liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 116
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Staffan
    et al.
    Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet.
    Bergh, Andreas
    Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Korruption, maktmissbruk och legitimitet i mogna demokratier2010In: Korruption, maktmissbruk och legitimitet / [ed] Staffan Andersson, Andreas Bergh, Gissur Erlingsson & Mats Sjölin, Stockholm: Norstedts , 2010, p. 15-27Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länge hävdades att Sverige nästan var fritt från korruption. Demokratiutredningar, forskning eller media fäste inte frågan någon särskild vikt. Internationella bedömningar har också placerat Sverige bland världens minst korrupta stater. En rad skandaler i kommuner, landsting och statliga bolag under de senaste femton åren har visat att maktmissbruk och korruption förekommer även i mogna demokratier. Icke desto mindre finns fortfarande en stor aningslöshet i svensk politik och förvaltning vad gäller risker för korruption. I antologin samlas några av Sveriges ledande experter för att besvara frågor som: Hur ska korruption och maktmissbruk definieras? Hur uppstår korruption, och hur får den ökad spridning? Hur kan korruption mätas, och hur tillförlitliga är sådana mått? Hur har korruptionen, sett över en tvåhundraårsperiod, utvecklats i Sverige? Hur ser relationen ut mellan förvaltningsreformer och maktmissbruk? Varför kan politisk legitimitet variera mellan svenska kommuner? Hur fungerar granskning av kommunal verksamhet? Hur kan korruption bekämpas?

  • 2.
    Andersson, Staffan
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Bergh, Andreas
    Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vad kan vi lära oss?2010In: Korruption, maktmissbruk och legitimitet / [ed] Staffan Andersson, Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson & Mats Sjölin, Stockholm: Norstedts , 2010, p. 263-278Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länge hävdades att Sverige nästan var fritt från korruption. Demokratiutredningar, forskning eller media fäste inte frågan någon särskild vikt. Internationella bedömningar har också placerat Sverige bland världens minst korrupta stater. En rad skandaler i kommuner, landsting och statliga bolag under de senaste femton åren har visat att maktmissbruk och korruption förekommer även i mogna demokratier. Icke desto mindre finns fortfarande en stor aningslöshet i svensk politik och förvaltning vad gäller risker för korruption. I antologin samlas några av Sveriges ledande experter för att besvara frågor som: Hur ska korruption och maktmissbruk definieras? Hur uppstår korruption, och hur får den ökad spridning? Hur kan korruption mätas, och hur tillförlitliga är sådana mått? Hur har korruptionen, sett över en tvåhundraårsperiod, utvecklats i Sverige? Hur ser relationen ut mellan förvaltningsreformer och maktmissbruk? Varför kan politisk legitimitet variera mellan svenska kommuner? Hur fungerar granskning av kommunal verksamhet? Hur kan korruption bekämpas?

  • 3.
    Andersson, Staffan
    et al.
    Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Förvaltningsreformer och korruptionsrisker2010In: Korruption, maktmissbruk och legitimitet / [ed] Staffan Andersson, Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson & Mats Sjölin, Stockholm: Norstedts , 2010, p. 192-234Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länge hävdades att Sverige nästan var fritt från korruption. Demokratiutredningar, forskning eller media fäste inte frågan någon särskild vikt. Internationella bedömningar har också placerat Sverige bland världens minst korrupta stater. En rad skandaler i kommuner, landsting och statliga bolag under de senaste femton åren har visat att maktmissbruk och korruption förekommer även i mogna demokratier. Icke desto mindre finns fortfarande en stor aningslöshet i svensk politik och förvaltning vad gäller risker för korruption. I antologin samlas några av Sveriges ledande experter för att besvara frågor som: Hur ska korruption och maktmissbruk definieras? Hur uppstår korruption, och hur får den ökad spridning? Hur kan korruption mätas, och hur tillförlitliga är sådana mått? Hur har korruptionen, sett över en tvåhundraårsperiod, utvecklats i Sverige? Hur ser relationen ut mellan förvaltningsreformer och maktmissbruk? Varför kan politisk legitimitet variera mellan svenska kommuner? Hur fungerar granskning av kommunal verksamhet? Hur kan korruption bekämpas?

  • 4.
    Andersson, Staffan
    et al.
    Linnéuniversitetet .
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    New public management and risks for corruption: the case of Sweden2012In: The social construction of corruption in Europe / [ed] Dirk Täzler, Konstadinos Maras and Angelos Giannakopoulos, London: Ashgate, 2012, p. 33-57Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Demonstrates the suitability of the theory of social constructivism in portraying and analyzing the diversity of the phenomenon of corruption. This title contains case studies of social definitions of corruption in eleven European countries that contribute in different ways to establishing a grounded theory of the phenomenon of corruption.

  • 5.
    Andreas, Bergh
    et al.
    Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Öhrvall, Richard
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Korruption i Sverige har underskattats2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, no 2, p. 63-65Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Berg, Linda
    et al.
    Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet..
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Oscarsson, Henrik
    Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
    Rekordhög röstdelning2019In: Storm och stiltje / [ed] Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand, Patrik Öhberg & Annika Bergström, Göteborg: Förlag Göteborgs Universitet, 2019, p. 93-105Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En het frågeställning inom forskningen om väljarbeteende handlar om under vilka omständigheter och varför väljare fattar olika röstningsbeslut i samtidiga val till olika politiska nivåer: I vilken utsträckning är röstdelning ett uttryck för förvirring eller osäker riskspridning utifrån nationella överväganden bland väljarna, och i vad mån handlar det om sofistikerade väljares väl övervägda hänsyn till politiska omständigheter? För att kunna närma sig ett svar på dessa övergripande frågor behövs först en delstudie som noggrant kartlägger röstmönster i kommun- och riksdagsval. Röstdelningen i Sverige har åter slagit nytt rekord med omkring en tredjedel av väljarna som röstade på olika partier. Röstdelning tenderar idag att vara vanligare bland yngre, intresserade och högutbildade väljare som saknar starka band till politiska partier. Den vanligaste kombinationen vid det senaste riksdagsvalet 2018 var att rösta på Moderaterna lokalt och på Sverigedemokraterna nationellt. Resultaten indikerar att forskningens två huvudförklaringar till röstdelning inte är tillräckliga och att fördjupade analyser krävs för att bättre kunna sortera ut förklaringar till röstdelning och skilja ut olika typer av kommunala väljare.

    Download full text (pdf)
    Rekordhög röstdelning
  • 7.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Nationalekonomiska institutionen, Lund, Sweden; Institutet för näringslivsforskning.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kommunala bolag – i vems intresse?: Tre slutsatser om kommunpolitikers syn på de kommunala bolagens styrelser och vad de bör representera2020In: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 0029-1285, Vol. 97, no 1, p. 1-16Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats redovisas resultat från en enkätundersökning besvarad av 648 fullmäktigeledamöter och bolagstyrelseledamöter i 30 svenska kommuner. Vi visar att det råder betydande oenighet bland kommunpolitiker kring huruvida ledamöter i kommunala bolagsstyrelseri första hand bör representera kommunens eller bolagets intressen. Oenighet råder även om i vilken utsträckning bolagsstyrelseledamöterna bör representera sitt partis intressen,därpolitiker från s, v och mp är mer benägna än politiker från övriga partier att anse att styrelseledamöterna bör representera sitt partis intressen. Resultaten är tankeväckandei ljuset av attkommunala bolag har funnits länge i Sverige, attantalet är trendmässigt stigandesamt attallvarlig kritik har riktats motatt majoriteten av bolagens styrelseledamöter rekryteras på politisk grund. Vissaar påpekat att de kommunala bolagens styrelser saknar adekvat kunskap om vad det innebär att bedriva företag, andra har uppmärksammat att det riskerar att politisera bolagensamt kortsluta förutsättningar för ansvarsutkrävande. Styrelseuppdraget kompliceras av att kommunala bolag verkar under både offentlig och privat rätt. Observationerna i uppsatsen utgör ett viktigt bidrag tillforskningen om kommunala bolag. Det vi ser kanutgöra potentiella problemeftersom det är enkeltatt föreställa sig att intresse-och målkonflikter uppstår avseende huruvida en styrelseledamot ska låta sina ställningstaganden styras av partipolitiska hänsynalternativtkommunens eller bolagets intressen.

  • 8.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kommunala bolag: fler nackdelar än fördelar?2022Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 9.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Lunds universitet, Nationalekonomiska institutionen.
    Erlingsson, Gissur Ó
    n/a.
    Liberalization without Retrenchment: Understanding the Consensus on Swedish Welfare State Reforms2009In: Scandinavian Political Studies, ISSN 0080-6757, E-ISSN 1467-9477, Vol. 32, no 1, p. 71-93Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In 1980, Sweden was a highly regulated economy with several state monopolies and low levels of economic freedom. Less than twenty years later, liberal reforms turned Sweden into one of the world's most open economies with a remarkable increase in economic freedom. While there is resilience when it comes to high levels of taxes and expenditure shares of GDP, there has been a profound restructuring of Sweden's economy in the 1980s and 1990s that previous studies have under-estimated. Furthermore, the degree of political consensus is striking, both regarding the welfare state expansions that characterized Sweden up to 1980, as well as the subsequent liberalizations. Since established theories have difficulties explaining institutional change, this article seeks to understand how the Swedish style of policy making produced this surprising political consensus on liberal reforms. It highlights the importance of three complementary factors: policy making in Sweden has always been influenced by, and intimately connected to, social science; government commissions have functioned as `early warning systems', pointing out future challenges and creating a common way to perceive problems; and, as a consequence, political consensus has evolved as a feature of Swedish style of policy making. The approach to policy making has been rationalistic, technocratic and pragmatic. The article concludes that the Swedish style of policy making not only explains the period of welfare state expansion - it is also applicable to the intense reform period of the 1980s and 1990s.

  • 10.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Public choice2022In: Perspektiv på offentlig förvaltning: teori i praktiken / [ed] Linda Alamaa, Stina Melander, Ylva Stubbergaard, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, Vol. Sidorna 79-101, p. 79-101Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I synnerhet inom anglosaxisk samhällsvetenskap är public choice ett inflytelserikt perspektiv för att förstå och förklara utfall i politiken. Inom svensk förvaltningsforskning, däremot, har perspektivet använts mycket sparsamt. Traditionen tog form på 1960-talet bland amerikanska forskare. Det går tillbaka till verk som med tiden har kommit att bli klassiker inom fältet, såsom Anthony Downs Inside Bureaucracy (1964), Gordon Tullocks The Politics of Bureaucracy (1965), William Niskanens artikel "Nonmarket decision making. The peculiar economics of bureaucracy" (1968) samt dennes bok Bureaucracy and public economics (1971/1974). Enkelt uttryckt bygger public choice på idén att politiker och byråkrater är individer med egna mål och värderingar, mål och värderingar som inte nödvändigtvis är i linje med vad som förväntas av deras yrkesroller eller står i samklang med allmännyttan. Enligt public choice-traditionen kan detta ta sitt uttryck i att enskilda byråkrater regelmässigt förordar beslut som går i linje med dessa individers egna och högst privata intressen. På motsvarande sätt är de beredda att obstruera beslut och instruktioner om de går emot samma intressen. I detta kapitel kommer vi att ge William Niskanens idéer om den budgetmaximerade förvaltningen stort utrymme. Niskanen menade att tjänstemännens - och i förlängningen förvaltningens - beteende primärt kan förstås utifrån deras egenintresse (framför allt att maximera lön, status och prestige). Vår ambition är att illustrera hur public choice - avseende bestämda frågor och under vissa omständigheter - kan utgöra ett fruktbart verktyg för att begripliggöra den offentliga förvaltningen.

  • 11.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Lunds universitet, Sweden.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gustafsson, Anders
    Jönköping Business School, Sweden; The Ratio Institute, Sweden.
    Wittberg, Emanuel
    Linköping University, Department of Management and Engineering, The Institute for Analytical Sociology, IAS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Municipally Owned Enterprises as Danger Zones for Corruption?: How Politicians Having Feet in Two Camps May Undermine Conditions for Accountabilit2019In: Public Integrity, ISSN 1099-9922, E-ISSN 1558-0989, Vol. 21, no 3, p. 320-352Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The market-inspired reforms of New Public Management have been particularly pronounced in Swedish local government. Notably, municipally owned enterprises (MOEs) have rapidly grown in numbers. Principal-agent theory gives rise to the hypothesis that the massive introduction of MOEs has impacted negatively on the conditions for accountability in Swedish local government. To study this, social network analysis was employed in mapping networks for 223 MOEs in 11 strategically chosen municipalities, covering a total of 732 politicians. The analysis reveals substantial overlaps between principals (representatives of the ultimate stakeholders, citizens) and agents (the boards of the MOEs). Hence, corporatization of public services seems to imply worrisome entanglements between the politicians who are set to steer, govern, and oversee MOEs on the one hand, and the board members of MOEs on the other. The increasing numbers of MOEs may therefore have adverse effects on accountability in important and growing parts of Swedish local government.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sjölin, Mats
    Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet.
    Egoism, grupplojalitet och korruption i svensk kommunalpolitik2009In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 111, no 4, p. 347-374Article in journal (Refereed)
  • 13.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sjölin, Mats
    Växjö universitet, Växjö, Sverige.
    Öhrvall, Richard
    Institutet för Näringslivsforskning, Stockholm, Sverige.
    Allmän nytta eller egen vinning?: En ESO-rapport om korruption på svenska2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige är inte befriat från korruption och svenskarna upplever i högre utsträckning än medborgarna  i andra nordiska  länder att den offentliga  sektorn  är korrumperad. Det  är ett problem som måste tas på allvar. Många kommunala verksamheter är särskilt sårbara för korruption och det finns tydliga brister i granskningen av kommunernas ekonomi.

    Rapporten tar upp väsentliga frågor på ett enkelt och lättfattligt sätt. Analysen ger också en god vägledning i var problemen kan uppkomma och vilka åtgärder som kan vara ändamålsenliga. Därför är jag övertygad om att rapporten utgör en god grund för den fortsatta diskussionen om korruption i Sverige. Rapportarbetet har följts av en referensgrupp med god insikt i dessa frågor. Ansvarig för gruppen har varit Yvonne Gustafsson, ledamot i ESO:s styrelse. Författarna svarar själva för de slutsatser som presenteras i rapporten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Department of Economics, Lund University, Lund, Sweden.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies.
    Wittberg, Emanuel
    Linköping University, Department of Management and Engineering, The Institute for Analytical Sociology, IAS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    What happens when municipalities run corporations?: Empirical evidence from 290 Swedish municipalities2022In: Local Government Studies, ISSN 0300-3930, E-ISSN 1743-9388, Vol. 48, no 4, p. 704-727Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Local governments are increasingly relying on municipally owned corporations (MOCs) to provide public services. Some describe this development as a rational response to austerity challenges and emphasise the cost-efficiency of MOCs (‘the optimistic view’). Others identify complications and associate MOCs with weak supervision, lack of accountability, and corruption risks (‘the sceptical view’). Hitherto, no studies have analysed these opposing claims on MOCs in the one and same inquiry. We address this gap by focusing on Sweden, which has experienced a dramatic growth in the number of MOCs. We examine the association between the number of MOCs, the business climate, satisfaction with local government, local tax rates, and a corruption index for all 290 Swedish municipalities. Putting the ‘optimistic view’ into doubt, results indicate that municipalities relying heavily on MOCs are associated with more perceived corruption and higher taxes but do not have more satisfied citizens nor a better business climate.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Öhrvall, Richard
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sjölin, Mats
    Linnéuniversitetet.
    A Clean House?: studies of corruption in Sweden2016Book (Other academic)
  • 16.
    Brommesson, Douglas
    et al.
    Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Karlsson Schaffer, Johan
    Norsk senter for menneskerettigheter, Universitetet i Oslo.
    Ödalen, Jörgen
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fogelgren, Mattias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att möta den högre utbildningens utmaningar2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den övergripande fråga som ställs i rapporten är: hur kan universitet och högskolor upprätthålla kvalitet i utbildningen? Undersökningen bärs upp av tre delar där vi studerar 1) om högskolepedagogiska kurser stärker lärare som pedagoger; 2) huruvida det finns incitament för universitetslärare att satsa på pedagogisk verksamhet; samt 3) vilka förutsättningar lektorer ges att inom ramen för sin tjänst fullgöra det pedagogiska uppdraget. I den första delstudien finner vi att pedagogiska kurser haft positiva effekter på deltagarnas upplevda trygghet i lärarrollen. Samtidigt förändras inte kursdeltagarnas grundläggande förhållningssätt till undervisning. I delstudie två finner vi att incitamenten att satsa på det pedagogiska uppdraget är relativt svaga, eftersom sakkunniga i allmänhet lägger liten vikt vid pedagogiska meriter jämfört med vetenskapliga. I den tredje delstudien undersöks balansen mellan forskning och undervisning för lektorer i statsvetenskap. Resultaten visar att skillnaden i undervisningsplikt, liksom kompensationen för likvärdiga undervisningsuppdrag, varierar mycket mellan lärosäten. Förutsättningarna för det pedagogiska uppdraget ser således väldigt olika ut för lektorer beroende på var de är anställda.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 17.
    Brommesson, Douglas
    et al.
    Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vad krävs i praktiken för att bli docent?2012In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 40, no 3, p. 5-18Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att nå framgång i den akademiska världen och på ett lyckosamt sätt konkurrera om begränsade resurser är det rationellt för den enskilde att snabbt söka nå docenttitel. När allt fler forskare försöker bli docenter, samtidigt som nya universitet av statusskäl vill bygga upp en grupp av docenter och professorer, riskerar docenttitelns värde att devalveras. I artikeln undersöker vi om de facto-kraven för docentur i nationalekonomi och statsvetenskap understiger de jure-kraven. Vårt resultat är i huvudsak nekande för såväl nationalekonomer som statsvetare. Däremot varierar de facto-kraven för docentur betänkligt mellan lärosäten, i synnerhet inom statsvetenskapen. Vårt material ger vid handen att de facto-kraven är lägre vid de nyare universiteten, för nationalekonomer är kraven tvärtom lägre vid några av de äldre.

  • 18.
    Brommesson, Douglas
    et al.
    Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Karlsson Schaffer, Johan
    Göteborgs universitet, Institutionen för globala studier.
    Ödalen, Jörgen
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Högskolepedagogiska meriter: en valuta med svag kurs?2017In: Universitet AB: om kommodifiering, marknad och akademi / [ed] Marcus Agnafors, Göteborg: Daidalos, 2017, p. 137-176Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet analyserar vi de spänningar som finns inom det pedagogiska uppdraget sett ur universitetslärarens perspektiv: å ena sidan kräver högskolans huvudmän, intresseorganisationer och förståsigpåare att kraven på pedagogisk meritering måste höjas och skärpas, å andra sidan, trots att högskolepedagogiska kurser i allt högre grad gjorts till obligatorier, nödvändiga för anställning och befordran som universitetslärare, så har den pedagogiska fortbildningens värde ändå urholkats. Å ena sidan är det forskningsmeriter som är hårdvaluta i konkurrensen om tjänster, å andra sidan förväntas en svensk universitetslärare lägga 70-100 procent av sin arbetstid på undervisning. Å ena sidan kräver lärosätena att sökande till lektorat på ett alltmer omfattande sätt dokumenterar sina pedagogiska meriter, å andra sidan tillmäts pedagogiska kvalifikationer inte någon avgörande betydelse när sakkunniga värderar sökandes meriter i tillsättningsprocessen.

  • 19.
    Bäck, Hanna
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Introduction: The Party System2015In: The Oxford Handbook of Swedish Politics / [ed] Jon Pierre, Oxford: Oxford University Press, 2015, p. 149-151Chapter in book (Other academic)
  • 20.
    Bäck, Henry
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Larsson, Torbjörn
    Stockholms universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den svenska politiken: Strukturer, processer och resultat2011 (ed. 3)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I boken ges en bred översikt över statsskicket och politiken. Med utgångspunkt i stats- och samhällsvetenskaplig forskning beskrivs och analyseras staten, EU, kommuner och landsting. Läs mer Det politiska systemet gör det möjligt att fatta gemensamma beslut och skrida till gemensam handling i samhället. Till skillnad från andra system för gemensamt handlande verkar politiken genom att använda makt. För att kunna fånga maktutövningen i ett politiskt system krävs analytiska instrument i form av samhällsvetenskaplig teori. I boken behandlas särskilt det politiska systemets inbyggda kontrollmekanismer och den politiska processen. Formandet av den offentliga politiken illustreras med några centrala politikområden i den moderna svenska politiken. Här beskrivs och analyseras både det formella normativa ramverket och "hur det verkligen går till". För att begripa dagens svenska politik behöver vi kunna göra jämförelser i både tid och rum, och därför anläggs ett historiskt perspektiv och görs utblickar på andra länder.

    Stig Montin, docent i statsvetenskap vid Örebro universitet

  • 21.
    Copus, Colin
    et al.
    DeMontfort University, UK.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Formal institutions versus informal decision-making. On parties, delegation and accountability  in local government2013In: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, E-ISSN 2001-3310, Vol. 17, no 1, p. 51-69Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It has been argued that formal institutions are weak in local government. It therefore follows that ideal-typical models of formal institutions that are supposed to regulate behavior in local government are poor at capturing what goes on in local politics. By comparing two different institutional settings – Sweden and England – we demonstrate the importance played by political parties in dominating the informal processes that influence de facto decision-making and actual political outcomes in local government. The high degree of informality found in such relatively different systems such as Sweden and England have troublesome implications for democratic accountability. This makes it pressing to explore to what extent citizens’ and party members’ control over local politics is meaningful even at the local level, where parties operate in close proximity to citizens and where public engagement and participation may be expected to perform at its best.

  • 22.
    Erlingsson, Gissur
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att förklara förändring och tröghet i välfärdsstaterna2009In: Reform: Förändring och tröghet i välfärdsstaterna, Stockholm: Norstedts , 2009, 1, p. 212-228Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken behandlar en av samhällsvetenskapens centrala frågeställningar: hur kan man förklara godartad institutionell förändring? Den politiska praktiken visar hur svårt och konfliktfyllt det är att förändra politisk-ekonomiska regelsystem. Status quo har starka försvarare, att reformera är lättare sagt än gjort. Ändå sker förändringar. Denna bok analyserar politiska och ekonomiska förändringsprocesser i välfärdsstaterna. När och hur äger reformer rum? Vilka är de principiella tröghetsfaktorerna och på vilka sätt kan aktörer ta sig runt dem? Boken sammanfattar den internationella forskningen på området och ger samtidigt en rad fallbeskrivningar av politiskt reformarbete.

  • 23.
    Erlingsson, Gissur
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Eastsweden Municipality Research Centre . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Partidemokrati på landstingsnivå: Kunskapsinventering med empiriska illustrationer2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Partierna spelar en avgörande roll i demokratin. De garanterar att en politisk styrning etableras, och partiernas interna verksamhet skapar förutsättningar för en demokratisk politisk styrning. Partierna utgör därför en nödvändig förutsättning för upprätthållandet av demokratisk legitimitet för politik på lokal, regional och nationell nivå.

    Det är mycket ont om forskning som berör demokrati på landstingsnivå, och ytterst lite behandlar partiernas verksamhet i landstingen. Eftersom partierna spelar en viktig roll för demokratisk legitimitet, är detta en kunskapslucka som behöver fyllas.

    Syftet med rapporten är att inventera forskning och debatt om demokrati i landstingen. Detta görs genom en forskningsöversikt som kompletteras med en fallstudie om hur den interna koordineringen, förankringen och beslutsfattandet fungerar i två partier ute i ett svenskt landsting.

    Huvudresultaten från forskningsöversikten är:

    • Det policyområde som landstingspolitiker ansvarar för är svårstyrt: området beskrivs som komplext och svårt för lekmän att begripa, staten har ett starkt intresse av att styra hälso- och sjukvården och begränsa utrymmet för landstingens självstyrelse, och de professioner som befolkar verkställighetsledet är starka, självständiga aktörer med egna agendor. Utrymmet för folkvalda att kontrollera landstingspolitiken förefaller därför vara kringskuret.
    • Landstingspolitiker är anonyma för medborgarna. Föga överraskande blir landstingspolitiker sällan kontaktade av väljarna – åtminstone om man jämför med politiker på den primärkommunala nivån.
    • De förtroendevalda som sitter i landstingen är inte själva nöjda med hur demokratin på landstingsnivå fungerar.
    • Vissa landsting har själva försökt diagnostisera de egna landstingens demokratiska hälsotillstånd genom enkätundersökningar. Resultaten pekar på att många fritidspolitiker har svårt att kombinera uppdraget med jobb och familjeliv, besluten upplevs inte alltid som välförankrade i partigrupperna, fullmäktige beskrivs som transportkompani och mycketbeslutsmakt är koncentrerad till heltidspolitiker, och många upplever att tjänstemän och professioner har ett alldeles för stort inflytande.

    Huvudresultaten från fallstudien är:

    • Landstingsfrågor diskuteras i liten utsträckning på partiernas medlemsmöten. Det är ovanligt att förslag till förändringar kommer underifrån. Undantagen rör reaktioner på till exempel nedskärningar.
    • Partiernas interna ansvarsutkrävande är mer omständligt på landstingsnivån jämfört med den kommunala. Det krävs ett steg extra led i landstingspolitiken jämfört med kommunpolitiken. Ansvarsutkrävande sker via ombud på förbunds- eller distriktsnivå. Detta torde inverka negativt på förmågan att förankra landstingspolitik i bredare medlemslager.
    • Två sorters klyftor rörande inflytande kan skönjas i partierna. Dels mellan fullmäktigegrupper och partiorganisation, där fullmäktigegrupperna lever sitt eget liv i större utsträckning jämfört med i kommunerna. Dels mellan de heltidsengagerade och fritidspolitikerna, där partiernas ”innersta kretsar” har stort inflytande på partiernas ställningstaganden.

    Mot denna bakgrund är det lätt att identifiera problem med landstingspolitikens legitimitet. Samtidigt ska påminnas om att vi lever i ett representativt politiskt system. Det är ändamålsenligt att delegera makt till representanter som har vilja, intresse och engagemang, kapacitet och kompetens att ta på sig förtroendeuppdrag.

    Maktkoncentrationen är villkorad. Det finns mekanismer för ansvarsutkrävande, såväl inom partiorganisationer som inom fullmäktigegrupper. En anhängare av ett representativt demokratiideal behöver inte ligga sömnlös över de resultat som presenterats. En anhängare av folkrörelseidealet, däremot, ska oroa sig. Resultaten pekar mot att det finns utrymme för översyn av de procedurer som finns för rotation av eliterna samt för det interna ansvarsutkrävandet inom partiapparaterna.

     

    Download full text (pdf)
    Partidemokrati på landstingsnivå : Kunskapsinventering med empiriska illustrationer
  • 24.
    Erlingsson, Gissur
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Utmanare i kommunala val: lokala partier2015In: Partier och partisystem / [ed] Magnus Hagevi, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1, p. 149-163Chapter in book (Other academic)
  • 25.
    Erlingsson, Gissur
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kölln, Ann-Kristin
    Gothenburg University, Sweden.
    Öhberg, Patrik
    Gothenburg University, Sweden.
    The party organizations2015In: The Oxford handbook of swedish politics / [ed] Jon Pierre, Oxford: Oxford University Press, 2015, p. 169-187Chapter in book (Refereed)
  • 26.
    Erlingsson, Gissur
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Peter, SantessonRatioinstitutet, Stockholm.
    Reform: Förändring och tröghet i välfärdsstaterna2009Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken behandlar en av samhällsvetenskapens centrala frågeställningar: hur kan man förklara godartad institutionell förändring?

    Den politiska praktiken visar hur svårt och konfliktfyllt det är att förändra politisk-ekonomiska regelsystem. Status quo har starka försvarare, att reformera är lättare sagt än gjort.

    Ändå sker förändringar. Denna bok analyserar politiska och ekonomiska förändringsprocesser i välfärdsstaterna. När och hur äger reformer rum? Vilka är de principiella tröghetsfaktorerna och på vilka sätt kan aktörer ta sig runt dem? Boken sammanfattar den internationella forskningen på området och ger samtidigt en rad fallbeskrivningar av politiskt reformarbete.

  • 27.
    Erlingsson, Gissur
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Peter, Santesson-Wilson
    Ratioinstitutet, Stockholm.
    Förändring och tröghet i välfärdsstaterna2009In: Reform: Förändring och tröghet i välfärdsstaterna, Stockholm: Norstedts , 2009, 1, p. 8-18Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken behandlar en av samhällsvetenskapens centrala frågeställningar: hur kan man förklara godartad institutionell förändring? Den politiska praktiken visar hur svårt och konfliktfyllt det är att förändra politisk-ekonomiska regelsystem. Status quo har starka försvarare, att reformera är lättare sagt än gjort. Ändå sker förändringar. Denna bok analyserar politiska och ekonomiska förändringsprocesser i välfärdsstaterna. När och hur äger reformer rum? Vilka är de principiella tröghetsfaktorerna och på vilka sätt kan aktörer ta sig runt dem? Boken sammanfattar den internationella forskningen på området och ger samtidigt en rad fallbeskrivningar av politiskt reformarbete

  • 28.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    A stranger thing? Sweden as the upside down of multilevel trust2021In: Journal of Trust Research, ISSN 2151-5581, E-ISSN 2151-559X, Vol. 11, no 1, p. 22-41Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    As a rule, citizens appreciate local more than central government. This paper proposes a new research agenda for multilevel trust studies by arguing that it is premature to believe that citizen’s proximity to officials by definition trumps distance. As in country-comparative studies, close attention needs to be paid to institutional quality in analyses of multilevel trust. To put this argument to work, a closer investigation of Sweden is conducted. Tracking three indicators of trust, with time-series stretching over two decades, Sweden turns out to be a curious outlier from the international pattern: Swedes trust their local government less than the state. To make this observation intelligible – while simultaneously aiming to contribute to a more nuanced theoretical understanding of multilevel trust – the mix of three features is identified for bringing this circumstance about: (1) the principal role Swedish municipalities have successively been given in implementing core welfare state assignments; (2) that several of the municipalities’ assignments are susceptible to corruption; and (3) that the increase in municipal responsibilities has neither been accompanied with institutions that guarantee accountability of politicians nor the impartiality of local bureaucracies.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att sova med fienden – leder det till belöning eller bestraffning?2018In: Snabbtänkt / [ed] Lars Nord, Marie Grusell, Niklas Bohlin, Kajsa Falasca, Sundsvall: Demicon och Mittuniversitetet , 2018, p. 50-50Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Antalet partier i svenska kommunfullmäktigen har ökatdramatiskt. På sjuttiotalet var det vanligt att det bara fannsfyra-fem partier i fullmäktige. Det var sällsynt att åtta partierfanns representerade. Efter valet 2014, fanns åtta eller fler partierrepresenterade i majoriteten av kommunerna: 221 stycken.

    En konsekvens av ökande fragmentering i lokala partisystemär att möjligheten att skapa traditionella blockbaseradekoalitioner har försvårats. Efter 2014 års val blev det rekordi minoritetsstyren och blocköverskridande koalitioner.Blocköverskridande styren – i betydelsen att (v) eller (s) styrdemed ett eller flera allianspartier – skapades i 101 kommuner.....

  • 30.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Begär vi för mycket av våra lokala ledare?2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2017, p. 87-96Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Politiskt ledarskap kommer med en hög prislapp. En studie omfattande 17 länder visade att man kan räkna med att tappa ungefär tre år i förväntad livslängd om man blir regeringschef (Olenski m.fl. 2015; jfr. Pederson & Williams 2001); och andra studier har visat att åtminstone rikspolitiker upplever högre stressnivåer än individer med jämförbara uppdrag i ett ”vanligt” yrkesarbetande liv (Every-Palmer, Barry-Walsh & Pathé 2015; Weinberg 2015; 2012; Weinberg & Cooper 2003; 1999).

    Emellertid är kunskapen om lokala toppolitiker bristfällig. Med tanke på hur viktigt det är att attrahera individer med rätt kompetens till den här typen av uppdrag, liksom hur avgörande det är att toppolitiker har förmågan att hålla huvudet kallt för att fatta förnuftiga beslut, stämmer de internationella resultaten till eftertanke. Hur mår våra lokala politiska ledare? Vilken arbetsmiljö erbjuds de? Syftet med föreliggande kapitel är att, utifrån dessa frågor, kritiskt resonera om svenska hel- och deltidsengagerade politikers arbetsförhållanden.

    Download full text (pdf)
    Begär vi för mycket av våra lokala ledare?
  • 31.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den lokala representativa demokratin - orosmoln och ljuspunkter2022In: Demokratin och delaktigheten: del 3 av 4 ur antologin 100 år till, Stockholm: Kommittén Demokratin 100 år , 2022, Vol. Sidorna 90-120, p. 90-120Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det senaste decenniets svenska demokratidebatt kännetecknas av dysterkvistande och alarmism. Under arbetet med 2016 års demokratiutredning ansåg till exempel utredningens ordförande att den kommunala demokratin inte riktigt mår bra. Tunga debattörer har påtalat att tilliten och solidariteten minskar och att Sverige kan vara på väg bort från ett samhälle baserat på frihet och tillit. Ledarsidor och krönikörer dömer då och då ut kommunpolitikers kompetens. Med andra ord förmedlas inte sällan en känsla av att mycket i svensk demokrati var bättre förr, och att det mesta barkar åt fel håll.

  • 32.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den lokala representativa demokratin: Orosmoln och ljuspunkter2022In: Demokratin och delaktigheten, Stockholm: Kommittén Demokratin 100 år , 2022, p. 90-121Chapter in book (Other academic)
  • 33.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den politiska basorganisationens framtid: Fyra realistiska vägval2009In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 111, no 2, p. 115-133Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Two main arguments are presented in this article. First, when alternatives for the future of local government is debated, two questions need to be addressed simultaneously: (a) ”how many and how big municipalities ought we have?”, and (b) “how strong and well secured ought the principle of local self government be in the constitution?”. Second, by using these questions as guides for the analysis, we argue that there are instrumental reasons to guarantee a strong local self government in the constitution. However, such a reform needs to be complemented by a politically neutral body of regulations that, under given conditions, secures geographically concentrated minorities a right to secede.

  • 34.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den stora utmaningen: folkrörelsepartiets borttynande - men därefter?2010In: Samtal pågår...: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg, Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, p. 67-80Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Är det bättre med stora än med små kommuner? Kommer folkrörelsepartierna att bli mer kampanj- och väljarorienterade i framtiden? Hur formas en boendepolitik för det goda åldrandet? Lokala transportstrategier – hur och för vem? Hur påverkas kommunledningars samverkan om gymnasieskolan av att det finns friskolor? Är kulturekonomi framtidens lokala tillväxtmotor?

    Dessa och andra frågor behandlas i denna bok. Den är ett led i Centrum för kommunstrategiska studiers, CKS, arbete med att bygga en dialog – utveckla goda samtal – mellan Linköpings universitet och medlemskommunerna i CKS. Den innehåller fjorton olika artiklar, inlägg, som forskare författat för att förmedla sina resultat, men också för att stärka en dialog med politiker och tjänstemän i kommunerna. Inläggen spänner över många olika ämnen och frågeställningar. De är i vissa fall konkreta och koncisa i andra fall beskrivande och reflekterande. Alla är de av kommunstrategisk karaktär.

    I en kommun fattas en mängd olika politiska beslut kring de mest skiftande ämnen. Det kräver kunskap, reflektion och gedigna beslutsunderlag. Då kan forskares analyser och kunskapsproduktion vara till nytta. För att en fördjupad och samhällsrelevant forskning ska komma till stånd behövs emellertid reaktioner från politiker och tjänstemän. Det finns alltså ett ömsesidigt beroende. Det kan hanteras genom samtal i vilka forskare, politiker och tjänstemän kan utbyta erfarenheter, tankar och kunskaper. Inläggen i denna bok visar att samtal pågår!

  • 35.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Får sammanläggningsidén stöd i forskningen?2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Låt mig inleda med en personlig betraktelse. Ända sedan jag började läsa samhällsvetenskapliga ämnen på universitetsnivå i början av 1990-talet, har frågan om kommunstrukturen varit av ett mina största intresseområden – definitivt det som hållit mitt intresse under längst tid. Med tanke på dagens debattklimat finns anledning att påminna om att mycket av diskussionen under 1990-talets mitt präglades av en vurm för en återgång till det nära, till det småskaliga.

    Nu var detta möjligen inte så underligt. Efter att Sverige genomfört omfattande, och föga folkligt populära, sammanläggningsreformer under perioden 1952–1974 – då antalet kommuner sjönk från 2498 till 278 – växte en motreaktion fram. Med tanke på att de borgerliga partier som tog över regeringsmakten 1976 motsatte sig tvångssammanläggningarna socialdemokraterna beslutade om år 1968, var det bara närmast följdriktigt att 1976 års regering aviserade att man skulle behandla ansökningar om kommundelningar positivt. Och så när de borgerliga partierna på nytt vann regeringsmakten 1991, deklarerades återigen att man såg positivt på lokala initiativ till kommundelning....

    Download full text (pdf)
    Fårsammanläggningsidénstöd i forskningen?
  • 36.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lokala partier2019In: Partier och partisystem / [ed] Magnus Hagevi, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, p. 107-124Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Partier som inte finns representerade i riksdagen har blivit allt vanligare inslag i de svenska kommunala partisystemen. Detta kapitel presenterar några av de vanligaste förklaringarna till denna utveckling.

  • 37.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Mellankommunal samverkan - är det värt det?: En explorativ ansats2022In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 124, no 2, p. 493-509Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Intermunicipal cooperation – is it worth it?As the case has been in several other countries, in Sweden, intermunicipal cooperation (IMC) has increased dramatically throughout the past three decades. Actors within the state as well as local government have had high expectations about what IMC may accomplish, ranging from increasing quality of services to lowering costs and facilitating recruitment of expertise. However, there is a dearth of evaluations done on whether IMC actually fulfills such promises in the Swedish context. Against this backdrop, we have conducted a survey directed to municipal managers in those 61 municipalities that have formalized cooperation in the area of planning, environment and supervision. Overall, positive experiences are reported: a vast majority perceive that quality of services increase and recruitment is facilitated. However, generally, they do generally not report that costs decrease, but do state that steering becomes more cumbersome with IMC. Considering that we employ a most likely-design, the relatively negative findings on costs, as well the observation that host municipalities report more positive experiences than non-host municipalities, our results are intriguing and highlight the need for deepened studies on these particular issues.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Modelling Secessions from Municipalities2005In: Scandinavian Political Studies, ISSN 0080-6757, E-ISSN 1467-9477, Vol. 28, no 2, p. 141-159Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Under what conditions are quests for secession successful? Current debates in Scandinavia on the appropriate size of municipalities are taken as a point of departure for answering this question. I set out to analyse what processes are triggered through mergers of small political units into larger ones. The Swedish experience is analysed as an empirical illustration. A game-theoretical model is constructed, in which I highlight questions of ideology, power and strategy when analysing secessions. I conclude that mergers, such as those in Sweden between 1952 and 1974, create a built-in conflict in the larger unit. Certain geographical parts of the political unit get the worst of it in a conflict concerning resources, which will create tension based on geographical location. If these conflicts are not solved, questions of secession will inevitably be raised. In the Swedish context the law is phrased in such a way that the government decides whether or not secession will be allowed. The game-theoretical model therefore suggests that campaigns for secession will be successful if the seceding part (SP) (a) meets the required physical criteria (which concern size and financial predisposition), (b) the quest for secession enjoys strong public support and (c) the party in government takes a benevolent view of municipality separations.

  • 39.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Oron för svensk demokrati överdriven2018In: Dagens ArenaArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 40.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Partientreprenören2011In: Politikens entreprenörskap: kreativ problemlösning och förändring / [ed] Marie-Louise von Bergmann-Winberg, Elin Wihlborg, Malmö: Liber, 2011, 1, p. 44-67Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur ser politikens entreprenörskap ut? Gäller samma regler och processer här som inom de klassiska entreprenörskapsteorierna? Kan vi lära av varandras entreprenörskap, och hur gör vi det i olika sammanhang?Hur kan man studera och förstå politikens entreprenörskap? Entreprenörskap har blivit ett modeord inom flera vetenskapsområden och står för något positivt och eftersträvansvärt. Tidigare har det varit en fråga för det privata näringslivet, där det alltid har kommit fram nya entreprenörer inom olika branscher. I den här boken lyfts de politiska entreprenörerna fram – entreprenörer som verkar inom den offentliga sektorn och i samarbete med näringsliv och ideella organisationer.

  • 41.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ska vi oroa oss för korruption och maktmissbruk i Sverige?2010In: Avstamp: svenska folkets värden och syn på brännande samhällsfrågor / [ed] Magnus Hagevi, Växjö: Linnaeus university press , 2010, p. 147-163Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I slutet av juli 2009 utlöstes en politisk affär som fick stor uppmärksamhet. I hemlighet hade en anställd på länsstyrelsen Gotland spelat in ett samtal med den dåvarande landshövdingen. Under samtalet lade landshövdingen ut texten om att länstyrelsens tjänstemän borde vara beredda att tänja på lagar och regler i samspelet med viktiga företagare på ön. Dessa kunde göra viktiga insatser för den lokala utvecklingen. Och detta var inte bara någon allmänt förlupen tankegång, tycktes det. Tvärtom fanns skäl att tro att detta var en policy som landshövdingen aktivt drev. Hon hade nämligen tidigare, i strid med länsstyrelsens handläggare, godkänt byggnationer på en storföretagares privata tomt som misstänktes strida mot lagen om strandskydd. När detta nådde landets ledarredaktioner, krönikörer, bloggare och andra kommentatorer, var domen hård. Landshövdingens attityd bröt mot idén om allas likhet inför lagen, och svensk förvaltningstradition postulerar att statsapparaten ska vara neutral: Enskilda ska inte gynnas på grund av sin samhällsposition.

  • 42.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Slå samman kommuner är långt ifrån en universallösning2017In: Dagens Samhälle, ISSN 1652-6511Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 43.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sociala konflikter och politisk förändring2009In: Reform: Förändring och tröghet i välfärdsstaterna, Stockholm: Norstedts , 2009, 1, p. 78-98Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken behandlar en av samhällsvetenskapens centrala frågeställningar: hur kan man förklara godartad institutionell förändring? Den politiska praktiken visar hur svårt och konfliktfyllt det är att förändra politisk-ekonomiska regelsystem. Status quo har starka försvarare, att reformera är lättare sagt än gjort. Ändå sker förändringar. Denna bok analyserar politiska och ekonomiska förändringsprocesser i välfärdsstaterna. När och hur äger reformer rum? Vilka är de principiella tröghetsfaktorerna och på vilka sätt kan aktörer ta sig runt dem? Boken sammanfattar den internationella forskningen på området och ger samtidigt en rad fallbeskrivningar av politiskt reformarbete

  • 44.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department of Culture and Society, Centre for Local Government Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Spelet om kommunstrukturen2023Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Under 1990-talets mitt, när jag studerade freds- och konfliktkunskap, var mina kurskamrater intresserade av inbördeskrig och mellanstatliga konflikter. Jag, däremot, uppslukades av insikten att teorierna som Per Bauhn då marinerade oss i, hjälpte mig att bättre förstå de inomkommunala konflikter som pågick i min hemregion, Södermanland. Under det tidiga 1990-talet bröt nämligen kommundelarna Trosa och Gnesta sig loss från storkommunen Nyköping (de bildade egna kommuner från och med 1992). I min uppväxtort, Järna, pågick en hård kamp för att bryta loss kommundelen från Södertälje kommun. Det misslyckades. Samtidigt mobiliserade grannorten Nykvarn – en annan kommundel i Södertälje – för att bli en egen kommun. Det kom edermera att lyckas. Dessa kommundelningsförsök och kommundelningar stämmer till eftertanke. När man under 1990-talet talade om kommunstruktur – alltså, hur många och hur stora kommuner Sverige skulle ha – präglades debatten av en önskan om en återgång till det nära och småskaliga. Nu var detta inte särskilt överraskande. 1952 blev Sverige ett slags pionjärer i världen – vi var nämligen först ut med att genomföra en omfattande kommunsammanläggningsreform. Det året gick vi från att ha knappt 2 500 kommuner till drygt 1 000 kommuner. Men bara något år senare ansåg statsmakten att Storkommunreformen hade varit otillräcklig. Under perioden 1962–1974 sjösattes därför den så kallade Kommunblocksreformen. Sammanläggningarna skedde till en början med frivillighet som ledstjärna. Baksidan med frivilligheten var dock att det gick väldigt trögt att slå samman kommuner under reformens första fas. Alldeles för trögt, ansåg Socialdemokraterna. De använde därför sin majoritet i båda riksdagskamrarna, som de vann efter 1969 års val, för att genomdriva sammanläggningar med tvång. När allt var sagt och gjort år 1974 hade Sverige en kommunstruktur med 278 kommuner. Därmed hade över 2 200 självstyrande kommuner upphört existera inom loppet av endast 22 år. Antalet kommuner var nu omkring en tiondel av vad de varit vid 1950-talets början. Som statsvetaren Peder Nielsen (2003) har konstaterat, innebar detta att Sverige, i ett internationellt jämförande perspektiv, hamnar bland toppnoteringarna i antalet sammanlagda kommuner. För den genomsnittligt samhällsintresserade borde nu frågan genast inställa sig: hur kan en sådan radikal administrativ ommöblering förklaras, alltså, hur kan vi bäst förstå snabba omkastningar i vad som anses vara en önskvärd kommunstorlek och ändamålsenlig kommunstruktur? I denna essä ger jag mitt personliga perspektiv på frågan, där jag därefter ger min syn på frågan ifall den allt starkare önskan om att slå samman svenska kommuner verkligen är särdeles välgrundad i befintlig evidens.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 45.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svenskens sviktande kärlek till kommunnivån2017In: Larmar och gör sig till: SOM-undersökningen 2016 / [ed] Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson, Maria Oskarson, Göteborg: SOM-institutet , 2017, p. 127-138Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det finns teoretiska skäl att tro att medborgarna ska gilla kommunnivån mer än riksnivån: att vi t.ex. ska ha större förtroende för kommunpolitiker, mer tillit till kommunens institutioner och vara nöjdare med den lokala demokratin. En sådan hypotes får gott stöd i andra länder. I detta kapitel öppnar vi upp det svenska fallet och riktar strålkastarljuset mot hur mönstret sett ut sedan 1999 i dessa avseenden. Vi finner att Sverige avviker mot vad man finner i andra länder, och därmed också sviker teoretiska förväntningar. De senaste åren misstros kommunpolitiker mer än rikspolitiker; kommunstyrelser åtnjuter systematiskt lägre förtroende än riksdag och regering; och vi är nöjdare med demokratin i riket än i kommunerna. Till detta ska också läggas att svensken anser att korruption är vanligare förekommande lokalt än på riksnivån. Resultatet är gåtfullt och kräver förklaring. Framställningen avslutas därför med att ett argument skisseras som säger att det vi ser skulle kunna vara ett utslag av det omfattande uppdrag kommunerna givits, bl.a. att implementera flera av välfärdsstatens kärnuppgifter, uppgifter som också är mycket viktiga för väljarna.

  • 46.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Växjö University.
    The Spatial Diffusion of Party-entrepreneurs in Swedish Local Politics2009In: Political Geography, ISSN 0962-6298, E-ISSN 1873-5096, Vol. 27, no 8, p. 857-874Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Theoretical expectations predict instances of party formation to be unusual. It is therefore puzzling that new ‘non-national’ parties became increasingly common in Swedish local councils between 1973 and 2002. This article sets out to answer why party formation became an increasingly popular strategy throughout these years. I show that previous research has not provided satisfactory answers, and argue that existing theories are of limited use explaining this development. It is suggested that a diffusion mechanism may explain why new parties became increasingly common in Swedish local councils. Theoretically, it is argued that an entrepreneur who creates a new party inspires potential entrepreneurs in neighboring municipalities to repeat this at later points in time. A geographical clustering of municipalities where these parties exist is therefore expected. Support is found for this assertion. The result is important since it outperforms the alternative ‘local contextual’, socioeconomic hypotheses previously tested in this empirical setting.

  • 47.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Why do party systems tend to be so stable? A review of rationalists’ contributions2009In: Bifröst Journal of Social Science, ISSN 1670-7788, E-ISSN 1670-7796, Vol. 3, p. 113-123Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this research note is to demonstrate the usefulness ofrational choice models in making party‐system stability intelligible. First, the ‘problemof collective action among potential party‐entrepreneurs’ makes it puzzling that newpolitical parties emerge at all. Secondly, if the original collective‐action problem isovercome somehow, the ‘problem of voter coordination’ makes it hard for new partiesto attract voters. Finally, established competitors have incentives and resources to holdnewcomers back. I conclude by maintaining that simple, well‐known rational choicemodels explain the empirical observation by Lipset and Rokkan (1967) that partysystems tend to be ‘frozen’. Instead, the genuinely puzzling thing is why new politicalparties emerge and gain support at all.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Än gör rikspolitiken stort avtryck2018In: Dagens SamhälleArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 49.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andreas, Bergh
    Ekonomihögskolan, Lund, Sweden.
    Riskerar kommunernas tillväxtpolitik att göra mer skada än nytta2019In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 47, no 7, p. 50-61Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svenska kommuner står inför stora ekonomiska och befolkningsmässiga utmaningar. Det är både begripligt och motiverat att de gör vad de kan för att bedrivalokal tillväxtpolitik och åstadkomma näringslivsutveckling. I denna artikel diskuterarvi risker med den lokala tillväxtpolitiken och uppmärksammar några av demetoder som kommunerna använder sig av. Vi identifierar ett koordinationsproblemsom gör att vissa åtgärder skulle kunna vara samhällsekonomiskt skadliga.Särskild fokus sätts på fenomenet kommunal platsmarknadsföring och kommunalabolag som ägnar sig åt sponsring i syfte att ”sätta kommunen på kartan”.

  • 50.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bergh, AmdreasNationalekonomiska institutionen, Lunds universitet.Andersson, StaffanInstitutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet.Mats, SjölinInstitutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet.
    Korruption, maktmissbruk och legitimitet2010Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länge hävdades att Sverige nästan var fritt från korruption. Demokratiutredningar, forskning eller media fäste inte frågan någon särskild vikt. Internationella bedömningar har också placerat Sverige bland världens minst korrupta stater. En rad skandaler i kommuner, landsting och statliga bolag under de senaste femton åren har visat att maktmissbruk och korruption förekommer även i mogna demokratier. Icke desto mindre finns fortfarande en stor aningslöshet i svensk politik och förvaltning vad gäller risker för korruption. I antologin samlas några av Sveriges ledande experter för att besvara frågor som: Hur ska korruption och maktmissbruk definieras? Hur uppstår korruption, och hur får den ökad spridning? Hur kan korruption mätas, och hur tillförlitliga är sådana mått? Hur har korruptionen, sett över en tvåhundraårsperiod, utvecklats i Sverige? Hur ser relationen ut mellan förvaltningsreformer och maktmissbruk? Varför kan politisk legitimitet variera mellan svenska kommuner? Hur fungerar granskning av kommunal verksamhet? Hur kan korruption bekämpas?

123 1 - 50 of 116
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf