liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 68
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Areschoug, Judith
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences.
    Att skriva problembarnens historia2004In: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 1Article in journal (Other academic)
  • 2.
    Bendelin, N
    et al.
    CS / IBL LiU.
    Dahl, J
    CS / IBL LiU.
    Andersson, Gerhard
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Carlbring, Per
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology.
    Upplevelser av internetbaserad depressionsbehandling med kognitiv beteendeterapi. En kvalitativ studie2006In: Svenska Läkaresällskapets Rikstämma,2006, Katrieneholm: Hygiena , 2006, p. 86-86Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

      

  • 3.
    Bendelin, Nina
    et al.
    Östergötlands Läns Landsting, Anaesthetics, Operations and Specialty Surgery Center, Pain and Rehabilitation Center. Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine.
    Hesser, Hugo
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Dahl, Johan
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Carlbring, Per
    Umea University.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Gerhard
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Experiences of guided Internet-based cognitive-behavioural treatment for depression: A qualitative study2011In: BMC Psychiatry, ISSN 1471-244X, E-ISSN 1471-244X, Vol. 11, no 107Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    ackground: Internet-based self-help treatment with minimal therapist contact has been shown to have an effect in treating various conditions. The objective of this study was to explore participants views of Internet administrated guided self-help treatment for depression. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanMethods: In-depth interviews were conducted with 12 strategically selected participants and qualitative methods with components of both thematic analysis and grounded theory were used in the analyses. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanResults: Three distinct change processes relating to how participants worked with the treatment material emerged which were categorized as (a) Readers, (b) Strivers, and (c) Doers. These processes dealt with attitudes towards treatment, views on motivational aspects of the treatment, and perceptions of consequences of the treatment. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanConclusions: We conclude that the findings correspond with existing theoretical models of face-to-face psychotherapy within qualitative process research. Persons who take responsibility for the treatment and also attribute success to themselves appear to benefit more. Motivation is a crucial aspect of guided self-help in the treatment of depression.

  • 4.
    Bergnéhr, Disa
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Where is the child? A discursive exploration of the positioning of children in research on mental-health-promoting interventions2015In: Sociology of Health and Illness, ISSN 0141-9889, E-ISSN 1467-9566, Vol. 37, no 2, p. 184-197Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The present study explores the discursive positioning of children in research articles on mental–health-promoting interventions. The questions under investigation are: are children positioned as active or passive agents, are children’s health and wellbeing contextualised, and if so how? How is the child perceived; that is, how are age, gender, socioeconomic status, family structure, dis/ability, and so on accounted for? We found that the positioning of the child as passive and formed by adults prevails; health is largely individualised and decontextualised in that it is depicted as being contingent on the person’s own capabilities. However, there are instances in which children are positioned as active subjects, their opinions are in focus, and their health and wellbeing are connected to social relations and context. We propose a more active discussion about how children and wellbeing are conceptualised in the outlining, implementation and research of public health interventions. Moreover, children – just like adults – should be increasingly regarded as service users who are entitled to have a say in matters that concern them.

  • 5.
    Halldén, Gunilla
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Hydén, Margareta
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning.
    Familjeliv och homosexualitet2003In: Nätverksfamiljen / [ed] Margareta Bäck-Wiklund & Thomas Johansson, Stockholm: Natur och Kultur , 2003, p. 172-192Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste samlevnadsformen i vårt land men samhällstrenden visar på en allt större variation i samlevnadsmönster. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Med barnen som länkar bildas nätverk av relationer. Den senmoderna familjen utgör en nätverksfamilj. Med nätverket som metafor upplöses familjen som en sluten social enhet.I stället ställs relationerna och det vardagliga familjelivet i fokus. Invanda levnadsmönster, traditionella roller och könsidentiteter utmanas och ifrågasätts. Uppbrotten kan även splittra familjer mellan länder och världsdelar. Vad är en familj? Vilka familjekonstellationer är tänkbara? Hur påverkar de nya strukturerna barns och föräldrars roller? Denna bok skildrar samtidens mångfald i samlevnadsformer, t ex den traditionella kärnfamiljen, nya familjebildningar med styvföräldrar och egna samt gemensamma barn, ensam mor-familjen, heltids-eller deltidspappan, den homosexuella familjen och den inflyttade familjen från en annan kultur. I bokens andra del fördjupas resonemangen kring det nya fader- och moderskapet, fosterfamiljen, den utsatta familjen, våld i familjen och problematik kring barnlöshet

  • 6.
    Hydén, Margareta
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Homosexuella föräldrar med barn2003In: Farväl Heteronormativitet, Stockholm: Lamba Nordica Förlag , 2003Conference paper (Other academic)
  • 7.
    Kvist Lindholm, Sofia
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    "Apparently I've Got Low Self-Esteem": Schoolgirls' perspectives On a School-Based Public Health Intervention2015In: Children & society, ISSN 0951-0605, E-ISSN 1099-0860, Vol. 29, no 5, p. 473-483Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article focuses on a psycho-educational programme, DISA, currently practised in the Swedish schools to prevent girls from developing depressive symptoms. We draw on group interviews with schoolgirls to explore how they describe DISA and how an understanding of the programme is constructed through their arguments. We demonstrate how the girls’ version of DISA highlights a contradiction in the intervention that is traceable to the theoretical underpinnings of the programme and the mix of traditions — treatment and prevention — that constitute the intervention. We discuss problematic aspects of DISA and outline implications for policy practice.

  • 8.
    Kvist Lindholm, Sofia
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Schoolgirls’ perspectives on self-disclosure in a group-based mentalhealth intervention at school: acquiring friends or risking harassment?2015In: Advances in School Mental Health Promotion, ISSN 1754-730X, E-ISSN 2049-8535, Vol. 8, no 3, p. 141-155Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article draws on interviews with participants in a psychotherapeutic education programme, called Depression in Swedish Adolescents, which has seen wide distribution within Swedish schools. We demonstrate how, in their accounts, self-disclosure in front of classmates is made into a central and both positive and problematic aspect of the programme. Sharing private matters in a group setting consisting of classmates might strengthen their interpersonal relations; but at the same time, it carries the risk of triggering already ongoing destructive interactions such as bullying and harassment. Voluntary participation, group composition and paying attention to how members respond to one another and make use of the private information shared stand out as important criteria to consider. However, in order to meet these criteria, an intervention involving self-disclosure in front of classmates needs to challenge the tradition in school of practising mandatory participation, as well as the class structures with their predefined group composition.

  • 9.
    Lind, Judith
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lindgren, CeciliaLinköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Sjöberg, Matsn/a.Zetterqvist Nelson, KarinLinköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Historien, barnen och barndomarna. Vad är problemet?: En vänbok till Bengt Sandin2009Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Barndomen som den ter sig i ett bestämt samhälle är aldrig socialt och kulturellt neutral. Den är alltid en konsekvens av kulturella, politiska och sociala krafters samverkan. Barndomen skapas – en del skulle säga konstrueras – av politiska, sociala och kulturella förhållanden, av bestämda historiska förhållanden. Vid sekelskiftet 1900 stod barn och ungdomar i centrum för en livlig offentlig debatt. De sågs som ett påtagligt orosmoment på gator och torg och man klagade över föräldrarnas försummelser. Debatten reser en rad frågor rörande barnens roll i samhället. Var barnen verkligen så vanartade som ofta hävdades, och vad var det för brottslighet man var så räddför? Vilka sociala krafter låg bakom skräckvisionerna av ett samhälle inför sitt sammanbrott? Det är viktigt att de historiska förutsättningarna för engagemanget i barnens villkor klargöres. Sådana studier är viktiga eftersom debatter om barn och ungdomars villkor aktualiseras också i våra dagar. Ofta sker detta med jämförbara termer, begrepp och problemställningar. Vid sekelskiftet fördes diskussionen i termer vi känner igen från dagens Sverige; familjens kris och hemmens otillräcklighet, skolans brister, ungdomens agerande i offentliga miljöer och en ökande kriminalitet. Då som idag aktualiseras behovet av fler institutioner för det uppväxande släktet, familjestöd och rådgivning, samt behovet av skolreformer. Det är därför en central uppgift att klargöra under vilka betingelser och förutsättningar barn uppmärksammas sompolitiska och sociala problem.

  • 10.
    Lind, Judith
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Recension av "I problembarnens tid : förnuftets moraliska ordning"2004In: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 70, no 1, p. 133-164Article, book review (Other academic)
  • 11.
    Lindgren, Cecilia
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Here and now - there and then: Narrative time and space in intercountry adoptees' stories about background, origin and roots2014In: Qualitative Social Work, ISSN 1473-3250, E-ISSN 1741-3117, Vol. 13, no 4, p. 539-554Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Intercountry adoption policy emphasizes openness in relation to adoptees’ background. However, because intercountry adoption is a complex web of relations including individuals, institutions and countries, it is impossible to foresee what background, origin and roots will mean to the adopted individual. The present article examines what meanings adoptees themselves ascribe to background, origin and roots. A total of 22 internationally adopted men and women participated in focus group conversations. The participants were invited to discuss their diverse experiences and opinions on these matters and their stories were analyzed from a narrative perspective. The analysis focuses how time and space were made significant in narratives about background, origin and roots. Two contrasting stories – the here-and-now narrative and the there-and-then narrative – are discerned, but further analysis of the narrative space and time dimensions shows a much more complex pattern beyond these extremes. Adoptee narratives characterized by an open time dimension deal with what could have happened, alternative lives, and the analysis shows how these alternative lives are storied and valued. Furthermore, when adoptees tell their stories about background and roots, ‘there’, i. e. the birth country, is ascribed different meanings. Our analysis shows that the categorization of space as wide or narrow, in the sense of collective or personal, respectively, is useful in understanding the different approaches to background and roots. Based on the present results, we suggest that social workers may wish to organize their counseling along the time and space dimensions of adoptees’ narratives.

  • 12.
    Lundberg, Anna
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, The Department of Gender Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hallberg, Mathilda
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Barndom, kultur och politik: ett teaterpolitiskt forskningsprojekt. Forskarnas rapport2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport sammanfattar reflektioner och tentativa slutsatser från ett samarbetsprojekt mellan ung scen/öst och tema Barn, Linköpings universitet under år 2011. Målet med verksamheten var tredelat och syftade till 1) att utveckla samarbete mellan forskning och konstnärlig verksamhet genom en modell byggd på metoden aktionsforskning, 2) att forskarna skulle återkoppla sina iakttagelser under repetitionsarbetet med betoning på att det skulle ske innan premiären, 3) att dramatikerna också önskade sig en kritisk analys av pjäsen som text. Forskarna har utforskat iscensättningsprocessen,reflekterat och analyserat återkopplingsprocesser mellan forskare och dramatiker, samt genomfört en genusteoretisk textläsning av pjäsen. Rapporten speglar dessa tre aspekter av samarbetet.

  • 13.
    Malmquist, Anna
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hydén, Margareta
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Familjeliv hos samkönade par och andra regnbågsfamiljer2012In: Nätverksfamiljen / [ed] Margareta Bäck-Wiklund & Thomas Johansson, Stockholm: Natur och kultur, 2012, 2, p. 139-157Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste samlevnadsformen i vårt land men samhällstrenden visar på en allt större variation i samlevnadsmönster. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Med barnen som länkar bildas nätverk av relationer. Den senmoderna familjen utgör en nätverksfamilj. Med nätverket som metafor upplöses familjen som en sluten social enhet.I stället ställs relationerna och det vardagliga familjelivet i fokus.

    Invanda levnadsmönster, traditionella roller och könsidentiteter utmanas och ifrågasätts. Uppbrotten kan även splittra familjer mellan länder och världsdelar. Vad är en familj? Vilka familjekonstellationer är tänkbara? Hur påverkar de nya strukturerna barns och föräldrars roller? Denna bok skildrar samtidens mångfald i samlevnadsformer, t ex den traditionella kärnfamiljen, nya familjebildningar med styvföräldrar och egna samt gemensamma barn, ensam mor-familjen, heltids-eller deltidspappan, den homosexuella familjen och den inflyttade familjen från en annan kultur.

    I bokens andra del fördjupas resonemangen kring det nya fader- och moderskapet, fosterfamiljen, den utsatta familjen, våld i familjen och problematik kring barnlöshet.  Boken vill beskriva och analysera hur män och kvinnor i nya familjemönster praktiskt utformar föräldraskap, parförhållande liksom ansvar för och omsorg om familjen. Familjen skapas genom sina vardagshandlingar. 

    Boken riktar sig till studerande i socialt arbete, sociologi och andra samhällsvetenskapliga ämnen på universitet och högskola men också till yrkesverksamma inom socialt arbete, vård och inom andra sektorer av det samhällspolitiska området.  Margareta Bäck-Wiklund (red) är professor i socialt arbete med inriktning på familjepolitik och modernt föräldraskap vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

    Thomas Johansson (red) är professor i socialpsykologi och verksam vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet med inriktning på familjesociologi och mansforskning.  Båda har tidigare publicerat en rad böcker och artiklar inom sina områden.  Bokens övriga kapitelförfattare är forskare inom framför allt områdena socialt arbete och sociologi men även inom psykologi och etnologi: Maren Bak, Helene Brembeck, Gunilla Halldén,  Sven Hessle, Margareta Hydén, Ingrid Höjer, Anders Möller, Karin Zetterqvist Nelson, Eva Nyberg, Lars Plantin, Christine Roman, Kristina Larsson Sjöberg och Jan Trost .

  • 14.
    Malmquist, Anna
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Möllerstrand, Anna
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wikström, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    ‘A daddy is the same as a mummy’: Swedish children in lesbian households talk about fathers and donors2014In: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013, Vol. 21, no 1, p. 119-133Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The present article discusses how 12 children (five to eight years) in planned lesbian familiestalk about families, parents and specifically ‘daddies’ as such and not having a father themselves.Findings from child interviews demonstrate that the children described daddies as ‘the same’ asmummies, i.e. as having the same functions. This contrasts with previous research showing howchildren of heterosexuals often describe mothers and fathers as different. The children varied interms of how they labelled donors. Some children adopted the denomination ‘daddy’, drawing ona paternity discourse, while others simply referred to him as ‘a man’.

  • 15.
    Malmquist, Anna
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Polski, Anna
    Lunds universitet.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    No one of importance: lesbian mothers' constructions of permamently anonymous sperm donors2016In: Doing good parenthood: ideals and practices of parental involvement / [ed] Anna Sparrman, Allan Westerling, Judith Lind, Karen Ida Dannesboe, Cham: Palgrave Pivot, 2016, p. 29-40Chapter in book (Other academic)
  • 16.
    Malmquist, Anna
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Diskursiv diskriminering av regnbågsfamiljer.: En analys av argument mot likställande av homo- och heterosexuellas föräldraskap.2008In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 15, no 3-4, p. 296-315Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Genom två lagändringar har nya juridiska möjligheter till adoption och assisterad befruktning öppnats för samkönade par. Den här artikeln belyser retoriken i delar av den debatt som följt förändringarna. I sättet att konstruera regnbågsfamiljer som "de andra" uppstår en diskursiv diskriminering på heteronormativa grunder.

  • 17.
    Malmquist, Anna
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Efforts to maintain a ’just great’ story: Lesbian parents’ talk about encounters with professionals in fertility clinics and maternal and child healthcare services2014In: Feminism and Psychology, ISSN 0959-3535, E-ISSN 1461-7161, Vol. 24, no 1, p. 56-73Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    After lesbian couples have decided to become parents, their family-making journeyentails a wide range of encounters with professionals in fertility clinics and/or in maternaland child healthcare services. The article presents the results of an analysis of 96lesbian mothers’ interview talk about such encounters. In their stories and accounts,the interviewees draw on two separate and contradictory interpretative repertoires,the ‘just great’ repertoire and the ‘heteronormative issues’ repertoire. Throughout theinterviews, the ‘just great’ repertoire strongly predominates, while the ‘heteronormativeissues’ repertoire is rhetorically minimized. The recurrent accounts of health servicesas ‘just great’, and the mitigation of problems, are meaningful in relation to abroader discursive context. In a society where different-sex parents are the norm,the credibility of other kinds of parenthood is at stake. The ‘just great’ repertoire hasa normalizing function for lesbian mothers, while the ‘heteronormative issues’ repertoireresists normative demands for adaptation.

  • 18.
    Malmquist, Anna
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gay and Lesbian Parents2013In: Oxford Bibliographies in Childhood Studies.Article, review/survey (Refereed)
  • 19.
    Malmquist, Anna
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Regnbågsfamiljernas etablering i Sverige2010In: Barnbladet, ISSN 0349-1994, Vol. 35, no 2, p. 12-14Article in journal (Other academic)
  • 20.
    Sandin, Bengt
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Lind, Judith
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning.
    Samhällsproblem och experter: Utbildningsprogram om narkotika och läs-och skrivsvårigheter2005 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

      Den här antologin handlar om hur samhällsproblem framställs och diskuteras av experter i utbildningsprogram. I två studier, av program om narkotika respektive program om läs- och skrivproblem, tecknas sambanden mellan utbildningsprogram, stat och samhälle. Författarna visar hur utbildningsprogrammen blev ett redskap för riktade utbildningssatsningar i medierna, där också frivilligrörelser fick göra sina röster hörda. Utbildningsprogrammen erbjöd möjligheter att etablera nya experter på ämnesområdet och att paketera och förmedla budskap som skulle påverka tidens expertkunskap.Båda studierna behandlar på ett utmärkt sätt sambanden mellan utbildningsprogram, stat och samhälle. Boken är lättläst och ger en bra bakgrund om UR:s specialprogram och om dyslexins samt det drogförebyggande arbetets närhistoria i Sverige. -- Bibliotekstjänsts katalog

  • 21.
    Skagius, Peter
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lindgren, Anne-Li
    Stockholms Universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Avdelningen för Förskollärarutbildning och Förskoleforskning.
    Psykisk ohälsa eller bara livet?: Ungas egna beskrivningar av psykisk ohälsa i en internetbaseradstödverksamhet organiserad av och för ungdomar2018In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, no 5, p. 568-576Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Föreliggande artikel berör Tilia, en ideell internetbaserad verksamhetsom organiseras av ungdomar och unga vuxna med egen erfarenhet avpsykisk ohälsa. Tilia riktar sig till andra unga som kämpar med sitt psykiskamående och har som ambition att komplettera den formella vården. Dennaartikel fokuserar på hur ungdomars psykiska ohälsa beskrivs på Tilia.se isyfte att närmare studera den språkliga repertoar om psykisk ohälsa sompresenteras på hemsidan. Analysen visar hur de ungas beskrivningarav psykisk ohälsa präglas av ett fritt användande av psykologiskt ochpsykiatriskt expertspråk och en ”normalisering” av olika känslor, somkontrast till det vuxna (expert)samhällets normer och krav. Vidare betonasden stödsökandes egen agens och ungas behov av att bli lyssnade på.

  • 22.
    Viklund, Erika
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Holmquist, Rolf
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Client-identified important events in psychotherapy: Interactional structures and practices2010In: Psychotherapy Research, ISSN 1050-3307, E-ISSN 1468-4381, Vol. 20, no 2, p. 151-164Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study describes interactional structures and practices in client-identified important events in psychotherapy sessions. Twelve of 16 events from seven client-therapist dyads were found to contain disagreement. A turn-by-turn investigation using conversation analysis displayed three different ways that therapists used to handle disagreement. The first was to orient to the client's disagreement cues by inviting the client to elaborate his or her point and to establish a shared understanding. The second was to orient to the client's disagreement cues but define the therapist's point of view as more relevant to the project at hand. The third was a single case where the therapist did not orient to the client's disagreement cues. The results suggest that disagreement patterns may be an interesting focus for further exploration of microprocesses within therapy sessions.

  • 23.
    Viklund, Erika
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Holmquist, Rolf
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Two ways of analyzing clients’ accounts of important events in psychotherapy2014Manuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to analyze clients’ accounts of important events in psychotherapy, by examining both what types of therapy events clients describe as important, and how their talk about the events is shaped and organized within the context of the research interviews. Semi-structured interviews were conducted with eight clients after their third session. A content analysis of the clients’ accounts yielded descriptions of five types of important events: feeling validated/understood, gaining insight/understanding/awareness, exploring feelings/experiencing emotions, therapist omission/therapeutic impasse, and advice/problem solving. In a second step, a discourse analysis identified one dominating interpretative repertoire that clients drew on to construct therapy as a special kind of talk that is different from everyday talk. Clients were also found to account for their experience and expertise as clients and to reject invitations to speculate about the therapist’s thoughts and feelings. These were strategies clients used to handle attempts to trouble their positions as clients, while at the same time maintaining the special-kind of talk-repertoire and addressing their accountability as clients.

  • 24.
    Wickström, Anette
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kvist Lindholm, Sofia
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    DISA är ett problematiskt verktyg i skolan2015In: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, no 25 septArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 25.
    Wickström, Anette
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kvist Lindholm, Sofia
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elever tvingas leta efter negativa tankar: Forskare kritiserar program som används i skolan2015In: SocialPolitik, ISSN 1104-6376, Vol. 22, no 4, p. 34-36Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 26.
    Wickström, Anette
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kvist Lindholm, Sofia
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fel förstärka negativa tankar hos unga2015In: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, no 19 septArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 27.
    Wickström, Anette
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Psykisk hälsa ur barns och ungdomars perspektiv: De sociala relationernas avgörande betydelse2018In: Barn- och ungdomsvetenskap: Grundläggande perspektiv / [ed] Thomas Johansson och Emma Sorbring, Stockholm: Liber , 2018, p. 350-362Chapter in book (Other academic)
  • 28.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences.
    Att mäta barns psykiska hälsa2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övergripande syfte med denna rapport är att redovisa forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa. Det huvudsakliga intresset gäller studier som baserar sig på enkäter som barn och ungdomar själva besvarar, sk. självskattningsenkäter. En litteraturgenomgång har genomförts och resultat från enkätstudier i Sverige har sammanställts. Ett delsyfte med rapporten har varit att skapa underlag för en kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa i Östergötland. I ett första avsnitt redovisas teoretiska och metodologiska frågor som uppstår när barns psykiska hälsa skall mätas. Här redovisas etablerade definitioner av hälsa/ohälsa respektive psykisk hälsa/ohälsa. När det gäller psykisk hälsa hos barn och ungdomar förordas ett helhetsperspektiv. Det innebär att tre centrala utgångspunkter betonas: 1) barns uppfattningar måste relateras till sitt sociala och kulturella sammanhang, 2) individuella respektive situationsbetingade faktorer är ömsesidigt beroende av varandra, 3) barns liv och hälsa präglas av utveckling och förändring. I epidemiologiska studier av barns psykiska hälsa visar det sig att procenttal som anger förekomst av psykisk ohälsa varierar stort. Beroende av vilken studie som åberopas kan dessa sk. prevalenstal skifta mellan 5 % till 25 %. Den här stora variationen visar sig möjlig att härleda till både teoretiska och metodologiska faktorer. En viktig teoretisk faktor utgörs av studiens grundläggande perspektiv. Studie med ett folkhälsoperspektiv betonar hälsoaspekter och de betingelser som ger upphov till hälsa hos barn och ungdomar. Till skillnad från studier med ett barnpsykiatriskt/utvecklingspsykologiskt perspektiv där intresset riktas mot psykisk ohälsa och dess symptom, orsaker eller krav på åtgärder. Även om dessa två perspektiv inte utesluter varandra påverkas enkätens utformning av vilket perspektiv som dominerar. Det inverkar i sin tur på de resultat som studien genererar. En faktor av mer metodologisk karaktär är valet av informant. När barn själva skattar sin hälsa erhålls en högre frekvens av tecken på psykisk ohälsa jämfört med föräldrars skattningar som ofta ligger lägre. Detta till skillnad från lärare som, när de tillfrågas om elevers psykiska hälsa, oftare anger en lägre frekvens av psykisk ohälsa jämfört med barn- och föräldrainformanter. Generellt sett tenderar vuxna informanter i större utsträckning att fokusera på utåtriktade problem hos barn, jämfört med barn som framhäver problem av sk. inåtvänd karaktär.

  • 29.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att vara pappa i homofamiljer - berättelser om barn, mammor och familjeliv2006In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 1, no 1, p. 67-87Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    The aim of this article is to discuss how fatherhood is constructed in twelve gay fathers- stories about the becoming of one-s family. These informants took part in broader study on lesbian and gay families carried out during 2002-2003. In a narrative analysis of how the informants position themselves, both in describing their family and in the interactional setting of the interview, two different ways of talking about themselves as fathers and their place in the family are discerned. One is displayed through the way the informants give preference to the mothers and comply to their will and wishes. The mothers are talked about as both special in terms of their motherhood, and as superior in respect to the care and custody of the children. As fathers they describe themselves as dependant upon the will of the mothers. Being with their children is largely dependant upon the conditions set up by the mothers. Parenthood is defined in terms of gender differences, where the superiority of motherhood is accepted as self-evident. In those moments in the interviews, when a father disagree with the mothers decision or will, any critical utterance is down-played and expressed with great caution. This way of positioning themselves have similarities with heterosexual fathers, who after a divorce, with visiting rights, become dependant upon the mothers will. However, there are also differences, related to the lack of former emotional and sexual relations between the parents. The relations between the gay fathers and lesbian mothers have from the beginning been defined in terms of parenthood, with the conditions about care and custody discussed from the start. However, the other way of positionings display how gay fathers oppose a place in the family dependant upon the decision on the mothers. They claim to be parents on equal terms with the mothers, with not only visiting rights, but shared custody. In their stories their love and need of their children is emphasised, in which parenthood is articulated in terms of meaning of life and existentiell discourse. The mothers decisions are more openly criticised and motherhood is not considered as having a special meaning for the children. This way of positioning oneself as a parent on equal terms with the mothers, have similarities with heterosexual fathers who after a discourse claim shared custody. A discourse of parenthood freed from biological gender is discerned, in which parental qualification is related to relational qualities rather than parents- biological gender.

  • 30.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att växa upp i en homosexuell familj - ungdomar och unga vuxna berättar2002In: Uppväxt, familjeformer och barns bästa: om familjeliv som offentlig angelägenhet och vardaglig praktik : bidrag presenterade vid en konferens ordnad av Institutet för framtidsstudier och Tema barn, Linköpings universitet, i Stockholm den 5 och 6 februari 2001 / [ed] Ingrid Söderlind, Stockholm: Institutet för framtidsstudier , 2002, p. 134-157Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet handlar om berättelser av ungdomar och unga vuxna som växt upp med en mamma eller pappa som kommit ut som homosexuell under deras uppväxt.

  • 31.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Barn och dyslexi: barns förhållningssätt till diagnosen dyslexi/läs- och skrivsvårigheter (Reviderad version)1998Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här diskussionen kommer att fördjupas inom ramen för ett mer omfattande tvärvetenskapligt forskningsprojekt som heter Välfärdsstatens omvandling och en ny barndom, i vilket Barn ocll dyslexi ingår som ett delprojekt. Det förra är ett forskningsprojekt som ur historiskalsociologiska och psykologiskalpedagogiska perspektiv närrnar sig en rad frågestallningar kring bamdomens innebord, forhållandet mellan barn, föräldrar, samhälle och stat och hur detta har präglats av välfardsstatens förändring under de senaste årtiondena.

    I den föreliggande texten är det den andra frågestallningen som står i fokus det vill säga den del av studien som riktar sig emot enskilda barns sätt att använda dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. I de avsnitt som följer tänker jag ge en överblick över hur jag kom i kontakt med bamen och deras föräldrar och en rad andra metodologiska överväganden som följer en studie av det har slaget. Därefter presenteras bamens berättande om dyslexi/läs- och skrivsvårigheter, deras erfarenheter från skola och specialundervisning relaterat till hur de väljer att presentera sig själva i en intervjusituation.

  • 32.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Barns perspektiv i forskning om psykisk hälsa - förhållningssätt och utmaningar2012In: Barn, ISSN 0800-1669, no 1, p. 9-22Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article discusses children's perspective in research on mental health and illness in childhood as a challenging approach. The starting point is the issue of how a child perspective in research is different from child perspective as defined in political contexts. In light of current critical discussions among researchers in childhood studies a significant difference is that researchers present theoretical and methodological starting points when results based on children's perspectives are discussed. A particular challenge arises as more and more researchers from research fields outside childhood research begins to assume child's perspective. Another challenge is linked to the particular issue of mental health and illness. Drawing on Ian Hacking’s concepts of "the looping effects" (Hacking 1995, 1999) one promising approach in studying mental health and illness in childhood from a child perspective is outlined.

  • 33.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    ”Behandling och åtgärder inom psykisk barna- och ungdomsvård/barnpsykiatri under tidsperioden 1945 till 1985 - från rådgivning till terapi”2008Conference paper (Other academic)
  • 34.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    ”Child Psychiatry in Sweden 1945-2000 Professional claims and struggles in the clinical field of child psychology and child psychotherapy”2008Conference paper (Other academic)
  • 35.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Daughters, Sons, and Homosexual Parents: A study of adolescent and young adult narratives on growing up in gay and lesbian families2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this study, 15 teenagers and 16 young adults related their experiences of having one or two homosexual parents. All of these young informants were born in a heterosexual relationship where the parents later separated and then they lived in "new" or "post-nuclear" families.

    The analysis shows considerable variation in the children's and adolescents' perceptions and experiences of living with homosexual or bisexual parents. One important finding of the study is that the parent's homosexuality becomes a highly prominent theme in the interviews where the parent/child relationship is also described as inadequate. This was found in a few cases in the study where the parent's homosexuality is presented as closely associated with negatively charged experiences. In the remaining interviews, parent/child relationships are presented as good and meaningful. In those cases, homosexuality is accorded less prominence in the children's life stories. Here emerge two different ways of telling about the parent's homosexuality that show how experiences of life with a homosexual parent can vary. In the one case, homosexuality is described as something self-evident that certainly distinguishes the family, but not in a negative sense. Despite an array of differences in living conditions, homosexuality is described as a natural and accepted element of family life. Homosexuality in these cases is not a point of conflict for the informant. In the other case, homosexuality is described as a problem in relation to the informant's friends and peers. The difficulties they describe do not however encompass the parent as a person; instead, the parental relationship is  presented as significant. This attitude appears to be a consequence of the social, psychological, and cultural expectations that characterize the teenage years for some adolescents. A point of conflict emerges here concerning on the one hand loyalty to the parent and the adolescents' familiarity with homosexuality, and on the other hand the adolescents'participation in peer groups in which heterosexist views are expressed. The informants use various strategies to manage this conflict, which seems to characterize early adolescence since the endeavors to conceal are eventually transformed into a more accepting attitude as the adolescents get older. It is similar to the process that relatives of homosexuals go through when a son, daughter, brother, or sister "comes out" and the relative must manage kinship and concern on the one hand and heterosexist value judgments on the other.

  • 36.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Debatten om bokstavsdiagnoser2003In: Barnets Bästa En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering / [ed] Bengt Sandin & Gunilla Halldén, Eslöv: Brutus Östlings Förlag Symposium , 2003, p. 101-137Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I kapitlet diskuteras hur kampen om rätten att definiera psykisk hälsa och ohälsa hos barn är relaterad till utveckling av riktlinjer och beslut inom barn- och skolhälsovård.Analysen tar avstamp i debatten om sk. bokstavsdiagnoser, där neuropsykiatriska företrädare står för ett synsätt där barns psykiska hälsa relateras till biomedicinska och därmed individorienterade faktorer. Motståndare till det neuropsykiatriska perspektivet hävdar att detta relativt nyligen uppnått hegemoni vad gäller rätten att definiera psykisk ohälsa hos barn. Författaren argumenterar för en motsatt syn. Debattens höga tonläge och intensitet antyder snarare att det rör sig om en kamp om definitioner, där företrädare för ett neuropsykiatriskt utmanat det sedan länge dominerande samhälls- och socialt orienterade synsättet på barns psykiska hälsa.

  • 37.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    ”Den terapeutiska sandlådan– en spelplats för konflikt, gränsdragningar och tolkningsföreträde”2008Conference paper (Other academic)
  • 38.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences.
    Diskursen om dyslexi och decentralisering1999In: Locus, ISSN 1100-3197, Vol. 2, no 2, p. 30-43Article in journal (Other academic)
  • 39.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Dyslexi - en diagnos på gott och ont2003 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur tänker barn som fått en dyslexidiagnos om sig själva? Vilken betydelse får diagnosen för deras identitetsskapande? Den här boken handlar om diagnostisering av dyslexi sett utifrån tre olika perspektiv: de diagnostiserade barnen själva, deras föräldrar och deras lärare. Boken problematiserar frågan om diagnosens befriande respektive stigmatiserande effekter och visar att svaret på frågan inte är entydigt. Barnen uppvisar en rad olika förhållningssätt till diagnosen som dels handlar om hur de använder diagnostiska termer när de berättar om sig själva, dels om hur de pratar om sitt läsande och skrivande. Föräldrarna använder diagnosen för att tolka och sätta ord på den känsla av misslyckande som många upplevt när barnen inte lärt sig läsa och skriva. Diagnosen används inte av föräldrarna för att avsäga sig ansvar för barnets svårigheter utan för att tydliggöra det ansvar man axlat som förälder. Lärarna visar utifrån sitt perspektiv hur diagnosen kan ges en rad olika betydelser och funktioner i skolsammanhang, i för dem både positiv och negativ mening.

  • 40.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Döttrar, söner och homosexuella föräldrar: en studie av homosexualitet och familjeliv sett ur barns ochföräldrars perspektiv2001In: Barn i homosexuella familjer: slutbetänkande av Kommittén om barn i homosexuella familjer, Stockholm: Fritzes, 2001, p. 91-194Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det här är en studie av 15 tonåringar och 16 unga vuxna som i djupintervjuer fått berätta om sina upplevelser av att ha en eller två homosexuella föräldrar. Flertalet av de unga informanterna har tillkommit i en heterosexuell relation där föräldrarna skilt sig varvid barnen och föräldrarna därefter levt i sk. "nya familjer" eller "post-kärnfamiljer". Analysen visar på en stor variation i barns och ungdomars upplevelser och erfarenheter av homo- eller bisexuella föräldrar. Ett viktigt fynd i studien är att förälderns homosexualitet blir ett mycket framträdande tema i de intervjuer där relationen mellan barn och föräldrar också beskrivs som bristfällig. Det rör sig om ett i studien fåtal fall där förälderns homosexualitet framställs som nära förknippad med negativt laddade upplevelser. I resterande intervjuer framställs relationen däremot som god och betydelsefull och homosexualiteten ges i dessa fall en mindre framträdande position i livshistorierna. Här framträder två olika sätt att berätta om förälderns homosexualitet som visar hur upplevelser av ett liv med homosexuella föräldrar kan skilja sig åt. I ena fallet beskrivs homosexualiteten som något självklart som visserligen utmärker familjen men inte i negativ bemärkelse. Trots en rad skillnader i levnadsvillkor framställs homosexualitet som ett naturligt och självklart inslag i familjelivet. Homosexualiteten utgör inte en konfliktpunkt för informanten ifråga. I andra fallet beskrivs homosexualiteten som ett problem i relation till kamratgrupper och jämnåriga. De svårigheter som beskrivs omfattar emellertid inte föräldern som person utan föräldrarelationen framställs som betydelsefull. Detta förhållningssätt framstår som en konsekvens av de sociala, psykologiska och kulturella förväntningar som för vissa ungdomar präglar tonårstiden. Här framträder en konfliktpunkt rörande å ena sidan lojalitet med föräldern och den förtrogenhet ungdomen har vad gäller homosexualitet, å andra sidan att vara delaktig i ungdomsgrupper där heterosexistiska synsätt kommer till uttryck. En rad skilda strategier utnyttjas för att hantera denna konflikt. Analysen av informanternas berättelser visar hur detta karaktäriserar en tidig tonårsperiod. En rad empiriska fynd pekar på hur denna strävan att dölja så småningom övergår till ett mer öppet förhållningssätt när ungdomarna blir äldre. Den liknar den process som anhöriga till homosexuella går igenom när en son, dotter, bror eller syster "kommer ut" och den anhörige måste hantera släktskap och omsorg å ena sidan och heterosexistiska värderingar å andra sidan.

  • 41.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    "Fatherhood, gender and multiparentfamilies"2009Conference paper (Other academic)
  • 42.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Från samhällets barn till egna individer: Barnpsykiatrisk behandlingsideologi 1945-19852012In: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 78, no 2, p. 40-67Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article the changing development of treatment ideology and policy in Swedish child psychiatry for the period 1945 to 1985 is discussed. Psychoanalytical ideas had been a source of inspiration in the development of municipal child guidance services in the interwar period. From 1945 and onwards Swedish child psychiatric clinics were introduced as a part of the medical health services within the realm of the county councils. The aim of this article is to examine the role played by psychoanalytic and psychodynamic thinking in this development of Swedish child psychiatry as a medical specialty. A rhetorical analysis of official government reports and policy documents dealing with the child psychiatric services in Sweden has been carried out. The analysis has specifically focused intellectual knowledge traditions underpinning the evolving treatment ideologies, including ways of defining problematic children and diagnostic categories. When mental health services for children were introduced in the mid-1940s, psychoanalytic thinking was intertwined with the social democratic vision of the future Swedish welfare state in which children were symbolizing the future. In practice, however, treatment ideas during the first years were on the whole sparse and psychiatric treatment for children was not yet developed in this context. The child guidance tradition of testing children and guiding parents appeared to be the usual way of addressing parents and children. From the early 1960s, child psychiatric services expanded and the number of units increased immensely. By now a treatment ideology based on psychodynamic theories began to evolve and child therapy became more and more common treatment approach. In the 1970s this treatment ideology actually gained hegemonic status, only challenged by family therapy ideas.  The conclusion is that psychoanalytical ideas have been influential for child psychiatry as an institutional practice for the whole period of time. Even if psychoanalysis was less influential in treatment arenas in the beginning years, the way it was intertwined with political visions of welfare and health care for all children, paved the way for the coming years development psychodynamic treatment ideology. The treatment ideological development however led to a change in how children were perceived. In the first decades of child psychiatry children were defined as society's children, a notion which emphasized social factors as critical to children's well-being and mental health. The coming decades the image of the child changed and was increasingly individualized and children's mental health became rhetorically more and more tied to relational circumstances in early childhood.

  • 43.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    ”Föräldraidentitet och faderskap i homosexuella familjer”2007Conference paper (Other academic)
  • 44.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och unga : ”50‐miljonersprojektet” Katrineholms kommun.2012Report (Other academic)
  • 45.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Medfödd ordblindhet: lanseringen av en diagnos för 100 år sedan - och idag2003In: Problembarnets århundrade: normalitet, expertis och visionen om framsteg / [ed] Mats Börjesson, Eva Palmblad, Lund: Studentlitteratur , 2003, p. 55-92Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet handlar om hur termen medfödd ordblindhet lanserades under slutet av 1800-talet av ögonläkaren James Hinshelwood från Skottland. Hinshelwoods insatser för att lansera teorin om medfödd ordblindhet präglas av hans starka förankring i lokalisationsteorin, vars rötter kan spåras till afasiologi, neurologi och den tidens moderna psykologi. Antagandet att medfödd ordblindhet orsakades av en defekt i det visuella minnet utgjorde den bärande tanken. Parallellt med sina studier av orsaken till problemen diskuterade Hinshelwood pedagogiska åtgärder, som då, liksom idag, framsträder som relativt frikopplade från biomedicinska perspektiv.

  • 46.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Clinical and Social Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Mot alla odds: Regnbågsföräldrars berättelser om att bilda familj och få barn.2007 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

     Att välja att skaffa barn inom ramen för en homosexuell relation utmanar nutida föreställningar om föräldraskap och familjeliv. Den här boken handlar om en grupp homosexuella föräldrar som får barn under 1990-talet och deras vindlande väg fram till en form av familj som består av en, två, tre eller fyra föräldrar som delar vård och omsorg av gemensamma barn. De dimensioner av föräldraskap som rör sexualitet, kön och genus blir starkt framträdande i regnbågsfamiljer som dessa, dimensioner som annars döljs av en stark samhällelig heteronorm. Boken är ett resultat av ett forskningsprojekt vid tema Barn.

  • 47.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    När Bowlby kom till Sverige. Från motstånd till erkännande.: Anknytningsteori i Sverige 1950-20002009In: Barn, barndom och föräldraskap / [ed] A-M Markström, M Simonsson, I. Söderlind & E Änggård, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2009, 1, p. 271-289Chapter in book (Other academic)
  • 48.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    "Psychodynamic Thinking in Swedish Child Psychiatric Treatment Policies 1945-1985: From political vision to treatment ideology": From political vision to treatment ideology2010Conference paper (Other academic)
  • 49.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    På tal om dyslexi: En studie av hur barn, föräldrar och lärare berättar om och ger betydelse åt diagnoser som dyslexi och specifika läs- och skrivsvårigheter2000Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The main purpose of this study is to understand how children diagnosed as dyslectics use and ascribe meaning to the diagnosis given to them. The theoretical starting point is social constructionism, implying that dyslexia is a word that signifies a phenomenon, in this case children's problem with reading and writing, which in turn is mediated through a cultural, social and historical context.

    Twenty children in the age of 10-13 yr. took part in the study. The children were interviewed at home. In order to activate children's narration of their lived experiences, the interviews were informal and semi-structured. In order to grasp how parents and teachers concerned talked about dyslexia in relation to the specific child these parties were interviewed as well. In the analysis of the interviews narrative inquiry were important.

    In the debate about dyslexia, prominent in the 1990's, a controversy arose over the extent to which a diagnosis like dyslexia labels the child as abnormal or emancipates the child from the guilt of failure.This study shows that the children's ways of using and ascribing meaning to the diagnostic word is complex and multifaceted and cannot easily be defined as either a label or an emancipatory device. It seems as if the word dyslexia is a purposeful discursive tool in varying degrees for respectively children, parents and teachers. Children use diagnostic words in a complex interplay of meanings and signification, closely connected to their way of interpreting the moral judgement made when their performance is articulated as "wrong" or "odd". In the parents' narration the diagnosis seems to be taken up in an interpretative framework, thus providing a way for parents to clarify and emphasise their responsibility concerning the child's progress and good. The teachers use the diagnosis in various ways, not only todefine the problem but also to obtain resources and clarify moral and social aspects. However the teachers' ways of talking about the children is to a large degree related to a moral judgement of thechildren as pupils. This moral dimension appears to be independent of the teachers' ways of talking about the pupil's abilities or disabilities. Therefore, the diagnostic term does not seem to have the sameimpact in the interpretative framework of teachers, as in the case of the parents'.

  • 50.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Regnbågsfamiljer som en utmaning för föräldraskapets genus2010In: Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv / [ed] Ann Banér, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet , 2010, p. 111-140Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Många av oss lever med  uppfattningen att en familj ska bestå av mamma, pappa, barn och att så  har det alltid varit. Men forskningen visar att i ett historiskt  perspektiv har familjelivet sett mycket splittrat ut och överensstämmer  föga med vår eventuella idealbild. Den mångfald av personer som omger och  präglar barns vardag i det västerländska samhället är således inget nytt  för barn. Denna skrift ger perspektiv på hur olika familje- och  institutionsmönster formar och påverkar barns, ungas och vuxnas liv  idag.

12 1 - 50 of 68
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf