liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 50 av 50
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alwin, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Eckard, Nathalie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Fixartjänster i Sveriges kommuner: Kartläggning och samhällsekonomisk analys. Regeringsuppdrag2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En fixartjänst är en tjänst som primärt riktas till äldre personer och syftar till att förebygga fallolyckor i hemmet. Fixartjänster tillhandahålls i de flesta fall i kommunal regi. Omfattningen och användningen av fixartjänster i Sverige har tidigare inte studerats på nationell nivå. Syftet med denna studie är att genomföra en kartläggning av omfattningen och användningen av fixartjänster i kommunal regi i Sverige samt att uppskatta de samhällsekonomiska konsekvenserna av fixartjänster. Data har samlats in via postenkät alternativt via telefonintervju.

    Av Sveriges 290 kommuner är det 191 stycken (66 %) som har fixartjänst i kommunal regi. De arbetsuppgifter som primärt utförs inom ramen för fixartjänsten är sådana som innebär att äldre inte ska behöva klättra upp på stegar eller liknande, att förebygga fall genom att fästa lösa sladdar och borttagning av mattor samt översyn av olycksrisker i hemmet. I ett fåtal fall erbjuds även utomhustjänster såsom snöskottning. I majoriteten av kommunerna (58 %) är tjänsten kostnadsfri men brukaren får betala för förbrukningsmaterial, i 32 % är tjänsten helt kostnadsfri och i 9 % av kommunerna tas en kostnad ut för fixartjänsten. Tjänsten organiseras på olika sätt i kommunerna: fixartjänsten kan bedrivas helt i kommunal regi där utföraren är en eller flera fixare, personer tillhörande daglig verksamhet eller arbetsmarknadsenheten. I vissa fall bedrivs tjänsten av räddningstjänsten i samarbete med kommunen och i andra fall bedrivs tjänsten av företag på uppdrag av kommunen. Det finns även volontärorganisationer/ideellt arbetande personer som utför fixartjänster med mer eller mindre inblandning från kommunen, dessa har i denna rapport inte inkluderats som fixartjänster i kommunal regi till skillnad från de ovan nämnda. I 99 kommuner erbjuds inte fixartjänster i kommunal regi. Anledningar till detta är bland annat ekonomiska skäl samt svag efterfrågan.

    Upplevda vinster och nytta med fixartjänsterna som kommunerna själva rapporterar är bland annat fallprevention, att möjliggöra kvarboende, medverka till social samvaro samt möjlighet att erbjuda meningsfull sysselsättning. Problem som framkommit är exempelvis låg efterfrågan, svårighet att nå ut med information samt svårighet att mäta effekten på fallskador.

    En samhällsekonomisk modell för analys av fallskador har skapats. Denna modell inkluderar de stora kostnadsposterna fördelade på olika sektorer samt utfall i form av mortalitet samt livskvalitetsförlust när man drabbas av en fallskada. Kostnader för fallskador totalt i Sverige har i tidigare forskning beräknats till cirka 5 miljarder kronor, bara i direkta kostnader under det första året efter skadan. Av de totala fallolyckorna sker drygt hälften i hemmet. Ett beräkningsexempel baserat på kostnadsdata från litteraturen har i denna rapport genomförts och applicerats på en hypotetisk mellanstor kommun med 50 000 invånare. Sammanfattningsvis så visar detta räkneexempel att om endast en liten del av de allvarliga fallskador som leder till slutenvård kan förhindras genom en fixartjänst så motsvarar kostnadsinbesparingen den genomsnittliga budgeten.

    för en fixartjänst med en anställd person. Därtill kommer positiva bieffekter i form av att livskvalitetsförlust kan undvikas med mera. Utifrån detta kan en sammantagen bedömning göras att fixartjänster kan anses vara väl använda pengar sett ur såväl samhälleligt som kommunalt perspektiv. Beräkningar med reella data som inkluderar både kostnader och effekter i form av livskvalitet bör genomföras.

  • 2.
    Alwin, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Eckard, Nathalie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sammanfattning. Fixartjänster i Sveriges kommuner: Kartläggning2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas ett delresultat från regeringsuppdraget ”Social innovation i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre” som VINNOVA fick i mars 2012.

    Under 2012 fick VINNOVA ett regeringsuppdrag ”Social innovation i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre”. Regeringen uppdrog åt VINNOVA att i samarbete med universitet och högskolor och i samråd med andra relevanta aktörer vidareutveckla goda exempel kring sociala innovationer. Mer specifikt innebar uppdraget att genomföra ett fördjupat utvecklingsarbete kring sociala innovationer inom boende, lättare servicetjänster, trygghetsskapande insatser och social samvaro. Social innovation är en viktig del av VINNOVAs nya fokus på att stärka innovationskraften i offentlig verksamhet för att underlätta spridning och användning av innovationer inom kommuner, landsting och statliga myndigheter.Social innovation är en åtgärd som syftar till att öka människors välbefinnande genom att identifiera och möta upp sociala behov.

  • 3.
    Alwin, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Lundqvist, Martina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lundqvist, Martina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Utvärdering av försöksverksamhet med service- och signalhundar2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar utvärderingen av en försöksverksamhet med ser-vice- och signalhundar som bedrevs mellan år 2009 och 2014. Utvärderingen inkluderar servicehundar, signalhundar samt alarmerande servicehundar (epilepsihundar och diabeteshundar). Totalt 56 ekipage (förare samt hund) ingick i utvärderingsstudien. Data i studien samlades in före samt efter genomgången service- och signalhundsutbildning. Syftet med utvärderingen är att studera hur certifierade service- och signalhundar påverkar förarnas behov av offentliga stödinsatser och de totala samhällskostnaderna. Dessutom studerades hur service- och signalhundar påverkar förarna med avseende på hälsorelaterad livskvalitet, välbefinnande, självförtroende och fysisk aktivitet samt om användningen av service- och signalhundar är kostnadseffektiv ur ett samhällsperspektiv.

      Resultat och slutsatser

    • Service- och signalhundar minskar i genomsnitt förarnas behov av offentliga stödinsatser med 197 000 kronor (6 procent) under en tioårsperiod.
    • Livskvaliteten för personer med behov av service- och signalhundar är låg jämfört med den allmänna populationen i Sverige. Studien visar på en förbättring i livskvaliteten och välbefinnandet för förare med en certifierad hund.
    • Förarnas grad av fysisk aktivitet ökade med en certifierad hund och majoriteten av dem angav att de ökat sin tid utanför hemmet samt att de även ökat sin tid för att delta i sociala aktiviteter tack vare hunden.
    • Förarnas negativa emotionella upplevelser minskar med en certifierad hund.
    • Förarna beskriver själva den certifierade hunden som ett viktigt verktyg för ökad självständighet och trygghet.
    • Den hälsoekonomiska modellen som analyserar kostnadseffektiviteten visar att ett innehav av en certifierad hund är ett dominant alternativ jämfört med att inte ha en certifierad hund. Detta innebär att kostnaderna ur ett samhällsperspektiv under en tioårsperiod är lägre (-103 000 kronor) samtidigt som effekterna i form av vunna QALY (kvalitetsjusterade levnadsår) är högre (+0,15).
    • Finansieringsanalysen visar att förare som har certifierade hundar sparar resurser åt alla aktörer (stat, kommun och landsting) men får själva ökade utgifter på grund av hunden.
    • Studien baseras på ett lågt antal observationer (56 ekipage). Det i kombination med att det är en stor spridning i resursförbrukningen mellan ekipagen medför att det finns en statistisk osäkerhet i resultaten. Slutsatserna bedöms dock som rimliga eftersom de är samstämmiga.
  • 4.
    Aronsson, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Eckard, Nathalie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Differences between hypothetical and experience-based value sets for EQ-5D used in Sweden: Implications for decision makers2015Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 43, nr 8, s. 848-854Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: A number of value sets are available today for converting EQ-5D questionnaire responses to quality-adjusted life year-weights used in health economic evaluations. The aim of this study is to analyse the differences between the commonly used hypothetical UK value set and the newly introduced Swedish experience-based value set and to evaluate health economic implications of such differences on policy decisions. Methods: Differences between the two value sets were studied using two methods: a comparison of health states and improvements as well as an empirical comparison. In the comparison of health states and improvements, the valuations of all EQ-5D states and all pure improvements were compared. In the empirical study, a database of 23,925 individuals was used to identify patient groups that could be affected by the implementation of the Swedish experience-based value set. Results: The comparison of health states and possible improvements showed that only three health states were assigned a lower quality-adjusted life year-weight and most improvements were given smaller absolute values if the experience-based value set was used. The empirical comparison showed that severe conditions were assigned higher values when using the experience-based value set. Conclusions: The Swedish experience-based value set seems to render a higher estimated level of health-related quality of life in virtually all health conditions compared to the hypothetical UK value set. In extension, health-related quality of life enhancing interventions are likely to be given higher priority in decision-making situations where hypothetical values are used to construct quality-adjusted life year-weights. In situations where experience-based quality-adjusted life year-weights are used, life-prolonging interventions would be prioritised.

  • 5.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Eckard, Nathalie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    A case of community-based fall prevention: Survey of organization and content of minor home help services in Swedish municipalities2014Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 42, nr 7, s. 643-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The aim of this study was to survey minor home help services provided by Swedish municipalities with the main purpose to prevent fall injuries.

    METHODS: If minor home help services were presented on the homepage of a municipality, an initial telephone contact was taken. Thereafter a questionnaire was administered, including questions about target groups, aim with the services, tasks included, costs and restrictions for users, budget, and experienced gains with the services. Municipalities not providing minor home help services were asked about the reason therefore and if the municipality had previously provided the services Results: The questionnaire response rate was 92%. In 191 of Sweden's 290 municipalities services were provided by, or in cooperation with, the municipality. Reasons for not providing the services were mainly financial and lack of demand. Services were more often provided in larger cities and in municipalities located in populous regions. In some municipalities services were performed by persons with functional disabilities or unemployed persons. CONCLUSIONS: BOTH PROVIDERS AND USERS EXPRESSED SATISFACTION WITH THE SERVICES ASPECTS EXPRESSED WERE THAT SERVICES LEAD TO GREATER SENSE OF SAFETY AND SOCIAL GAINS THE EFFECT OF THE SERVICES IN TERMS OF FALL PREVENTION IS YET TO BE PROVED WITH ONLY A SMALL FALL-PREVENTIVE EFFECT SERVICES ARE PROBABLY COST-EFFECTIVE IMPROVED QUALITY OF LIFE, SENSE OF SAFETY, AND BEING ABLE TO OFFER MEANINGFUL WORK TO OTHERWISE UNEMPLOYED PERSONS ARE IMPORTANT ASPECTS THAT MIGHT IN THEMSELVES MOTIVATE THE PROVISION OF MINOR HOME HELP SERVICES.

  • 6.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Chronic pain in an elderly population in Sweden: Impact on costs and quality of life2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kronisk smärta bland äldre är sedan länge ett välkänt problem, både i termer av samhälleliga kostnader och i termer av nedsatt livskvalitet hos drabbade individer. I syfte att uppskatta omfattningen av problemen med kronisk smärta i den äldre befolkningen insamlades data avseende såväl kostnader som livskvalitet. Ett frågeformulär sändes med post ut till ett stratifierat urval om 10 000 invånare 65 år och äldre i Linköpings och Norrköpings kommuner. Frågeformuläret innehöll frågor om demografi, levnadsvanor, livssituation samt olika frågor och instrument relaterade till personernas mående (t.ex. livskvalitet och smärtspecifika frågor). I frågeformuläret tillfrågades respondenterna om huruvida de mottog någon hjälp, informell vård, från någon närstående. Om så var fallet tillfrågades respondenten om tillstånd att kontakta dennes informella vårdgivare, samt kontaktuppgifter. Mängden informell vård tillhandahållen av närstående undersöktes med hjälp av ett frågeformulär innehållande frågor om tid som använts till informella vårdinsatser.

    Uppgifter om kostnader inhämtades från register avseende konsumtion av sjukvård, läkemedel och kommunala insatser.

    Studiens resultat visade på ett mycket tydligt samband mellan å ena sidan förekomst och grad av kronisk smärta och å andra sidan samhälleliga kostnader. Studiepopulationen delades in i tre grupper med avseende på kronisk smärta eller inte, och smärtintensitet på en 10-gradig skala under den senaste veckan (0–4 = lindrig, 5–7 = måttlig, 8–10 = svår). Med hänsyn tagen till alla kostnader (sjukvård, läkemedel, kommunal service och informell vård) konsumerade personerna med svår kronisk smärta i snitt 72% mer resurser än personerna med måttlig kronisk smärta, och 143% mer än personer med ingen eller lindrig kronisk smärta. Skillnaderna var tydligast avseende kommunala insatser och informell vård.

    Ännu mer uppseendeväckande är resultaten gällande livskvalitet för personer i de olika grupperna. Genomsnittligt indexvärde utifrån EQ-5D var för personer med ingen eller lindrig kronisk smärta 0.82. För personer med måttlig kronisk smärta var motsvarande värde 0.64, och för personer med svår kronisk smärta var värdet 0.38. EQ-VAS resulterade i mindre uttalade men tydligt signifikanta skillnader.

    Denna studie, som når en relativt stor andel av målpopulationen, visar att förekomst och intensitet av kronisk smärta bland personer 65 år och äldre påverkar samhälleliga kostnader och drabbade personers livskvalitet mycket tydligt.

  • 7.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Severity of chronic pain in an elderly population in Sweden-impact on costs and quality of life2015Ingår i: Pain, ISSN 0304-3959, E-ISSN 1872-6623, Vol. 156, nr 3, s. 521-527Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Chronic pain is associated with large societal costs, but few studies have investigated the total costs of chronic pain with respect to elderly subjects. The elderly usually require informal care, care performed by municipalities, and care for chronic diseases, all factors that can result in extensive financial burdens on elderly patients, their families, and the social services provided by the state. This study aims to quantify the societal cost of chronic pain in people of age 65 years and older and to assess the impact of chronic pain on quality of life. This study collected data from 3 registers concerning health care, drugs, and municipal services and from 2 surveys. A postal questionnaire was used to collect data from a stratified sample of the population 65 years and older in southeastern Sweden. The questionnaire addressed pain intensity and quality of life variables (EQ-5D). A second postal questionnaire was used to collect data from relatives of the elderly patients suffering from chronic pain. A total of 66.5% valid responses of the 10,000 subjects was achieved; 76.9% were categorized as having no or mild chronic pain, 18.9% as having moderate chronic pain, and 4.2% as having severe chronic pain. Consumed resources increased with the severity of chronic pain. Clear differences in EQ-5D were found with respect to the severity of pain. This study found an association between resource use and severity of chronic pain in elderly subjects: the more severe the chronic pain, the more extensive (and expensive) the use of resources.

  • 8.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    CMT rapport: kostnader och kostnadseffektivitet av ett införande av dabigatran hos patienter med förmaksflimmer2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förmaksflimmer är den vanligaste arytmin i Sverige och orsakar stora kostnader inom hälso- och sjukvården. Förutom att patienterna vanligen drabbas av försämrad livskvalitet går det också åt stora resurser för komplikationer i form av tromboembolier och stroke. De flesta behandlingar inom förmaksflimmer kombineras med antikoagulationsbehandling för att förebygga eller förhindra uppkomst av tromboembolier och ischemisk stroke. Vid denna behandling krävs noggrann dosering för att sänka risken för stroke utan att kraftigt höja risken för blödningar. Warfarin har under lång tid varit det mest effektivaantikoagulationsläkemedlet för skydd mot tromboembolier vid  förmaksflimmer. Ett annat behandlingsalternativ är acetylsalicylsyra (ASA). Ett nytt antikoagulationsläkemedel som heter dabigatran (Pradaxa®) har nyligen godkänts som förebyggande behandling av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer. Dabigatran har i en stor studie, (RE-LY), visat sig reducera risken för stroke jämfört med warfarin.

    Det övergripande syftet med denna rapport är att beräkna hälsoekonomiska konsekvenser i form av kostnader och kostnadseffektivitet av ett införande av dabigatran (Pradaxa®) som förebyggande behandling av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer. I grundanalysen analyseras dabigatran 150 mg två gånger per dag för personer som är under 80 år och dabigatran 110 mg två gånger per dag för personer 80 år eller äldre. Jämförelser görs med warfarin och ASA, och warfarinbehandlingen delas dessutom in i tre subgrupper; välinställda, dåligt inställda samt warfarin-naïva patienter.

    En simuleringsmodell har skapats för att beräkna långsiktiga kostnader och effekter för de olika behandlingsalternativen. Effekterna mäts i antal förhindrade stroke, antal vunna levnadsår samt antal vunna kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs). Priset för de båda dagliga doserna av dabigatran (150 mg gånger två och 110 mg gånger två) är 25,39 kronor per dag.

    Analyserna i den här rapporten visar att kostnaden för förmaksflimmer i Sverige beräknas till drygt 4,1 miljarder kronor år 2010. Denna kostnad förväntas sjunka vid införande av dabigatran, till följd av besparingar inom vården av stroke och ett sänkt produktionsbortfall. Kostnaden per vunnet QALY för dabigatran 150 mg / 110 mg jämfört med warfarin, hos patienter som är 65 år gamla och följs upp i 20 år, har beräknats till 74 216 kronor. Vid jämförelse med välinställd warfarinbehandling höjs kostnaden per vunnet QALY till 107 186 kronor. Om dabigatran 110 mg två gånger dagligen jämförs med ASA leder det till lägre kostnader och bättre effekter, vilket innebär att dabigatran 110 mg två gånger dagligen är en dominant behandling för patienter som inte är lämpliga för warfarinbehandling.

    Ett införande av dabigatran leder till kostnadsförskjutningar inom flera olika områden. En ökad kostnad uppkommer för läkemedel, medan  sänkta kostnader uppkommer till följd av färre stroke. För patienten innebär dabigatran lägre risk för stroke och färre besök i sjukvården.

  • 9.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The cost of atrial fibrillation in Sweden (Poster)2010Ingår i: Value in Health, Malden: Wiley Periodicals, Inc , 2010, s. 350-350Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 10.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The Cost of Thromboembolic Events and their Prevention among Patients with Atrial Fibrillation2011Ingår i: Journal of Atrial Fibrillation, ISSN 1941-6911, Vol. 2, nr 4, s. 00-00Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: Atrial fibrillation (AF) is the most common type of cardiac arrhythmia. People with AF have a significantly increased risk of thromboembolic events, including stroke, and the main treatment is therefore aimed at preventing thromboembolic events via anticoagulation with warfarin or acetylsalicylic acid. However, the development of new anticoagulation treatments has prompted a need to know the current cost of AF-related thromboembolic events, for future cost-effectiveness comparisons with the existing treatments. In this study, we estimated the cost of thromboembolic events and their prevention among Swedish AF patients in 2010.

    Methods: The relevant costs were identified, quantified, and valued. The complications included were ischaemic and haemorrhagic stroke, gastrointestinal bleeding, and other types of major bleeding caused by AF. Treatments intended to lower the risk of ischaemic stroke were also included. A societal perspective was used, including productivity loss due to morbidity. Patients with a CHADS2 score of 1 or higher were included.

    Results: Among the 9 340 682 inhabitants of Sweden, there are 118 000 patients with AF and at least one more risk factor for stroke, comprising 1.26% of the population. Of these patients, 43.3% are treated with warfarin, 28.3% use acetylsalicylic acid, and 28.3% are assumed to have no anticoagulation treatment. The cost of AF-related complications and its prevention in Sweden was estimated at €437 million for 2010, corresponding to €3 712 per AF patient per year. The highest cost was caused by stroke, and the second highest by the cost of monitoring the warfarin treatment. As the prevalence of AF is expected to increase in the future, AF-related costs are also expected to rise.

    Conclusion: Thromboembolic events cause high costs. New, easily-administered treatments that could reduce the risk of stroke have the potential to be cost-effective.

     

  • 11.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Oldgren, Jonas
    Uppsala University, Sweden .
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Cost-effectiveness of dabigatran compared with warfarin for patients with atrial fibrillation in Sweden2013Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 34, nr 3, s. 177-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Patients with atrial fibrillation have a significantly increased risk of thromboembolic events such as ischaemic stroke, and patients are therefore recommended to be treated with anticoagulation treatment. The most commonly used anticoagulant consists of vitamin K antagonist such as warfarin. A new oral anticoagulation treatment, dabigatran, has recently been approved for stroke prevention among patients with atrial fibrillation. The purpose of this study was to estimate the cost-effectiveness of dabigatran as preventive treatment of stroke and thromboembolic events compared with warfarin in 65-year-old patients with atrial fibrillation in Sweden. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanA decision analytic simulation model was used to estimate the long-term (20-year) costs and effects of the different treatments. The outcome measures are the number of strokes prevented, life years gained, and quality-adjusted life years (QALYs) gained. Costs and effect data are adjusted to a Swedish setting. Patients below 80 years of age are assumed to start with dabigatran 150 mg twice a day and switch to 110 mg twice a day at the age of 80 years due to higher bleeding risk. The price of dabigatran in Sweden is Euro2.82 (Swedish kronor 25.39) per day for both doses. The cost per QALY gained for dabigatran compared with warfarin is estimated at Euro7742, increasing to Euro12 449 if dabigatran is compared with only well-controlled warfarin treatment. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanDabigatran is a cost-effective treatment in Sweden, as its incremental cost-effectiveness ratio is below the normally accepted willingness to pay limit.

  • 12.
    Ekdahl, Anne W.
    et al.
    Karolinska Institute, Sweden; Helsingborg Hospital, Sweden.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Eckerblad, Jeanette
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Jaarsma, Tiny
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Lindh Mazya, Amelie
    Karolinska Institute, Sweden; Danderyd Hospital, Sweden.
    Milberg, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland, Palliativt kompetenscentrum. Region Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland, LAH Öst.
    Krevers, Barbro
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Unosson, Mitra
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad.
    Wiklund, Rolf
    Region Östergötland, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Long-Term Evaluation of the Ambulatory Geriatric Assessment: A Frailty Intervention Trial (AGe-FIT): Clinical Outcomes and Total Costs After 36 Months2016Ingår i: Journal of the American Medical Directors Association, ISSN 1525-8610, E-ISSN 1538-9375, Vol. 17, nr 3, s. 263-268Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To compare the effects of care based on comprehensive geriatric assessment (CGA) as a complement to usual care in an outpatient setting with those of usual care alone. The assessment was performed 36 months after study inclusion. Design: Randomized, controlled, assessor-blinded, single-center trial. Setting: A geriatric ambulatory unit in a municipality in the southeast of Sweden. Participants: Community-dwelling individuals aged >= 75 years who had received inpatient hospital care 3 or more times in the past 12 months and had 3 or more concomitant medical diagnoses were eligible for study inclusion. Participants were randomized to the intervention group (IG) or control group (CG). Intervention: Participants in the IG received CGA-based care for 24 to 31 months at the geriatric ambulatory unit in addition to usual care. Outcome measures: Mortality, transfer to nursing home, days in hospital, and total costs of health and social care after 36 months. Results: Mean age (SD) of participants was 82.5 (4.9) years. Participants in the IG (n = 208) lived 69 days longer than did those in the CG (n = 174); 27.9% (n = 58) of participants in the IG and 38.5% (n = 67) in the CG died (hazard ratio 1.49, 95% confidence interval 1.05-2.12, P =.026). The mean number of inpatient days was lower in the IG (15.1 [SD 18.4]) than in the CG (21.0 [SD 25.0], P =.01). Mean overall costs during the 36-month period did not differ between the IG and CG (USD 71,905 [SD 85,560] and USD 65,626 [SD 66,338], P =.43). Conclusions: CGA-based care resulted in longer survival and fewer days in hospital, without significantly higher cost, at 3 years after baseline. These findings add to the evidence of CGAs superiority over usual care in outpatient settings. As CGA-based care leads to important positive outcomes, this method should be used more extensively in the treatment of older people to meet their needs. (c) 2016 AMDA - The Society for Post-Acute and Long-Term Care Medicine.

  • 13.
    Ekdahl, Anne W
    et al.
    Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Geriatriska kliniken. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Division of Clinical Geriatrics, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Karolinska Institutet, Stockholm.
    Wirehn, Ann-Britt
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Jaarsma, Tiny
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Unosson, Mitra
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Eckerblad, Jeanette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Milberg, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland, LAH Öst. Region Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland, Palliativt kompetenscentrum.
    Krevers, Barbro
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Costs and Effects of an Ambulatory Geriatric Unit (the AGe-FIT Study): A Randomized Controlled Trial2015Ingår i: Journal of the American Medical Directors Association, ISSN 1538-9375, Vol. 16, nr 6, s. 497-503Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To examine costs and effects of care based on comprehensive geriatric assessment (CGA) provided by an ambulatory geriatric care unit (AGU) in addition to usual care.

    DESIGN: Assessor-blinded, single-center randomized controlled trial.

    SETTING: AGU in an acute hospital in southeastern Sweden.

    PARTICIPANTS: Community-dwelling individuals aged 75 years or older who had received inpatient hospital care 3 or more times in the past 12 months and had 3 or more concomitant medical diagnoses were eligible for study inclusion and randomized to the intervention group (IG; n = 208) or control group (CG; n = 174). Mean age (SD) was 82.5 (4.9) years.

    INTERVENTION: Participants in the IG received CGA-based care at the AGU in addition to usual care.

    OUTCOME MEASURES: The primary outcome was number of hospitalizations. Secondary outcomes were days in hospital and nursing home, mortality, cost of public health and social care, participant' sense of security in care, and health-related quality of life (HRQoL).

    RESULTS: Baseline characteristics did not differ between groups. The number of hospitalizations did not differ between the IG (2.1) and CG (2.4), but the number of inpatient days was lower in the IG (11.1 vs 15.2; P = .035). The IG showed trends of reduced mortality (hazard ratio 1.51; 95% confidence interval [CI] 0.988-2.310; P = .057) and an increased sense of security in care interaction. No difference in HRQoL was observed. Costs for the IG and CG were 33,371£ (39,947£) and 30,490£ (31,568£; P = .432).

    CONCLUSIONS AND RELEVANCE: This study of CGA-based care was performed in an ambulatory care setting, in contrast to the greater part of studies of the effects of CGA, which have been conducted in hospital settings. This study confirms the superiority of this type of care to elderly people in terms of days in hospital and sense of security in care interaction and that a shift to more accessible care for older people with multimorbidity is possible without increasing costs. This study can aid the planning of future interventions for older people.

    TRIAL REGISTRATION: clinicaltrials.gov identifier: NCT01446757.

  • 14.
    Ekerstad, Niklas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Cardiology, NU (NÄL-Uddevalla) Hospital Group, Trollhättan-Uddevalla-Vänersborg, Sweden.
    Karlsson, Björn
    Department of Molecular and Clinical Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Andersson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Heintz, Emelie
    Department of Learning, Informatics, Management and Ethics (LIME), QRC Research Unit, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Alwin, Jenny
    Department of Molecular and Clinical Medicine, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Short-term Resource Utilization and Cost-Effectiveness of Comprehensive Geriatric Assessment in Acute Hospital Care for Severely Frail Elderly Patients2018Ingår i: Journal of the American Medical Directors Association, ISSN 1525-8610, E-ISSN 1538-9375, Vol. 19, nr 10, s. 871-878.e2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective

    The objective of this study was to estimate the 3-month within-trial cost-effectiveness of comprehensive geriatric assessment (CGA) in acute medical care for frail elderly patients compared to usual medical care, by estimating health-related quality of life and costs from a societal perspective.

    Design

    Clinical, prospective, controlled, 1-center intervention trial with 2 parallel groups.

    Intervention

    Structured, systematic interdisciplinary CGA-based care in an acute elderly care unit. If the patient fulfilled the inclusion criteria, and there was a bed available at the CGA unit, the patient was included in the intervention group. If no bed was available at the CGA unit, the patient was included in the control group and admitted to a conventional acute medical care unit.

    Setting and Participants

    A large county hospital in western Sweden. The trial included 408 frail elderly patients, 75 years or older, in need of acute in-hospital treatment. The patients were allocated to the intervention group (n = 206) or control group (n = 202). Mean age of the patients was 85.7 years, and 56% were female.

    Measures

    The primary outcome was the adjusted incremental cost-effectiveness ratio associated with the intervention compared to the control at the 3-month follow-up.

    Results

    We undertook cost-effectiveness analysis, adjusted by regression analyses, including hospital, primary, and municipal care costs and effects. The difference in the mean adjusted quality-adjusted life years gained between groups at 3 months was 0.0252 [95% confidence interval (CI): 0.0082-0.0422]. The incremental cost, that is, the difference between the groups, was −3226 US dollars (95% CI: −6167 to −285).

    Conclusion

    The results indicate that the care in a CGA unit for acutely ill frail elderly patients is likely to be cost-effective compared to conventional care after 3 months.

  • 15.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Hälsoinformation i vår tid - Östgötarnas användning av nya och gamla informationskällor2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hälsoinformation idag och i morgon: Östgötarnas användning av och förtroende för olika informationskällor2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Garpenby, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö.
    Stort intressen för mer hälsoinformation.2001Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 98, s. 2814-2816Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hälsoekonomiska bedömningar i samband med behandling av RA2013Ingår i: BestPractice Reumatologi, ISSN 1903-6590, nr 14, s. 6-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Slutsats Sjukvårdens andel av BNP ligger väsentligen oförändrad samtidigt som dyrare behandlingsmöjligheter introduceras på marknaden. Detta skapar ett behov av att fasa ut ineffektiva tekniker samt att motivera om nya metoder är kostnadseffektiva och om de ska subventioneras av samhället. Hälsoekonomiska studier får således en allt större betydelse och det är oerhört viktigt att kunna tolka dessa analyser utifrån hur data använts och på vilket sätt data har analyserats. Det är också alldeles nödvändigt att relatera effekter och nytta av en specifik intervention/teknik till förändringar i samhället. Exempelvis kan sjukskrivning och sjukersättning/förtidspension vara ett effektmått på nyttan av en specifik insats, men kan i lika hög grad spegla effekter av konjunkturläge, arbetslöshet och förändringar i sjukförsäkringssystemet. Detta bör således alltid tas med i beräkningen, eftersom dessa variabler samvearierar i mycket hög grad.

  • 19.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Incidens av förtidspension/sjukersättning hos patienter med reumatoid artrit i Sverige 1990-2010: före och efter introduktion av biologiska läkemedel2012Ingår i: BestPractice Reumatologi, ISSN 1903-6590, nr 11, s. 10-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Minskad incidens av förtidspension/sjukersättning på grund av RA sammanfaller i tid med nya behandlingsstrategier, men samtidigt ses motsvarande minskning av FP i populationen hos patienter med alla diagnoser. Rådande politiska och samhällsekonomiska förutsättningar har mycket stor betydelse för nivå av förtidspension/sjukersättning och kan påverka patienter med olika diagnoser på olika sätt. Detta bör beaktas vid analyser av arbetsförmåga i relation till effekt av behandling.

  • 20.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The incidence of permanent work disability in patients with rheumatoid arthritis in Sweden 1990-2010 - before and after introduction of biologic agents.2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The incidence of permanent work disability in patients with rheumatoid arthritis in Sweden 1990-2010 - before and after introduction of biologic agents.2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 22.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Rehabenheten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The incidence of permanent work disability in patients with rheumatoid arthritis in Sweden 1990-2010: before and after introduction of biologic agents2012Ingår i: Rheumatology, ISSN 1462-0324, E-ISSN 1462-0332, Vol. 51, nr 2, s. 338-346Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. To explore the incidence of disability pension (DP) due to RA as an estimation of permanent work disability before and after introduction of biologic drugs. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanMethods. The annual incidence of DP was derived from the Swedish National Social Insurance Register and rates of DP due to RA were compared with the total amount of new DPs. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanResults.The incidence of DP due to RA has decreased over recent years, coinciding with earlier and more aggressive treatment with DMARDs and biologics. A similar declining incidence of DP was simultaneously seen in patients with all diagnoses in the general population. The decrease in DPs was, however, larger for RA and was evident even before introduction of biologics. In 1990, the proportion of DPs caused by RA was 1.9% out of total amount of DPs, decreasing to 1.5% in 2000 and to 1% in 2009. This may reflect effects of treatment, but may also be due to changing political policies as well as changes in age structure, increasing educational level and less physically demanding jobs. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanConclusion. The decrease in DPs due to RA coincides with new treatment strategies as well as with decreasing levels of DPs in patients with all diagnoses. Prevailing political and economic conditions have a large impact on permanent work disability and may affect patients with various diagnoses in different ways. To determine if the decline is a true effect of better treatment, there is a need for further investigations, taking possible confounding factors into account.

  • 23.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Jonsson, Dick
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rheumatoid arthritis is already expensive during the first year of the disease (the Swedish TIRA Project)2004Ingår i: Rheumatology, ISSN 1462-0324, Vol. 43, nr 11, s. 1374-1382Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. To calculate direct and indirect costs in early rheumatoid arthritis (RA) and to characterize patients generating high and low costs respectively.

    Methods. Two hundred and ninety-seven patients with recent-onset (≤12 months) RA were recruited. Clinical/laboratory data and 'health assessment questionnaire' (HAQ) were registered at inclusion and after 3, 6 and 12 months. After 6 and 12 months, the patients completed a questionnaire concerning health-care utilization and days lost from work. A cut-off point for direct costs was set at 34 000 Swedish kronor (3675) defining one-third of the patients as a high-cost group and two-thirds as low-cost group. Indirect costs were calculated for patients aged <65 yr.

    Results. Two hundred and eleven patients completed the HAQ on both occasions. Indirect costs exceeded direct costs by a factor of 2.3. Sixty three per cent experienced work disability during the first year and were identified as the 'high-indirect-cost group'. Indirect costs accounted for >70% of total costs. Direct costs included ambulatory health care (76%), hospitalization (12%) and medication (9%). Men aged ≥65 yr had low costs compared with younger men and women of all ages. In multiple logistic regression tests, HAQ, high levels of IgM rheumatoid factor (IgM RF) and poor hand function increased the odds of entering the high-direct-cost group, and poor hand function and pain increased the odds of entering the high-indirect-cost group.

    Conclusions. Substantial costs were incurred during the first year after diagnosis of early RA, mainly due to work disability. Indirect costs were two to three times higher than direct costs. High levels of IgM RF, high HAQ score, poor hand function and pain increased the odds of entering high-cost groups.

  • 24.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Rheumatoid arthritis is still expensive in the new decade: a comparison between two early RA cohorts, diagnosed 1996-98 and 2006-092016Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 45, nr 5, s. 371-378Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES:

    To calculate total costs during the first year after diagnosis in 463 patients with early rheumatoid arthritis (RA) included during 2006-09 (T2) and compare the results with a similar cohort included in 1996-98 (T1).

    METHOD:

    Clinical and laboratory data were collected regularly in both cohorts, and patients completed biannual questionnaires reporting health care utilization and number of days lost from work.

    RESULTS:

    Disease activity was similar in both cohorts T1 and T2 at inclusion. Significant improvements were seen during the first year in both cohorts but were more pronounced in T2. Outpatient care increased and hospitalization decreased in T2 compared with T1. Almost 3% of patients had surgery in both cohorts, but in T2, only women had surgery. Drug costs were higher in T2 than in T1 (EUR 689 vs. EUR 435). In T2, 12% of drug costs were direct costs and 4% were total costs. The corresponding values for T1 were 9% and 3%. In T1, 50% were prescribed disease-modifying anti-rheumatic drugs (DMARDs) at inclusion, compared to T2, where prescription was > 90%. Direct costs were EUR 5716 in T2 and EUR 4674 in T1. Costs for sick leave were lower in T2 than in T1 (EUR 5490 vs. EUR 9055) but disability pensions were higher (EUR 4152 vs. EUR 2139), resulting in unchanged total costs. In T1, direct costs comprised 29% and indirect costs 71% of the total costs. The corresponding values for T2 were 37% and 63%.

    CONCLUSIONS:

    The earlier and more aggressive treatment of RA with traditional DMARDs in T2 resulted in better outcomes compared to T1. Direct costs were higher in T2, partly offset by decreased sick leave, but total costs remained unchanged.

  • 25.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Changes in sociodemographic characteristics at baseline in two Swedish cohorts of patients with early rheumatoid arthritis diagnosed 1996-98 and 2006-092015Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 44, nr 2, s. 100-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To compare baseline sociodemographic characteristics in two rheumatoid arthritis (RA) cohorts enrolled 10 years apart, and to examine differences with respect to the general population. Method: Clinical and sociodemographic data were collected in 320 early RA patients during 1996-98 (TIRA-1) and 467 patients in 2006-09 (TIRA-2). Multivariate logistic regression tests were performed and intercohort comparisons were related to general population data, obtained from official databases. Results: TIRA-2 patients were older than TIRA-1 (58 vs. 56 years). Women (both cohorts, 67%) were younger than men in TIRA-1 (55 vs. 59 years) and in TIRA-2 (57 vs. 61 years). Disease activity was similar but TIRA-2 women scored worse pain and worse on the HAQ. Approximately 73% were cohabiting, in both cohorts and in the general population. Education was higher in TIRA-2 than in TIRA-2 but still lower than in the general population. Women had consistently higher education than men. Education was associated with age, younger patients having higher education. In both cohorts, lower education was associated with increased disability pension and increased sick leave. Sick leave was lower in TIRA-2 than in TIRA-1 (37% vs. 50%) but disability pension was higher (16% vs. 10%). In TIRA-1, 9% of women had disability pension compared with 17% in TIRA-2. A similar decrease in sick leave and an increase in disability pension were also seen in the general population. Older age and a higher HAQ score were associated with increased sick leave and being in the TIRA-2 cohort was associated with decreased sick leave. Conclusions: TIRA-2 patients were slightly older, better educated, had lower sick leave and higher disability pension than those in TIRA-1. Similar changes were seen simultaneously in the general population. Belonging to the TIRA-2 cohort was associated with decreased sick leave, indicating that societal changes are of importance.

  • 26.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Socioeconomic and demographic characteristics among two cohorts of patients with early rheumatoid arthritis in Sweden, enrolled 1996-98 and 2006-09.2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 27.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för inflammationsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Early rheumatoid arthritis 6 years after diagnosis is still associated with high direct costs and increasing loss of productivity: the Swedish TIRA project2014Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 43, nr 3, s. 177-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To calculate total costs over 6 years after diagnosis of early rheumatoid arthritis (RA).

    Method: In the longitudinal prospective multicentre TIRA study, 239 patients from seven units, diagnosed in 1996–98, reported regularly on health-care utilization and the number of days lost from work. Costs were obtained from official databases and calculated using unit costs (Swedish kronor, SEK) from 2001. Indirect costs were calculated using the human capital approach (HCA). Costs were inflation adjusted to Euro June 2012, using the Swedish Consumer Price Index and the exchange rate of June 2012. Statistical analyses were based on linear mixed models (LMMs) for changes over time.

    Results: The mean total cost per patient was EUR 14 768 in year 1, increasing to EUR 18 438 in year 6. Outpatient visits and hospitalization decreased but costs for surgery increased from EUR 92/patient in year 1 to EUR 444/patient in year 6. Drug costs increased from EUR 429/patient to EUR 2214/patient, mainly because of the introduction of biologics. In year 1, drugs made up for 10% of direct costs, and increased to 49% in year 6. Sick leave decreased during the first years but disability pensions increased, resulting in unchanged indirect costs. Over the following years, disability pensions increased further and indirect costs increased from EUR 10 284 in year 1 to EUR 13 874 in year 6. LMM analyses showed that indirect costs were unchanged whereas direct costs, after an initial fall, increased over the following years, leading to increasing total costs.

    Conclusions: In the 6 years after diagnosis of early RA, drug costs were partially offset by decreasing outpatient visits but indirect costs remained unchanged and total costs increased.

     

  • 28.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rheumatoid arthritis 6 years after diagnosis – still associated with high direct costs and increasing loss of productivity2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 29.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Early predictors of TNFtargeted therapy in women and men with recent onset rheumatoid arthritis (the Swedish TIRA Project)2010Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 30.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Östergötlands Läns Landsting, Rekonstruktionscentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken US. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Schmidt, Andrea
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Jonsson, Dick
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sjukdomsförlopp, kostnader och livskvalitet vid nydebuterad reumatoid artrit2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är framtagen i ett samarbete mellan CMT, Reumakliniken i Östergötland och Avdelningen för Reumatologi vid IKE, Hälsouniversitetet i Linköping och har finansierats med hjälp av Landstinget i Östergötland och Forskningsrådet i Sydvästra Sjukvårdsregionen (FORSS).

    Det övergripande syftet med TIRA-projektet (Tidiga Insatser vid Reumatoid Artrit) var att ställa diagnos tidigt och starta multiprofessionell behandling på specialistenhet. Modern handläggning av RA (ledgångsreumatism) innebär snabbt ställd diagnos, snabbt insatt potent bromsmedicin och strukturerad uppföljning. Detta arbetssätt utvecklades i TIRA-studien och har haft stor betydelse för omhändertagandet av nyinsjuknade patienter med reumatisk sjukdom. TIRA studien har också skapat ett nätverk för kunskapsutveckling inom hela sydvästra sjukvårdsregionen samt Södermanlands och Örebro län. En stor databas för forskning har skapats och arbetet har resulterat i 16 originalartiklar i vetenskapliga tidskrifter. Fem avhandlingar har hittills skrivits med utgångspunkt från TIRA-data. Data har också exporterats till det nationella Svenska RA-registret.

    Sedan TIRA-studien startade, har behandlingsstrategierna ändrats avsevärt. I början av 2000-talet introducerades s.k. biologiska läkemedel, framför allt TNFblockerare och 10 år efter start av TIRA-1 har nu TIRA-2 studien startat.

    Upplägget är i allt väsentligt detsamma och TIRA-1 kohorten kommer därvid att utgöra ett unikt referensmaterial, såväl till hälsoekonomiska data som till sjukdomsutveckling för patienter i den nya studien. Denna rapport omfattar TIRA-1 studien och redovisar sjukdomsförlopp och hälsoekonomiska konsekvenser av sjukdomen och dess behandling. Många personer har varit delaktiga i studien och vi vill främst tacka Thomas Skogh, Reumakliniken Universitetssjukhuset i Linköping och alla medarbetare på de 10 medverkande reumatologenheterna. Vi vill också tacka Jan Persson som är medarbetare i TIRA projektet och har bidragit med värdefulla synpunkter. Ett extra varmt tack riktas till alla 320 patienter som deltagit i undersökningar och noggrant fyllt i enkäter under flera år.

    Linköping november 2007-11-27

    Eva Hallert, Magnus Husberg, Andrea Schmidt, Dick Jonsson

  • 31.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Rehabenheten. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    28-joint count disease activity score at 3 months after diagnosis of early rheumatoid arthritis is strongly associated with direct and indirect costs over the following 4 years: the Swedish TIRA project2011Ingår i: Rheumatology, ISSN 1462-0324, E-ISSN 1462-0332, Vol. 50, nr 7, s. 1259-1267Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Methods. Three-hundred and twenty patients with early (1 year) RA were assessed at regular intervals. Clinical and laboratory data were collected and patients reported health-care utilization and number of days lost from work. At 3-month follow-up, patients were divided into two groups according to disease activity, using DAS-28 with a cut-off level at 3.2. Direct and indirect costs and EuroQol-5D over the following 4 years were compared between the groups. Multivariate regression models were used to control for possible covariates. Results. Three months after diagnosis, a DAS-28 level of epsilon 3.2 was associated with high direct and indirect costs over the following 4 years. Patients with DAS-28 epsilon 3.2 at 3-month follow-up had more visits to physician, physiotherapist, occupational therapist and nurse, higher drug costs, more days in hospital and more extensive surgery compared with patients with 3-month DAS-28 less than 3.2. Number of days lost from work due to sick leave and permanent work disability was also higher in this group. The effect of disease activity on health-related quality of life was highly significant. In regression models, DAS-28 at 3-month follow-up was significantly associated with costs over the following years. Conclusions. Three months after diagnosis, DAS-28 is an important prognostic marker regarding health-care utilization and costs. Achieving remission or low disease activity 3 months after diagnosis is likely to decrease morbidity, increase quality of life and save costs for the patient and for society over the following years.

  • 32.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Costs and course of disease and function in early rheumatoid arthritis: a 3-year follow-up (the Swedish TIRA project)2006Ingår i: Rheumatology, ISSN 1462-0324, Vol. 45, nr 3, s. 325-331Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. To calculate direct and indirect costs and to studydisease activity and functional ability over 3 yr in early rheumatoidarthritis (RA).

    Methods. Three hundred and three patients with early (≤1 yr)RA were recruited during a period of 27 months (1996–1998).Data were recorded during 3 yr to assess disease activity, functionalability, medication, health-care utilization and days lost fromwork.

    Results. Within 3 months, improvements were seen regarding allrecorded variables assessing disease activity and functionalability, but 15% had sustained high or moderate disease activitythroughout the study period. Indirect costs exceeded directcosts in all 3 yr. The average direct costs were € 3704 (US$3297) in year 1 and € 2652 (US$ 2360) in year 3. All costs decreased,except those for medication and surgery. Compared with men,women had more ambulatory care visits and used more complementarymedicine. The indirect costs were € 8871 (US$ 7895) in year 1and remained essentially unchanged; this was similar for bothsexes. Almost 50% were on sick leave or early retirement atinclusion. Sick leave decreased but was offset by an increasein early retirement. The 14 patients who eventually receivedTNF inhibitors incurred higher costs even before prescriptionof anti-TNF therapy.

    Conclusion. Disease activity and functional ability improvedwithin 3 months after diagnosis of early RA. Direct costs decreased,except for medication and surgery. Indirect costs remained unchanged.Fifteen per cent of the patients had high or moderate diseaseactivity in all 3 yr, indicating a need for more aggressiveearly anti-rheumatic therapy.

  • 33.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Reumatologi.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Reumatologi. Östergötlands Läns Landsting, Medicincentrum, Länskliniken för Reumatologi i Östergötland.
    Costs, disease and function in recent-onset rheumatoid arthritis - a 3-year-follow-up (the Swedish TIRA-project)2004Ingår i: Svenska Läkaresällskapets riksstämma,2004, 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 34.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    DAS28 at 3 months after diagnosis of early rheumatoid arthritis is strongly associated with direct and indirect costs over the following 4 years. The Swedish TIRA project (Oral presentation)2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    DAS28 at 3 months after diagnosis of early rheumatoid arthritis is strongly associated with direct and indirect costs over the following 4 years. The Swedish TIRA project (Poster)2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 36.
    Johansen, Kari
    et al.
    Smittskyddsinstitutet.
    Brytting, M.
    Smittskyddsinstitutet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lundborg (Nikolic), Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Tran, A.N.
    Smittskyddsinstitutet.
    Bennet, R.
    Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.
    Eriksson, M.
    Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Estimates of Healthcare and Non-Healthcare Costs due to Severe Rotavirus Infections leading to Hospitalization in Swedish Children (<5 years)2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Estimates of economic benefit of rotavirus vaccination depend on the accuracy of calculated country-specific costs related to rotavirus gastroenteritis (RVGE). Transmission of disease to family members adds to the economic burden through loss of caregiver productivity. The aim of this study was to assess costs related to severe RVGE.

    Material and methods: A prospective, observational study was conducted in a large hospital in the Stockholm region, serving a population of 66,222 children < 5 years. RVGE related health care resource use and time off work were collected from a sample of families with hospitalised children due to community- and nosocomially-derived RVGE (n=153). Health care related costs were calculated using 2008 DRG reimbursement for acute diarrhoea and productivity loss using self reported absence combined with 2008 Swedish average cost for a working hour (€28) from SCB/Statistics Sweden.

    Results: Median age of hospitalised children was 15 months. For caregivers, average workday loss due to children's, siblings or own disease was 4.2 days and 1.2 days, respectively. Estimated average total cost per child was €3227, €1949 (60%) for health -care related costs, €1186 (37%) productivity loss and €92 (3%) due to other indirect costs.

    Conclusions: Economic burden of RVGE is primarily driven by costs related to in-patient care, sensitive to unit cost used. However, loss of productivity is also significant in spite of generous parental allowance in Sweden, 12-18 months per child. A limitation of this study is that productivity loss from care for non-hospitalized children and its household members was not assessed.

  • 37.
    Jonsson, Dick
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Socioeconomic costs of rheumatic diseases - Implications for technology assessment2000Ingår i: International Journal of Technology Assessment in Health Care, ISSN 0266-4623, E-ISSN 1471-6348, Vol. 16, nr 4, s. 1193-1200Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To study the socioeconomic impact of rheumatic illness in Sweden and to discuss the consequences for technology assessment studies.

    Methods: A cost-of-illness study based on data from official statistics and treatment studies.

    Results: The total socioeconomic cost was 52 billion Swedish kronor (SEK) in 1994. The imbalance between direct (10% of total) and indirect costs (90effectiveness of the healthcare sector, the need for new treatment methods, appropriate information systems, and technology assessment studies as well as the institutional arrangements for rehabilitation and basic medical research.

    Conclusions: A discussion of solutions for financial cooperation between county councils and regional social insurance offices should be considered. The new biotechnological pharmaceuticals will increase the cost for drugs in health care about 20 times, but the total socioeconomic cost for society may remain at the same level due to a decrease of inpatient costs and indirect costs for loss of production as well as a decrease of transfer payments from social insurance. It is unavoidable that the new pharmaceuticals require priority discussions and active resource allocation in health care and in other sectors of society.

  • 38.
    Kalkan, Almina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hallert, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Costs of rheumatoid arthritis 1990-2010: A register based cost-of-illness study in Sweden2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 39.
    Kalkan, Almina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hallert, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Costs of rheumatoid arthritis 1990-2010. A register based cost-of-illness study in Sweden2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 40.
    Kalkan, Almina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hallert, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Costs of rheumatoid arthritis during the period 1990–2010: a register-based cost-of-illness study in Sweden2014Ingår i: Rheumatology, ISSN 1462-0324, E-ISSN 1462-0332, Vol. 53, nr 1, s. 153-160Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives. The objectives of this study were to analyse the total socio-economic impact of RA in Sweden during the period 1990–2010 and to analyse possible changes in costs during this period. The period was deliberately chosen to cover 10 years before and 10 years after the introduction of biologic drugs.

    Methods. A prevalence-based cost-of-illness study was conducted based on data from national and regional registries.

    Results. There was a decrease in the utilization of RA-related inpatient care as well as sick leave and disability pension during 1990–2010 in Sweden. Total costs for RA are presented in current prices as well as inflation-adjusted with the consumer price index (CPI) and a healthcare price index. The total fixed cost of RA was €454 million in 1990, adjusted to the price level of 2010 with the CPI. This cost increased to €600 million in 2010 and the increase was mainly due to the substantially increasing costs for pharmaceuticals. Of the total costs, drug costs increased from 3% to 33% between 1990 and 2010. Consequently the portion of total costs accounting for indirect costs for RA is lowered from 75% in 1990 to 58% in 2010.

    Conclusion. By inflation adjusting with the CPI, which is reasonable from a societal perspective, there was a 32% increase in the total fixed cost of RA between 1990 and 2010. This suggests that decreased hospitalization and indirect costs have not fallen enough to offset the increasing cost of drug treatment.

  • 41.
    Kalkan, Almina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hallert, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Roback, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Thyberg, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Physician Preferences and Variations in Prescription of Biologic Drugs for Rheumatoid Arthritis: A Register-Based Study of 4,010 Patients in Sweden2015Ingår i: Arthritis care & research, ISSN 2151-464X, E-ISSN 2151-4658, Vol. 67, nr 12, s. 1679-1685Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. The prescription of biologic drugs for rheumatoid arthritis (RA) patients has varied considerably across different regions. Previous studies have shown physician preferences to be an important determinant in the decision to select biologic disease-modifying antirheumatic drugs (bDMARDs) rather than nonbiologic, synthetic DMARDs (sDMARDs) alone. The aim of this study was to test the hypothesis that physician preferences are an important determinant for prescribing bDMARDs for RA patients in Sweden. Methods. Using data from the Swedish Rheumatology Quality Register, we identified 4,010 RA patients who were not prescribed bDMARDs during the period 2008-2012, but who, on at least 1 occasion, had an sDMARD prescription and changed treatment for the first time to either a new sDMARD or a bDMARD. Physician preference for the use of bDMARDs was calculated using data on each physicians prescriptions during the study period. The relationship between prescription of a bDMARD and physician preference, controlling for patient characteristics, disease activity, and the physicians local context was evaluated using multivariate logistic regression. Results. When adjusting for patient characteristics, disease activity, and the physicians local context, physician preference was an important predictor for prescription of bDMARDs. Compared with patients of a physician in the lowest preference tertile, patients of physicians in the highest and middle tertiles had an odds ratio for receiving bDMARDs of 2.8 (95% confidence interval [95% CI] 2.13-3.68) and 1.28 (95% CI 1.05-1.57), respectively. Conclusion. Physician preference is an important determinant for prescribing bDMARDs.

  • 42.
    Levin, Lars-Åke
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sobocinski, Piotr Doliwa
    Department of Clinical Sciences, Danderyd Hospital, Division of cardiovascular medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Kull, Viveka Frykman
    Department of Clinical Sciences, Danderyd Hospital, Division of cardiovascular medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Friberg, Leif
    Department of Clinical Sciences, Danderyd Hospital, Division of cardiovascular medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Rosenqvist, Mårten
    Department of Clinical Sciences, Danderyd Hospital, Division of cardiovascular medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Davidson, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    A cost-effectiveness analysis of screening for silent atrial fibrillation after ischaemic stroke.2015Ingår i: Europace, ISSN 1099-5129, E-ISSN 1532-2092, Vol. 17, nr 2, s. 207-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: The purpose of this study was to estimate the cost-effectiveness of two screening methods for detection of silent AF, intermittent electrocardiogram (ECG) recordings using a handheld recording device, at regular time intervals for 30 days, and short-term 24 h continuous Holter ECG, in comparison with a no-screening alternative in 75-year-old patients with a recent ischaemic stroke.

    METHODS AND RESULTS: The long-term (20-year) costs and effects of all alternatives were estimated with a decision analytic model combining the result of a clinical study and epidemiological data from Sweden. The structure of a cost-effectiveness analysis was used in this study. The short-term decision tree model analysed the screening procedure until the onset of anticoagulant treatment. The second part of the decision model followed a Markov design, simulating the patients' health states for 20 years. Continuous 24 h ECG recording was inferior to intermittent ECG in terms of cost-effectiveness, due to both lower sensitivity and higher costs. The base-case analysis compared intermittent ECG screening with no screening of patients with recent stroke. The implementation of the screening programme on 1000 patients resulted over a 20-year period in 11 avoided strokes and the gain of 29 life-years, or 23 quality-adjusted life years, and cost savings of €55 400.

    CONCLUSION: Screening of silent AF by intermittent ECG recordings in patients with a recent ischaemic stroke is a cost-effective use of health care resources saving costs and lives and improving the quality of life.

  • 43.
    Persson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk teknologiutvärdering. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Arlinger, Stig
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Oto-Rhino-Laryngologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kostnader och effekter vid förskrivning av hörapparat2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka effektivitet och kostnadseffektivitet för nyförskrivning av hörapparater, inkluderande jämförelse mellan ”enkel” apparat (analog) och ”avancerad” (digital). Studien var randomiserad ”cross-over”- studie, enkelblind genom att apparaternas höljen gjorts likartade och utan beteckningar. Som utfallsmått användes dels ett primärt utfallsmått, ”tal i brus”, dels generiska mått relaterade till problemlösningsförmåga (IPPA, PIRS) och hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D, HUI3). Vidare studerades brukarnas preferenser vad gäller apparat såväl utan som med kännedom om kostnader.    Studien gjordes i samverkan med hörcentraler vid landstingen i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län. Under 2002 och 2003 rekryterades 161 brukare till studien; medelåldern var ca 70 år, 60 procent män och 40 procent kvinnor.

    Nyförskrivning av hörapparat, ”bakom örat”-modell bilateralt om ej kontraindikation för detta förelåg, ger för samtliga ovan nämnda utfallsmått en avsevärd förbättring. Förskrivningens kostnadseffektivitet, med fritt val mellan apparattyperna (ungefärligen lika många väljer enkel som avancerad), ger en kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår av 80 000 kronor mätt med EQ-5D och 17 300 kronor mätt med HUI3. Härvid har vi antagit att livskvalitetsförhöjningen står sig över fem år, vidare har kostnader inkluderats för läkarbesök, audiogram, utprovning, tillverkning av två insatser samt apparatkostnader.

    I en jämförelse mellan apparattyperna ger den avancerade apparaten signifikant högre andel uppfattade ord i ”tal i brus”-testet samt signifikant bättre problemlösningsförmåga (IPPA), dock endast något svagare förbättring enlig PIRS. Livskvaliteten (EQ-5D) skattades något högre för den enkla apparaten.

    När brukaren genomgått testperioder med respektive apparattyp erbjöds han/hon att välja apparat. Utan kännedom om egenavgifterna valde 62 procent den avancerade apparaten. Med kostnadskännedom ändrade sig 11 personer och valde enkel apparat, en valde unilateral anpassning men bibehöll avancerad apparat. Med kostnadskännedom var således fördelningen mellan apparattyperna lika. Betalningsviljan är således för många brukare betydande och kan uppgå till en merkostnad av ca 8000 kronor för att få den avancerade apparaten i stället för den enkla. Utan kostnadskännedom valde 88% dubbelsidig anpassning och 12% hörapparat till enbart ett öra. Med kostnadskännedom ändrades detta till 87% respektive 13%.

    Studien har visat att hörapparatförskrivning för förstagångsanvändare har hög kostnadseffektivitet. Avancerad apparat ger signifikant förbättrad taluppfattning jämfört med enkel apparat. Livskvalitetsmätningarna i studien tyder på att det är svårt att utifrån dessa avgöra värdet av specifika olikheter mellan apparattyper.

  • 44.
    Persson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Borg, Erik
    Danermark, Berth
    Gullbrandsson, A.
    Hellbom, Gunn
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Cost-effectiveness of a new regimen for rehabilitation at hard of hearing2004Ingår i: Health Technology Assessment Internationel HTAi,2004, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Persson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Hellbom, Gunn
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Danermark, Berth
    Örebro Universitet.
    Borg, Erik
    Ahlséns forskningsinstitut.
    Gullbrandsson, Ann
    Karlstad sjukhus.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Cost-effectiveness in rehabilitation of hearing impaired people.2005Ingår i: Assistive Technology: From Virtuality to Reality AAATE 2005 / [ed] Alain Pruski and Harry Knops, IOS Press , 2005, s. 750-754Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The title of this book points towards the difficulty encountered in research and development carried out by laboratories to reach the users. From Virtuality to Reality aims at alerting  developers so that they pay a particular attention to the outcome of their work. Inventive research as well as new technologies which have a very high potential in the field of assistive technology are described in this publication. Despite the fact that recent products take more and more frequently into account the specific needs of the handicapped people, there remains a long road ahead until these products become available to everyone. Assistive technology has to adapt to today’s fast technological developments. Because new technologies are developing too rapidly, there is no choice but to adapt to this ceaseless evolution. The elderly or handicapped people are facing more and more difficulties in interacting with the assistive technology experts. Technology is an essential component of the activity but it is even more important to take into account the human factor if the aim is to enable users to benefit from assistive technologies. As a consequence, developers must work with a unique objective based on a user-centered approach. This requires a multidisciplinary collaboration  which is one of the prime movers of their research and also one of the keys of success.

  • 46.
    Persson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Can we rely on QALYs for assistive technologies?2012Ingår i: Technology and Disability, ISSN 1055-4181, E-ISSN 1878-643X, Vol. 24, nr 1, s. 93-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In decision making on the adoption of health care programmes, assistive technologies (ATs) and AT services for people with disabilities, cost-effectiveness analysis is increasingly important. The quality-adjusted life-year (QALY), which incorporates quality of life as well as survival, has become a standard unit of comparative efficacy, although there are methodological challenges in its use. The applicability of the concept of cost per QALY gained through intervention was investigated in one study of rollators and one of hearing aids. It was shown that two widely used instruments for deriving QALYs, HUI3 and EQ-5D, yield differing results, which may also differ depending on the type of disability. Because the magnitude of these differences could affect decision makers' willingness to provide reimbursement, the variability of cost-effectiveness results due to methodology should be considered in the policy-making process.

  • 47.
    Persson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Arlinger, Stig
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Teknisk audiologi.
    Advanced Signal Processing in Single and Bilateral Hearing Aids - User Benefits2006Ingår i: the World Congress on Medical Physics and Biomedical Engineering,2006, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 48.
    Persson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hellbom, Gunn
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Fries, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kostnader och effekter vid förskrivning av rollatorer2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studiens   syfte   var  att  undersöka   effektivitet   och   kostnadseffektivitet   vid

    nyförskrivning av rollatorer. Brukarnytta studeras utifrån förmåga att bemästra väsentliga   problem  i  vardagslivet   och  också  förändringar   i  hälsorelaterad livskvalitet. Vidare studerades kostnader som hänförs till rollatorförskrivning.

    Målet  var  att  skapa  underlag  för  beslut  om  rollatorförskrivning.  Arbetet  har gjorts i samverkan med landstingen i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län och ett antal kommuner.

    Studiens uppläggning och val av effektmått baserades på rollator-förskrivnings syfte vad gäller att övervinna begränsningar i individernas aktiviteter och delaktighet. Alla resultatmått bygger på skattningar gjorda av individerna själva.

    Datainsamling  genomfördes  med hjälp av arbetsterapeuter  och sjukgymnaster, verksamma som förskrivare vid landsting och kommuner. Studien var upplagd som  en  före/efter-studie  med  "baseline"-mätning  före  förskrivning  och  upp- följning tre månader efter det att rollatorn levererats. Totalt ingick 205 brukare i studien.

    Brukarna rapporterade ett antal positiva effekter av rollatorförskrivningen:

    • mindre hjälpbehov,

    • ökade möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet,

    • minskning av problem vad gäller att genomföra dagliga aktiviteter,

    • signifikanta  förbättringar  i generisk  livskvalitet,  mätt  med  instrumentet EuroQol (EQ-5D).

    Kostnaderna  för  rollatorförskrivning  uppgick  i  medel  per  brukare  till  1 300 kronor och utredningskostnader till ca 300 kronor, dvs totalt ca 1 600 kronor. En skattning  av  kostnadseffektiviteten,  baserad  på  ett  års  kalkyl  och  en  skattad hälsovinst på 0,07 (EQ-5D), ger en inkrementell kostnadseffektivitet på 24 000 kronor  per  vunnet  kvalitetsjusterat  levnadsår.  Härvid  jämfördes  effekten  av förskrivning med situationen före förskrivning. Resultatet är att betrakta som en mycket  låg  kostnad  per  vunnet  kvalitetsjusterat  levnadsår,  dvs  en  gynnsam balans   mellan   effektivitet   och   kostnad.   Resultatet   talar   för   att   rollator- förskrivning bör rankas högt i prioriteringslistor.

  • 49.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Effekter av sjukvårdsrådgivning per telefon: En analys av rådgivningsverksamheten 1177 i Östergötland och Jämtland2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Socialdepartementet och dåvarande Landstingsförbundet startade 2001 enutredning om förutsättningarna för en nationellt samordnad sjukvårdsrådgivningoch 2003 publicerades rapporten ”Vårdråd direkt – Sjukvårdsrådgivningar isamverkan”. Jämtland hade redan 2001 en enhet för sjukvårdsrådgivning ochLandstinget i Östergötland startade i slutet av 2003 en enhetlig sjukvårdsrådgivningoch 2008 var Östergötland och Jämtland två av de sex landsting somtillhörde den nationella sjukvårdsrådgivningen med telefonnumret 1177. Under2009 kommer rådgivningen att vara så gott som helt uppbyggd med 16huvudmän och enheter anslutna. Fördelen med en nationell samordning är flera,geografiskt närliggande enheter kan hjälpa varandra vid överbelastning,rådgivning som kräver specialistkompetens kan ges från en enhet och engemensam data och journalhantering ger rationaliseringsvinster och godöverblick.

    Tjänsten med telefonrådgivning via 1177 ger ökad tillgänglighet för patienternamed dygnet runt bemanning och rådgivningen syftar till att hänvisa patienternatill den lämpligaste vårdformen samt ge patienterna adekvata råd om egenvård.Till sin hjälp i rådgivningen har sjuksköterskorna tillgång till ett datorbaseratbeslutsstöd. I de fall där rådgivningen leder till en annan mer adekvat vårdnivåän den nivå som patienten tänkt sig från början leder detta till frigörande avresurser. I rapporten ”Vårdråd direkt” kallas effekten av denna styrning avpatientflödet för ”effektiviseringspotential” och denna potential uppskattades då2003 till 3 miljarder kronor, eller 300 kr per invånare vid en fullt utbyggdnationell rådgivning. Sedan dess har några hälsoekonomiska studier gjorts pånågra enheter som visat på goda resultat för omfördelningen av patientflödet viasjukvårdsrådgivningen. Studierna har dock haft några begränsning

    Metod: I denna studie används tre oberoende datakällor för att studera patientflödet iÖstergötland. Utgångspunkten är de samtal som registrerats under en vecka ioktober 2008 och tillhörande journalregistrering som sjuksköterskan gjort. Allapatienter som ringt rådgivningen under den veckan har stämts av medvårddatalagret en vecka innan och en vecka efter samtalet. Av dessa patientervaldes 660 till att delta i en enkätstudie med frågor om vad de förväntade sig försjukvård innan samtalet, hur de upplevde bemötandet och kvaliteten irådgivningen mm.

    I Jämtland ingår även där alla patienter som ringde rådgivningen under sammavecka i oktober och från det materialet valdes 670 patienter till att ingå ienkätstudien. För Jämtlands del har vi inte gjort någon matchning medpatientregistreringen före och efter samtalet – rådgivningen i Jämtland betjänadeockså en stor andel utomlänspatienter. Svarsfrekvensen netto var lika iÖstergötland och Jämtland, runt 49 procent och beroende på åldersgruppvarierade svarsfrekvensen mellan 30-60 procent. Materialet från Jämtland ingårsom referenspunkt till Östgötamaterialet.

    Resultat och slutsatser: I Östergötland tog sjukvårdsrådgivningen emot cirka 200 000 samtal under 2008till en kostnad av 20 mkr. Rådgivningen per telefon hade en styrande effekt på42 procent av alla dokumenterade fall. I cirka 20 procent av fallen ledderådgivningen till en mindre akut vårdnivå än vad patienten tänkt sig och i 13procent av fallen rekommenderades patienten att ta en kontakt med sjukvårdenpå en högre nivå än vad de ursprungligen tänkt. Det är på dessa två grupper somberäkningarna utförts medan resterande 9 procent ledde till ett läkarbesök iprimärvården utan någon resursbesparing i egentlig mening. I Östergötlandersatte egenvård och/eller besök hos en sjuksköterska eller distriktssköterska ettförväntat läkarbesök i 15 procent av fallen vilket motsvarar 24 000 sparadeläkarbesök per år.

    Enligt de antaganden som vi gjort när det gäller kostnaden för olika typer avbesök motsvarar resursbesparingen 97 mkr/år i Östergötland. Ifall detta resultatär tillämpbart på en fullt utbyggd nationell rådgivning motsvarar det frigörandeav resurser med 2 miljarder kronor per år till en kostnad av 425 mkr. Detta är ett gott resultat även om det är ungefär hälften av vad man kalkylerade med 2003.

    Det kan vara svårt för en huvudman att påvisa synliga effekter av rådgivningen itermer av statistik på antalet genomförda läkarbesök. Effekterna bör vara mesttydliga de första åren efter det att rådgivningen implementerats, sedan närrådgivningen pågått under flera år är sjukvårdens verksamhet anpassad ochförhoppningsvis optimerad till de resursvinster som rådgivningen ger ochbesparingen fullt intecknad. Det finns en indikation på att sjukvårdsrådgivningeni Östergötland gjorde ett avtryck i besöksstatistiken samma år som den startade ifull skala 2004. Det var en relativt stor nedgång i det totala antalet läkarbesökunder 2004 och så sent som 2007 hade det totala antalet besök ännu inte kommitupp i samma nivå som 2003.

    Vår slutsats är att sjukvårdsrådgivningen per telefon har en styrande funktion påpatientflödet i en stor del av alla fall och att denna styrning har positiva effekterpå resursutnyttjandet. Avkastningen per investerad krona i rådgivningsverksamheten är god när det gäller effekterna av färre vårdkontakter och ökadandel adekvata vårdkontakter tillsammans med relevanta egenvårdsråd.

    Ändå verkar den avlastning som sjukvårdsrådgivningen bidrar med inte märkas iandra delar av vårdsystemet, detta har framkommit vid diskussioner ireferensgruppen. Vårdcentralerna i Östergötland har t ex en ökad belastning påsina telefonmottagningar samtidigt som antalet samtal till 1177 har ökat rejältdet senaste året. Vad detta beror på kan framtida studier förhoppningsvis svarapå.

  • 50.
    Schmidt, Andrea
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk teknologiutvärdering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk teknologiutvärdering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk teknologiutvärdering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Samhällsekonomiska kostnader för reumatiska sjukdomar2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Reumatiska sjukdomar drabbar många människor och är förknippade med såväl lidande som stora belastningar på samhällsekonomin.

    Syftet med denna studie har varit att skatta bördan av reumatiska sjukdomar på samhällsekonomin i Sverige. Detta med avseende på såväl konsumtion av sjukvård (direkta kostnader) som produktionsbortfall till följd av arbetsoförmåga (indirekta kostnader). En redovisning görs även av kvinnors och mäns respektive andelar av kostnaderna.

    Studien är en sjukdomskostnadskalkyl (cost of illness analysis). Kostnader för sjukvårdskonsumtion har beräknats med hjälp av Socialstyrelsens nationella patientregister vad gäller slutenvård samt Apotekets Diagnos-Recept undersökning gällande läkemedel och öppenvård. Beräkningar av kostnader för produktionsbortfall i form av sjukskrivningar och förtidspensioner/sjukbidrag har baserats på Riksförsäkringsverkets diagnosklassificerade urvalsstatistik.

    De totala kostnaderna för reumatiska sjukdomar i Sverige år 2001 beräknades till ca 36,4 miljarder kronor. Av dessa bestod 31,3 miljarder kronor (86%) av indirekta kostnader (produktionsbortfall), medan direkta kostnader (vård och läkemedel) uppgick till 5,1 miljarder kronor (14%). Kvinnornas andel av kostnaderna var ca 2/3 (för såväl direkta som indirekta och totala kostnader). Försäkringskassans utgifter förknippade med reumatiska sjukdomar uppgick till totalt ca 12,5 miljarder kronor. Detta var ca 16% av de totala utgifterna för samtliga diagnoser.

    Sammanfattningsvis är den samhällsekonomiska bördan av reumatiska sjukdomar i Sverige mycket omfattande. Relationen mellan direkta och indirekta kostnader gör det rimligt att benämna reumatisk sjukdom (de diagnoser som ingår däri) en socialförsäkringssjukdom, vilket också visar sig i stora utgifter för Försäkringskassan. I förhållande till kostnadernas totala omfattning konsumerar dessa patienter relativt begränsad mängd sjukvårdsresurser.

1 - 50 av 50
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf