liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 72
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Staffan
    et al.
    Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet.
    Bergh, Andreas
    Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Korruption, maktmissbruk och legitimitet i mogna demokratier2010In: Korruption, maktmissbruk och legitimitet / [ed] Staffan Andersson, Andreas Bergh, Gissur Erlingsson & Mats Sjölin, Stockholm: Norstedts , 2010, p. 15-27Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länge hävdades att Sverige nästan var fritt från korruption. Demokratiutredningar, forskning eller media fäste inte frågan någon särskild vikt. Internationella bedömningar har också placerat Sverige bland världens minst korrupta stater. En rad skandaler i kommuner, landsting och statliga bolag under de senaste femton åren har visat att maktmissbruk och korruption förekommer även i mogna demokratier. Icke desto mindre finns fortfarande en stor aningslöshet i svensk politik och förvaltning vad gäller risker för korruption. I antologin samlas några av Sveriges ledande experter för att besvara frågor som: Hur ska korruption och maktmissbruk definieras? Hur uppstår korruption, och hur får den ökad spridning? Hur kan korruption mätas, och hur tillförlitliga är sådana mått? Hur har korruptionen, sett över en tvåhundraårsperiod, utvecklats i Sverige? Hur ser relationen ut mellan förvaltningsreformer och maktmissbruk? Varför kan politisk legitimitet variera mellan svenska kommuner? Hur fungerar granskning av kommunal verksamhet? Hur kan korruption bekämpas?

  • 2.
    Andersson, Staffan
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Bergh, Andreas
    Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vad kan vi lära oss?2010In: Korruption, maktmissbruk och legitimitet / [ed] Staffan Andersson, Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson & Mats Sjölin, Stockholm: Norstedts , 2010, p. 263-278Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länge hävdades att Sverige nästan var fritt från korruption. Demokratiutredningar, forskning eller media fäste inte frågan någon särskild vikt. Internationella bedömningar har också placerat Sverige bland världens minst korrupta stater. En rad skandaler i kommuner, landsting och statliga bolag under de senaste femton åren har visat att maktmissbruk och korruption förekommer även i mogna demokratier. Icke desto mindre finns fortfarande en stor aningslöshet i svensk politik och förvaltning vad gäller risker för korruption. I antologin samlas några av Sveriges ledande experter för att besvara frågor som: Hur ska korruption och maktmissbruk definieras? Hur uppstår korruption, och hur får den ökad spridning? Hur kan korruption mätas, och hur tillförlitliga är sådana mått? Hur har korruptionen, sett över en tvåhundraårsperiod, utvecklats i Sverige? Hur ser relationen ut mellan förvaltningsreformer och maktmissbruk? Varför kan politisk legitimitet variera mellan svenska kommuner? Hur fungerar granskning av kommunal verksamhet? Hur kan korruption bekämpas?

  • 3.
    Andreas, Bergh
    et al.
    Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Öhrvall, Richard
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Korruption i Sverige har underskattats2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, no 2, p. 63-65Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 4.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Lunds universitet, Nationalekonomiska institutionen.
    Erlingsson, Gissur Ó
    n/a.
    Liberalization without Retrenchment: Understanding the Consensus on Swedish Welfare State Reforms2009In: Scandinavian Political Studies, ISSN 0080-6757, E-ISSN 1467-9477, Vol. 32, no 1, p. 71-93Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In 1980, Sweden was a highly regulated economy with several state monopolies and low levels of economic freedom. Less than twenty years later, liberal reforms turned Sweden into one of the world's most open economies with a remarkable increase in economic freedom. While there is resilience when it comes to high levels of taxes and expenditure shares of GDP, there has been a profound restructuring of Sweden's economy in the 1980s and 1990s that previous studies have under-estimated. Furthermore, the degree of political consensus is striking, both regarding the welfare state expansions that characterized Sweden up to 1980, as well as the subsequent liberalizations. Since established theories have difficulties explaining institutional change, this article seeks to understand how the Swedish style of policy making produced this surprising political consensus on liberal reforms. It highlights the importance of three complementary factors: policy making in Sweden has always been influenced by, and intimately connected to, social science; government commissions have functioned as `early warning systems', pointing out future challenges and creating a common way to perceive problems; and, as a consequence, political consensus has evolved as a feature of Swedish style of policy making. The approach to policy making has been rationalistic, technocratic and pragmatic. The article concludes that the Swedish style of policy making not only explains the period of welfare state expansion - it is also applicable to the intense reform period of the 1980s and 1990s.

  • 5.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sjölin, Mats
    Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet.
    Egoism, grupplojalitet och korruption i svensk kommunalpolitik2009In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 111, no 4, p. 347-374Article in journal (Refereed)
  • 6.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sjölin, Mats
    Växjö universitet, Växjö, Sverige.
    Öhrvall, Richard
    Institutet för Näringslivsforskning, Stockholm, Sverige.
    Allmän nytta eller egen vinning?: En ESO-rapport om korruption på svenska2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige är inte befriat från korruption och svenskarna upplever i högre utsträckning än medborgarna  i andra nordiska  länder att den offentliga  sektorn  är korrumperad. Det  är ett problem som måste tas på allvar. Många kommunala verksamheter är särskilt sårbara för korruption och det finns tydliga brister i granskningen av kommunernas ekonomi.

    Rapporten tar upp väsentliga frågor på ett enkelt och lättfattligt sätt. Analysen ger också en god vägledning i var problemen kan uppkomma och vilka åtgärder som kan vara ändamålsenliga. Därför är jag övertygad om att rapporten utgör en god grund för den fortsatta diskussionen om korruption i Sverige. Rapportarbetet har följts av en referensgrupp med god insikt i dessa frågor. Ansvarig för gruppen har varit Yvonne Gustafsson, ledamot i ESO:s styrelse. Författarna svarar själva för de slutsatser som presenteras i rapporten.

  • 7.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Öhrvall, Richard
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sjölin, Mats
    Linnéuniversitetet.
    A Clean House?: studies of corruption in Sweden2016Book (Other academic)
  • 8.
    Brommesson, Douglas
    et al.
    Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Karlsson Schaffer, Johan
    Norsk senter for menneskerettigheter, Universitetet i Oslo.
    Ödalen, Jörgen
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fogelgren, Mattias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att möta den högre utbildningens utmaningar2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den övergripande fråga som ställs i rapporten är: hur kan universitet och högskolor upprätthålla kvalitet i utbildningen? Undersökningen bärs upp av tre delar där vi studerar 1) om högskolepedagogiska kurser stärker lärare som pedagoger; 2) huruvida det finns incitament för universitetslärare att satsa på pedagogisk verksamhet; samt 3) vilka förutsättningar lektorer ges att inom ramen för sin tjänst fullgöra det pedagogiska uppdraget. I den första delstudien finner vi att pedagogiska kurser haft positiva effekter på deltagarnas upplevda trygghet i lärarrollen. Samtidigt förändras inte kursdeltagarnas grundläggande förhållningssätt till undervisning. I delstudie två finner vi att incitamenten att satsa på det pedagogiska uppdraget är relativt svaga, eftersom sakkunniga i allmänhet lägger liten vikt vid pedagogiska meriter jämfört med vetenskapliga. I den tredje delstudien undersöks balansen mellan forskning och undervisning för lektorer i statsvetenskap. Resultaten visar att skillnaden i undervisningsplikt, liksom kompensationen för likvärdiga undervisningsuppdrag, varierar mycket mellan lärosäten. Förutsättningarna för det pedagogiska uppdraget ser således väldigt olika ut för lektorer beroende på var de är anställda.

  • 9.
    Brommesson, Douglas
    et al.
    Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vad krävs i praktiken för att bli docent?2012In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 40, no 3, p. 5-18Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att nå framgång i den akademiska världen och på ett lyckosamt sätt konkurrera om begränsade resurser är det rationellt för den enskilde att snabbt söka nå docenttitel. När allt fler forskare försöker bli docenter, samtidigt som nya universitet av statusskäl vill bygga upp en grupp av docenter och professorer, riskerar docenttitelns värde att devalveras. I artikeln undersöker vi om de facto-kraven för docentur i nationalekonomi och statsvetenskap understiger de jure-kraven. Vårt resultat är i huvudsak nekande för såväl nationalekonomer som statsvetare. Däremot varierar de facto-kraven för docentur betänkligt mellan lärosäten, i synnerhet inom statsvetenskapen. Vårt material ger vid handen att de facto-kraven är lägre vid de nyare universiteten, för nationalekonomer är kraven tvärtom lägre vid några av de äldre.

  • 10.
    Brommesson, Douglas
    et al.
    Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Karlsson Schaffer, Johan
    Göteborgs universitet, Institutionen för globala studier.
    Ödalen, Jörgen
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Högskolepedagogiska meriter: En valuta med svag kurs?2017In: Universitet AB: Om kommodifiering, marknad och akademi / [ed] Marcus Agnafors, Göteborg: Daidalos, 2017, p. 137-176Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet analyserar vi de spänningar som finns inom det pedagogiska uppdraget sett ur universitetslärarens perspektiv: å ena sidan kräver högskolans huvudmän, intresseorganisationer och förståsigpåare att kraven på pedagogisk meritering måste höjas och skärpas, å andra sidan, trots att högskolepedagogiska kurser i allt högre grad gjorts till obligatorier, nödvändiga för anställning och befordran som universitetslärare, så har den pedagogiska fortbildningens värde ändå urholkats. Å ena sidan är det forskningsmeriter som är hårdvaluta i konkurrensen om tjänster, å andra sidan förväntas en svensk universitetslärare lägga 70-100 procent av sin arbetstid på undervisning. Å ena sidan kräver lärosätena att sökande till lektorat på ett alltmer omfattande sätt dokumenterar sina pedagogiska meriter, å andra sidan tillmäts pedagogiska kvalifikationer inte någon avgörande betydelse när sakkunniga värderar sökandes meriter i tillsättningsprocessen.

  • 11.
    Bäck, Henry
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Larsson, Torbjörn
    Stockholms universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den svenska politiken: Strukturer, processer och resultat2011 (ed. 3)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I boken ges en bred översikt över statsskicket och politiken. Med utgångspunkt i stats- och samhällsvetenskaplig forskning beskrivs och analyseras staten, EU, kommuner och landsting. Läs mer Det politiska systemet gör det möjligt att fatta gemensamma beslut och skrida till gemensam handling i samhället. Till skillnad från andra system för gemensamt handlande verkar politiken genom att använda makt. För att kunna fånga maktutövningen i ett politiskt system krävs analytiska instrument i form av samhällsvetenskaplig teori. I boken behandlas särskilt det politiska systemets inbyggda kontrollmekanismer och den politiska processen. Formandet av den offentliga politiken illustreras med några centrala politikområden i den moderna svenska politiken. Här beskrivs och analyseras både det formella normativa ramverket och "hur det verkligen går till". För att begripa dagens svenska politik behöver vi kunna göra jämförelser i både tid och rum, och därför anläggs ett historiskt perspektiv och görs utblickar på andra länder.

    Stig Montin, docent i statsvetenskap vid Örebro universitet

  • 12.
    Copus, Colin
    et al.
    DeMontfort University, UK.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Formal institutions versus informal decision-making. On parties, delegation and accountability  in local government2013In: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, E-ISSN 2001-3310, Vol. 17, no 1, p. 51-69Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It has been argued that formal institutions are weak in local government. It therefore follows that ideal-typical models of formal institutions that are supposed to regulate behavior in local government are poor at capturing what goes on in local politics. By comparing two different institutional settings – Sweden and England – we demonstrate the importance played by political parties in dominating the informal processes that influence de facto decision-making and actual political outcomes in local government. The high degree of informality found in such relatively different systems such as Sweden and England have troublesome implications for democratic accountability. This makes it pressing to explore to what extent citizens’ and party members’ control over local politics is meaningful even at the local level, where parties operate in close proximity to citizens and where public engagement and participation may be expected to perform at its best.

  • 13.
    Erlingsson, Gissur
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att förklara förändring och tröghet i välfärdsstaterna2009In: Reform: Förändring och tröghet i välfärdsstaterna, Stockholm: Norstedts , 2009, 1, p. 212-228Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken behandlar en av samhällsvetenskapens centrala frågeställningar: hur kan man förklara godartad institutionell förändring? Den politiska praktiken visar hur svårt och konfliktfyllt det är att förändra politisk-ekonomiska regelsystem. Status quo har starka försvarare, att reformera är lättare sagt än gjort. Ändå sker förändringar. Denna bok analyserar politiska och ekonomiska förändringsprocesser i välfärdsstaterna. När och hur äger reformer rum? Vilka är de principiella tröghetsfaktorerna och på vilka sätt kan aktörer ta sig runt dem? Boken sammanfattar den internationella forskningen på området och ger samtidigt en rad fallbeskrivningar av politiskt reformarbete.

  • 14.
    Erlingsson, Gissur
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Eastsweden Municipality Research Centre . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Partidemokrati på landstingsnivå: Kunskapsinventering med empiriska illustrationer2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Partierna spelar en avgörande roll i demokratin. De garanterar att en politisk styrning etableras, och partiernas interna verksamhet skapar förutsättningar för en demokratisk politisk styrning. Partierna utgör därför en nödvändig förutsättning för upprätthållandet av demokratisk legitimitet för politik på lokal, regional och nationell nivå.

    Det är mycket ont om forskning som berör demokrati på landstingsnivå, och ytterst lite behandlar partiernas verksamhet i landstingen. Eftersom partierna spelar en viktig roll för demokratisk legitimitet, är detta en kunskapslucka som behöver fyllas.

    Syftet med rapporten är att inventera forskning och debatt om demokrati i landstingen. Detta görs genom en forskningsöversikt som kompletteras med en fallstudie om hur den interna koordineringen, förankringen och beslutsfattandet fungerar i två partier ute i ett svenskt landsting.

    Huvudresultaten från forskningsöversikten är:

    • Det policyområde som landstingspolitiker ansvarar för är svårstyrt: området beskrivs som komplext och svårt för lekmän att begripa, staten har ett starkt intresse av att styra hälso- och sjukvården och begränsa utrymmet för landstingens självstyrelse, och de professioner som befolkar verkställighetsledet är starka, självständiga aktörer med egna agendor. Utrymmet för folkvalda att kontrollera landstingspolitiken förefaller därför vara kringskuret.
    • Landstingspolitiker är anonyma för medborgarna. Föga överraskande blir landstingspolitiker sällan kontaktade av väljarna – åtminstone om man jämför med politiker på den primärkommunala nivån.
    • De förtroendevalda som sitter i landstingen är inte själva nöjda med hur demokratin på landstingsnivå fungerar.
    • Vissa landsting har själva försökt diagnostisera de egna landstingens demokratiska hälsotillstånd genom enkätundersökningar. Resultaten pekar på att många fritidspolitiker har svårt att kombinera uppdraget med jobb och familjeliv, besluten upplevs inte alltid som välförankrade i partigrupperna, fullmäktige beskrivs som transportkompani och mycketbeslutsmakt är koncentrerad till heltidspolitiker, och många upplever att tjänstemän och professioner har ett alldeles för stort inflytande.

    Huvudresultaten från fallstudien är:

    • Landstingsfrågor diskuteras i liten utsträckning på partiernas medlemsmöten. Det är ovanligt att förslag till förändringar kommer underifrån. Undantagen rör reaktioner på till exempel nedskärningar.
    • Partiernas interna ansvarsutkrävande är mer omständligt på landstingsnivån jämfört med den kommunala. Det krävs ett steg extra led i landstingspolitiken jämfört med kommunpolitiken. Ansvarsutkrävande sker via ombud på förbunds- eller distriktsnivå. Detta torde inverka negativt på förmågan att förankra landstingspolitik i bredare medlemslager.
    • Två sorters klyftor rörande inflytande kan skönjas i partierna. Dels mellan fullmäktigegrupper och partiorganisation, där fullmäktigegrupperna lever sitt eget liv i större utsträckning jämfört med i kommunerna. Dels mellan de heltidsengagerade och fritidspolitikerna, där partiernas ”innersta kretsar” har stort inflytande på partiernas ställningstaganden.

    Mot denna bakgrund är det lätt att identifiera problem med landstingspolitikens legitimitet. Samtidigt ska påminnas om att vi lever i ett representativt politiskt system. Det är ändamålsenligt att delegera makt till representanter som har vilja, intresse och engagemang, kapacitet och kompetens att ta på sig förtroendeuppdrag.

    Maktkoncentrationen är villkorad. Det finns mekanismer för ansvarsutkrävande, såväl inom partiorganisationer som inom fullmäktigegrupper. En anhängare av ett representativt demokratiideal behöver inte ligga sömnlös över de resultat som presenterats. En anhängare av folkrörelseidealet, däremot, ska oroa sig. Resultaten pekar mot att det finns utrymme för översyn av de procedurer som finns för rotation av eliterna samt för det interna ansvarsutkrävandet inom partiapparaterna.

     

  • 15.
    Erlingsson, Gissur
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Utmanare i kommunala val: lokala partier2015In: Partier och partisystem / [ed] Magnus Hagevi, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1, p. 149-163Chapter in book (Other academic)
  • 16.
    Erlingsson, Gissur
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kölln, Ann-Kristin
    Göteborgs universitet.
    Öhberg, Patrik
    Göteborgs universitet.
    The party organizations2015In: The Oxford handbook of swedish politics / [ed] Jon Pierre, Oxford: Oxford University Press, 2015, p. 169-187Chapter in book (Refereed)
  • 17.
    Erlingsson, Gissur
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Peter, SantessonRatioinstitutet, Stockholm.
    Reform: Förändring och tröghet i välfärdsstaterna2009Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken behandlar en av samhällsvetenskapens centrala frågeställningar: hur kan man förklara godartad institutionell förändring?

    Den politiska praktiken visar hur svårt och konfliktfyllt det är att förändra politisk-ekonomiska regelsystem. Status quo har starka försvarare, att reformera är lättare sagt än gjort.

    Ändå sker förändringar. Denna bok analyserar politiska och ekonomiska förändringsprocesser i välfärdsstaterna. När och hur äger reformer rum? Vilka är de principiella tröghetsfaktorerna och på vilka sätt kan aktörer ta sig runt dem? Boken sammanfattar den internationella forskningen på området och ger samtidigt en rad fallbeskrivningar av politiskt reformarbete.

  • 18.
    Erlingsson, Gissur
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Peter, Santesson-Wilson
    Ratioinstitutet, Stockholm.
    Förändring och tröghet i välfärdsstaterna2009In: Reform: Förändring och tröghet i välfärdsstaterna, Stockholm: Norstedts , 2009, 1, p. 8-18Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken behandlar en av samhällsvetenskapens centrala frågeställningar: hur kan man förklara godartad institutionell förändring? Den politiska praktiken visar hur svårt och konfliktfyllt det är att förändra politisk-ekonomiska regelsystem. Status quo har starka försvarare, att reformera är lättare sagt än gjort. Ändå sker förändringar. Denna bok analyserar politiska och ekonomiska förändringsprocesser i välfärdsstaterna. När och hur äger reformer rum? Vilka är de principiella tröghetsfaktorerna och på vilka sätt kan aktörer ta sig runt dem? Boken sammanfattar den internationella forskningen på området och ger samtidigt en rad fallbeskrivningar av politiskt reformarbete

  • 19.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Begär vi för mycket av våra lokala ledare?2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2017, p. 87-96Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Politiskt ledarskap kommer med en hög prislapp. En studie omfattande 17 länder visade att man kan räkna med att tappa ungefär tre år i förväntad livslängd om man blir regeringschef (Olenski m.fl. 2015; jfr. Pederson & Williams 2001); och andra studier har visat att åtminstone rikspolitiker upplever högre stressnivåer än individer med jämförbara uppdrag i ett ”vanligt” yrkesarbetande liv (Every-Palmer, Barry-Walsh & Pathé 2015; Weinberg 2015; 2012; Weinberg & Cooper 2003; 1999).

    Emellertid är kunskapen om lokala toppolitiker bristfällig. Med tanke på hur viktigt det är att attrahera individer med rätt kompetens till den här typen av uppdrag, liksom hur avgörande det är att toppolitiker har förmågan att hålla huvudet kallt för att fatta förnuftiga beslut, stämmer de internationella resultaten till eftertanke. Hur mår våra lokala politiska ledare? Vilken arbetsmiljö erbjuds de? Syftet med föreliggande kapitel är att, utifrån dessa frågor, kritiskt resonera om svenska hel- och deltidsengagerade politikers arbetsförhållanden.

  • 20.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den politiska basorganisationens framtid: Fyra realistiska vägval2009In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 111, no 2, p. 115-133Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Two main arguments are presented in this article. First, when alternatives for the future of local government is debated, two questions need to be addressed simultaneously: (a) ”how many and how big municipalities ought we have?”, and (b) “how strong and well secured ought the principle of local self government be in the constitution?”. Second, by using these questions as guides for the analysis, we argue that there are instrumental reasons to guarantee a strong local self government in the constitution. However, such a reform needs to be complemented by a politically neutral body of regulations that, under given conditions, secures geographically concentrated minorities a right to secede.

  • 21.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den stora utmaningen: Folkrörelsepartiets borttynande - men därefter?2010In: Samtal pågår...: Från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg & Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, p. 67-80Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Är det bättre med stora än med små kommuner? Kommer folkrörelsepartierna att bli mer kampanj- och väljarorienterade i framtiden? Hur formas en boendepolitik för det goda åldrandet? Lokala transportstrategier – hur och för vem? Hur påverkas kommunledningars samverkan om gymnasieskolan av att det finns friskolor? Är kulturekonomi framtidens lokala tillväxtmotor?

    Dessa och andra frågor behandlas i denna bok. Den är ett led i Centrum för kommunstrategiska studiers, CKS, arbete med att bygga en dialog – utveckla goda samtal – mellan Linköpings universitet och medlemskommunerna i CKS. Den innehåller fjorton olika artiklar, inlägg, som forskare författat för att förmedla sina resultat, men också för att stärka en dialog med politiker och tjänstemän i kommunerna. Inläggen spänner över många olika ämnen och frågeställningar. De är i vissa fall konkreta och koncisa i andra fall beskrivande och reflekterande. Alla är de av kommunstrategisk karaktär.

    I en kommun fattas en mängd olika politiska beslut kring de mest skiftande ämnen. Det kräver kunskap, reflektion och gedigna beslutsunderlag. Då kan forskares analyser och kunskapsproduktion vara till nytta. För att en fördjupad och samhällsrelevant forskning ska komma till stånd behövs emellertid reaktioner från politiker och tjänstemän. Det finns alltså ett ömsesidigt beroende. Det kan hanteras genom samtal i vilka forskare, politiker och tjänstemän kan utbyta erfarenheter, tankar och kunskaper. Inläggen i denna bok visar att samtal pågår!

  • 22.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Modelling Secessions from Municipalities2005In: Scandinavian Political Studies, ISSN 0080-6757, E-ISSN 1467-9477, Vol. 28, no 2, p. 141-159Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Under what conditions are quests for secession successful? Current debates in Scandinavia on the appropriate size of municipalities are taken as a point of departure for answering this question. I set out to analyse what processes are triggered through mergers of small political units into larger ones. The Swedish experience is analysed as an empirical illustration. A game-theoretical model is constructed, in which I highlight questions of ideology, power and strategy when analysing secessions. I conclude that mergers, such as those in Sweden between 1952 and 1974, create a built-in conflict in the larger unit. Certain geographical parts of the political unit get the worst of it in a conflict concerning resources, which will create tension based on geographical location. If these conflicts are not solved, questions of secession will inevitably be raised. In the Swedish context the law is phrased in such a way that the government decides whether or not secession will be allowed. The game-theoretical model therefore suggests that campaigns for secession will be successful if the seceding part (SP) (a) meets the required physical criteria (which concern size and financial predisposition), (b) the quest for secession enjoys strong public support and (c) the party in government takes a benevolent view of municipality separations.

  • 23.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Oron för svensk demokrati överdriven2018In: Dagens ArenaArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 24.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Partientreprenören2011In: Politikens entreprenörskap: kreativ problemlösning och förändring / [ed] Marie-Louise von Bergmann-Winberg, Elin Wihlborg, Malmö: Liber, 2011, 1, p. 44-67Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur ser politikens entreprenörskap ut? Gäller samma regler och processer här som inom de klassiska entreprenörskapsteorierna? Kan vi lära av varandras entreprenörskap, och hur gör vi det i olika sammanhang?Hur kan man studera och förstå politikens entreprenörskap? Entreprenörskap har blivit ett modeord inom flera vetenskapsområden och står för något positivt och eftersträvansvärt. Tidigare har det varit en fråga för det privata näringslivet, där det alltid har kommit fram nya entreprenörer inom olika branscher. I den här boken lyfts de politiska entreprenörerna fram – entreprenörer som verkar inom den offentliga sektorn och i samarbete med näringsliv och ideella organisationer.

  • 25.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ska vi oroa oss för korruption och maktmissbruk i Sverige?2010In: Avstamp: Svenska folkets värden och syn på brännande samhällsfrågor / [ed] Magnus Hagevi, Växjö: Linnaeus university press , 2010, p. 147-164Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Avstamp studeras avtrycket av svenska folkets värden och syn på brännande samhällsfrågor i tio kapitel av åtta forskare. I det avtryck som registreras finns nya spår av svenskarnas förhållande till politik. I stor utsträckning poängteras förändringar av den svenska politiken och svenskarnas förhållande till partierna: partierna utmanas av nya konflikter och ideologiska dimensioner, nya partier samt av blockpolitikens dynamik. Några av författarna intresserar sig för synen på skolans demokratiska fostran, vilka åsikter som finns bland religionskritiker och korruption i svenska kommuner. Ytterligare några kapitel analyserar svenskarnas förhållande till frihet, djur och natur samt vilka egenskaper som svenskarna uppskattar hos sina arbetskamrater.

  • 26.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Slå samman kommuner är långt ifrån en universallösning2017In: Dagens Samhälle, ISSN 1652-6511Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 27.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sociala konflikter och politisk förändring2009In: Reform: Förändring och tröghet i välfärdsstaterna, Stockholm: Norstedts , 2009, 1, p. 78-98Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken behandlar en av samhällsvetenskapens centrala frågeställningar: hur kan man förklara godartad institutionell förändring? Den politiska praktiken visar hur svårt och konfliktfyllt det är att förändra politisk-ekonomiska regelsystem. Status quo har starka försvarare, att reformera är lättare sagt än gjort. Ändå sker förändringar. Denna bok analyserar politiska och ekonomiska förändringsprocesser i välfärdsstaterna. När och hur äger reformer rum? Vilka är de principiella tröghetsfaktorerna och på vilka sätt kan aktörer ta sig runt dem? Boken sammanfattar den internationella forskningen på området och ger samtidigt en rad fallbeskrivningar av politiskt reformarbete

  • 28.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svenskens sviktande kärlek till kommunnivån2017In: Larmar och gör sig till: SOM-undersökningen 2016 / [ed] Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson, Maria Oskarson, Göteborg: SOM-institutet , 2017, p. 127-138Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det finns teoretiska skäl att tro att medborgarna ska gilla kommunnivån mer än riksnivån: att vi t.ex. ska ha större förtroende för kommunpolitiker, mer tillit till kommunens institutioner och vara nöjdare med den lokala demokratin. En sådan hypotes får gott stöd i andra länder. I detta kapitel öppnar vi upp det svenska fallet och riktar strålkastarljuset mot hur mönstret sett ut sedan 1999 i dessa avseenden. Vi finner att Sverige avviker mot vad man finner i andra länder, och därmed också sviker teoretiska förväntningar. De senaste åren misstros kommunpolitiker mer än rikspolitiker; kommunstyrelser åtnjuter systematiskt lägre förtroende än riksdag och regering; och vi är nöjdare med demokratin i riket än i kommunerna. Till detta ska också läggas att svensken anser att korruption är vanligare förekommande lokalt än på riksnivån. Resultatet är gåtfullt och kräver förklaring. Framställningen avslutas därför med att ett argument skisseras som säger att det vi ser skulle kunna vara ett utslag av det omfattande uppdrag kommunerna givits, bl.a. att implementera flera av välfärdsstatens kärnuppgifter, uppgifter som också är mycket viktiga för väljarna.

  • 29.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Växjö University.
    The Spatial Diffusion of Party-entrepreneurs in Swedish Local Politics2009In: Political Geography, ISSN 0962-6298, E-ISSN 1873-5096, Vol. 27, no 8, p. 857-874Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Theoretical expectations predict instances of party formation to be unusual. It is therefore puzzling that new ‘non-national’ parties became increasingly common in Swedish local councils between 1973 and 2002. This article sets out to answer why party formation became an increasingly popular strategy throughout these years. I show that previous research has not provided satisfactory answers, and argue that existing theories are of limited use explaining this development. It is suggested that a diffusion mechanism may explain why new parties became increasingly common in Swedish local councils. Theoretically, it is argued that an entrepreneur who creates a new party inspires potential entrepreneurs in neighboring municipalities to repeat this at later points in time. A geographical clustering of municipalities where these parties exist is therefore expected. Support is found for this assertion. The result is important since it outperforms the alternative ‘local contextual’, socioeconomic hypotheses previously tested in this empirical setting.

  • 30.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Why do party systems tend to be so stable? A review of rationalists’ contributions2009In: Bifröst Journal of Social Science, ISSN 1670-7788, E-ISSN 1670-7796, Vol. 3, p. 113-123Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this research note is to demonstrate the usefulness ofrational choice models in making party‐system stability intelligible. First, the ‘problemof collective action among potential party‐entrepreneurs’ makes it puzzling that newpolitical parties emerge at all. Secondly, if the original collective‐action problem isovercome somehow, the ‘problem of voter coordination’ makes it hard for new partiesto attract voters. Finally, established competitors have incentives and resources to holdnewcomers back. I conclude by maintaining that simple, well‐known rational choicemodels explain the empirical observation by Lipset and Rokkan (1967) that partysystems tend to be ‘frozen’. Instead, the genuinely puzzling thing is why new politicalparties emerge and gain support at all.

  • 31.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Staffan
    Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet.
    Förvaltningsreformer och korruptionsrisker2010In: Korruption, maktmissbruk och legitimitet / [ed] Staffan Andersson, Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson & Mats Sjölin, Stockholm: Norstedts , 2010, p. 192-236Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länge hävdades att Sverige nästan var fritt från korruption. Demokratiutredningar, forskning eller media fäste inte frågan någon särskild vikt. Internationella bedömningar har också placerat Sverige bland världens minst korrupta stater. En rad skandaler i kommuner, landsting och statliga bolag under de senaste femton åren har visat att maktmissbruk och korruption förekommer även i mogna demokratier. Icke desto mindre finns fortfarande en stor aningslöshet i svensk politik och förvaltning vad gäller risker för korruption. I antologin samlas några av Sveriges ledande experter för att besvara frågor som: Hur ska korruption och maktmissbruk definieras? Hur uppstår korruption, och hur får den ökad spridning? Hur kan korruption mätas, och hur tillförlitliga är sådana mått? Hur har korruptionen, sett över en tvåhundraårsperiod, utvecklats i Sverige? Hur ser relationen ut mellan förvaltningsreformer och maktmissbruk? Varför kan politisk legitimitet variera mellan svenska kommuner? Hur fungerar granskning av kommunal verksamhet? Hur kan korruption bekämpas?

  • 32.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Staffan
    Linnéuniversitetet .
    New Public Management and risks for Corruption2012In: The Social Construction of Corruption in Europe / [ed] Dirk Täzler, Konstadinos Maras and Angelos Giannakopoulos, London: Ashgate, 2012, p. -327Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Demonstrates the suitability of the theory of social constructivism in portraying and analyzing the diversity of the phenomenon of corruption. This title contains case studies of social definitions of corruption in eleven European countries that contribute in different ways to establishing a grounded theory of the phenomenon of corruption.

  • 33.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bergh, AmdreasNationalekonomiska institutionen, Lunds universitet.Andersson, StaffanInstitutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet.Mats, SjölinInstitutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet.
    Korruption, maktmissbruk och legitimitet2010Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länge hävdades att Sverige nästan var fritt från korruption. Demokratiutredningar, forskning eller media fäste inte frågan någon särskild vikt. Internationella bedömningar har också placerat Sverige bland världens minst korrupta stater. En rad skandaler i kommuner, landsting och statliga bolag under de senaste femton åren har visat att maktmissbruk och korruption förekommer även i mogna demokratier. Icke desto mindre finns fortfarande en stor aningslöshet i svensk politik och förvaltning vad gäller risker för korruption. I antologin samlas några av Sveriges ledande experter för att besvara frågor som: Hur ska korruption och maktmissbruk definieras? Hur uppstår korruption, och hur får den ökad spridning? Hur kan korruption mätas, och hur tillförlitliga är sådana mått? Hur har korruptionen, sett över en tvåhundraårsperiod, utvecklats i Sverige? Hur ser relationen ut mellan förvaltningsreformer och maktmissbruk? Varför kan politisk legitimitet variera mellan svenska kommuner? Hur fungerar granskning av kommunal verksamhet? Hur kan korruption bekämpas?

  • 34.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bergh, Andreas
    Lund, Nationalekonomiska institutionen.
    Den tysta omvälvningen: Svenska liberaliseringar 1980-20002009In: Reform: Förändring och tröghet i välfärdsstaterna, Stockholm: Norstedts , 2009, 1, p. 116-124Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken behandlar en av samhällsvetenskapens centrala frågeställningar: hur kan man förklara godartad institutionell förändring? Den politiska praktiken visar hur svårt och konfliktfyllt det är att förändra politisk-ekonomiska regelsystem. Status quo har starka försvarare, att reformera är lättare sagt än gjort. Ändå sker förändringar. Denna bok analyserar politiska och ekonomiska förändringsprocesser i välfärdsstaterna. När och hur äger reformer rum? Vilka är de principiella tröghetsfaktorerna och på vilka sätt kan aktörer ta sig runt dem? Boken sammanfattar den internationella forskningen på området och ger samtidigt en rad fallbeskrivningar av politiskt reformarbete

  • 35.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    School of Social Sciences, Växjö University, and the Ratio Institute, Sweden.
    Bergh, Andreas
    Department of Economics, Lund University, and the Ratio Institute, Sweden.
    Sjölin, Mats
    School of Social Sciences, Växjö University, Sweden.
    Public Corruption in Swedish Municipalities - Trouble Looming on theHorizon?2009In: Local Government Studies, ISSN 0300-3930, E-ISSN 1743-9388, Vol. 34, no 5, p. 595-608Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the 1990s, several public corruption scandals were uncovered in Sweden. This article focuses specifically on local corruption, and our purpose is to examine whether a case can be made that problems of public corruption in Swedish municipalities have increased. By applying instruments from the institutional rational choice framework, we reach the conclusion that there are indeed reasons to suspect that retrenchment initiatives and organisational reforms over the last two decades, often labelled 'new public management', have increased the risk of corruption. Although hard empirical data do not yet exist, the suspicion that public corruption in Swedish municipalities may have become an increasing problem cannot be disregarded. Hence, we conclude by calling for further empirical research in this field.

  • 36.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bäck, Hanna
    Lunds Universitet.
    Introduction: The Party System2015In: Oxford Handbook on Swedish Politics / [ed] Jon Pierre, Oxford: Oxford University Press, 2015, p. 149-151Chapter in book (Refereed)
  • 37.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Copus, Colin
    De Montfort University, Leicester, UK.
    Parties in local government2012In: Representation: Journal of Representative Democracy, ISSN 0034-4893, E-ISSN 1749-4001, Vol. 48, no 2, p. 235-247Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    ‘Party decline’ and ‘crisis’ have been a long-standing observation of the state of party politics explaining: how parties have lost touch with their electorates, the concentration of power in a small elite disconnected from rank-and-file members and poor internal party democracy. In a local setting we can expect those indicators of decline to be magnified and in this article, we suggest some lessons which may be learned, for the concept of ‘party decline’, by examining parties in local government. Across Europe, in local government, power has been concentrated in party groups with strong party discipline and important decisions are taken behind closed doors. We maintain that our review, exploring the similar patterns found from research in England and the Nordic countries, generates general insights about the state of parties today, making it reasonable to hypothesise that a general pattern of local party decline across Europe is emerging, and that this has far-reaching consequences for the functioning of local democracy.

  • 38.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Douglas, Brommesson
    Linnéuniversitetet.
    Partier i förändring?2010In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 112, no 2, p. 131-142Article in journal (Other academic)
  • 39.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fogelgren, Mattias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Olsson, Fredrik
    Uppsala universitet, Medicinsk fakultet, Inst för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning.
    Thomasson, Anna
    Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
    Öhrvall, Richard
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
    Att bolagisera kommunal verksamhet: Implikationer för granskning, ansvarsutkrävande och demokrati?2015In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 117, no 4, p. 555-585Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    For quite some time, the governance of municipal corporations has been criticized on the grounds of its lack of transparency and its weak mechanisms of account-ability. However, despite the fact that municipal ownership of corporations has become an increasingly controversial issue, the number of municipal corporations has grown, as has also the extent to which they are perceived as a source of unfair competition with private corporations on open markets. This article poses crit-ical questions concerning municipalities as corporate owners and addresses the prerequisites of accountability. Empirically grounded in an explorative case study, four policy-recommendations are generated for the municipal sector as a whole: 1) municipalities should continuously oversee the sector’s corporate structure; 2) an ongoing process towards greater transparency and accessibility is desirable; 3) municipalities must establish a transparent process for appointing the boards of their corporations, and politicians joining them must be offered appropriate brief-ing and training; and lastly, 4) a critical awareness about the potential democratic dilemmas associated with the public ownership of corporations must be estab-lished among senior politicians. If these recommendations are neglected, there is a risk that the democratic legitimacy of the activities associated with municipal corporations will be eroded.

  • 40.
    Erlingsson, Gissur Ó.
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fogelgren, Mattias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Olsson, Fredrik
    Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
    Thomasson, Anna
    Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet, Ekonomihögskolan.
    Öhrvall, Richard
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hur styrs och granskas kommunala bolag?: Erfarenheter och lärdomar från Norrköpings kommun2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är vanligt, och blir allt vanligare, att kommuner organiserar sin verksamhet i kommunala bolag. I dagsläget finns omkring 1 700 kommunala bolag (i primärkommunerna). Bolagen spelar en viktig samhällsekonomisk roll. Enligt vissa beräkningar omsätter de ungefär 200 miljarder kronor, sysselsätter omkring 48 000 personer och har ett sammanlagt värde på cirka 1 875 miljarder. Parallellt med att de har vuxit i antal har flera kritiska debatter blossat upp om dem under 2000-talet. Beaktat det samhällsekonomiska perspektivet, samt att bolagens existens motiveras av att de ska ha ett kommunalt ändamål, är rapportens utgångspunkt att det är angeläget att studera frågor som rör styrning och granskning av kommunala bolag.

    Rapportens övergripande syfte är därför att inventera de verktyg för ägarstyrning som en kommun kan nyttja för att säkra att de kommunala bolagen verkligen gör det de är avsedda att göra. Det är en pilotstudie, oss veterligen den första i sitt slag. Eftersom vi saknar jämförbara data från andra kommuner att ställa våra resultat mot har vi heller ingen möjlighet att säga huruvida det vi finner ska betraktas som ”bra” eller ”mindre bra”. Det är heller inte vår avsikt. Ambitionen är istället att bidra till ökad reflektion kring hur kommuner kan bli bättre som bolagsägare. Med stöd i våra resultat redovisas slutsatserna i form av sex diskussionspunkter. De har en generell prägel och torde ha relevans för alla kommuner som äger bolag.

    • Fullmäktigeledamöter efterlyser ett levande samtal om bolagen. Vår undersökning visar att överraskande många fullmäktigeledamöter anser att bolagen inte diskuteras i tillräckligt stor utsträckning i kommunfullmäktige. Hit hör också att ungefär hälften av fullmäktigeledamöterna (som saknar styrelseuppdrag) som besvarade vår enkät uttrycker missnöje med hur lekmannarevisorernas granskning av bolagen återrapporteras till fullmäktige. Från fullmäktigeledamöternas sida finns sålunda en önskan om att bolagen diskuteras i större utsträckning i kommunfullmäktige liksom att lekmannarevisorernas rapporter lyfts fram på ett bättre sätt i fullmäktige.
    • Det finns en viss opinion för att reformera dagens bolagsstruktur. Flera av dem som besvarade vår enkät anser det vara olämpligt att driva verksamheter inom ”kultur, fritid, turism och event” samt ”kommunikationer, transport och magasinering”. Kritisk diskussion om existensberättigandet för vissa bolag förekom också i våra intervjuer. Hit hör också att en minoritet av dem som besvarade enkäten anser att dagens bolagsstruktur är tydlig och genomskådlig. Siffran betraktar vi som låg mot bakgrund av att kommunfullmäktige bär det yttersta ansvaret för kommunernas bolagsstyrning. Dessa sakförhållanden aktualiserar frågan om kommunen borde initiera en samlad diskussion om hur optimal dagens bolagsstruktur egentligen är.
    • Det finns frågetecken om arkivering, dokumentation och öppenhet. Den upplevda bristen på transparens i bolagsstrukturen tangerar frågor om insyn och ansvarsutkrävande. En förutsättning för kritisk medborgerlig, forskningsmässig eller journalistisk granskning av offentligt utförda verksamheter (och därmed för ansvarsutkrävande) är att det är någorlunda enkelt att granska bolagen. Här finns utvecklingsområden. I vår enkät svarade cirka hälften av fullmäktigeledamöterna (utan styrelseuppdrag) att de helt enkelt inte vet om det är lätt eller svårt att få ut information om de kommunala bolagen. Dessutom angav en majoritet av de svarande att de tror att insyn och granskning blir svårare när verksamhet bedrivs i bolagsform. Också värt att uppmärksamma är att bara drygt hälften av styrelseledamöterna uppgav att de kände till de etiska riktlinjerna för de kommunala bolag i vars styrelse de sitter. Det är en anmärkningsvärd siffra då styrelserna själva ansvarar för att dessa riktlinjer ska vara på plats. Vad avser upprättande av och kännedom om exempelvis etiska riktlinjer förefaller en del arbete återstå i ett par av bolagen.
    • Enligt politiker och styrelseledamöter fungerar lekmannarevisionen bra, men man efterlyser en bättre diskussion av revisorernas granskningar i fullmäktige. Vår enkätstudie, liksom våra intervjuer med lekmannarevisorer, ger vid handen att lekmannarevisionen i Norrköpingfungerar tillfredsställande. Åtta av tio ansåg den fungera mycket eller ganska väl, och lekmannarevisorerna säger sig uppleva en stigande respekt för det arbete de utför. Ett utvecklingsområde som vi noterar imaterialet är att såväl fullmäktigeledamöterna som de intervjuade  lekmannarevisorerna tycker att bolagen och revisorernas granskningar diskuteras i för liten utsträckning i fullmäktige. Med tanke på att båda aktörerna delar denna problembeskrivning torde detta vara förhållandevis lätt att åtgärda.
    • Arbetet med att utse styrelser kan stärkas och bli mer transparent; utbildning och kompetensutveckling för styrelserna kan vässas. I enkätstudien spårar vi ett visst missnöje med processen genom vilken styrelseledamöter i Norrköpings kommunala bolag tillsätts. Bland fullmäktigeledamöter som saknar styrelseuppdrag menar bara drygt hälften att processen är genomskinlig och en tredjedel anser att befintliga processer inte säkrar att lämpliga styrelseledamöter ta  fram. En anmärkningsvärt låg andel, 15 procent, menar att det rådande sättet på vilket styrelseledamöter tas fram till stor del säkerställer att lämpliga kandidater utses till bolagsstyrelser. I materialet reses också frågetecken kring vilka utbildningsinsatser som erbjuds för styrelseledamöter. Avseende utbildningar för styrelseledamöter förefaller det finnas utrymme för förbättringar genom bättre struktur och systematik avseende frågor som när utbildningarna ska ges, vem som ska ansvara för att de ges och vad utbildningarna ska innehålla.
    • ”Personunion”: ett principiellt dilemma. I likhet med de flesta av landets kommuner finns i Norrköping en koncentration av uppdrag till ett mindre antal av kommunens ledande politiker. Vissa ser klara fördelar med ett sådant system. Styrningen blir mer praktisk och effektiv: de som sitter på flera stolar är redan insatta i kommunens organisation och i de aktuella frågorna, vilket gör att det blir lättare att hålla samman den interna styrningen då kommunikationen mellan tunga beslutsfattare underlättas. Samtidigt reser ordningen frågor, främst för att den ger upphov till en ”dubbla stolar”-problematik som kan bidra till försvårad insyn och kontroll, och därmed också besvärligare ansvarsutkrävande. Till ”dubbla stolar”-problematiken hör också följande. I fallet Norrköping sitter en av fyra styrelseledamöter även i kommunfullmäktige; och dessutom sitter flera kommunstyrelseledamöter i moderbolagets (Rådhus AB) styrelse. På papperet är det inte givet att rollerna är förenliga. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret över kommunens bolagsstyrning och vidare har kommunstyrelsen sedan 2013 förstärkt uppsiktsplikt över bolagen. Det innebär att fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter har en ägarrelation till bolagen. Så, för de fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter som sitter i kommunala bolagsstyrelser innebär läget en potentiell lojalitetskonflikt: förutom att ha ägaransvar och uppsiktplikt, förväntas de agera utifrån bolagets perspektiv och se till bolagens bästa. Sedan en rapport från kommunrevisionen publicerades år 2012 finns det emellertid en diskussion om dessa frågor som signalerar medvetenhet om personunionens inneboende dilemman. Ett arbete pågår med att formalisera styrningen och uppföljningen av de kommunala bolagen i Norrköpings kommun.
  • 41.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fogelgren, Mattias
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Öhrvall, Richard
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att ta plats i politiken: Om engagemang, aktivism och villkor i kommunpolitiken2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under en lång tid har en ganska mörk bild av den svenska representativa demokratin målats upp. Det finns dock ett antal skäl till att den bilden bör revideras: Valdeltagandet har ökat i varje val sedan 2002 och förtroendet för politiker och för de politiska partierna har stärkts sedan bottennoteringarna i slutet av 1990-talet. Dessutom har partierna brutit trenden med sjunkande medlemsantal och de upplever inte större problem i dag, jämfört med vid 1990-talets slut, att finna kandidater till förtroendeuppdrag. Till detta ska även läggas att svenska medborgares vilja att ta på sig förtroendeuppdrag har hållit sig på en förhållandevis hög nivå över en längre tid.

    En nyligen genomförd undersökning riktad till politiker stärker detta intryck. I två enkätomgångar, en före valet och en bit in i mandatperioden, har vi ställt frågor till dem som kandiderade till kommunfullmäktige i 2014 års val. Undersökningen syftar bland annat till att studera kandidaternas förväntningar inför valet, hur de ser på partiernas nomineringsprocesser och hur förtroendeuppdragen fördelades efter att valen hade avgjorts. Vi kommer att fortsätta följa kandidaterna under mandatperioden för att försöka få en bättre förståelse för varför vissa väljer att lämna sina förtroendeuppdrag i förtid, och därigenom få ledtrådar om vad som skulle kunna förändras för att minska risken för att så sker. Förhoppningen är att vi genom undersökningen ska kunna ge ett kunskapsunderlag som kan bidra till att ta fram förslag till reformer av lokalpolitikens institutioner, och partiernas interna arbete, i syfte att underlätta för underrepresenterade grupper att komma in i politiken och minska avhopp i framtiden.

    Svaren från de två enkätomgångarna visar att de allra flesta som kandiderade i 2014 års val upplevde att deras politiska engagemang bemöttes positivt av familj, släkt och vänner och av andra förtroendevalda. Även från arbetskamrater, grannar och andra kommuninvånare var bemötandet övervägande positivt. Inte heller medias bemötande upplevdes generellt sett som något negativt. Vidare är de flesta av kandidaterna nöjda med hur valsedlarna sattes samman och hur fördelningen av uppdrag gick till. Över 80 procent uppgav att förtroendeuppdragen har fördelats på ett öppet och genomskinligt sätt. Dessutom var de allra flesta respondenter nöjda med de uppdrag de själva erhöll. Till detta kan läggas att tidigare studier har funnit att de flesta förtroendevalda är nöjda med sitt engagemang i kommunpolitiken och uppfattar sina förtroendeuppdrag som meningsfulla.

    Även om det övergripande intrycket är positivt finns det dock vissa problem och förhållanden som skulle behöva förbättras i den svenska lokala demokratin. En slutsats av vår undersökning, liksom tidigare forskning, är att kandidaterna i lokalpolitiken ger intrycket av att vara något motvilligt engagerade – åtminstone om vi tar deras egna utsagor på fullt allvar. En majoritet av dem uppger att de själva inte varit särskilt drivande i nomineringsprocessen för att hamna på valsedeln, och inte heller verkar de ha varit överdrivet entusiastiska inför utsikten att i slutänden faktiskt bli invald.

    Det finns även anledning för partierna att anstränga sig ytterligare med att rekrytera och behålla individer från grupper som i dag är underrepresenterade i kommunpolitiken, framför allt kvinnor, unga och utrikes födda. I detta sammanhang är det värt att understryka vikten av rekrytering. Forskningen visar att det politiska engagemanget i stor utsträckning avgörs av något så grundläggande som att man blir uppmärksammad och tillfrågad. Om rekryteringen till politiken ska breddas blir det därmed betydelsefullt med uppsökande verksamhet och att nå ut utanför de nätverk som täcks in av nuvarande partimedlemmar, och i synnerhet att nå fram till olika underrepresenterade grupper.

    Det är även värt att beakta de förtroendevaldas situation. Det är inte är ovanligt för politiker att bli utsatta för hot, våld och trakasserier. Under valkampanjen 2014 blev 7 procent av kandidaterna till kommunfullmäktige utsatta för hot, våld eller trakasserier. Det är ur flera aspekter en bekymmersam situation. Att förtroendevalda utsätts för sådant gör det inte lättare att rekrytera nya personer in i politiken.

    Ett annat problem som framträder är att det kan vara svårt att få ihop det politiska förtroendeuppdraget med arbete och familjeliv, vilket leder till att många förtroendevalda väljer att hoppa av sina uppdrag i förtid. Även om dessa avhopp oftast inte beror på sådant som har med själva politiken att göra, utan snarare med svårigheter att kombinera uppdraget med övriga livet, utgör de ett demokratiproblem. Detta eftersom omsättningen minskar kommunfullmäktiges effektivitet och även tenderar att snedvrida kommunpolitikens sociala sammansättning, då de grupper som redan är underrepresenterade hoppar av i högre grad.

    Det finns således problem att ta itu med. Men samtidigt är det viktigt att understryka att bilden inte alls är så mörk som den ofta målas upp i offentlig debatt. Det finns all anledning att lyfta fram att det finns tydliga hälsotecken för partierna och den representativa demokratin. Att förmedla en sådan ljusare bild av den kommunala politikens villkor skulle i sig kunna sänka trösklarna för individer att bli partimedlemmar och i nästa steg, vara villiga att ta på sig förtroendeuppdrag.

  • 42.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hessling, Joakim
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hur regleras kommunala bolags möjligheter att sponsra?2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ibland uppmärksammas att kommunala bolag sponsrar föreningar och evenemang. Inte sällan är rapporteringen kritisk. Här aktualiseras bland annat vad som är tillåtet, lämpligt och etiskt i relation till sponsringsaktiviteterna. Emellertid är det inte uppenbart vad som gäller: Vad reglerar egentligen kommunala bolags möjligheter att sponsra, och när är det lämpligt för dem att göra det?

    Syftet med föreliggande rapport är tredelat; 1) att identifiera det eller de regelverk kommunala bolag bör förhålla sig till vid sponsringsbeslut, 2) att ge en kvalificerad uppskattning av i vilken utsträckning kommunala bolag förhåller sig till regelverket; och slutligen, att med grund i resultaten från dessa två delstudier, 3) formulera principer avseende hur sponsringsfrågan kan hanteras på ett korrekt och ändamålsenligt sätt lokalt. Målsättningen med detta är att stimulera till en konstruktiv diskussion om reglering och genomförande av sponsring via kommunala bolag.

    Rapportens syften försöker vi uppfylla genom att ta itu med fyra frågeområden:

    • Vilken lagstiftning och vilka principer bör kommuner och deras bolag förhålla sig till när de ska fatta sponsringsbeslut?
    • Har kommunerna i vårt urval policyer och riktlinjer för sponsring?
    • Hur ser faktiska policyer och riktlinjer för sponsring ut, och hur harmonierar dessa med det regelverk som bör reglera möjligheterna att sponsra?
    • I vilken utsträckning sponsrar kommunala bolag och vilka aktörer sponsras?

    Undersökningen utgör en explorativ pilotstudie av sju kommuner som granskas närmare. Studien visar en stor variation avseende på vilken nivå riktlinjer finns och vad dessa innehåller. Någon kommun saknar helt riktlinjer på kommun- och koncernnivå, andra har det bara på koncern- och bolagsnivå; ytterligare några har övergripande riktlinjer för såväl kommunen som de kommunala bolagen. När vi jämför de principer som vi identifierat som reglerande inom området, med vad som faktiskt återfinns i lokala policyer och riktlinjer, är intrycket att dessa inte alltid relaterar till relevanta lagar och principer, och policyer och riktlinjer ser olika ut från kommun till kommun. Detta i sig behöver inte betyda att bolagen bryter mot existerande regelverk. Men risken för regelöverträdelser torde dock minimeras, om relevanta lagar och principer är specificerade i lokala policyer och riktlinjer, liksom att detta gjorts känt ute i organisationerna, i synnerhet bland aktörer som beslutar om sponsring.

    Vi finner vidare att bolag i samtliga kommuner bedriver sponsringsverksamhet, om än i varierande grad. Framförallt rör det sig om sponsring av idrotts- och kulturföreningar, och större evenemang inom kommunen. Inte sällan är elitidrottsföreningar mottagare av sponsring. I de fall där en kommunal sponsringspolicy finns, bedömer vi att denna följs i majoriteten av fallen.

    Att sponsring regelmässigt förekommer i kommunala bolag, och att den – givet vår måttstock – i förekommande fall är svagt reglerad, understryker behovet av kunskapsutveckling. I rapporten växer en bild fram av bolagens sponsringsverksamhet som saknar tydlig ansvars- och beslutsfördelning; och vi noterar sponsring som riktas mot såväl elitidrott som (i enskilda fall) mot enskilda aktiebolag. De två kommuner som saknar kommunala eller koncernspecifika policyer hör dessutom till dem som lägger allra mest pengar inom bolagens respektive sponsringsverksamhet.

    En huvudpoäng är att kommunerna och deras bolag bättre behöver analysera (och externt kommunicera): 1) varför bolagen bedriver sponsringsverksamhet, 2) hur sponsringen ser ut, vilka man väljer att sponsra och vilka motprestationer man får, samt 3) på vilka grunder sponsringen görs i konkreta fall, 4) vem/vilka individer (eller organ) som i slutänden fattar beslut om detta (och med vilket mandat/förankring), och 5) hur sponsringen följs upp och utvärderas. Sammantaget visar våra resultat, och de frågor de ger upphov till, att det finns ett behov av att föra en aktiv diskussion om bolagens sponsringsverksamhet, samt uppmärksamma och sprida goda exempel på hur kommuner hanterat och reglerat frågan lokalt. Att vi funnit kunskapsluckor i flera avseenden, samt viss avvägningsproblematik, pekar på behovet av fördjupad forskning på området.

  • 43.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Linde, Jonas
    Universitetet i Bergen.
    Det svenska korruptionsproblemet2011In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 39, no 8, p. 5-18Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sveriges höga placeringar i jämförande internationell statistik, såsom Corruption Perception Index, tas ofta till intäkt för att problem med rättsröta tillhörundantagen i landet. Sedan Göteborgsskandalen rullades upp under 2010 harkorruptionsfrågor emellertid plötsligt hamnat i strålkastarljuset för journalisteroch samhällsvetare. Samtidigt har problemet börjat tas på allt större allvar ävenpå policynivå. I artikeln visar vi att svenska korruptionsproblem funnits långtföre Göteborgsskandalen och att den inhemska rättsrötan ter sig bekymmersamvid en närmare granskning av sverigespecifikt material, åtminstone i förhållande till okritiska hänvisningar till fina placeringar i internationella rankinga

  • 44.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Linde, Jonas
    Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitret.
    Korruption i Sverige2011In: Perspektiv på offentlig verksamhet i utveckling: Tolv kapitel om demokrati, styrning och effektivitet. / [ed] Ann-Sofie Hellberg, Martin Karlsson, Hannu Larsson, H, Erik Lundberg E, & Monika Persson, Örebro: Örebro Universitet , 2011, p. 137-155Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Perspektiv på offentlig verksamhet i utveckling – Tolv kapitel om demokrati,

    styrning och effektivitet

    samlar texter från doktorander och forskare knutna

    till Forskarskolan offentlig verksamhet i utveckling (FOVU) vid Örebro

    universitet. Antologin erbjuder en mångdisciplinär och omfångsrik behandling

    av en rad viktiga utmaningar för offentlig verksamhet. I boken behandlas ämnen

    som korruption, jämställdhet, trygghet, medborgardialog, sjukskrivning och

    högerextremism. Målsättningen med boken är att skapa en bro mellan inomvetenskapliga

    debatter, offentlig praktik och politik. Här erbjuds kortare texter

    som på ett överskådligt sätt angriper praktikrelevanta ämnen utan att göra

    avkall på den vetenskapliga kvaliteten. Vissa texter erbjuder forskningsöversikter

    och reder ut oklarheter i teoretiska debatter, medan andra presenterar resultat

    av empirisk forskning.

    Offentlig verksamhet i utveckling

    (FOVU) är en tvärvetenskaplig forskarskola

    i samarrangemang mellan Örebro kommun och Örebro universitet. Avsikten är

    att gemensamt bygga en miljö för att stödja kommunalt utvecklingsarbete, samla

    och inrikta forskningsgrupper vid universitetet kring kommunala utvecklingsfrågor

    samt att ge skjuts åt svensk forskning inom frågor som gäller demokrati,

    styrning och effektivitet på kommunal nivå.

  • 45.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Linde, Jonas
    Department of Comparative Politics at the University of Bergen, Norway.
    Öhrvall, Richard
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Research Institute of Industrial Economics, Stockholm, Sweden.
    Distrust in Utopia?: Public Perceptions of Corruption and Political Support in Iceland before and after the Financial Crisis of 20082016In: Government and Opposition, ISSN 0017-257X, E-ISSN 1477-7053, Vol. 51, no 4, p. 553-579Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    In the middle of the first decade of the twenty-first century Iceland was ranked as the least corrupt country in the world by Transparency International and enjoyed top positions in most comparative indices of governance and development. In 2008 the banking system collapsed and the country found itself in a serious financial crisis, a crisis which some observers believe was caused by clientelism and other forms of behaviour related to corruption. This article sets out to analyse how the crisis affected general political support and, in particular, the importance of perceptions of corruption in that process. Using survey data we show that political support plummeted after the crisis and that public evaluations of the extent of corruption became the most important determinant of support. The results have implications for how we ought to approach the issue of corruption, even in so-called ‘least corrupt’ settings. The findings also call into question the validity and reliability of frequently used measures of corruption and governance.

  • 46.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Linde, Jonas
    University of Bergen, Norway .
    Öhrvall, Richard
    Research Institute of Industrial Economics, Stockholm, Sweden.
    Not so Fair after All? Perceptions of Procedural Fairness and Satisfaction with Democracy in the Nordic Welfare States2014In: International Journal of Public Administration, ISSN 0190-0692, E-ISSN 1532-4265, Vol. 37, no 2, p. 106-119Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Nordic countries are known for their well-functioning public administrations. In indices measuring control of corruption and the quality of the rule of law, they frequently occupy toppositions. However, as we demonstrate in this article, a country’s top position in comparative indices does not automatically imply that citizens view the state of affairs in the same way as depicted by experts. The observation is in no way trivial: Drawing on theories of procedural fairness, we go on to show—statistically, using individual level data—that widespread public perceptions about the unfairness of civil servants may have a negative effect on the legitimacy of the political system even in so-called high-trust and “least corrupt” settings such as the Nordic ones.

  • 47.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Loxbo, Karl
    Linnéuniversitetet, Växjö, Sweden.
    Öhrvall, Richard
    Statistiska Centralbyrån, Stockholm, Sweden.
    Anti-Immigrant Parties, Local Presence and Electoral Success2012In: Local Government Studies, ISSN 0300-3930, E-ISSN 1743-9388, Vol. 38, no 6, p. 817-839Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Does the local organisational presence of anti-immigrant parties affect their chances for electoral success? In order to answer this question, the article explores the potential of a supply-oriented explanation to anti-immigrant party success by examining the electoral advancements the Sweden Democrats (SD) made in the 2006 and 2010 elections. Our results indicate that traditional demand-side explanations to anti-immigrant party success can be successfully complemented by an ‘internal supply-side argument’ to make the electoral fates of these parties more intelligible. Whether the SD had a local organisational presence had a substantial effect on its results in the national election and on the probability of gaining representation in local councils. Thus, the party’s fate in the national as well as local elections was largely determined by whether or not it had a local organisational presence in Swedish municipalities.

  • 48.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Moodysson, Jerker
    Lunds universitet, Lund Sverige.
    Öhrvall, Richard
    Linnéuniversitetet, Växjö, Sverige.
    Lokal och regional tillväxtpolitik: Vad kan och bör offentliga aktörer göra2011Report (Other academic)
  • 49.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Oscarsson, Henrik
    Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
    Röstdelning i Sverige2015In: Fragment: SOM-undersökningen 2014 / [ed] Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson och Maria Oskarson, Göteborg: Göteborgs universitet, 2015, p. 361-376Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel riktar vi uppmärksamheten mot en bestämd aspekt av medborgarnas förhållande till kommunerna: röstdelning, fenomenet att rösta på olika partier i val till olika politiska nivåer. Huvudfokus ligger på frågan i vad mån väljarna gör självständiga och informerade val när de väljer att rösta på olika partier i nationella respektive kommunala val.

  • 50.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Persson, Mikael
    Göteborgs universitet.
    Ingen partikris, trots allt?2014In: Mittfåra & marginal: SOM-undersökningen 2013 / [ed] Annika Bergström och Henrik Oscarsson, Göteborg: SOM-institutet , 2014, p. 407-420Chapter in book (Other academic)
12 1 - 50 of 72
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf