liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aretun, Åsa
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Barns ”växa vilt” och vuxnas vilja att forma: Formell och informell socialisation i en muslimsk skola2007Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the thesis is to examine how children as social beings and actors form themselves within the framework of a school institution that adults have set up in order to shape them in deliberate ways through nurturing education. The study is based on long-term fieldwork in a Muslim faith school in Sweden.

    Muslim schools have aroused a great deal of debate in Swedish society.

    Opponents have argued that Muslim schools lead to segregation and social exclusion, that these schools risk not promoting the fundamental values of society and that children in these schools are met by religious propaganda. Advocates of these schools have maintained that in public schools the Muslim identity is eroded by ignorance, lack of understanding and racism. Muslim schools instead offer children knowledge of their culture and religion in a way that enhances their identity and makes them secure and whole human beings who can be integrated into society. The debate reflects that school institutions function as loci for contested forms of socialisation in society; national, ethnic, religious, or the struggle of other groups for cultural production and social reproduction in which they are united in the role and importance attached to the school institution in the shaping of young people. In the debate children appear as passive receivers and products of adults’ upbringing and education, which represents both threat and opportunity.

    The debate around Muslim schools reflects adult-centred ideas of socialisation, where the adults’ upbringing and education is placed at the centre of the process in which children are formed into social persons. What emerged from this study is that children are social actors who shape themselves and that this shaping is more of an informal social process than a formal education process. The study raises the profile of how the school constitutes an environment in which children are in the majority and adults in the minority; a social environment in which children have significantly more social contact and a greater number of social relations with each other than with adults. The school as a child-centred social environment is reflected in the fact that it is principally children who shape each other rather than adults shaping children.

  • 2.
    Aretun, Åsa
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Children's identity work, politics and integration: Shiite children relate to Swedish society2002In: The politics of childhood, 3rd International Conference,2002, 2002Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

      

  • 3.
    Aretun, Åsa
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Flickor och populärkultur: en arabisk friskola2007In: Religiösa friskolor i Sverige / [ed] Jenny Berglund, Göran Larsson, Lund: Studentlitteratur , 2007, 1, p. 241-261Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

       Vad är en religiös friskola? Hur många religiösa friskolor finns det i Sverige? På vilka olika sätt kan religiösa friskolor fungera? Denna bok ger en introduktion till och överblick över området religiösa friskolor i Sverige. Utifrån olika perspektiv beskriver och diskuterar författarna etableringen av kristna, muslimska, judiska och hinduiska friskolor såväl som kritiken och debatten kring dessa. Syftet är att presentera och kritiskt diskutera den religiösa och pedagogiska mångfald som utmärker religiösa friskolor i Sverige, samt belysa och fördjupa diskussionen om existensen av dessa skolor. Boken innehåller dessutom ett omfattande appendix med nationella och internationella lagar och regler som berör religiösa friskolor i Sverige. Antologin vänder sig främst till lärarstudenter och studenter inom bl.a. religionsvetenskap och  sociologi men också till verksamma skolledare, lärare, skolpolitiker och andra som arbetar med  eller studerar frågor som rör religion, mångkultur och integration.

  • 4.
    Aretun, Åsa
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Från ungdomsgårdar till kulturarena: Omläggning av ungdomsverksamhet för kulturskapande, kreativitet och entreprenörskap2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

     

    In   2009,  Katrineholm   Municipality   received  funding   from   the Swedish  National  Institute   of  Public  Health  for  local  cross-sector initiatives  to  promote   children’s  and  young  people’s  health.  This report  deals with one  such  initiative  – the  Young People’s Cultural and  Recreational  Centre.  The background  of the  initiative  was that young  people  were  dissatisfied  with  the  way in  which  the  Young People’s   House,    which   had   opened    a   few   years   earlier    in Katrineholm,  had  turned  out.  It had  not  become  the  kind  of social hub  and  after-school  hang-out  many  had  hoped  for, had  hoped  for and   social  events   were  limited   to  occasional  weekend   concerts. Started   by  the   former   public   health   committee   of  Katrineholm Municipality,  the initiative was designed  to increase  young people’s influence  on the activities offered by the Young People’s House  and their  participation  in them,  with the aim  of enhancing  accessibility. The organisation  responsible  for the operations of the Young People’s House   was  the  culture  and  tourism   committee.   The  culture  and tourism  committee  started  the  Young People’s House  to create  an arena for aesthetic and other cultural activities aimed at young people. However,  initially,  the  resources   allocated  to  the  operations   were inadequate.  The report shows how this health-oriented initiative was absorbed into the ongoing efforts of the committee  and its associated administration to phase  out the youth centres  in order  to reallocate resources to a cultural arena for young people – an effort that came to be  justified   from   a  health   perspective.   The  municipal   executive eventually took over the responsibility  for implementing the cultural arena in conjunction  with a decision to house the arena in a group of old   locomotive   sheds.   The   locomotive   sheds   were   extensively renovated and rebuilt, which was very costly. The report explains how the cultural  arena  was absorbed  into municipal  development  policy, which presents  spaces for cultural activities for young people as a way to enhance  the community’s  appeal and attract creative inhabitants. The report discusses  this course of events and its outcome in relation to issues of young people’s participation  and influence.

  • 5.
    Aretun, Åsa
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    På jakt efter somaliska barn i Bilbo: reflektioner kring svårigheter att få barn som informanter1999In: Antropologiska studier, ISSN 0345-0902, Vol. 64-65, p. 43-55Article in journal (Refereed)
  • 6.
    Aretun, Åsa
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ungdomars utsatthet i bostadsområden: Trygghetsprinciper för fysisk planering2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Idag görs allt fler undersökningar lokalt och nationellt som visar att människor kan vara rädda för att förflytta sig utomhus i sitt bostadsområde. Den här publikationen syftar till att erbjuda ett forskningsbaserat verktyg för analys av hur den fysiska planeringen av vägnät och bebyggelse bidrar till trygga respektive otrygga transportrum i bostadsområden samt hur dessa kan förändras för ökad trygghet. Med termen transportrum åsyftas vägbanan och det omgivande fysiska rummet som människor ser vid förflyttning från en destination till en annan. Publikationen bygger på att samtidig närvaro av människor i transportrummet representerar trygghet – en utgångspunkt som influerats av forskningen om Space Syntax. Samtidig närvaro kan åstadkommas enligt två grundprinciper: 1) Rumslig och visuell kontakt mellan människor som förflyttar sig utomhus. Denna typ av närvaro är kopplad till trafikflöden, rörelseekonomin på olika vägnät, vilket vidare påverkas av nätens struktur och deras geografiska placering i förhållande till varandra. 2) Rumslig och visuell kontakt mellan människor som förflyttar sig utomhus och människor som befinner sig inomhus, vilket sätter fokus på nätens placering i förhållande till bostadshus respektive gröna friytor.

    Barn och framförallt äldre barn, tonåringar är en kategori invånare som förflyttar sig mycket i bostadsområden. Till skillnad mot många vuxna har de områdesbaserade sociala nätverk; kompisar som bor på olika håll i området som deras vardagliga förflyttningar är kopplade till. Publikationen och den analys av risker som behandlas motsvarar dessa tonåringars trygghets- och rörelsebehov, men rör också andra invånare som bedriver ett rikt socialt liv i bostadsområden. I litteraturen kring ”trygga bostadsområden” framställs tonåringar ganska esidigt som de vilka medför risk för andra åldersgrupper. Det hänger samman med att majoriteten brott i bostadsområdens utemiljöer begås av tonåringar. Det rör sig emellertid om en minoritet. Majoriteten begår inte brott. Under senare år har det alltmer uppmärksammats att de brott som tonåringar begår framförallt riktas mot jämnåriga. Det gäller exempelvis kränkningar, trakasserier, ofredande, hot och våld samt rån. Dessa risker existerar i skolan och på fritiden. På fritiden sker de utomhus och är direkt kopplade till förflyttningar.

    Ett ytterligare syfte med publikationen är att belysa tonåringars specifika risksituation i bostadsområden; risker som har sin grund i deras ålder. Rädsla och risk utomhus är något som utspelar sig mellan människor och som varierar med avseende på kön, ålder, klass och etnicitet. Det är välkänt att kvinnor undviker mörka och folktomma transportrum eftersom risker utgörs av okända, potentiella våldtäktsmän som använder mörkret för att gömma sig och överraska sitt offer. Mot bakgrund av denna könsstrukturerade risksituation är det adekvat med trygghetsåtgärder såsom bra belysning och låga buskage. Denna typ av åtgärder hjälper dock inte om de som utsätts och de som utsätter är kända för varandra och där de senare inte gömmer sig, vilket gäller för tonåringar. Eftersom tonåringar är flitiga brukare av bostadsområdens utemiljöer är det viktigt att utforma trygghetsåtgärder som svarar mot deras risksituation. De sociala mekanismerna i denna situation och hur dessa samspelar med den fysiska miljön är relativt okända i jämförelse med exempelvis risker för kvinnor. Det är nödvändigt att ha kunskap om sociala mekanismer och förhållanden för att kunna utarbeta effektiva fysiska åtgärder. I den här publikationen ägnas därför relativt stort utrymme till att belysa risksituationen för tonåringar i bostadsområden.

    Publikationen är ett resultat av forskningsprojektet Ökad rörelsefrihet för pojkar och flickor inom transportsystemet som bedrivits vid Tema Barn, Linköpings universitet i samarbete med teknik och Samhällsbyggnadsnämnden i Linköpings kommun, och som finansierats av forskningsrådet Vinnova och myndigheten Vägverket. I appendix finns en utförligare beskrivning av projektets design och genomförande samt empiriska resultat. Projektets syfte har varit att utforska förhållandet mellan tonåringars mobilitet, risker och fysisk planering av bostadsområden. Projektet har bestått i en fallstudie av bostadsområdet Lambohov i Linköpings kommun. De illustrationer som förekommer i publikationen är hämtade från detta bostadsområde.

    Publikationen inleds med en redogörelse av vilken typ av bostadsområden som fokuseras, bakgrund och forskningsanknytning samt en genomgång av de trygghetsprinciper som berörts ovan. Därefter behandlas tonåringars risksituation, rörelsemönster och trygghetsbehov. Den sista delen av publikationen ägnas åt att illustrera hur otrygga transportrum i bostadsområden kan analyseras och förändras för ökad trygghet. Även när det rör denna del fungerar bostadsområdet Lambohov som illustrerande exempel.

  • 7.
    Aretun, Åsa
    et al.
    Tema Barn Linköpings universitet.
    Aretun, Åsa
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    En muslimsk familjeflicka "som andra ungdomar": Identitet social logik och verklighet bland flickor på en arabisk friskola2004In: Svensk religionshistorisk årsskrift, ISSN 0283-0302, Vol. 13Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

        

1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf