liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 69
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    1970: talet2006Ingår i: Samhällsforskning 2006.: Betydelsen för människorna, hembygden och regionen av ett slutförvar för använt kärnbränsle. / [ed] Svensk kärnbränslehantering AB, Stockholm: Svensk kärnbränslehantering AB , 2006, s. 136-157Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna årsbok ges en bild av den forskning som fått stöd inom ramen för SKB:s satsning på samhälls- och beteendevetenskap samt humaniora. Åtta forskargrupper presenterar sina perspektiv och preliminära resultat. Många viktiga frågor behandlas i årsboken: Har attityderna till kärnavfallet förändrats i platsundersökningskommunerna under 2000-talet?

    Hur ser utvecklingen där ut jämfört med landet i övrigt och vad ligger bakom människors olika ställningstaganden? Vilka resurser kan det lokala näringslivet i platsundersökningskommunerna uppskattas ha inför upphandlingsbehoven när slutförvarsprojektet ska genomföras?

    Vilka lokala socioekonomiska och befolkningsmässiga effekter kan man förvänta sig? Hur tillvaratas allmänhetens, experternas och myndigheternas argumentation och ståndpunkter i samrådsprocessen? Hur förhåller sig den nationella strategin och lagstiftningen till EUmedlemskapets regelsystem och till andra internationella överenskommelser? Vilken är bakgrunden till de vägval som gjorts – och inte gjorts – när det gäller hanteringen av kärnavfall och använt kärnbränsle i Sverige? Varför hamnade hanteringen av använt kärnbränsle i den nationella politikens centrum på 1970-talet och vilka var debattens centrala argument?

    Dessa frågeställningar belyses närmare i årsbokens olika kapitel. Bidragen beaktar såväl den dagsaktuella situationen som de processer och överväganden som lett fram till dagens vägval. I boken presenteras först några kapitel som tar upp situationen idag. De båda inledande kapitlen diskuterar attityder till kärnavfallet, i platsundersökningskommunerna och i Sverige i stort, samt ger en bild av hur människor resonerar kring hur hembygd och framti kan komma att påverkas av ett slutförvar under många tusen år. Sedan följer analyser av det lokala näringslivets kapaciteter och den socioekonomiska, respektive befolkningsmässiga betydelsen av att slutförvaret förläggs till Östhammar eller Oskarshamn. Andra aktuella teman som tas upp är hur samrådet har utvecklats lokalt samt hur besluten kring hanteringen av kärnavfallet påverkas av nationell, regional och internationell lagstiftning.

    Attityder, engagemang och vägval påverkas inte enbart av aktuella förhållanden och processer. Historiska händelser och avgöranden styr ofta direkt eller indirekt tankar och handlingar i specifika banor. Det är därför betydelsefullt att också hålla ett öga i backspegeln för att bättre förstå de komplexa sammanhang och utvecklingsprocesser som påverkat dagens och morgondagens beslut. SKB:s samhällsforskningsprogram har därför stött även tillbakablickande forskning. Här presenteras bidrag från två sådana projekt.

    Det första handlar om övervägandena bakom Sveriges och andra länders val av strategier för hantering av använt kärnbränsle och det andra om efterkrigstidens politiska debatt där kapitlet i denna årsbok fokuserar på 1970-talet, då en tidigare strategi kring kärnavfallet kom att ifrågasättas och ändras.

  • 2.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Among demons and wizards: the nuclear energy discourse in Sweden and the re-chantement of the world2010Ingår i: Bulletin of Science, Technology & Society, ISSN 0270-4676, E-ISSN 1552-4183, Vol. 30, nr 1, s. 43-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 1956, the Swedish Parliament decided to invest in a national nuclear energy program. The decision rested on the conviction that it would be in the interest of the nation to use the assets of natural uranium, the advanced reactor technology, and the expertise on nuclear physics that the country had at its disposal. Since the decision concerned the largest investment ever in Swedish industrial politics, the scientists and engineers had to promise that it would lead to a prosperous future. In this article, the utopian discourse and the rhetoric that were developed to support the Swedish nuclear energy program are analyzed. An important conclusion is that the scientific, technological, political, economic, and moral discourse was not sufficient to create political and civil support. Instead, the scientists and engineers had to turn to the world of myths. Thereby, the conflicts between nuclear physics and magic, scientific objectivity and demons, and rationalistic belief in progress and irrational ideas of faith were dissolved. In Sweden, as in many other Western countries during the 1950s, the world was not disenchanted, but re-enchanted.

  • 3.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att ersätta kärnkraften med bioenergi: Om en omstridd idé i den offentliga energipolitiska debatten i Sverige 1979-20002009Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Bergsäkert eller våghalsigt?: Frågan om kärnavfallets hantering i det offentliga samtalet i Sverige 1950-2002.2006Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

      Vilka risker är förenade med hantering av högaktivt kärnavfall? Var skall det förvaras? Hur skall en anläggning för säker slutförvaring utformas? Kan det överhuvudtaget finnas någon lösning som är säker för all framtid? Hur kan vi i så fall veta det?Sådana frågor har ägnats stort utrymme i det offentliga samtalet i Sverige sedan planerna på ett svenskt kärnkraftsprogram vann gehör i riksdagen på 1950-talet. Om frågorna i stort sett varit de samma har svaren varierat desto mer. Såväl kraftindustrins som miljörörelsens företrädare har förändrat sina förhållningssätt och sanningsanspråk i takt med att de tekniska, politiska, ekonomiska, vetenskapliga och kulturella omständigheterna har skiftat. I denna bok skildrar Jonas Anshelm förskjutningarna i värderingsmönstren och försanthållandena i en av det sena 1900-talets mest konfliktfyllda miljöfrågor.Jonas Anshelm är professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.

  • 5.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bevarandeopinionen som vann gehör1993Ingår i: Modernisering och kulturarv / [ed] Jonas Anshelm, Stockholm, Stehag: B. Östlings bokförl. Symposion , 1993, s. 299-394Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Bland trollkarlar och demoner1996Ingår i: Vest: journal for science and technology studies, ISSN 0238-6025, Vol. 1996:1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Den nya alternativrörelsen2004Ingår i: Krävs energi i samhällsplaneringen?: en antologi / [ed] Gösta Blücher och Göran Graninger, Linköping: Vadstena Forum , 2004, s. 119-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Det gröna folkhemmet. Striden om den ekologiska moderiniseringen i Sverige.2002Ingår i: Naturen som brytpunkt: om miljöfrågans mystifieringar, konflikter och motsägelser / [ed] Johan Hedrén, Stockholm, Stehag: Symposium , 2002, s. 34-61Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Här analyserar forskare från olika ämnen en rad frågor som på olika sätt har att göra med naturen som angelägenhet för det moderna projektet.

  • 9.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Det nödvändigas omöjlighet och det omöjligas nödvändighet. Om utopin i Eyvind Johnsons roman 'Strändernas svall'2005Ingår i: Frigörare?: Moderna svenska samhällsströmmar / [ed] Martin Kylhammar, Michael Godhe, Stockholm: Carlssons , 2005, 1, s. 254-272Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Författarna skriver om svenska samhällsdrömmar efter andra världskriget. Vilka visioner finns om det goda samhället och vad står de för? Vilka personer engagerar sig i nuet för framtidens skull? Frigörare är personer, saker och ting som gjort anspråk på att befria oss och hjälpa oss att skapa ett bättre samhälle.

  • 10.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Det vilda, det vackra och det ekologiskt hållbara: om opinionsbildningen i Svenska naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges natur 1943-20022004Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Från energiresurs till kvittblivningsproblem - om kärnavfallsdebatten i Sverige mellan 1950 och 1970.2005Ingår i: Samhällsforskning 2005.: Betydelsen för människorna, hembygden och regionen av ett slutförvar för använt kärnbränsle. / [ed] Svensk kärnbränslehantering AB, Stockholm: SKB , 2005, s. 65-86Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Det tog över tjugo år från att det svenska kärnkraftprogrammet började planeras till att frågan om kärnavfallet blev föremål för en offentlig kontrovers, där olika uppfattningar och kärnkraftens önskvärdhet ställdes mot varandra. Från 1950 till 1960-talets andra hälft var det endast några få debattörer som påtalade några nämnvärda risker med de radioaktiva restprodukterna. I efter-handsperspektivet kan detta te sig märkligt. Hur var det möjligt? "Frågan besvaras i denna artikel."        

  • 12.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Från energiresurs till kvittblivningsproblem. Frågan om kärnavfallets hantering i det offentliga samtalet i Sverige, 1950-2002.2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

      

  • 13.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Förnuftets brytpunkt: om teknikkritiken i P C Jersilds författarskap1990Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Modern technology has enabled us to realise objectives our forebearers could only dream of. Our capacity to do both good and evil has grown dramatically. With these new capacities ensue extremely weighty moral responsibilities.

    P C Jersild is a Swedish author who has dedicated his work to the investigation of morality in the technological society. This is why his authorship has been chosen as the object for analysis in this thesis. The analysis of Jersild's work is divided inta two sections. The first of these (chapters 3-5) has the character of a general survey and therefore follows a chronological disposition. We follow the changing course of Jersild's authorship in relation to the changing face of public debate. In addition to relativety detailed interpretations of individual texts and analyses of the motif of technology criticism, Jersild's literary production is campared with his social commentary and brief reflections on the public reception of his books are offered. In this fashion the foundations for the second half of the study which is camposed of four thematic chapters (chapters 6-9) are laid. This thematic approach focuses on several essential issues in Jersild's discussion of technology. Consequently, abstraction and generalization tend to assume a more significant position.

    It is shown in this thesis that Jersild critically assesses modern technology as both abstract rationality and concrete lived experience and pennits both perspectives to enrich and stimulate each other. In his discussion of modern technology and its social implications, Jersild repeatedly retums to essentially the same situation: the individual who has teen placed in a predicament due to a harmful pattern of technological development. However, each time he returns to this unsatisfactory situation he views it from a different perspective. He views it through the eyes of a bureaucrat, psychologist, engineer, factory worker, housewife, child, pensioner, lonely alcoholic, hospital patient and animal. This versatility of perspective imbues his narrative with a prismatic acuity; the image of a technological society is complemented and enlarged with every new angle of approach.

    Jersild's work can be seen as a critical investigation of those areas of modern society where the "modem project" has gone astray; where a cognitive-instrumental rationally has been allowed to suppress moral-practical reason. In spite of this criticism, it is made clear, Jersild remains a faithful disciple of the Enlightenment and defends modemity; albeit with restrained optimism and a critical scepticism which continually encaurages reflexivity and a sense of moral responsibility. He reclaims a normative fraction and a measare of critical reason which can be used to advance rather than dismantie the "modem project". Somewhat magniloquently, it can be asserted that Jersild' s work is characterised by an attempt to establish a sensible moral argumentation capable of resening the "modern project" from self-inflicted ruin.

  • 14.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Förord1993Ingår i: Modernisering och kulturarv / [ed] Jonas Anshelm, Stockholm, Stehag: B. Östlings bokförl. Symposion , 1993Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Industrisamhället och det folkliga kulrutarvet - ett tema i Martin Kochs författarskap1994Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Industrisamhället och det folkliga kulturarvet: ett tema i Martin Kochs författarskap1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kampen om klimatet: miljöpolitiska strider i Sverige 2006-20092012Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kraftproduktion och miljöoppinion: Kritiken av vindkraftens miljöpåverkan och den som riktats mot övriga kraftslag2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Alla typer av storskalig elproduktion i Sverige har mött någon sorts miljömotstånd, och kan sägas stå i konflikt med ett eller flera av de nationella miljömålen. Detta innebär att valet av energislag inte endast handlar om teknisk-ekonomiska beräkningar utan också involverar beslut om vilka miljökonsekvenser som är att föredra, och även vilken miljöopinion som ska hörsammas. Argumenten mot användandet av en viss energikälla bestämmer delvis vilka argument som kan aktualiseras i relation till en annan energikälla. Föreliggande rapport analyserar miljöopinionen mot vindkraft i Sverige och skillnader mellan denna opinion och andra energirelaterade miljöopinioner.

  • 19.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kärnavfallets hantering - ett föränderligt problem2009Ingår i: Världens gång - teknikens utveckling, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 161-176Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Kärnavfallshanteringens föränderliga natur.2007Ingår i: Samhällsforskning 2007. Betydelsen för människorna, hembygden och regionen av ett slutförvar för använt kärnbränsle., Stockholm: Svensk kärnbränslehantering , 2007, s. -177Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna årsbok presenteras forskning som fått stöd inom ramen för SKB:s satsning på samhälls- och beteendevetenskap samt humaniora. Sju forskare presenterar sina perspektiv och resultat. Ett brett spektrum av frågor behandlas: Vilka moraliskt bjudande frågeställningar aktualiseras av slutförvarsfrågan? Vem har skyldigheter och ansvar?

  • 21.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Mellan frälsning och domedag :: om kärnkraftens politiska idéhistoria i Sverige 1945-19992000Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Modernisering - det instrumentella förnuftets seger1995Ingår i: I tider av uppbrott / [ed] Jonas Anshelm, Stockholm, Stehag: B. Östlings bokförl. Symposion , 1995, s. 96-123Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Modernisering och kulturarv - ett angeläget forskningsområde1991Ingår i: Vest: journal for science and technology studies, ISSN 0238-6025, Vol. 1991:1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 24.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Myten om den mätbara miljöförstöringen2002Ingår i: Tvärsnitt, ISSN 0348-7997, Vol. 2002:1, s. 68-76Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Myten om det instrumentella förnuftet1997Ingår i: Framsteg, myt, rationalitet / [ed] Bengt Molander och May Thorseth, Göteborg: Daidalos , 1997, s. 67-90Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    PC Jersild - det moderna projektets kritiske försvarare1990Ingår i: Nytt Norsk Tidsskrift, ISSN 0800-336X, E-ISSN 1504-3053, Vol. 1990:1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 27.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Pragmatisk rationalism eller besinningens tvivel: Om ett försök att skapa en alternativ svensk miljöpolitik2002Ingår i: Naturen som brytpunkt: om miljöfrågans mystifieringar, konflikter och motsägelser / [ed] Johan Hedrén, Stockholm, Stehag: Symposium , 2002, s. 127-164Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Här analyserar forskare från olika ämnen en rad frågor som på olika sätt har att göra med naturen som angelägenhet för det moderna projektet.

  • 28.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rekordårens tbc: Debatten om trafiksäkerhet i Sverige 1945-19652005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Biltrafikens många offer omges i Sverige av en märklig tystnad. Har verkligen detta varit fallet under hela den period som förflutit sedan massbilismens genombrott under 1950-talet? I forskningen kring bilismens historia i Sverige påstås genom-gående att perioden från 1950-talets inledning till mitten av 1960-talet utgjorde bilismens -gyllene år-, att bilismen under dessa år omgärdades av en grundmurad teknikoptimism och att det saknades en djupgående debatt som ifrågasatte bilismens sociala och medicinska följder. I denna studie påvisas tvärtom att det under den aktuella perioden fördes en djup-gående, existentiell, politisk, socialmedicinsk, teknisk och moralisk debatt i ämnet på svenska dagstidningars ledar- och kultursidor samt i berörda tidskrifter. Debatten mellan 1950 och 1965 var mer ifrågasättande, allvarligt upprörd och förtvivlad än någonsin senare. Biltrafiken tolkades av läkare, jurister, journalister och många andra under perioden som samtidens största folkhälsoproblem, att jäm-föra med tbc, och deras ifrågasättande av bilismen antog stundtals civilisations-kritiska proportioner. Det höga antalet trafikskadade och förolyckade spred en oro, skräck och ångest som inte lät sig förträngas. Om detta handlar Rekordårens tbc.

  • 29.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Skall vetenskapen rädda oss?1996Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Socialdemokraterna och miljöfrågan. Om framstegstankens paradoxer1995Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Teknokrati - teknikernas makt eller teknikens?1990Ingår i: Teknokrati, arbete, makt / [ed] Svante Beckman, Stockholm: Carlssons , 1990, s. 270-293Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Trafikdöden under 1950-talet - debatten om ett nytt folkhälsoproblem och dess orsaker2008Ingår i: Resande, planering, makt, Lund: Arkiv förlag , 2008, 1, s. 197-222Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning har en viktig roll i att bredda kunskapsunderlagen för svensk transportplanering. Den här boken gör just det. Den har författats av forskare inom forskarnätverket FAST, ett samarbete mellan Linköpings universitet och VTI. Resande, planering, makt presenterar flera spännande nya perspektiv på resande och transporter.Boken vänder sig till alla som på något sätt arbetar med, forskar om eller intresserar sig för transporter och transportplanering. Några av de frågor som behandlas är kvinnors och äldres villkor i trafiken, regionförstoring, medborgarinflytande och riskhantering."En av den här bokens förtjänster är att den i hög grad handlar om olika aspekter av makt: makten att formulera problemen och makten att tolka förutsättningarna för beslut och planering."- Emin Tengström, professor emeritus, avdelningen för humanteknologi vid Göteborgs universitet.

  • 33.
    Anshelm, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vattenkraft och naturskydd: En analys av opinionen mot vattenkraftsutbyggnaden i Sverige 1950-1990.1992Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ellegård, Kajsa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rohracher, Harald
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Socio-technical perspectives on sustainable energy systems2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Galis, Vasilis
    IT University, Copenhagen, Denmark.
    (Re-)constructing nuclear waste management in Sweden: the involvement of concerned groups2015Ingår i: Socio-technical perspectives on sustainable energy systems / [ed] Jonas Anshelm, Kajsa Ellegård, Jenny Palm, Harald Rohracher, Linköping: Linköping University , 2015, s. 241-283Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Galis, Vasilis
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    (Re-)constructing Nuclear Waste Management in Sweden: The Involvement of ConcernedGroups, 1970–20102011Ingår i: Integrated Waste Management - Volume II / [ed] Sunil Kumar, Rijeka, Croatia: InTech , 2011, 1, s. 401-430Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden constitutes a leading nation concerning developing technological solutions for final disposal of spent nuclear fuel. The KBS-3 solution that is now to be implemented in Östhammar, northeast of Stockholm, has become a reference concept for the program for sustainable nuclear power within the EU. A common understanding is that the Swedish solution is the outcome of a political culture characterized by consensus making and cooperation. In this paper, we argue that such an understanding is misleading. On the contrary, we show that the Swedish solution is a product of severe conflicts between concerned groups (the antinuclear movement, environmental organizations, local resistance groups, oppositional scientists, journalists, and intellectuals) and the nuclear energy industry. In this paper, we investigate the efforts performed by concerned groups in Sweden and their effects on the KBS-3. The concept of concerned groups describes a dynamic process by which different types of groups transform depending on their negotiability and their participation (or not) in the configuration of technoscientific phenomena. Thus, we also analyze how the critique, actions and research of concerned groups underwent a qualitative transition related to the degree to which they participated in the scientific, technological and political configuration of the final depository for spent nuclear fuel: from radical deconstruction of technoscientific initiatives coming from the nuclear energy industry, to co-construction of the technical solution KBS-3, to a reconstructivist agenda, that is, the production of knowledge and technical solutions potentially usable by nuclear engineers and politicians beyond the research efforts of the nuclear energy industry.

  • 37.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Galis, Vasilis
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Politics of High-Level Nuclear Waste Management in Sweden: on Confined Research versus Research in the Wild.2009Ingår i: Environmental Policy and Governance, ISSN 1756-932X, Vol. 19, s. 269-280Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2010, the Swedish nuclear energy industry is expected to announce a proposal for the final storage of high-level nuclear waste in bedrock. The underground storage concept is attracting increasing interest from other countries in Europe. Because of the nature of Swedish political culture, the development of the actual method for final disposal is commonly perceived as resting on consensus and democratic cooperation. However, this paper argues that the aforementioned disposal method instead represents the outcome of intense conflict between the nuclear energy industry and the anti-nuclear movement. Accordingly, any investigation of the technical and political solutions to controversial environmental problems should involve the study of lay people and social movements. The present study does so, employing theoretical notions from science and technology studies that allow the analysis to conceptualize actions and strategies (enactments) of the nuclear energy industry (confined research) and the anti-nuclear movement (research in the wild).

  • 38.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Gyberg, Per
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Hultman, Martin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Samhället, tekniken och säkerheten - En förstudie2006Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Depoliticization, Repoliticization, and Environmental Concerns: Swedish mining Politics as an Instance of Environmental Politicization2018Ingår i: ACME: An International E-Journal for Critical Geographies, ISSN 1492-9732, E-ISSN 1492-9732, Vol. 17, nr 2, s. 561-596Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An argument within the wider theory of postpolitics that has gained traction over the last decade is that environmental concerns in general, and climate policy in particular, are especially conducive to depoliticization. In this paper, we take issue with this notion by presenting an empirical case study of the repoliticization of Swedish mining and then, on the basis of this analysis, offer theoretical reflections on how to better understand depoliticization and repoliticization of the environment. We argue for the use of a narrow definition of 'depoliticization', and that sufficient attention must be paid to temporal and scalar differentiation of continuous processes of de- and repoliticization, and that normative assumptions of what constitutes the genuinely political should be abandoned. We argue that environmental concerns harbour large potential for effective politicization, and that this politicization occurs as a response to depoliticization, through concurrent, cross-fertilizing and intertwined processes of repoliticization across scales both inside and outside of formal channels of government, whereby previously depoliticized state agencies may become crucial.

  • 40.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Epilog2018Ingår i: Svensk gruvpolitik i omvandling: Aktörer, kontroverser, möjliga världar / [ed] Jonas Anshelm, Simon Haikola och Björn Wallsten, Gidlunds förlag, 2018, s. 233-239Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska gruvpolitiken under 2000-talet kan i stora drag sammanfattas som präglad av ett pånyttfött intresse från statligt håll för framförallt de exploateringsmässiga förutsättningarna för gruvindustrin, och en social mobilisering på lokal såväl som nationell nivå mot den förda politiken. Denna utveckling har ägt rum i kontexten av en internationell så kallad »boom and bust« – konjunkturuppgång-följt av nedgång – vilken på avgörande vis har bestämt förutsättningarna för det statliga intresset för gruvindustrin liksom för lokala intressegruppers förhoppningar och farhågor gällande gruvindustriell expansion. Sådana konjunkturcykler är en naturlig del av all form av gruvverksamhet. Det kan därför finnas anledning att från dagens utsiktspunkt, med ett visst retrospektivt avstånd till den turbulenta tiden kring Northland Resources konkurs och vid en tid då världsmarknadspriser såväl som produktionssiffror verkar ha börjat klättra uppåt igen, ställa oss frågan vilka lärdomar vi har möjlighet att dra av just denna boom och bust.

  • 41.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kritiken av 2013 års mineralstrategi och framväxten av ett alternativ2018Ingår i: Svensk gruvpolitik i omvandling: aktörer, kontroverser, möjliga världar / [ed] Jonas Anshelm, Simon Haikola och Björn Wallsten, Möklinta: Gidlunds förlag, 2018, s. 55-74Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mellan hopp och förtvivlan: om förväntningar på gruvetablering ovanför polcirkeln2018Ingår i: Svensk gruvpolitik i omvandling: aktörer, kontroverser, möjliga världar / [ed] Jonas Anshelm, Siomon Haikola och Björn Wallsten, Möklinta: Gidlunds förlag, 2018, s. 151-173Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel försöker vi förklara hur förhoppningar, idéer och löften tillsammans skapade stora förväntningar på ett gruvprojekt i Pajala, ett demografiskt och ekonomiskt stagnerande samhälle ovanför polcirkeln, något som ledde till etableringen av en gruva som lades ned efter bara två års produktion. Syftet är att skapa en förståelse av hur de centrala aktörernas förväntningshorisonter formades av specifika intressen i förening med historiska föreställningar knutna till platsen. Särskilt intresse ägnas åt att analysera hur dessa förväntningar under en period förenades i en för de berörda aktörerna gemensam förväntningshorisont som drev projektet framåt. Vi visar också hur den gemensamma förväntningshorisonten upplöstes efter en likviditetskris i bolaget, vilket blottlade de avsevärda skillnaderna mellan de berörda aktörernas ståndpunkter, i samband med att de olika aktörerna återvände till sina utgångspositioner. Med andra ord undersöker kapitlet hur förväntningshorisonter formas kring storskalig, långsiktig och råvarubaserad industriproduktion i avfolkningsbygder, inom ramen för en ekonomi som i övrigt är inriktad på kortsiktig ekonomisk tillväxt, globala kapitalflöden och konsumtion.

  • 43.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Statlig reglering av gruvverksamhet i en post-fordistisk ekonomi: lokal utsatthet i hierarkins skugga2018Ingår i: Svensk gruvpolitik i omvandling: aktörer, kontroverser, möjliga världar / [ed] Jonas Anshelm, Simon Haikola och Björn Wallsten, Möklinta: Gidlunds förlag, 2018, s. 175-200Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 1900-talet försåg Norrland den svenska staten med råvaror som lade grunden för Sveriges utveckling till välfärdssamhälle. Den svenska ekonomin har dock efterhand alltmer inriktats på att skapa ekonomiska värden på andra sätt än genom råvaruutvinning och varuproduktion. Sverige har med andra ord omvandlats till det som ofta benämns som en post-fordistisk ekonomi,460 vilket ger upphov till frågor om vilket socialt ansvar staten ska ta på sig för platser som fortfarande är beroende av tung industri och varuproduktion för att upprätthålla sin lokala ekonomi och sysselsättning. Samtidigt har emellertid betydelsen av svensk gruvindustri understrukits i EUs råvaruinitiativ från 2008. Där bedöms självförsörjningen av råvaror inom EU som avgörande för framtiden.461 Sverige står för omkring 91 % av Europas järnmalmsproduktion och är en inom EU ledande producent av en rad andra strategiskt viktiga metaller.462 Den svenska regeringen har också i linje med EUs råvaruinitiativ understrukit sina ambitioner att skapa incitament för en intensifierad gruvverksamhet i landet.463 Som ett svar på såväl EUs initiativ som den parlamentariska oppositionens krav på reformering av gruvpolitiken lanserade alliansregeringen 2013 en Mineralstrategi, som syftade till att stödja och stimulera gruvverksamheten i landet, huvudsakligen genom nyliberalt färgad avreglering och undanröjande av potentiella hinder för gruvetableringar.464 Relationen mellan den svenska staten och lokalsamhällen som är beroende av utvinning och produktion av mineraler präglas således av utvecklingstendenser som kan antas motverka varandra, vilket gör dessa lokalsamhällens roll i statens industripolitik som helhet mycket oviss.

  • 44.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wallsten, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ojnarekonflikten och miljöfrågans återpolitisering2018Ingår i: Svensk gruvpolitik i omvandling: Aktörer, kontroverser, möjliga världar / [ed] Jonas Anshelm, Simon Haikola och Björn Wallsten, Möklinta: Gidlunds förlag, 2018, s. 75-99Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Historiskt sett så kan relationen mellan det liberalt kapitalistiska systemet och miljön beskrivas som en dubbel rörelse mellan ett kontinuerligt ökande resursuttag och statens ökade befogenheter att administrera miljöförstörande verksamheter.148 En viktig faktor för ett förbättrat skydd av miljön har parallellt med den liberala kapitalismens framväxt varit allmänhetens miljömedvetenhet, som har satt press på staten att införa miljömässigt motiverade regleringar. Givet hur ett nyliberalt beslutsfattande ofta verkar avpolitiserande, dvs. det strävar efter samstämmighet mellan grupper och en ökad grad av formalisering av sakfrågorna, har det blivit allt svårare för civilsamhället att påverka politiken. Detta beror också på att miljölagstiftningen anpassas för att gynna det privata kapitalets intressen, samtidigt som besluten ofta förläggs till teknokratiska processer i vilka ansvaret för miljön blir diffust.149 Trots detta utmanas avpolitiseringen av kontinuerliga försök till återpolitisering. Kraven höjs på att ansvar utkrävs av de politiker vars beslut påverkar livsbetingelserna för lokalsamhällen och deras omgivningar, och på att andra intressen än dem som gynnas och skyddas av ett avpolitiserat beslutsfattande också beaktas och tillåts påverka den politiska dagordningen....

  • 45.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wallsten, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svensk gruvpolitik i omvandling: Aktörer, kontroverser, möjliga världar2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2000-talet har svensk gruvpolitik tagit plats som en av de mest omdebatterade och omstridda inhemska miljöfrågorna. Den har engagerat människor över hela landet och över institutionella gränser, från lokala aktionsgrupper, genom nybildade protestnätverk till statliga myndigheter och riksdagen. Kanske inte trots utan just på grund av gruvindustrins långa historia i Sverige har den visat sig kunna alstra politiska energier gällande frågor som i allra högsta grad har relevans för dagens och morgondagens samhälle. Det är frågor som gäller vårt samhälles relation till naturen, statens relation till samhället, och minoritetsgruppers och enskildas rättigheter i relation till staten.

    Denna bok belyser genom fallstudier ett antal av de skärningspunkter där den statliga regleringen, den globala finans- och mineralmarknaden, samt lokala intressen, praktiker, förväntningar och farhågor har mötts och satt sin prägel på den svenska gruvpolitiken under 2000-talet. Tillsammans kan studierna läsas som ett vittnesmål om förnyade krav på statligt ansvarstagande för miljö, regional utveckling och ursprungsbefolkningsrättigheter i den långt drivna avregleringspolitikens tid.

  • 46.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hansson, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Battling Promethean dreams and Trojan horses: Revealing the critical discourses of geoengineering2014Ingår i: Energy Research & Social Science, ISSN 2214-6296, E-ISSN 2214-6326, Vol. 2, s. 135-144Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Geoengineering could counteract climate change by either altering the earth's global energy balance by reflecting sunlight or removing CO2 from the atmosphere. Geoengineering evokes various ethical and political challenges that are increasingly reflected in public debate and deliberation. Via a qualitative textual analysis of 1500 articles, we investigate discursive claims critical of geoengineering, considering what subjects are the most controversial, and what worldviews, values, and problematizations are shared by the actors subscribing to this discourse. We argue that the controversy about geoengineering differs, discursively, from other techno-political conflicts. Geoengineering proponents are described as reluctantly favouring research and deployment and displaying an unusual self-reflexivity, as they are well aware of and seriously consider all the technology's risks. Our analysis demonstrates that the discourse critical of geoengineering differs from and questions the dominant pro-geoengineering discourse in several profound ways with lasting implications for energy scholarship and analysis.

  • 47.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hansson, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning.
    Climate change and the convergence between ENGOs and buisness: on the loss of utopian energies2011Ingår i: Environmental Values, ISSN 0963-2719, E-ISSN 1752-7015, Vol. 20, nr 1, s. 75-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The conflicts permeating the environmental debate since the 1960s have mainly involved two actors: multinational companies and international environmental organizations (ENGOs). Today, there are signs that the antagonism is ending with regards to co-operation and strategy. We argue that this convergence is no longer limited to specific joint projects, but is also prevalent at the idea and policy levels. Both actors have begun describing problems in similar terms, articulating the same goals and recommending the same solutions. Such convergence offers advantages in efforts to counteract climate change but also some problems: declining citizen trust in ENGOs, risk of intellectually impoverished environmental and energy debates, and loss of alternate visions and values.

  • 48.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hansson, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Climate change and the convergence between ENGOs and business2015Ingår i: Socio-technical perspectives on sustainable energy systems / [ed] Jonas Anshelm, Kajsa Ellegård, Jenny Palm, Harald Rohracher, Linköping: Linköping Unversity , 2015, s. 285-306Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hedrén, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Miljöforskningens döda vinkel1998Ingår i: Hållbart samhälle - en antologi om mål, möjligheter, medel och makt / [ed] Olof Wärneryd och Tuija Hilding-Rydevik, Stockholm: Forskningsrådsnämnden (FRN) , 1998, s. 251-269Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hultman, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A green fatwà?: Climate change as a threat to the masculinity of industrial modernity.2014Ingår i: NORMA: International Journal for Masculinity Studies, ISSN 1890-2138, Vol. 9, nr 2, s. 84-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    From the autumn of 2006 and until 2009, climate change was described in Sweden as having apocalyptic dimensions. There was a parliamentary and public consensus that anthropogenic climate change was real and that society needed to take responsibility for lowering greenhouse gas emissions, though a small group of climate sceptics did not agree with the majority of the scientists or the need for drastic changes in the organization of Western societies. This small group, with only one exception, consisted of elderly men with influential positions in academia or large private companies. In this article we discuss how they described themselves as marginalised, banned and oppressed dissidents, forced to speak against a faith-based belief in climate science. They characterised themselves as having strong beliefs in a market society, great mistrust of government regulation and a sturdy belief in engineering and natural science rationality. We contend that climate sceptics in Sweden can be understood as being intertwined with a masculinity of industrial modernity that is on decline. These climate sceptics tried to save an industrial society of which they were a part by defending its values against ecomodern hegemony. This gender analysis of climate scepticism moves beyond the previous research of understanding this discourse as solely an ideologically-based outcry against science and politics, and highlights the recognition of identities, historical structures and emotions.

12 1 - 50 av 69
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf