get both boys and girls interested in technology. Although research on technology education in the preschool is lacking to a great extent, existing research largely confirms these views (see, for example, Parker-Rees, 1997).

    The aim of this paper is to investigate how girls and boys explore and learn technology in free play in two Swedish preschools. The empirical study is inspired by an ethnographic approach and is based on qualitative data collected through observations and informal talk with children and teachers. Two preschools with children one to five years old were chosen for the study.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Högberg, Ronny
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nordvall, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Analysarbete inom fältforskning2009Inngår i: Handbok i kvalitativ analys / [ed] Andreas Fejes & Robert Thornberg, Stockholm: Liber, 2009, 1, s. 123-142Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en oumbärlig handbok för dig som ska skriva en akademisk uppsats baserad på kvalitativ datainsamling som exempelvis kvalitativa intervjuer, detaljerade observationer av samtal, textdokument eller fältstudier. Här får du konkreta råd och en gedigen genomgång av grundläggande aspekter av kvalitativ forskning samt redskap för att analysera data. Boken redogör för olika former av kvalitativ analys och går därutöver även igenom forskarens roll, forskningsprocessen, metoder för datainsamling samt vilken metodansats som kan vara lämplig att välja.

  • 10.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Högberg, Ronny
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nordvall, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Analysarbete inom fältforskning2015Inngår i: Handbok i kvalitativ analys / [ed] Andreas Fejes & Robert Thornberg, Stockholm: Liber, 2015, 2, s. 218-237Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en oumbärlig handbok för dig som ska skriva en akademisk uppsats baserad på kvalitativ datainsamling som exempelvis kvalitativa intervjuer, detaljerade observationer av samtal, textdokument eller fältstudier. Här får du konkreta råd och en gedigen genomgång av grundläggande aspekter av kvalitativ forskning samt redskap för att analysera data. Boken redogör för olika former av kvalitativ analys och går därutöver även igenom forskarens roll, forskningsprocessen, metoder för datainsamling samt vilken metodansats som kan vara lämplig att välja.

  • 11.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Högberg, Ronny
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nordvall, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Analysarbete inom fältforskning2019Inngår i: Handbok i kvalitativ analys / [ed] Andreas Fejes, Robert Thornberg, Stockholm: Liber, 2019, 3, Vol. Sidorna 235-254, s. 235-254Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jansson, MagnusLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Erfarenhet av integration: röster från Integrationsfondsprojekt2014Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tanken att samla integrationserfarenheter i en bok väcktes genom alla de möten som SIK-projektet haft förmånen att ha, i sin roll som processtöd, med projekt som erhållit stöd från Europeiska integrationsfonden. Under nästan fyra år har vi som arbetat i SIK färdats genom landet, mött projektägare och deltagare, diskuterat, lyssnat och samlat erfarenheter. Genom dessa möten såg vi hur mycket erfarenheter som uppnåtts i enskilda projektverksamheter. Med denna antologi vill vi låta enskilda projekt skriva och berätta om sitt projekts resa. Bidragen harolika karaktär och mångfalden av projekt är stor. Dock har projekten en gemensam nämnare då de alla på olika sätt verkat för en förbättrad integration.

  • 13.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jansson, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Jannicke
    Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
    Dialogens paradoxer: att verka för Integration2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hösten 2010 sökte Linköpings universitet, projektet Samverkan, Integration och Kunskap, SIK-projektet, medel från Europeiska integrationsfonden till ett projekt dels med syfte att systematisera de erfarenheter och resultat som dragits av projekt inom ramen för fondens arbete, och dels erbjuda processtöd till projekten i olika former. Rapporten Dialogens paradoxer är ett led i detta arbete och bygger på data som insamlats i Integrationsfondens projektverksamhet och analyserats av SIK-projektet.

    Rapporten, Dialogens paradoxer, innehåller en bakgrundsteckning och problematisering av centrala begrepp i relation till interkulturell dialog men är framförallt en beskrivning av projekts erfarenheter av att arbeta med dialog som arbetsmetod. Det empiriska materialet i rapporten består av observationer och intervjuer från tio projekt som beviljats medel från Integrationsfonden. De deltagande projekten har arbetat med integrationsfrämjande åtgärder på olika sätt. Bland projekten återfinns de som haft dialog som huvudsakligt syfte, men även projekt som i sitt syfte angett att deras arbete bygger på andra angreppsätt. Vad dessa projekt har gemensamt är att interkulturell och eller interreligiös dialog, i någon form ändå återfinns hos alla projekt, oavsett om det är ett centralt angreppssätt eller inte. Därmed finns det i datamaterialet, exempel på dialog även om det inte är den åtgärd projektet har sökt medel för.

    Rapportens resultat inleds med en redovisning av målet för dialog som arbetsverktyg. Vidare diskuteras hinder och möjligheter för dialogarbetet. Analysen utmynnar i ett antal paradoxer som vi funnit som centrala för att förstå dialogens möjligheter och svårigheter.

    Fulltekst (pdf)
    Dialogens paradoxer: att verka för Integration
  • 14.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lago, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elevers sociala relationer i fritidshem2016Inngår i: Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, KAPET, Vol. 12, nr 1, s. 60-75Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet i denna artikel är att belysa hur fritidshemmet kan förstås som arena förelevers sociala relationer, vilka villkor som skapas för dessa relationer samt hurelever hanterar sina relationer i fritidshemmet. I Sverige går de flesta barnmellan 6 och 9 år i fritidshem. Fritidshemmet som institution är alltså en viktigdel av många barns vardag, en plats för lärande men också för kamratrelationeroch fri tid. I artikeln analyseras material från deltagande observationer från ettpilotprojekt i två fritidshem. Med utgångspunkt i symbolisk interaktionism och ibarndomssociologi analyseras sociala relationer som processer. I denna artikelvisas några sådana processer/aktiviteter exemplifierade från det empiriskamaterialet. Elevers relationer ses också som villkorade, det vill säga desammanhang i vilka elever skapar sociala relationer ses som viktiga för vilketrelationsskapande som blir möjligt. Fritidshemmet är därför en viktig kontextför denna studie. För att förstå hur barn skapar mening är det viktigt attobservera vilken typ av processer och aktiviteter som de är involverade i.Resultaten visar hur elevers sociala relationer i fritidshem villkoras av exempelvisfritidshemmets rutiner, grundskolans klassindelning och elevers friutrymme.Genom analyser av exempel visas hur eleverna i samspel med varandra, medvuxna och med dessa villkor, arbetar med sina sociala relationer i fritidshemmet.

  • 15.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Närvänen, Anna Liisa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Children's Participation in After-School Care: Visions and Realities2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Participation is highly valued as a central goal in the Swedish curriculum and the Swedish Education Act (2011), which also includes after-school care. The issue of children’s participation at school has been object for some studies in Sweden (Elvstrand 2009; Aspán2009; Forsberg 2000) but research on children’s participation at after-school care is still lacking.  

    The aim of the paper is to analyze and describe children’s participation in after-school care everyday practices. This paper embraces some parts of data obtained within the frame of an action-research study on after-school care in six different schools in Sweden during 2013 and 2014 (Närvänen & Elvstrand 2013; Närvänen & Elvstrand, forthcoming). In this paper our observations of everyday activities at after-school care and interviews with children and teachers are analyzed concerning children’s participation. The research question in this paper is: What kind of issues may children influence and what are the possibilities and obstacles as regards their influence at after-school care?

    In the study children’s active behavior is emphasized as is the idea of participation as something that is created in interaction with others. Theoretically the study is grounded in interactionist theories on the significance of the definition of the situation that is created in interaction with others, but also on the import of different perspectives on activities as well as their meanings  in everyday practices (for example Blumer, 1969).  Children’s understanding and interpretation of participation in terms of opportunities and restraints, that is, children’s definition of various situations and possibilities to influence the situations is created with other children as well as with teachers during the activities, but the definition of the situation is also influenced by children’s past and present experiences (Närvänen & Näsman 2007). After-school care may be seen as local culture, and as such it provides opportunity structures (standards for action) for children as well as teachers. Theoretically one point of departure in this study is in understanding of the meanings of the local context and group dynamics with respect to interpretation of action (for example Fine 2010; Harrington & Fine 2006).

    Method

    Ethnographic research methods are used in the study (Bath 2009), as our interest is on issues concerning interaction and relationships, and the meaning making processes. Understanding local cultures requires being present at the site of the study and documenting what is going on between people in everyday practices (Hammersley & Atkinsson 2007). Consequently, we have conducted observations during one semester at the after-school care. The observations are conducted by the researchers, and documented by writing field notes. Observations are complemented by photographs (taken by children), documents, and interviews with children and teachers. Our ambition has been to develop child centered methods which give children opportunities to express their experiences and even to influence the agenda of the study (MacNaughton et al 2005; Närvänen & Näsman 2006). The material is analyzed by using thematic analyses.

  • 16.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Närvänen, Anna-Liisa
    Department of Social Studies, Linnaeus University, Växjö.
    Children's own perspectives on participation in Leisure-time centers in Sweden2016Inngår i: American Journal of Educational Research, ISSN 2327-6126, Vol. 4, nr 6, s. 496-503Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents a study conducted at two different leisure time centers (LTCs) in Sweden. LTC is a voluntary after-school setting that according to the national curriculum should support for example development of values and children’s social skills. The analysis is a part of a larger action research project comprising various research issues relating to LTCs. The present article focuses on the democratic objective of LTCs. The Swedish educational system, of which LTCs form a part, is considered to be rights-based with reference to the United Nations Conventions on the Rights of the Child. The national curriculum stresses citizenship education, and both schools and LTCs are considered venues where children should have the opportunity and ability to practice democracy in their everyday activities. The point of departure in the theoretical framework is children’s participation and agency. This article focuses on data gathered through ‘drawing and talking with children’ that reveals children’s perspectives as to their own participation at LTCs. A total of 19 children participated in the study and were asked to draw a map of their LTC and describe their experiences of participation at the LTC. The results show that children clearly favored activities that, at least to some extent, could be carried out with less adult supervision, such as free, unstructured play. Opportunities to participate were described in terms of formal proceedings such as voting or writing suggestions and depositing them in the suggestion box. The children also described their participation in terms of opportunities to make individual choices in accordance with their preferences. When asked to name obstacles to participation, the children mentioned rules that were decided on by adults, and fixed routines that structured the children’s afternoon hours in terms of both time and space.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Söderman Lago, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Do they have a choice?: Pupils’ choices at LTCs in the intersection between tradition, values and new demands2019Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article investigates the question of making choices at Swedish LTCs. The theoretical framework draws on symbolic interactionism and the concept of inhabited institutionsanalysing teachers’ meaning-making and interactions between teachers and pupils at the LTCs. Because of changing policies, a tension between new demands and an LTC tradition of activities being voluntary has emerged. When teachers try to make sense of the tension between demands and tradition, choice becomes an important issue and teachers try to balance pupils’ free choices with teacher-led activities. The results show that pupils are often given the opportunity to choose, but even though teachers value pupils’ possibilities to choose, pupils’ choices are limited rather than free. When the teachers try to make sense, of pupils’ choices they oriented towards both traditions and values (choice is important), and towards new demands (choice should be visible). Choices are thus highlighted and made measurable in specific ways in LTC practice.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Söderman Lago, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fritidspedagogiskt arbete2019Inngår i: Fritidshemmets möjligheter: Att arbeta fritidspedagogiskt / [ed] Helene Elvstrand, Lina Lago & Maria Simonsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1, s. 21-41Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I kapitlet beskrivs och diskuteras fritidshemmets uppdrag, praktik och förutsättningar. Några för området centrala begrepp introduceras och definieras för att ge en bakgrund och ett ramverk för fritidshemmet som social och didaktisk arena.

  • 19.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Söderman Lago, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    “You know that we are not able to go to McDonald’s”: Processes of Doing Participation in Swedish Leisure Time Centres2019Inngår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 189, nr 13, s. 2156-2166Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims to answer the question of how pupils’ participation is acted within the context of Swedish leisure time centres (LTCs) through the analysis of ethnographic material from five different LTCs. The analysis took a grounded theory approach, and the results show that pupils’ participation in LTCs can be seen as an ongoing negotiation and that participation is something that needs to be worked with in everyday interactions. We identify three important processes for doing participation in LTCs – participation by negotiating, participation by initiating, and participation by choosing. Different aspects of formal and informal ways of doing participation are also of importance, and while pupils can have a greater influence in informal negotiations, this requires certain negotiating skills that not all children possess.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Söderman Lago, LinaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.Simonsson, MariaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fritidshemmets möjligheter: Att arbeta fritidspedagogiskt2019Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Varje dag, före och efter skolan och på lov, går nästan en halv miljon svenska elever i fritidshem. På fritids träffar elever kompisar, får leka och pröva spännande aktiviteter. Att fritidshem är väl fungerande är avgörande för de många barn som tillbringar stora delar av sin dag där. Fritidshemmets uppdrag har under de senaste åren delvis förskjutits, t.ex. har undervisning fått en allt mer framskjuten plats. I Fritidshemmets möjligheter – att arbeta fritidspedagogiskt presenterar författarna en rad viktiga områden om hur fritidshemmet kan bidra till barns allsidiga utveckling och lärande.

    I boken lyfts kärnfrågor som fritidshemmets sociala uppdrag, lek, föräldrasamverkan, fritidshemsutveckling. Här tas även ­nyare innehåll om fritidspedagogiskt arbete upp, som t.ex. hur man kan arbeta med språk, matematik, naturvetenskap och teknik.

    Fritidshemmets möjligheter – att arbeta fritidspedagogiskt ger en god grund för att skapa ett inspirerande innehåll för de många barn som tillbringar stora delar av sin tid på fritidshemmet. Boken vänder sig till studerande på lärarutbildningar och redan yrkesverksamma.

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 21.
    Hallström, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hellberg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Gender and technology in free play in Swedish early childhood education2015Inngår i: International journal of technology and design education, ISSN 0957-7572, E-ISSN 1573-1804, Vol. 25, nr 2, s. 137-149Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the new Swedish curriculum for the preschool (2010) technology education is emphasized as one of the most significant pedagogical areas to work with. The aim of this article is to investigate how girls and boys explore and learn technology as well as how their teachers frame this in free play in two Swedish preschools. The study is inspired by an ethnographic approach and is based on qualitative data collected through video-taped observations and informal talk with children and teachers in two preschools. It is concluded that girls and boys learn to approach and handle technology differently, thereby confirming rather than dissolving gender boundaries. The girls more often have a special purpose in building something they need in their play, that is, they mostly engage in technological construction as a sideline. The boys, on the other hand, more often award technological construction a central part in their play; building is an end in itself. Teachers are not so active in supporting free play involving technology among the older children, nor in giving boys and girls equal opportunities to explore and use material and toys which are not gender-stereotyped. One important implication is that in-service education needs to address not only experiments and construction but also gender issues and how teachers can create equal opportunities for boys and girls in the free play.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Hellberg, Kristina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik och didaktik i utbildning och skola (PeDiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Children's participation in pre-school2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Jansson, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hellberg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Att göra medborgarkunskap: möjligheter, hinder och dilemman2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten är skriven inom ramen för projektet Samverkan, integration och kunskap (SIK), vid Linköpings universitet och är finansierad av Europeiska integrationsfonden. I projekten sker en analys av medborgarkunskap som fenomen. Analysen bygger på en kvalitativ studie av de projekt som under tidsperioden 2010-2013 beviljats med från Integrationsfonden för att arbeta med åtgärden medborgarkunskap. Det empiriska materialet i rapporten består av dokumentanalys, observationer av projektaktiviteter samt intervjuer med projektledare och projektmedarbetare. Studiens huvudresultat visar att medborgarkunskap är ett nytt och komplext utbildningsområde som det be-hövs ökas kunskap kring. Vidare behöver lärandeinnehållet i medborgarkunskap pro-blematiseras ytterligare speciellt gällande värdefrågor. Utan detta finns en uppenbar risk att fasta i stereotypa bilder och kategoriseringar gällande exempelvis gällande ”vi- och dom”. Avslutningsvis visar resultatet att det är svårt att tillvarata målgruppens del-aktighet vilket också är ett område där pedagogiska arbetsformer skulle behöva utveck-las och systematiseras.

    Fulltekst (pdf)
    Att göra medborgarkunskap: möjligheter, hinder och dilemman
  • 24.
    Lago, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    ”Jag har oftast ingen att leka med” [“Usually I have no-one to play with”]: Sociala exkludering på fritidshem [peer rejection in leisure-time centres]2019Inngår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 39, nr 2, s. 104-120Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study examines pupils’ social relations and especially social exclusion in leisure-time centres (LTCs). Based on categorization of the material from the field, exclusion has emerged as a key action in pupils’ relationships with each other. The result shows various types of exclusion events and how exclusion is made possible in the LTC context. In LTCs, the events of conditional participation, invisibility, and rejection are actions through which pupils in LTCs exclude other pupils. No or little teacher presence is characteristic of these events, and the pupils themselves are left to negotiate inclusion and exclusion with each other. For some pupils, this means a socially vulnerable situation, and these events can be interpreted as social actions that may lead to, or be interpreted as, bullying.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Löfgren, Ragnhild
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Jansson, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Löfgren, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hur reformer styr verksamhet på fritidshem2016Inngår i: Venue, ISSN 2001-788X, s. 1-6Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    De senaste åren har fritidshemmen präglats av en ”reformträngsel”. Hur påverkar det den dagliga verksamheten? Genom att ta del av lärares och rektorers egna berättelser om fritidshem har vi undersökt hur reformerna förändrar fritidshemmens verksamhet idag och hur det påverkar det systematiska kvalitetsarbetet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Maria, Simonsson
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kristina, Hellberg
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samverkan mellan hem och fritidshemska gynna skolresultaten2015Inngår i: Venue, ISSN 2001-788X, nr 1, s. 1-5Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I de nyligen publicerade Skolverkets allmänna råd om fritidshem betonas ett ökat samarbete mellan fritidshem och hemmet. Det innebär ökad delaktighet men också styrning och kontroll av såväl barn som kontakten med föräldrar/vårdnadshavare. På så sätt ska fritidshemmet komplettera skolans verksamhet och ge bättre skolresultat.

  • 27.
    Memisevic, Alma
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Science in leisure-time center - opportunities and difficulties2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this presentation is to discuss preliminary findings from an ongoing research project on science education in leisure-time center (LTC). The focus is on the communicative practice of science education in LTC: How do teacher, pupils and artefacts interact in creating science practices in LTC? We are also interested in how this practices may change depending on if the pupils have learning disabilities or not and what this may say about differences in learning opportunities in learning science at LTC?

  • 28.
    Närvänen, Anna Liisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    På väg att (om)skapa fritidshemskulturer: Om visioner, gränsdragningar och identitetsarbete2014Inngår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 3, s. 9-25Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Studien bygger på ett aktionsforskningsprojekt där tre svenska skolor och sammanlagt åtta fritidshemsavdelningar deltog med syfte att lärare på fritidshem skulle initiera, genomföra och utvärdera utvecklingsarbete på det egna fritidshemmet. Det empiriska materialet i artikeln utgörs av de reflektionssamtal med pedagoger som skedde inom ramen för studien. Fokus i artikeln är på gränsdragningar som görs i relation till skola och lärare i skolan, och vad som beskrivs som fritidshemmens kärnverksamhet (aktiviteter), vilket relateras till skapande av fritidshemskulturer och identiteter. Studiens resultat visar att kultur- och identitetsskapande har blivit viktigt i fritidshem, vilket kan bero på omfattande reformer som ägt rum de senaste decennierna. En konsekvens av reformerna är nya krav men också otydlighet i lärarrollen i fritidshem. Lärare som deltog i projektet uttrycker ett starkt intresse att yrkesrollen och det pedagogiska uppdraget i fritidshem måste tydliggöras för att uppfylla läroplanens mål men också för att tillvarata lärares fritidspedagogiska kompetens både i skola och på fritidshem.

  • 29.
    Närvänen, Anna Liisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Everyday practice in after-school care2013Inngår i: The 41st Annual Congress of the Nordic Educational Research Association. Disruptions and eruptions as opportunities for transforming education, 7 – 9 March 2013 in Reykjavik, 2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim is to present a research project on after-school care that will be initiated during the spring 2013. As the project is initiated as an ethnographic action research, the main research issues, as well as the action, are defined by the teachers during the first phase of the research, in co-production with the researchers, inventing visions, restraints, possibilities and a plan of action. We are also planning to conduct ethnographic observations at the units and qualitative interviews with teachers, and even children. The design is though necessarily quite flexible at this point of time as it depends on the action and the issues that then may be identified as important for closer study. Depending on the financial resources of the project, the research will be conducted during about 3 years on either 3 or 6 after-care units. The presentation will focus upon the initial phase of the project and point out the research questions which are formulated in co-production with teachers who work in the after-school care. These questions can also be seen as important questions to investigate further in the area.

  • 30.
    Närvänen, Anna-Liisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Action research in after-school care units: Analysis of teacher's interpretative frames in talking visions and making action plans2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Närvänen, Anna-Liisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    What is Participation? Pedagogues’ Interpretative Repertoires and Ideological Dilemmas Regarding Children’s Participation in Swedish Leisure-time Centres2015Inngår i: International Journal for Research on Extended Education, ISSN 2196-3673, E-ISSN 2196-7423, Vol. 3, s. 61-78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the article is to explore how pedagogues in Swedish leisure-time centres interpret and make sense of what may be meant by children’s participation. We also focus on ambivalences and competing interpretations of participation and how pedagogues argue for or against divergent interpretations. The material consists of 18 digitally recorded reflection meetings in 6 leisure-time centres. The analyses reveal three interpretative patterns, or in other words, interpretative repertoires of participation, these being 1) formal democracy, 2) making individual choices and 3) responsibility. Ambivalences and competing interpretations concern, in the first place, the interpretation of participation as individual choice versus adult governance and compulsory activities. The arguments used refer to cultural values such as the value of countryside experiences, children’s developmental needs, professional commitment and children’s best interests. The severity of the clashing ideas is obvious as no working consensus is achieved.

  • 32.
    Samuelsson, Marcus
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS).
    Händelser i skolan, våren 2002: I ljuset av Life in classrooms, Jackson 19682002Inngår i: Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet, forskning och forskarutbildning.,2002, 2002Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Schuler Braunschweig, Patricia
    et al.
    Research & Development, Zurich University of Teacher Education, Zurich, Switzerland.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kappler, Christa
    Research & Development, Zurich University of Teacher Education, Zurich, Switzerland.
    Söderman Lago, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Jansson, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Chiapparini, Emanuela
    Institut of Childhood, Youth and Family, Zurich University of Applied, Sciences School of Social Work, Zurich, Switzerland.
    Teaching in Different Spaces: How Educators and Teachers Work Together in Full-Day Schools2019Inngår i: Extended Education from an International Comparative Point of View: WERA-IRN Extended Education Conference / [ed] Marianne Schüpbach and Nanine Lilla, Wiesbaden: Springer, 2019, 1, s. 85-99Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Professionals in all-day schools and in leisure time centres strive to purposefully extend the curriculum in the classroom with extracurricular activities. Extracurricular activities are more or less organized activities outside of the traditional teaching lessons during a regular school day and include supervised games, free play, and structured lessons organized before and after lunchtime. These activities are held at the school building. Such activities are added to children’s school days, making them more integrated to maximize social and cognitive learning for students and to enhance educational development. Education at school is extended in time and space, taught by professionals. The multi-professional cooperation among classroom teachers and extracurricular activities teachers is seen as powerful but can be rife with tension as professional boundaries are crossed. Data from interviews with classroom teachers and extracurricular activities teachers focusing on the meaning of extended education in newly organized all-day schools in urban Switzerland (n=32) and in Sweden (n=18) is analyzed using Grounded Theory Methods and viewed as a field for negotiating professional responsibilities. Despite different traditions in all day schooling, a lack of understanding of the other profession is a hindering factor for a symmetrical professional cooperation in both countries.

  • 34.
    Simonsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hellberg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samverkan mellan hem och fritidshem ska gynna skolresultaten2015Inngår i: Venue, ISSN 2001-788X, Vol. 01, s. 1-5-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I de nyligen publicerade Skolverkets allmänna råd om fritidshem betonas ett ökat samarbete mellan fritidshem och hemmet. Det innebär ökad delaktighet men också styrning och kontroll av såväl barn som kontakten med föräldrar/vårdnadshavare. På så sätt ska fritidshemmet komplettera skolans verksamhet och ge bättre skolresultat.

  • 35.
    Söderman Lago, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    ”Där är vi inblandade allihop”: Samverkan mellan lärare i fritidshem, förskoleklass och grundskola2019Inngår i: Venue, ISSN 2001-788X, Vol. 8, nr 1, s. 1-5Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hur förstår och beskriver lärare i fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 förutsättningarna för samverkan? Detta är utgångspunkten förd denna artikel som bygger på ett pågående forsknings- och utvecklingsprojekt om samverkan i skolans tidiga år.

  • 36.
    Söderman Lago, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kamratrelationer i fritidshemmets uppdrag och praktik2019Inngår i: Fritidshemmets möjligheter: Att arbeta fritidspedagogiskt / [ed] Helene Elvstrand, Lina Lago & Maria Simonsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1, s. 69-89Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att arbeta med barns sociala relationer är en central del av fritidshemmets uppdrag. Kapitlet beskriver dels hur sociala relationer skrivs fram i fritidslärares uppdrag, dels hur fritidshemmet som arena skapar möjligheter och hinder för elevers sociala relationer. För att göra detta beskrivs hur sociala relationer kan förstås som begrepp men också hur sociala relationer formas och ges mening i fritidshemmets praktik.

  • 37.
    Söderman Lago, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lek på fritidshem: ”Att ha roligt är att leka”2019Inngår i: Fritidshemmets möjligheter: Att arbeta fritidspedagogiskt / [ed] Helene Elvstrand, Lina Lago & Maria Simonsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1, s. 115-139Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I kapitlet presenteras ett perspektiv på lek med fokus på lekens sociala dimensioner samt forskning om lek i fritidshem. Därefter presenteras två perspektiv på lek, ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv. Hur kan lek i fritidshem förstås som ett pedagogiskt verktyg för fritidslärarna? Hur ser eleverna själva på sin egen lek i fritidshemmet? och Hur kan dessa båda perspektiv förstås i förhållande till varandra?

  • 38.
    Söderman Lago, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Pupils’ everyday transitions in school as a condition for social relations and activities in leisure time centres2017Inngår i: Early years, ISSN 0957-5146, E-ISSN 1472-4421Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on how pupils’ everyday transitions constitute a condition for pupils’ activities and relationships, and how pupils understand and give meaning to their everyday transitions between different school settings (school and Leisure Time Centre). To examine this, we made participant observations in three different educational settings. The focus of these observations is on pupils in their everyday life in school and LTC, thereby gaining insight into the experiences of being a pupil in these settings. In regard to social relations, the changes brought about by daily transitions between educational settings create conditions for different activities and changes in the group. The changes in groups that occur in the different contexts of everyday transitions in school can be both an opportunity and an obstacle, depending on the situation and with whom pupils wish to engage in social interaction. Thus, it is clear that the transition from school to LTC often involves changes in the group, thereby changing the conditions of pupils’ opportunities to form relationships with each other.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Söderman Lago, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Vladavic, Alma
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ett fall framåt: Case i förskollärarutbildningen2016Inngår i: VENUE, ISSN 2001-788XArtikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Teori och praktik beskrivs ofta som varandras motsatser. Men i förskollärares vardag är de snarare en enhet. På Linköpings universitet används case i förskollärarutbildningens första termin för att koppla samman de teoretiska delarna av utbildningen med praktiken.

    Under hösten 2015 påbörjades ett arbete att på ett mer systematiskt sätt använda fallbeskrivningar (case)1 i förskollärarprogrammet. Arbetet med case har prövats i förskollärarprogrammets första termin genom att studenterna i terminens tre kurser har fått möta ett och samma case som de har fått diskutera och samtala om.

    Syftet med utvecklingsarbetet är att:

    • Ge studenterna möjligheter att reflektera över praktiken och koppla samman de teoretiska delarna av utbildningen med förskolans praktik.
    • Skapa förståelse för att olika aspekter blir viktiga i en pedagogisk situation beroende på vad förskollärare väljer att fokusera på.
    • Skapa kontinuitet mellan första terminens kurser genom att vi använder en genomarbetad och gemensam metod.  

    Vi kommer i artikeln redovisa arbetet med casemetodik och studenternas utvärdering av arbetet för att på så sätt se om case-metoden faktiskt bidrar med det som är tänkt enligt ovan.

  • 40.
    Thornberg, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Children's experiences of democracy, participation, and trust in school2012Inngår i: International Journal of Educational Research, ISSN 0883-0355, E-ISSN 1873-538X, Vol. 53, s. 44-54Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to investigate children's views and experiences of democracy and pupil participation in relation to everyday school life, and to let their voices be heard on these issues. The data for this paper was derived from two ethnographic research projects conducted in three elementary schools in Sweden. In the classes investigated at two of the three schools, the adults are those who make decisions about school and classroom rules. Pupils are seldom given any opportunity to create, modify or repeal formal rules through open negotiations. In contrast, at the third school, children's influence and their ability to have a say are an important explicit goal for the teachers. Nevertheless, as well as in the two other schools, even in this school with the declared goal of working with democracy in this way, we found obstacles and limitations that counteracted school democracy: (a) discontinuity, (b) the long-term interaction pattern of teacher power and pupil subordination in the school organisation, which in turned encouraged and educated compliance with authority rather than deliberative democratic participation, (c) naive trust in teachers, (d) the school process of suppressing children's voices, and (e) unfair inconsistencies constructed by teachers.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Thornberg, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Children's experiences of democracy, school rules, and injustice in school2008Inngår i: The 36th Congress of Nordic Educational Research Association, 6-8 March, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    With reference to the new sociology of childhood, children are both constrained by structure and active agents acting in and upon structure. They do not simply internalise the social world but strive to make sense of their culture and to participate in it. At the same time, children are dependent on adults and subordinated to adult control. The aim of this paper is to investigate children-s views and experiences of democracy and school rules in school, and to give them a voice in these issues. The data for this paper is derived from field studies in different elementary schools in Sweden. The analysis is accomplished by procedures influenced by the Grounded Theory. The result shows that children-s influence is limited. They express a conflict between (a) wanting teachers to decide everything and viewing teachers as better knower than children, and (b) wanting to have a say in school and mistrusting when teachers change things they have decided together or when teachers decide everything themselves. Moreover, children view many rules in school as good but simultaneously criticise some of them. According to them, they experience injustice, rule and teacher inconsistency, and no power over the construction of school rules. 

  • 42.
    Thornberg, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Delaktighet eller anpassning: den svårfångade demokratin i skolan2013Inngår i: Lärares etik och professionella arbete: skolan som moralisk praktik : [en vänbok till Gunnel Colnerud] / [ed] Helene Elvstrand, Karin Forslund Frykedal, Marcus Samuelsson, Robert Thornberg, Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande , 2013, s. 187-203Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Gunnel Colnerud, professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet har under den största delen av sitt yrkesverksamma liv varit engagerad i skolfrågor av olika slag. Ofta har fokus för hennes intresse och uppdrag legat i att förstå skolans vardagsliv och det komplexa uppdrag som läraryrket innebär. Gunnel fyller 67 år i januari 2015 och denna vänbok är en hyllning till henne från kollegor, både nationellt och internationellt, samt tidigare doktorander. Bidragen i antologin, Lärares etik och professionella arbete - skolan som moralisk praktik, är tänkt att spegla de områden som Gunnel i sin forskning varit engagerad i.

    Innan Gunnel påbörjade sin forskarutbildning i pedagogik var hon verksam som psykolog inom skolhälsovården. Denna erfarenhet av att ha mött barn och elevers utsatthet samt lärares ständiga arbete med att möta olika typer av förändringar och hantera en komplex yrkesroll är något som Gunnel burit med sig in i sin forskning, vilket inte minst syns i hennes outtröttliga engagemang i att vara en forskare som bidrar till skolans praktik.

    I mitten av nittiotalet Jade Gunnel fram sin avhandling som byggde på intervjuer med yrkesverksamma lärare och handlade om etiska dilemman lärare ställs inför i sitt yrkesutövande. Gunnel har allt sedan avhandlingsarbetet varit mycket engagerad i etiska frågor i relation till läraruppdraget och var en av de pådrivande krafterna i att tillsammans med Sveriges båda lärarförbund formulera gemensamma yrkesetiska principer, som kom att benämnas Lärares yrkesetik. I detta arbete gjorde Gunnel betydande insatser genom att problematisera yrkesetik som fenomen, medverka i otaliga utbildningsinsatser för lärare och lärarstudenter inom området och sist men inte minst bidra till att etablera yrkesetik som forskningsfält.

    Ett kännetecknande drag för Gunnels forskning har varit den starka viljan och övertygelsen om att forskning om skola behöver ske i relation till och med skolans praktik. Tillsammans med sin make och kollega professor Kjell Granström etablerade Gunnel en forskarmiljö med fokus på praxisnära forskning. Vi som är redaktörer för denna vänbok har alla haft förmånen att vara doktorander till Gunnel eller Kjell och fått möjlighet att växa som forskare i en forskarmiljö som präglats av kreativitet, engagemang och spännande diskussioner.

1 - 42 of 42
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf