liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 61
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alwin, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Eckard, Nathalie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Fixartjänster i Sveriges kommuner: Kartläggning och samhällsekonomisk analys. Regeringsuppdrag2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En fixartjänst är en tjänst som primärt riktas till äldre personer och syftar till att förebygga fallolyckor i hemmet. Fixartjänster tillhandahålls i de flesta fall i kommunal regi. Omfattningen och användningen av fixartjänster i Sverige har tidigare inte studerats på nationell nivå. Syftet med denna studie är att genomföra en kartläggning av omfattningen och användningen av fixartjänster i kommunal regi i Sverige samt att uppskatta de samhällsekonomiska konsekvenserna av fixartjänster. Data har samlats in via postenkät alternativt via telefonintervju.

    Av Sveriges 290 kommuner är det 191 stycken (66 %) som har fixartjänst i kommunal regi. De arbetsuppgifter som primärt utförs inom ramen för fixartjänsten är sådana som innebär att äldre inte ska behöva klättra upp på stegar eller liknande, att förebygga fall genom att fästa lösa sladdar och borttagning av mattor samt översyn av olycksrisker i hemmet. I ett fåtal fall erbjuds även utomhustjänster såsom snöskottning. I majoriteten av kommunerna (58 %) är tjänsten kostnadsfri men brukaren får betala för förbrukningsmaterial, i 32 % är tjänsten helt kostnadsfri och i 9 % av kommunerna tas en kostnad ut för fixartjänsten. Tjänsten organiseras på olika sätt i kommunerna: fixartjänsten kan bedrivas helt i kommunal regi där utföraren är en eller flera fixare, personer tillhörande daglig verksamhet eller arbetsmarknadsenheten. I vissa fall bedrivs tjänsten av räddningstjänsten i samarbete med kommunen och i andra fall bedrivs tjänsten av företag på uppdrag av kommunen. Det finns även volontärorganisationer/ideellt arbetande personer som utför fixartjänster med mer eller mindre inblandning från kommunen, dessa har i denna rapport inte inkluderats som fixartjänster i kommunal regi till skillnad från de ovan nämnda. I 99 kommuner erbjuds inte fixartjänster i kommunal regi. Anledningar till detta är bland annat ekonomiska skäl samt svag efterfrågan.

    Upplevda vinster och nytta med fixartjänsterna som kommunerna själva rapporterar är bland annat fallprevention, att möjliggöra kvarboende, medverka till social samvaro samt möjlighet att erbjuda meningsfull sysselsättning. Problem som framkommit är exempelvis låg efterfrågan, svårighet att nå ut med information samt svårighet att mäta effekten på fallskador.

    En samhällsekonomisk modell för analys av fallskador har skapats. Denna modell inkluderar de stora kostnadsposterna fördelade på olika sektorer samt utfall i form av mortalitet samt livskvalitetsförlust när man drabbas av en fallskada. Kostnader för fallskador totalt i Sverige har i tidigare forskning beräknats till cirka 5 miljarder kronor, bara i direkta kostnader under det första året efter skadan. Av de totala fallolyckorna sker drygt hälften i hemmet. Ett beräkningsexempel baserat på kostnadsdata från litteraturen har i denna rapport genomförts och applicerats på en hypotetisk mellanstor kommun med 50 000 invånare. Sammanfattningsvis så visar detta räkneexempel att om endast en liten del av de allvarliga fallskador som leder till slutenvård kan förhindras genom en fixartjänst så motsvarar kostnadsinbesparingen den genomsnittliga budgeten.

    för en fixartjänst med en anställd person. Därtill kommer positiva bieffekter i form av att livskvalitetsförlust kan undvikas med mera. Utifrån detta kan en sammantagen bedömning göras att fixartjänster kan anses vara väl använda pengar sett ur såväl samhälleligt som kommunalt perspektiv. Beräkningar med reella data som inkluderar både kostnader och effekter i form av livskvalitet bör genomföras.

  • 2.
    Alwin, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Eckard, Nathalie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sammanfattning. Fixartjänster i Sveriges kommuner: Kartläggning2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas ett delresultat från regeringsuppdraget ”Social innovation i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre” som VINNOVA fick i mars 2012.

    Under 2012 fick VINNOVA ett regeringsuppdrag ”Social innovation i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre”. Regeringen uppdrog åt VINNOVA att i samarbete med universitet och högskolor och i samråd med andra relevanta aktörer vidareutveckla goda exempel kring sociala innovationer. Mer specifikt innebar uppdraget att genomföra ett fördjupat utvecklingsarbete kring sociala innovationer inom boende, lättare servicetjänster, trygghetsskapande insatser och social samvaro. Social innovation är en viktig del av VINNOVAs nya fokus på att stärka innovationskraften i offentlig verksamhet för att underlätta spridning och användning av innovationer inom kommuner, landsting och statliga myndigheter.Social innovation är en åtgärd som syftar till att öka människors välbefinnande genom att identifiera och möta upp sociala behov.

  • 3.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk teknologiutvärdering. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Behov eller konstnadseffektivitet: vad ska avgöra prioriteringar inom hälso- och sjukvården?2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Gapet mellan behov och resurser inom hälso- och sjukvården gör tillsammans med det faktum att marknaden inte fungerar för att fördela vårdens tjänster att beslut om prioriteringar måste fattas genom planering. Sådana beslut bör för att vinna acceptans och legitimitet vara genomtänkta och baserade på värdegrunder med bred förankring i befolkningen. De värdegrunder som i detta sammanhang främst bör beaktas är de som kommer till uttryck i medicin- och vårdetik, prioriteringsutredningens riktlinjer samt hälso- och sjukvårdslagen. Resonemang om prioriteringsgrunder leder oftast fram till principerna rättvisa eller effektivitet. Rättvisa i prioriteringen av hälso- och sjukvård avser rimligast en fördelning efter behov medan effektivitet bör tolkas i termer av kostnadseffektivitet. De båda prioriteringskriterierna behovsrättvisa och kostnadseffektivitet anses ofta som oförenliga, något som inte minst visas av prioriteringsutredningens strikta rangordning i vilken behovsprincipen ges absolut företräde framför kostnadseffektivitetsprincipen.

    I denna rapport utmanas uppfattningen om en absolut konflikt mellan dessa begrepp, och därmed det nödvändiga i en strikt rangordning, mellan behov och kostnadseffektivitet. För att skapa en förståelse för de båda prioriteringskriterierna redogörs i rapporten för dess bakomliggande teorier samt för rimliga innebörder av olika centrala begrepp.

    När det gäller rättvisa tas utgångspunkten i Rawls teori om rättvisa som närmast är att betrakta som inriktad på jämlikhet. Den rimligaste tolkningen av Rawls teori tillämpad på den svenska sjukvården är att vårdens resurser skulle fördelas efter behov så att den person som har störst behov kommer i första hand. Behovsbegreppet relateras i prioriteringsutredningen till hälsa och livskvalitet där graden av inskränkning i dessa variabler styr behovets storlek. Behov kan dock definieras på olika sätt och i denna rapport har en teleologisk tolkning ansetts som rimligast. Enligt en sådan tolkning anses behov existera av något om detta är nödvändigt för ett visst ändamål. Inom hälso- och sjukvården är det rimligt att tolka behov som ett gap mellan det tillstånd som råder och ett mål som satts upp. Behovet avser rimligen vård(resurser) och målet borde vara att uppnå en förbättrad hälsa eller ett ökat välbefinnande. Gapet skulle alltså kunna utgöras av skillnaden mellan det rådande hälsotillståndet och ett hälsotillstånd som satts upp som mål. För att kunna tillämpa en sådan behovsprincip är det nödvändigt att på en och samma hälsoskala kunna mäta och fastställa såväl det rådande tillståndet som målet. För att behov av en vårdinsats ska existera krävs dessutom att insatsen är verksam, d.v.s. har en gynnsam effekt på hälsan.

    Kostnadseffektivitet har sin grund i välfärdsekonomisk teori, för vilken utilitaristisk moralteori utgör en viktig värdegrund. Den välfärdsekonomiska teorin och utilitarismen är viktiga influenser för den hälsoekonomiska disciplinen och dess utvärderingar. Syftet med sådana utvärderingar är att finna den lösning som maximerar den hälsorelaterade nyttan.

    Rättvisa och kostnadseffektivitet som begrepp tycks alltså fokusera på olika saker, hälsa respektive nytta, vilket gör det i högsta grad relevant att närmare studera olika begrepp som är kopplade till sjukvårdens resultat. Det finns två huvudinriktningar när det gäller hälsobegreppet, dels en biologisk/biostatistisk och dels en holistisk. Ett biologiskt synsätt har traditionellt dominerat inom den medicinska professionen. Boorses biostatistiska hälsobegrepp där hälsa jämställs med statistisk normalitet i biologiska funktioner har erhållit mycket uppmärksamhet och ligger ganska nära den traditionella medicinska uppfattningen. På senare år har dock en mer omfattande syn på hälsa blivit allt mer framträdande. Denna holistiska syn på hälsa inkluderar mer än bara biologiska funktioner då även människors förmåga att fungera i olika avseenden, socialt, fysiskt, psykiskt, arbetsmässigt etc, vägs in. Nyttobegreppet betraktas i termer av subjektiva autonoma preferenser, d.v.s. att det är människors egna önskemål och värderingar som avgör värdet av t.ex. en vårdinsats.

    Hälsa och nytta ses ibland som väldigt likartade, nästan som olika benämningar på samma sak. Av denna rapport framgår att man inte bör blanda samman dessa båda begrepp då de inte kan anses spegla samma aspekter av sjukvårdens resultat. Det finns också ett antal olika sätt att mäta resultaten – kliniska riskindikatorer för biologiskt orienterad hälsa, psykometriska instrument som kan anses indikera holistisk hälsa, metoder för fastställande av QALY-vikter som motsvarar hälsorelaterade preferenser.

    Ovanstående metoder har i annat sammanhang jämförts för att få åtminstone en preliminär bild av relationen mellan de båda begreppen hälsa och nytta. Resultatet av denna analys visade att marginalnyttan av hälsa är avtagande, d.v.s. att ju bättre hälsa desto mindre blir nyttotillskottet av en given hälsoförbättring. Detta innebär i sin tur att den antagna konflikten mellan rättvisa (hälsorelaterat behov) och kostnadseffektivitet (nyttomaximering) mildras. Slutsatsen i denna rapport är att de etiska principerna rättvisa uttryckt som behov och kostnadseffektivitet inte står i direkt motsatsställning till varandra så att rangordning krävs. Då båda principerna är både viktiga och önskvärda att inkludera i prioriteringsarbetet är det förmodligen bättre att söka en rimlig avvägning mellan dem än att välja att helt följa en princip på bekostnad av den andra.

  • 4.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Decisions on Inclusion in the Swedish Basic Health Care Package - Roles of Cost-Effectiveness and Need2003Ingår i: Health Care Analysis, ISSN 1065-3058, E-ISSN 1573-3394, Vol. 11, nr 4, s. 301-308Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Inclusion or not of a treatment strategy in the publicly financed health care is really a matter of prioritisation. In Sweden priority setting decisions are governed by law in which it is stated that decisions should be guided by firstly the principle of need and secondly the principle of cost-effectiveness. Objective: The purpose of the paper is to discuss and illustrate the roles of need and cost-effectiveness in decisions on inclusion or not of treatment strategies in the publicly financed health care. Methods: The theoretical backgrounds of need and cost-effectiveness are discussed in short, both with respect to their meaning and to their potential roles in decisions on priority setting. Four treatment strategies, Viagra, Rivastigmine, statins, and lung transplants, are analysed with respect to whether either cost-effectiveness or need, or both, seem to have played a role in the decisions of inclusion or not in the basic health care package. Results: Both need and cost-effectiveness are important and should be important aspects when making decisions on priority setting. From the examples of the four treatment strategies it seems that decisions are almost exclusively made with reference to the principle of need. Conclusions: The most evident conclusion to be drawn from this study is that decisions on priority setting are almost solely based on the principle of need. This implies that the principle of cost-effectiveness is given very little space, which is a problem as this means an obvious risk of inefficient resource use.

  • 5.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hälsoekonomiska utvärderingar: Vad menas och hur gör man?2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hälsoekonomisk utvärdering är ett viktigt instrument för att bedömakostnadseffektivitet av resursanvändning inom hälso- och sjukvården. Kostnadseffektivitetenutgör en del av beslutsunderlaget vid prioriteringar, syftande tillatt vårdens ändliga resurser används på bästa möjliga sätt.

    Syftet med denna rapport är att ge en beskrivning av hur hälsoekonomiskautvärderingar utförs och vad de står för. Rapporten berör även metodologiskaöverväganden och betydelser av dessa, och speglar det dominerande synsättetbland hälsoekonomer verksamma vid CMT.

    Hälsoekonomiska utvärderingar har sin teoretiska grund i välfärdsteori vilketföreskriver att analyser utförs med ett samhällsperspektiv. Detta innebär att allarelevanta kostnader (och effekter) ska vägas in i analysen, såväl direkta somindirekta kostnader. Direkta kostnader domineras av förbrukning av hälso- ochsjukvårdsresurser medan indirekta kostnader huvudsakligen består avproduktionsförluster, d v s oförmåga att arbeta till följd av sjukdom. Teorin föreskriverockså att förbrukade resurser värderas enligt en alternativkostnadsprincip,d v s värdet av resurserna i dess mest värdefulla alternativa användning.I praktiken innehåller hälsoekonomiska utvärderingar en del avsteg frånvälfärdsteori, man får t ex ofta nöja sig med mer schablonmässiga kostnader.

    I rapporten behandlas bland annat följande frågor:

    • Vilken teoretisk grund bör vi utgå ifrån?
    • Vilket perspektiv ska analysen göras utifrån, samhällets eller sjukvårdens?
    • Ska kostnader för informell vård inkluderas i analysen, och hur ska de i såfall värderas?
    • Hur ska kostnader för produktionsförluster värderas?
    • Ska kostnader för adderade levnadsår ingå i analysen?
    • Vilka alternativa sätt finns för att mäta livskvalitet (QALY-vikter), ochvilket av dessa är det lämpligaste?
    • Vilken diskonteringsränta är lämplig att använda vid analyser över längretid än ett år?

    Dessutom behandlas analysfrågor såsom vilken tidshorisont som är lämplig attanvända, simulering av framtida kostnader och effekter, samt känslighetsanalyser.

  • 6.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    QALY som effektmått inom vården: Möjligheter och begränsningar2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hälso- och sjukvårdens resurser är ändliga och för att använda resurserna på bästa sätt är prioriteringar nödvändiga. I syfte att tjäna som underlag vid prioriteringar genomförs allt fler hälsoekonomiska utvärderingar, i vilka kostnader för olika behandlingar ställs mot de positiva effekter på hälsa/livskvalitet som de medför. Dessa positiva effekter uttrycks vanligen som kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) och resultatet av en utvärdering  uttrycks som kostnaden per vunnen QALY. Det är dock inte självklart vad en  QALY står för då denna kan mätas och räknas fram på flera olika sätt.

    Denna rapport ägnas åt effektmåttet QALY med avseende på vad det innebär, vad det är tänkt att representera, hur det mäts, teoretiska och metodologiska problem, samt tänkbara alternativa tillvägagångssätt. Förutom att beskriva och ge en bild av effektmåttet QALY är syftet med rapporten att identifiera intressanta och relevanta frågor för vidare forskning om QALY och mätning av vårdens effekter.

    Rapporten inleds med ett kapitel där QALY-ansatsen sätts in i sitt sammanhang genom en bakgrund och teoretisk grund. Sedan följer en redogörelse för prospekt teorin, som tagits fram som en kritik mot den traditionella QALYansatsen och som möjligen kan utgöra en alternativ ansats. Kapitel 2 beskriver från vilka olika perspektiv QALY-vikter kan mätas samt vilken betydelse val av perspektiv kan ha för resultatet. Med perspektiv avses här i första hand vem som ska tillfrågas om hur bra eller dåligt ett sjukdomstillstånd är, drabbade patienter eller representanter för allmänheten? I kapitel 3 beskrivs metoder för mätning och värdering av QALY-vikter. Såväl direkta som indirekta metoder förklaras. Metodproblem beskrivs och diskussion förs om fördelar och nackdelar med olika mätmetoder samt vilka skillnader i resultat de kan förväntas medföra. Kapitel 4 ägnas åt specialfrågorna om negativa QALY-vikter, eller hälsotillstånd värre än döden, samt värdering av temporära tillstånd. Mätmetoder för dessa situationer och problem förknippade med dessa diskuteras. I kapitel 5 sätts QALY-ansatsen in i ett större sammanhang genom att den relateras till idén om rättvisa. Frågor som diskuteras är till exempel huruvida QALY-ansatsen är förenlig med en rättvis fördelning av resurser och om rättvisa borde tas hänsyn till i QALY-modellen eller inte. I kapitel 6 länkas QALY-ansatsen till teorier om lycka. Kan lyckoforskningen berika den traditionella hälsoekonomiska ansatsen? Kan lyckoforskningen bidra till bättre metoder för mätning av vårdens effekter, det vi vanligen kallar QALY? Rapporten avslutas med en diskussion som mynnar ut i intressanta och angelägna forskningsfrågor. Tanken är att vi ska gå vidare med en del av dessa frågeställningar.

  • 7.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Setting priorities in health care: Studies on equity and efficiency2001Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The inevitable gap between needs and resources in health care, together with the problems associated with a market solution, necessitates priority setting. The aims of this thesis are associated with the process of priority setting in health care, and are divided into three issues:

    1.) To analyse the potential conflict between the two basic principles for priority setting: efficiency and equity. 2.) To analyse the significance of choice of method for measuring health-related status when determining who has the greatest need for health care. 3.) To analyse the possibilities to create an equation for translating results from a psychometricinstrument (the SF-36) into health utilities.

    The analyses are performed by use of literature studies, applications of methods for the measurement of health-related status, and comparative statistics.

    The equity principle is in this thesis interpreted to mean equality in the distribution of health. It is exemplified by Rawls' theory of justice, in turri taken to prescribe need as allocation principle. The efficiency principle is taken to mean cost-effectiveness according to welfare economics, i.e. in terms of utility maximisation. A preliminary result found is that the utility of health is declining on the margin. Vagueness concerning basic concepts thus might imply that the potential conflict between equity and efficiency is sometimes exaggerated. Further, methods used on the medical practice level and a general level respectively for the measurements of health-related status correspond more or less poorlywith one another. This might lead to contradicting decisions on resource allocation, and finding methods that correspond fairly might help linking the different levels together. Results from the SF-36 correlate only moderately with health utility equivalents on an individual level. However, equations for translating the SF-36 into health utilities on a group level, i.e. that discriminate correctly between groups, is probabiy feasible.

  • 8.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Eckard, Nathalie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    A case of community-based fall prevention: Survey of organization and content of minor home help services in Swedish municipalities2014Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 42, nr 7, s. 643-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The aim of this study was to survey minor home help services provided by Swedish municipalities with the main purpose to prevent fall injuries.

    METHODS: If minor home help services were presented on the homepage of a municipality, an initial telephone contact was taken. Thereafter a questionnaire was administered, including questions about target groups, aim with the services, tasks included, costs and restrictions for users, budget, and experienced gains with the services. Municipalities not providing minor home help services were asked about the reason therefore and if the municipality had previously provided the services Results: The questionnaire response rate was 92%. In 191 of Sweden's 290 municipalities services were provided by, or in cooperation with, the municipality. Reasons for not providing the services were mainly financial and lack of demand. Services were more often provided in larger cities and in municipalities located in populous regions. In some municipalities services were performed by persons with functional disabilities or unemployed persons. CONCLUSIONS: BOTH PROVIDERS AND USERS EXPRESSED SATISFACTION WITH THE SERVICES ASPECTS EXPRESSED WERE THAT SERVICES LEAD TO GREATER SENSE OF SAFETY AND SOCIAL GAINS THE EFFECT OF THE SERVICES IN TERMS OF FALL PREVENTION IS YET TO BE PROVED WITH ONLY A SMALL FALL-PREVENTIVE EFFECT SERVICES ARE PROBABLY COST-EFFECTIVE IMPROVED QUALITY OF LIFE, SENSE OF SAFETY, AND BEING ABLE TO OFFER MEANINGFUL WORK TO OTHERWISE UNEMPLOYED PERSONS ARE IMPORTANT ASPECTS THAT MIGHT IN THEMSELVES MOTIVATE THE PROVISION OF MINOR HOME HELP SERVICES.

  • 9.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Fernell, Elisabeth
    Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset.
    Hur påverkas vardagslivet av ADHD och närliggande funktionsnedsättningar?: Analys och sammanfattning av en enkätstudie riktad till Riksförbundet Attentions medlemmar2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Chronic pain in an elderly population in Sweden: Impact on costs and quality of life2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kronisk smärta bland äldre är sedan länge ett välkänt problem, både i termer av samhälleliga kostnader och i termer av nedsatt livskvalitet hos drabbade individer. I syfte att uppskatta omfattningen av problemen med kronisk smärta i den äldre befolkningen insamlades data avseende såväl kostnader som livskvalitet. Ett frågeformulär sändes med post ut till ett stratifierat urval om 10 000 invånare 65 år och äldre i Linköpings och Norrköpings kommuner. Frågeformuläret innehöll frågor om demografi, levnadsvanor, livssituation samt olika frågor och instrument relaterade till personernas mående (t.ex. livskvalitet och smärtspecifika frågor). I frågeformuläret tillfrågades respondenterna om huruvida de mottog någon hjälp, informell vård, från någon närstående. Om så var fallet tillfrågades respondenten om tillstånd att kontakta dennes informella vårdgivare, samt kontaktuppgifter. Mängden informell vård tillhandahållen av närstående undersöktes med hjälp av ett frågeformulär innehållande frågor om tid som använts till informella vårdinsatser.

    Uppgifter om kostnader inhämtades från register avseende konsumtion av sjukvård, läkemedel och kommunala insatser.

    Studiens resultat visade på ett mycket tydligt samband mellan å ena sidan förekomst och grad av kronisk smärta och å andra sidan samhälleliga kostnader. Studiepopulationen delades in i tre grupper med avseende på kronisk smärta eller inte, och smärtintensitet på en 10-gradig skala under den senaste veckan (0–4 = lindrig, 5–7 = måttlig, 8–10 = svår). Med hänsyn tagen till alla kostnader (sjukvård, läkemedel, kommunal service och informell vård) konsumerade personerna med svår kronisk smärta i snitt 72% mer resurser än personerna med måttlig kronisk smärta, och 143% mer än personer med ingen eller lindrig kronisk smärta. Skillnaderna var tydligast avseende kommunala insatser och informell vård.

    Ännu mer uppseendeväckande är resultaten gällande livskvalitet för personer i de olika grupperna. Genomsnittligt indexvärde utifrån EQ-5D var för personer med ingen eller lindrig kronisk smärta 0.82. För personer med måttlig kronisk smärta var motsvarande värde 0.64, och för personer med svår kronisk smärta var värdet 0.38. EQ-VAS resulterade i mindre uttalade men tydligt signifikanta skillnader.

    Denna studie, som når en relativt stor andel av målpopulationen, visar att förekomst och intensitet av kronisk smärta bland personer 65 år och äldre påverkar samhälleliga kostnader och drabbade personers livskvalitet mycket tydligt.

  • 11.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Severity of chronic pain in an elderly population in Sweden-impact on costs and quality of life2015Ingår i: Pain, ISSN 0304-3959, E-ISSN 1872-6623, Vol. 156, nr 3, s. 521-527Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Chronic pain is associated with large societal costs, but few studies have investigated the total costs of chronic pain with respect to elderly subjects. The elderly usually require informal care, care performed by municipalities, and care for chronic diseases, all factors that can result in extensive financial burdens on elderly patients, their families, and the social services provided by the state. This study aims to quantify the societal cost of chronic pain in people of age 65 years and older and to assess the impact of chronic pain on quality of life. This study collected data from 3 registers concerning health care, drugs, and municipal services and from 2 surveys. A postal questionnaire was used to collect data from a stratified sample of the population 65 years and older in southeastern Sweden. The questionnaire addressed pain intensity and quality of life variables (EQ-5D). A second postal questionnaire was used to collect data from relatives of the elderly patients suffering from chronic pain. A total of 66.5% valid responses of the 10,000 subjects was achieved; 76.9% were categorized as having no or mild chronic pain, 18.9% as having moderate chronic pain, and 4.2% as having severe chronic pain. Consumed resources increased with the severity of chronic pain. Clear differences in EQ-5D were found with respect to the severity of pain. This study found an association between resource use and severity of chronic pain in elderly subjects: the more severe the chronic pain, the more extensive (and expensive) the use of resources.

  • 12.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bakgrund till QALY som effektmått2012Ingår i: QALY som effektmått inom vården: möjligheter och begränsningar / [ed] Lars Bernfort, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012, s. 3-14Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Chronic pain in a population 65 years and older: correlation with age of health care costs and quality of life2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Nordfeldt, Sam
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    AD/HD i ett samhällsekonomiskt perspektiv2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Nordfeldt, Sam
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    The Socioeconomic burden of AD/HD2004Ingår i: Health Technology Assessment International HTAi,2004, 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nordfeldt, Sam
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    ADHD from a socio-economic perspective2008Ingår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 97, nr 2, s. 239-245Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) and related disorders affect children's ability to function in school and other environments. Awareness has increased in recent years that the same problems often persist in adulthood. Based on previous studies, we aimed to outline and discuss a descriptive model for calculation of the societal costs associated with ADHD and related disorders. Methods: Following a literature review including childhood and adult studies, long-term outcomes of ADHD and associated societal costs were outlined in a simple model. Results: The literature concerning long-term consequences of ADHD and related disorders is scarce. There is some evidence regarding educational level, psychosocial problems, substance abuse, psychiatric problems and risky behaviour. The problems are likely to affect employment status, healthcare consumption, traffic and other accidents and criminality. A proposed model structure includes persisting problems in adulthood, possible undesirable outcomes (and their probabilities) and (lifetime) costs associated with these outcomes. Conclusions: Existing literature supports the conclusion that ADHD and related disorders are associated with a considerable societal burden. To estimate that burden with any accuracy, more detailed long-term data are needed. © 2007 The Author(s).

  • 17.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Nyström Kronander, Ulla
    Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Allergenspecifik immunoterapi vid behandling av allergisk rinit: Behandlingseffekter, kostnader och kostnadseffektivitet2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Prevalensen av allergier har skattats till omkring 20 % i Sverige. Allergisk rinit är vanligast bland unga vuxna och prevalensen är högre i länder med hög levnadsstandard. På individnivå har miljön i tidig barndom stor betydelse för utveckling av allergier senare i livet. Symtomen förknippade med allergisk rinit ger upphov till nedsatt livskvalitet, vårdkostnader, och produktionsförluster till följd av sjukskrivningar.

    Tidigare fanns endast symtomlindrande behandlingar att tillgå, men på senare år har sjukdomsmodifierande behandlingar lanserats. Dessa består av allergenspecifika immunoterapier (ASIT) som bygger på en successivt ökad tillvänjning av allergenextrakt för att skapa immunitet. ASIT kan bestå av subkutan immunoterapi (SCIT) eller sublingual immunoterapi (SLIT). Det finns läkemedel av detta slag som ingår i den svenska läkemedelsförmånen, men med begränsningen att de får förskrivas endast när bästa möjliga symtomdämpande behandling inte ger ett tillfredsställande resultat. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturgenomgång undersöka vilken evidens som finns för klinisk effekt, inverkan på kostnader, samt kostnadseffektivitet av ASIT jämfört med enbart symtomatisk behandling vid allergisk rinit. Litteraturgenomgången utgjorde sedan grund för en bedömning av behovet av att genomföra en svensk kostnadseffektstudie.

    Vad gäller klinisk effekt av ASIT jämfört med symtomatisk behandling hittades flera studier av såväl SCIT som SLIT. Studierna visade genomgående på signifikanta förbättringar jämfört med symtomatisk behandling med avseende på symtom, livskvalitet, och behov av symtomatisk medicinering. Även vårdkostnader andra än de för symtomatisk behandling är lägre med ASIT.

    Kostnadseffektiviteten av ASIT har analyserats i flera studier gällande europeiska förhållanden. I ett par av dessa studier har även svenska förhållanden studerats specifikt. Samtliga publicerade studier fann att kostnadseffektiviteten av ASIT var god, med kostnader per QALY under 200 000 kronor om bara direkta kostnader beaktas och betydligt lägre kostnader per QALY om även indirekta kostnader beaktas. Dessa resultat bekräftas i ett räkneexempel utifrån kända fakta som avslutar denna rapport.

    Sammantaget talar publicerade vetenskapliga studier enhälligt för att ASIT, jämfört med enbart symtomatisk behandling, är en kostnadseffektiv behandling. Det finns ingen anledning att tro att denna slutsats skulle förändras av att genomföra en kostnadseffektstudie under svenska förhållanden. Vid en sådan studie bör extra fokus ligga på att utreda effekter på livskvalitet (QALYs) och produktionsförluster.

  • 18.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Bredbandstjänster för funktionshindrade - utvärdering av brukarnyttan2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Mobil videokommunikation för döva - utvärdering av brukarnyttan2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Öberg, Birgitta
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Sjukgymnastik. Östergötlands Läns Landsting, Folkhälsovetenskapligt centrum, Folkhälsovetenskapligt centrum.
    Nordlund, Anders
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Economic evaluation in a cluster randomized controlled study of work place intervention in south-east Sweden2006Ingår i: International workshop Economic Evaluations of Occupational Health Interventions,2006, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Reichard, Olle
    Infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset.
    Sennfält, Karin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Cost-effectiveness of peginterferon alfa-2b in combination with ribavirin as initial treatment for chronic hepatitis C in Sweden2005Ingår i: Health Technology Assessment International,2005, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Reichard, Olle
    Karolinska sjukhuset.
    Sennfält, Karin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Kostnadseffektiviteten av peginterferon alfa-2b (PegIntron) jämfört med interferon alfa-2b (Intron A) vid kombinationsbehandling av kronisk hepatit C i Sverige2004Ingår i: Svenska Läkaresällskapets riksstämma,2004, 2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 23.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Sennfält, Karin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Reichard, Olle
    Dept of Infectious Diseases Karolinska Institutet.
    Cost-effectiveness of peginterferon alfa-2b in combination with ribavirin as initial treatment for chronic hepatitis C in Sweden2006Ingår i: Scandinavian Journal of Infectious Diseases, ISSN 0036-5548, E-ISSN 1651-1980, Vol. 38, s. 497-505Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 24.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Karlsson, Nadine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Linderoth, Catharina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Arbetsgivares kostnader, åtgärder och anpassningar för sjuknärvarande och sjukfrånvarande medarbetare: samband med återgång i arbete och produktion2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att undersöka vilka åtgärder arbetsgivare gör för sjukskrivna medarbetare och vilka kostnader arbetsgivare och samhället har i samband med sjuknärvaro och sjukfrånvaro.

    Totalt 3000 sjukskrivna personer i AFA Försäkrings register med diagnoserna psykiska besvär eller besvär i rörelseorganen fick ett informationsbrev och förfrågan om samtycke till att forskarna skulle få skicka en enkät till deras arbetsledare; 393 sjukskrivna gav samtycke. En  webbenkät skickades till dessa arbetsledare. Totalt 198 arbetsledare (50 %) till sjukskrivna personer besvarade enkäten.

    Resultaten visar att arbetsgivare genomför en rad olika åtgärder och anpassningar när en medarbetare blir sjukskriven. Analyserna visade att dessa åtgärder och anpassningar i viss mån beror på vem den sjukskrivne medarbetaren är. Åtgärder och anpassningar var vanligare för sjukskrivna med psykiska diagnoser, för högutbildade och för sjukskrivna i högkvalificerade yrken. Kvinnor fick i högre grad anpassningar och åtgärder såsom ändrade arbetsuppgifter och psykosocialt stöd jämfört med män.

    Demografiska faktorer visade sig ha mindre betydelse för om den sjukskrivne återgick i arbete eller ej. Multipla logistiska regressionsanalyser visade att åtgärder och anpassningar på arbetsplatsen hade signifikanta samband med en ökad chans för återgång i arbete. Resultaten visade också att för sjukskrivna medarbetare vars arbetsledare hade tagit många kontakter med andra aktörer, som HR-avdelningen, företagshälsan och/eller Försäkringskassan var sannolikheten lägre att den sjukskrivne medarbetaren återgick i arbete. Arbetsledare tog fler kontakter, om den sjukskrivne medarbetaren hade en psykisk diagnos.

    Sjuknärvaro och produktionsförlust före, under och efter sjukskrivningen skattades av arbetsledarna. Sammanlagt beräknades produktionsförlusterna till cirka SEK 100 000 per sjukskrivningsfall. Härutöver lägger arbetsgivare tid på att ta kontakter, genomföra åtgärder och anpassningar och organisera om arbetet. Arbetsledare hade mycket oklar eller saknade helt uppfattning om vad tid, åtgärder och anpassningar kostar, varför detta inte har kunnat analyseras närmare. De beräknade genomsnittliga kostnaderna till följd av produktivitetsförluster är således en underskattning av de faktiska kostnaderna för arbetsgivare.

    Studien visar att arbetsledares kunskap om vad sjuknärvaro och sjukfrånvaro kostar för verksamheten och för samhället är begränsad. En ökad kostnadsmedvetenhet skulle kunna stimulera till att större resurser läggs på att implementera policys för hälsofrämjande åtgärder och att utbilda arbetsledare i att hantera frågor om hälsa och arbetsförmåga på arbetsplatsen.

  • 25.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Wåhlin, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Arbets- och miljömedicin. Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Öberg, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för fysioterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Early and Late Return to Work After Sick Leave: Predictors in a Cohort of Sick-Listed Individuals with Common Mental Disorders2015Ingår i: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 25, nr 3, s. 627-637Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives The study aims to identify individual and workplace factors associated with early return to work (RTW)-defined as within 3 months-and factors associated with later RTW-between 3 and 12 months after being sick-listed-in a cohort of newly sick-listed individuals with common mental disorders. Methods In a prospective cohort study, a cross-sectional analysis was performed on baseline measures of patients granted sick leave due to common mental disorders. A total of 533 newly sick-listed individuals fulfilled the inclusion criteria and agreed to participate. A baseline questionnaire was sent by post within 3 weeks of their first day of certified medical sickness; 354 (66 %) responded. Those who were unemployed were excluded, resulting in a study population of 319 individuals. Sick leave was recorded for each individual from the Social Insurance Office during 1 year. Analyses were made with multiple Cox regression analyses. Results Early RTW was associated with lower education, better work ability at baseline, positive expectations of treatment and low perceived interactional justice with the supervisor. RTW after 3 months was associated with a need to reduce demands at work, and turnover intentions. Conclusions Early RTW among sick-listed individuals with common mental disorders seems to be associated with the individuals need to secure her/his employment situation, whereas later RTW is associated with variables reflecting dissatisfaction with work conditions. No health measures were associated with RTW. The study highlights the importance of considering not only health and functioning, but also workplace conditions and relations at the workplace in implementing RTW interventions.

  • 26.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Wåhlin, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Sjukgymnastik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk teknologiutvärdering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk teknologiutvärdering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Öberg, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Sjukgymnastik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Is Mobility in the Labor Market a Solution to Sustainable Return to Work for Some Sick Listed Persons?2011Ingår i: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 21, nr 3, s. 355-365Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The study aims to identify characteristics associated with long-term expectations of professional stability or mobility among recently sick-listed workers, and to study whether expectations of professional mobility and turnover intentions were associated with duration of sick leave.

    Methods: A cross-sectional study was performed on baseline measures in a prospective cohort study of patients who were granted sick leave due to musculoskeletal (MSD) or mental (MD) disorders. A total of 1,375 individuals fulfilled the inclusion criteria. A baseline questionnaire was sent by mail within 3 weeks of their first day of certified medical sickness; 962 individuals responded (70%). The main diagnosis was MSD in 595 (62%) individuals and MD in 367 (38%).

    Results: Expectations of ability to remain in the present profession in 2 years was associated with better health and health-related resources, younger age, higher education, and better effort-reward balance. Effort-reward imbalance, MD, high burnout scores, and better educational and occupational position were associated with turnover intentions. Low expectations of ability to remain in the present profession defined two vulnerable groups with regard to RTW, those with no turnover intentions were older, had lower personal resources, more often had MSD, and slower RTW rate. Those with turnover intentions had a clear effort-reward imbalance and high burnout scores.

    Conclusions: The results of this explorative study underline the importance of differentiating RTW-interventions based on knowledge about the sick-listed person's resources in relation to the labor market and the work place, and their expectations of future employment and employability.

  • 27.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Wåhlin, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Sjukgymnastik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk teknologiutvärdering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk teknologiutvärdering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Öberg, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Sjukgymnastik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Is mobility in the labor market a solution to sustainable return to work for some sicklisted persons?: Poster presentation2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 28.
    Ekberg, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Wåhlin, Charlotte
    Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet.
    Persson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Öberg, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för sjukgymnastik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Predictive values for early and late return to work of the Work Ability Index (WAI), the single-item question (WAI-1), and EQ-5D among sick listed in musculoskeletal and mental disorders2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 29.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hälsoekonomiska bedömningar i samband med behandling av RA2013Ingår i: BestPractice Reumatologi, ISSN 1903-6590, nr 14, s. 6-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Slutsats Sjukvårdens andel av BNP ligger väsentligen oförändrad samtidigt som dyrare behandlingsmöjligheter introduceras på marknaden. Detta skapar ett behov av att fasa ut ineffektiva tekniker samt att motivera om nya metoder är kostnadseffektiva och om de ska subventioneras av samhället. Hälsoekonomiska studier får således en allt större betydelse och det är oerhört viktigt att kunna tolka dessa analyser utifrån hur data använts och på vilket sätt data har analyserats. Det är också alldeles nödvändigt att relatera effekter och nytta av en specifik intervention/teknik till förändringar i samhället. Exempelvis kan sjukskrivning och sjukersättning/förtidspension vara ett effektmått på nyttan av en specifik insats, men kan i lika hög grad spegla effekter av konjunkturläge, arbetslöshet och förändringar i sjukförsäkringssystemet. Detta bör således alltid tas med i beräkningen, eftersom dessa variabler samvearierar i mycket hög grad.

  • 30.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Incidens av förtidspension/sjukersättning hos patienter med reumatoid artrit i Sverige 1990-2010: före och efter introduktion av biologiska läkemedel2012Ingår i: BestPractice Reumatologi, ISSN 1903-6590, nr 11, s. 10-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Minskad incidens av förtidspension/sjukersättning på grund av RA sammanfaller i tid med nya behandlingsstrategier, men samtidigt ses motsvarande minskning av FP i populationen hos patienter med alla diagnoser. Rådande politiska och samhällsekonomiska förutsättningar har mycket stor betydelse för nivå av förtidspension/sjukersättning och kan påverka patienter med olika diagnoser på olika sätt. Detta bör beaktas vid analyser av arbetsförmåga i relation till effekt av behandling.

  • 31.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The incidence of permanent work disability in patients with rheumatoid arthritis in Sweden 1990-2010 - before and after introduction of biologic agents.2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 32.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The incidence of permanent work disability in patients with rheumatoid arthritis in Sweden 1990-2010 - before and after introduction of biologic agents.2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 33.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Rehabenheten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The incidence of permanent work disability in patients with rheumatoid arthritis in Sweden 1990-2010: before and after introduction of biologic agents2012Ingår i: Rheumatology, ISSN 1462-0324, E-ISSN 1462-0332, Vol. 51, nr 2, s. 338-346Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. To explore the incidence of disability pension (DP) due to RA as an estimation of permanent work disability before and after introduction of biologic drugs. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanMethods. The annual incidence of DP was derived from the Swedish National Social Insurance Register and rates of DP due to RA were compared with the total amount of new DPs. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanResults.The incidence of DP due to RA has decreased over recent years, coinciding with earlier and more aggressive treatment with DMARDs and biologics. A similar declining incidence of DP was simultaneously seen in patients with all diagnoses in the general population. The decrease in DPs was, however, larger for RA and was evident even before introduction of biologics. In 1990, the proportion of DPs caused by RA was 1.9% out of total amount of DPs, decreasing to 1.5% in 2000 and to 1% in 2009. This may reflect effects of treatment, but may also be due to changing political policies as well as changes in age structure, increasing educational level and less physically demanding jobs. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanConclusion. The decrease in DPs due to RA coincides with new treatment strategies as well as with decreasing levels of DPs in patients with all diagnoses. Prevailing political and economic conditions have a large impact on permanent work disability and may affect patients with various diagnoses in different ways. To determine if the decline is a true effect of better treatment, there is a need for further investigations, taking possible confounding factors into account.

  • 34.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Rheumatoid arthritis is still expensive in the new decade: a comparison between two early RA cohorts, diagnosed 1996-98 and 2006-092016Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 45, nr 5, s. 371-378Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES:

    To calculate total costs during the first year after diagnosis in 463 patients with early rheumatoid arthritis (RA) included during 2006-09 (T2) and compare the results with a similar cohort included in 1996-98 (T1).

    METHOD:

    Clinical and laboratory data were collected regularly in both cohorts, and patients completed biannual questionnaires reporting health care utilization and number of days lost from work.

    RESULTS:

    Disease activity was similar in both cohorts T1 and T2 at inclusion. Significant improvements were seen during the first year in both cohorts but were more pronounced in T2. Outpatient care increased and hospitalization decreased in T2 compared with T1. Almost 3% of patients had surgery in both cohorts, but in T2, only women had surgery. Drug costs were higher in T2 than in T1 (EUR 689 vs. EUR 435). In T2, 12% of drug costs were direct costs and 4% were total costs. The corresponding values for T1 were 9% and 3%. In T1, 50% were prescribed disease-modifying anti-rheumatic drugs (DMARDs) at inclusion, compared to T2, where prescription was > 90%. Direct costs were EUR 5716 in T2 and EUR 4674 in T1. Costs for sick leave were lower in T2 than in T1 (EUR 5490 vs. EUR 9055) but disability pensions were higher (EUR 4152 vs. EUR 2139), resulting in unchanged total costs. In T1, direct costs comprised 29% and indirect costs 71% of the total costs. The corresponding values for T2 were 37% and 63%.

    CONCLUSIONS:

    The earlier and more aggressive treatment of RA with traditional DMARDs in T2 resulted in better outcomes compared to T1. Direct costs were higher in T2, partly offset by decreased sick leave, but total costs remained unchanged.

  • 35.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Changes in sociodemographic characteristics at baseline in two Swedish cohorts of patients with early rheumatoid arthritis diagnosed 1996-98 and 2006-092015Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 44, nr 2, s. 100-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To compare baseline sociodemographic characteristics in two rheumatoid arthritis (RA) cohorts enrolled 10 years apart, and to examine differences with respect to the general population. Method: Clinical and sociodemographic data were collected in 320 early RA patients during 1996-98 (TIRA-1) and 467 patients in 2006-09 (TIRA-2). Multivariate logistic regression tests were performed and intercohort comparisons were related to general population data, obtained from official databases. Results: TIRA-2 patients were older than TIRA-1 (58 vs. 56 years). Women (both cohorts, 67%) were younger than men in TIRA-1 (55 vs. 59 years) and in TIRA-2 (57 vs. 61 years). Disease activity was similar but TIRA-2 women scored worse pain and worse on the HAQ. Approximately 73% were cohabiting, in both cohorts and in the general population. Education was higher in TIRA-2 than in TIRA-2 but still lower than in the general population. Women had consistently higher education than men. Education was associated with age, younger patients having higher education. In both cohorts, lower education was associated with increased disability pension and increased sick leave. Sick leave was lower in TIRA-2 than in TIRA-1 (37% vs. 50%) but disability pension was higher (16% vs. 10%). In TIRA-1, 9% of women had disability pension compared with 17% in TIRA-2. A similar decrease in sick leave and an increase in disability pension were also seen in the general population. Older age and a higher HAQ score were associated with increased sick leave and being in the TIRA-2 cohort was associated with decreased sick leave. Conclusions: TIRA-2 patients were slightly older, better educated, had lower sick leave and higher disability pension than those in TIRA-1. Similar changes were seen simultaneously in the general population. Belonging to the TIRA-2 cohort was associated with decreased sick leave, indicating that societal changes are of importance.

  • 36.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Socioeconomic and demographic characteristics among two cohorts of patients with early rheumatoid arthritis in Sweden, enrolled 1996-98 and 2006-09.2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 37.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för inflammationsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Early rheumatoid arthritis 6 years after diagnosis is still associated with high direct costs and increasing loss of productivity: the Swedish TIRA project2014Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 43, nr 3, s. 177-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To calculate total costs over 6 years after diagnosis of early rheumatoid arthritis (RA).

    Method: In the longitudinal prospective multicentre TIRA study, 239 patients from seven units, diagnosed in 1996–98, reported regularly on health-care utilization and the number of days lost from work. Costs were obtained from official databases and calculated using unit costs (Swedish kronor, SEK) from 2001. Indirect costs were calculated using the human capital approach (HCA). Costs were inflation adjusted to Euro June 2012, using the Swedish Consumer Price Index and the exchange rate of June 2012. Statistical analyses were based on linear mixed models (LMMs) for changes over time.

    Results: The mean total cost per patient was EUR 14 768 in year 1, increasing to EUR 18 438 in year 6. Outpatient visits and hospitalization decreased but costs for surgery increased from EUR 92/patient in year 1 to EUR 444/patient in year 6. Drug costs increased from EUR 429/patient to EUR 2214/patient, mainly because of the introduction of biologics. In year 1, drugs made up for 10% of direct costs, and increased to 49% in year 6. Sick leave decreased during the first years but disability pensions increased, resulting in unchanged indirect costs. Over the following years, disability pensions increased further and indirect costs increased from EUR 10 284 in year 1 to EUR 13 874 in year 6. LMM analyses showed that indirect costs were unchanged whereas direct costs, after an initial fall, increased over the following years, leading to increasing total costs.

    Conclusions: In the 6 years after diagnosis of early RA, drug costs were partially offset by decreasing outpatient visits but indirect costs remained unchanged and total costs increased.

     

  • 38.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rheumatoid arthritis 6 years after diagnosis – still associated with high direct costs and increasing loss of productivity2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 39.
    Kalkan, Almina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hallert, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Costs of rheumatoid arthritis 1990-2010: A register based cost-of-illness study in Sweden2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 40.
    Kalkan, Almina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hallert, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Costs of rheumatoid arthritis 1990-2010. A register based cost-of-illness study in Sweden2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 41.
    Kalkan, Almina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hallert, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Costs of rheumatoid arthritis during the period 1990–2010: a register-based cost-of-illness study in Sweden2014Ingår i: Rheumatology, ISSN 1462-0324, E-ISSN 1462-0332, Vol. 53, nr 1, s. 153-160Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives. The objectives of this study were to analyse the total socio-economic impact of RA in Sweden during the period 1990–2010 and to analyse possible changes in costs during this period. The period was deliberately chosen to cover 10 years before and 10 years after the introduction of biologic drugs.

    Methods. A prevalence-based cost-of-illness study was conducted based on data from national and regional registries.

    Results. There was a decrease in the utilization of RA-related inpatient care as well as sick leave and disability pension during 1990–2010 in Sweden. Total costs for RA are presented in current prices as well as inflation-adjusted with the consumer price index (CPI) and a healthcare price index. The total fixed cost of RA was €454 million in 1990, adjusted to the price level of 2010 with the CPI. This cost increased to €600 million in 2010 and the increase was mainly due to the substantially increasing costs for pharmaceuticals. Of the total costs, drug costs increased from 3% to 33% between 1990 and 2010. Consequently the portion of total costs accounting for indirect costs for RA is lowered from 75% in 1990 to 58% in 2010.

    Conclusion. By inflation adjusting with the CPI, which is reasonable from a societal perspective, there was a 32% increase in the total fixed cost of RA between 1990 and 2010. This suggests that decreased hospitalization and indirect costs have not fallen enough to offset the increasing cost of drug treatment.

  • 42.
    Levin, Lars-Åke
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Sennfält, Karin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Henriksson, Martin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Andersson, Agneta
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    En introduktion i hälsoekonomi2004Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Levin, Lars-Åke
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Wallentin, Lars
    Uppsala University, Sweden .
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Andersson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Storey, Robert F.
    University of Sheffield, England .
    Bergstrom, Gina
    AstraZeneca RandD, Sweden .
    Lamm, Carl-Johan
    AstraZeneca RandD, Sweden .
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Kaul, Padma
    University of Alberta, Canada .
    Health-Related Quality of Life of Ticagrelor versus Clopidogrel in Patients with Acute Coronary Syndromes-Results from the PLATO Trial2013Ingår i: Value in Health, ISSN 1098-3015, E-ISSN 1524-4733, Vol. 16, nr 4, s. 574-580Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: The purpose of this study was to compare the effects of ticagrelor versus clopidogrel on health-related quality of life in the PLATelet inhibition and patient Outcomes (PLATO) trial. Background: The PLATO trial showed that ticagrelor was superior to clopidogrel for the prevention of cardiovascular death, myocardial infarction, or stroke in a broad population of patients with acute coronary syndromes. Methods: HRQOL in the PLATO study was measured at hospital discharge, 6-month visit, and end of treatment (anticipated at 12 months) by using the EuroQol five-dimensional (EQ-5D) questionnaire. All patients who had an EQ-5D questionnaire assessment at discharge from the index hospitalization (n = 15,212) were included in the study. Patients who died prior to the end-of-treatment visit were assigned an EQ-5D questionnaire value of 0. Results: The EQ-5D questionnaire value at discharge among 7631 patients assigned to ticagrelor was 0.847 and among 7581 patients assigned to clopidogrel was 0.846 (P = 0.71). At 12 months, the mean EQ-5D questionnaire value was 0.840 for ticagrelor and 0.832 for clopidogrel (P = 0.046). Excluding patients who died resulted in mean EQ-5D questionnaire values of 0.864 among ticagrelor patients and 0.863 among clopidogrel patients (P = 0.69). Conclusions: In patients hospitalized with acute coronary syndromes with or without ST-segment elevation, treatment with ticagrelor was associated with a lower mortality but otherwise no difference in quality of life relative to treatment with clopidogrel. The improved survival and reduction in cardiovascular events with ticagrelor are therefore obtained with no loss in quality of life.

  • 44. Narhi, V
    et al.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Heikkinen, K
    Myren, K
    The burden of attention deficit and hyperactivity disorder (ADHD) in the Nordic countries - A literature review2003Ingår i: Value in Health, ISSN 1098-3015, E-ISSN 1524-4733, Vol. 6, nr 6, s. 693-694Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Nordfeldt, Sam
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Arvidsson, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Barn- och ungdomspsykiatri. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sjukvårdens och skolans insatser för barn med AD/HD - föräldrars erfarenheter.: En intervjustudie2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är framtagen i ett samarbete mellan CMT, avdelningen för Barnoch ungdomspsykiatri vid IMK, Hälsouniversitetet i Linköping och Elevhälsan inom Specialverksamheter i Linköpings kommun. Tidigare har AD/HD och relaterade tillstånd belysts vad gäller epidemiologi, behandling och hälsoeffekter i CMT-rapport 2003:4. Nyligen har området studerats mer från ett samhällsperspektiv i CMT-rapport 2005:3. I denna tredje rapport tillförs ett anhörigperspektiv från intervjuer med anhöriga i Östergötland.

    I litteraturen har få utvärderingar från ett anhörigperspektiv av insatser vid AD/HD och relaterade tillstånd kunnat återfinnas. Det är vår förhoppning att denna rapport kan bidra till ett bredare perspektiv.

    Vi vill rikta ett varmt tack till alla deltagande familjer. Vi tackar även skolpsykiater Ann Fristedt och Elevhälsan i Linköpings kommun, docent Per Gustafsson och avdelningen för Barn- och Ungdomspsykiatri vid Hälsouniversitetet i Linköping, samt Landstinget i Östergötland som på olika sätt stöttat arbetet.

  • 46.
    Peolsson, Anneli
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för sjukgymnastik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Landén Ludvigsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Overmeer, Thomas
    Malardalen University, Sweden .
    Dedering, Asa
    Karolinska University Hospital, Sweden .
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Johansson, Gun
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kammerlind, Ann-Sofi
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Sjukgymnastik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Sinnescentrum, Öron- näsa- och halskliniken US.
    Peterson, Gunnel
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Effects of neck-specific exercise with or without a behavioural approach in addition to prescribed physical activity for individuals with chronic whiplash-associated disorders: a prospective randomised study2013Ingår i: BMC Musculoskeletal Disorders, ISSN 1471-2474, E-ISSN 1471-2474, Vol. 14, nr 311Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Up to 50% of chronic whiplash associated disorders (WAD) patients experience considerable pain and disability and remain on sick-leave. No evidence supports the use of physiotherapy treatment of chronic WAD, although exercise is recommended. Previous randomised controlled studies did not evaluate the value of adding a behavioural therapy intervention to neck-specific exercises, nor did they compare these treatments to prescription of general physical activity. Few exercise studies focus on patients with chronic WAD, and few have looked at patients ability to return to work and the cost-effectiveness of treatments. Thus, there is a great need to develop successful evidence-based rehabilitation models. The study aim is to investigate whether neck-specific exercise with or without a behavioural approach (facilitated by a single caregiver per patient) improves functioning compared to prescription of general physical activity for individuals with chronic WAD. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanMethods/Design: The study is a prospective, randomised, controlled, multi-centre study with a 2-year follow-up that includes 216 patients with chronic WAD (andgt;6 months and andlt;3 years). The patients (aged 18 to 63) must be classified as WAD grade 2 or 3. Eligibility will be determined with a questionnaire, telephone interview and clinical examination. The participants will be randomised into one of three treatments: (A) neck-specific exercise followed by prescription of physical activity; (B) neck-specific exercise with a behavioural approach followed by prescription of physical activity; or (C) prescription of physical activity alone without neck-specific exercises. Treatments will be performed for 3 months. We will examine physical and psychological function, pain intensity, health care consumption, the ability to resume work and economic health benefits. An independent, blinded investigator will perform the measurements at baseline and 3, 6, 12 and 24 months after inclusion. The main study outcome will be improvement in neck-specific disability as measured with the Neck Disability Index. All treatments will be recorded in treatment diaries and medical records. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanDiscussion: The study findings will help improve the treatment of patients with chronic WAD.

  • 47.
    Peolsson, Anneli
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för sjukgymnastik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Öberg, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för sjukgymnastik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Wibault, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för sjukgymnastik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Dedering, Åsa
    Karolinska University Hospital and Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Zsigmond, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neurovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Sinnescentrum, Neurokirurgiska kliniken US.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Kammerlind, Ann-Sofi
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för sjukgymnastik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Sinnescentrum, Öron- näsa- och halskliniken US. Futurum, County Council Jönköping, Sweden .
    Persson, Liselott
    Lunds University, Sweden.
    Löfgren, Håkan
    Ryhov Hospital, Jönköping, Sweden .
    Outcome of physiotherapy after surgery for cervical disc disease: a prospective randomised multi-centre trial2014Ingår i: BMC Musculoskeletal Disorders, ISSN 1471-2474, E-ISSN 1471-2474, Vol. 15, nr 34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    Many patients with cervical disc disease require leave from work, due to long-lasting, complex symptoms, including chronic pain and reduced levels of physical and psychological function. Surgery on a few segmental levels might be expected to resolve disc-specific pain and reduce neurological deficits, but not the non-specific neck pain and the frequent illness. No study has investigated whether post-surgery physiotherapy might improve the outcome of surgery. The main purpose of this study was to evaluate whether a well-structured rehabilitation programme might add benefit to the customary post-surgical treatment for cervical disc disease, with respect to function, disability, work capability, and cost effectiveness.

    METHODS/DESIGN:

    This study was designed as a prospective, randomised, controlled, multi-centre study. An independent, blinded investigator will compare two alternatives of rehabilitation. We will include 200 patients of working age, with cervical disc disease confirmed by clinical findings and symptoms of cervical nerve root compression. After providing informed consent, study participants will be randomised to one of two alternative physiotherapy regimes; (A) customary treatment (information and advice on a specialist clinic); or (B) customary treatment plus active physiotherapy. Physiotherapy will follow a standardised, structured programme of neck-specific exercises combined with a behavioural approach. All patients will be evaluated both clinically and subjectively (with questionnaires) before surgery and at 6 weeks, 3 months, 6 months, 12 months, and 24 months after surgery. The main outcome variable will be neck-specific disability. Cost-effectiveness will also be calculated.

    DISCUSSION:

    We anticipate that the results of this study will provide evidence to support physiotherapeutic rehabilitation applied after surgery for cervical radiculopathy due to cervical disc disease.

  • 48.
    Persson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Borg, Erik
    Danermark, Berth
    Gullbrandsson, A.
    Hellbom, Gunn
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Cost-effectiveness of a new regimen for rehabilitation at hard of hearing2004Ingår i: Health Technology Assessment Internationel HTAi,2004, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Persson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Hellbom, Gunn
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Danermark, Berth
    Örebro Universitet.
    Borg, Erik
    Ahlséns forskningsinstitut.
    Gullbrandsson, Ann
    Karlstad sjukhus.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Cost-effectiveness in rehabilitation of hearing impaired people.2005Ingår i: Assistive Technology: From Virtuality to Reality AAATE 2005 / [ed] Alain Pruski and Harry Knops, IOS Press , 2005, s. 750-754Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The title of this book points towards the difficulty encountered in research and development carried out by laboratories to reach the users. From Virtuality to Reality aims at alerting  developers so that they pay a particular attention to the outcome of their work. Inventive research as well as new technologies which have a very high potential in the field of assistive technology are described in this publication. Despite the fact that recent products take more and more frequently into account the specific needs of the handicapped people, there remains a long road ahead until these products become available to everyone. Assistive technology has to adapt to today’s fast technological developments. Because new technologies are developing too rapidly, there is no choice but to adapt to this ceaseless evolution. The elderly or handicapped people are facing more and more difficulties in interacting with the assistive technology experts. Technology is an essential component of the activity but it is even more important to take into account the human factor if the aim is to enable users to benefit from assistive technologies. As a consequence, developers must work with a unique objective based on a user-centered approach. This requires a multidisciplinary collaboration  which is one of the prime movers of their research and also one of the keys of success.

  • 50.
    Persson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Wåhlin, Charlotte
    Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Arbets- och miljömedicin. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Karolinska Institutet, Sweden.
    Öberg, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för fysioterapi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Costs of production loss and primary health care interventions for return-to-work of sick-listed workers in Sweden2015Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 37, nr 9, s. 771-776Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this study was to investigate, from the perspective of society, the costs of sick leave and rehabilitation of recently sick-listed workers with musculoskeletal disorders (MSD) or mental disorders (MD). Methods: In a prospective cohort study, 812 sick-listed workers with MSD (518) or MD (294) were included. Data on consumption of health care and production loss were collected over six months from an administrative casebook system of the health care provider. Production loss was estimated based on the number of sick-leave days. Societal costs were based on the human capital approach. Results: The mean costs of production loss per person were EUR 5978 (MSD) and EUR 6381 (MD). Health care interventions accounted for 9.3% (MSD) and 8.2% (MD) of the costs of production loss. Corresponding figures for rehabilitation activities were 3.7% (MSD) and 3.1% (MD). Health care interventions were received by about 95% in both diagnostic groups. For nearly half of the cohort, no rehabilitation intervention at all was provided. Conclusions: Costs associated with sick leave were dominated by production loss. Resources invested in rehabilitation were small. By increasing investment in early rehabilitation, costs to society and the individual might be reduced. Implications for Rehabilitation Resources invested in rehabilitation for sick-listed with musculoskeletal and mental disorders in Sweden are very small in comparison with the costs of production loss. For policy makers, there may be much to gain through investments into improved rehabilitation processes for return to work. Health care professionals need to develop rehabilitative activities aiming for return to work, rather than symptoms treatment only.

12 1 - 50 av 61
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf