liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 40 of 40
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Axelsson, Bodil
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Sommarteater i kommunerna: Former och förutsättningar2005Report (Other academic)
  • 2.
    Hallström, Jonas
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sjöberg, Mats
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Att hävda och vårda ett revir : argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-20102012Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tillsammans med Jonas Hallström och Mats Sjöberg har Bengt-Göran Martinsson publicerat boken Att hävda och vårda ett revir. Argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010. Boken presenterar forskningsresultat från ett VR-finansierat projekt som studerat hur tre ämnesföreningar – Biologilärarnas förening, Historielärarnas förening och Svensklärarföreningen – agerat på det utbildningspolitiska fältet 1960-2000. Studien har identifierat strategier för föreningarna att formulera ämnenas betydelse i undervisning och samhälle, påverka beslutsfattare och opinion samt definiera ämnenas kärna och avgränsning gentemot andra ämnen. Centralt för analysen har varit att beskriva hur de hävdar men även vårdar ämnesterritorierna.

  • 3.
    Hallström, Jonas
    et al.
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Sjöberg, Mats
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Att vårda ett revir. Ämnesföreningarna i spänningsfältet mellan ämnesteoretisk förkovran och didaktisk utveckling2008In: Didaktikens forum, ISSN 1652-2583, Vol. 5, no 2, p. 21-40Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I centrum för denna artikel står tre ämnesföreningar: Svensklärarföreningen, Biologilärarnas förening och Historielärarnas förening. Det primära syftet är att beskriva och analysera hur dessa föreningar använder sina periodiska publikationer i arbetet med och strävandena för det egna ämnet. Detta innebär också att vi avser att sätta in föreningarnas publicistiska verksamhet i en bred didaktisk ram (se t.ex. Jank & Meyer, 1997), med huvudsakligt fokus på de tre klassiska didaktiska frågorna vad?, hur? och varför? Artikeln är den första delen av en större helhet som syftar till att undersöka de tre ämnesföreningarnas ämnesideologiska och didaktiska verksamhet i ett bredare perspektiv.

  • 4.
    Hallström, Jonas
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning.
    Sjöberg, Mats
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Att vårda ett revir. Ämnesföreningarna mellan ämnesteoretisk förkovran och didaktisk utveckling2008In: Ämnesdidaktik ¿ kunskapssyn, kanon, bedömning,2008, 2008Conference paper (Other academic)
  • 5.
    Hallström, Jonas
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Sjöberg, Mats
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Att hävda ett revir. Ämnesföreningarna och kampen om skolans innehåll2006In: Pedagogikhistorisk forskning. 3:e nordiska konferensen,2006, 2006Conference paper (Other academic)
  • 6.
    Hellström, Martin
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jarlert, Anders (Contributor)
    Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.
    Johnsson, Henrik (Contributor)
    Århus universitet, Danmark.
    Krook, Caroline (Contributor)
    Biskop emerita, Svenska kyrkan.
    Liljegren, Lars (Contributor)
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Modern Languages. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Martinsson, Bengt-Göran (Contributor)
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    van Ooijen, Erik (Contributor)
    Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet.
    Petri, Sten Magnus (Contributor)
    Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
    Regnell, Astrid (Contributor)
    Institutionen för film och litteratur, Linnéuniversitetet.
    Stam, Per (Contributor)
    Svenska litteratursällskapet i Finland / Strindebergsprojektet, Stockholms universitet.
    Sundberg, Björn (Contributor)
    Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.
    Söderström, Göran (Contributor)
    Tron är mitt lokalbatteri: religion och religiositet i August Strindbergs liv och verk2012Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tron är mitt lokalbatteri skriver August Strindberg i boken Ensam - ett av de sista verken. Tron tar sig många uttryck och strömkällan ger kraft till en mängd olika texter. Citatet ger en ingång till flera av dessa berättelser, och till berättelsen om Strindberg som sökare, mystiker, ateist och kristen. Bilden är mångskiftande.

    Till Damaskus, En Blå bok, Påsk, Mäster Olof, Giftasnovellerna, Sagospelen och Kammarspelen är några av de texter som betraktas ur detta perspektiv, men även hans tid i Frankrike, hans relation till den katolska kyrkan och till andra författare såsom Emanuel Swedenborg och Carl von Linne.

    Ett flertal författare och forskare som under lång tid arbetat med Strindbergs verk och liv medverkar. Avslutar gör biskop em Caroline Krook med en personlig betraktelse över det religiösa sökande som ses i August Strindbergs verk.

  • 7.
    Hultman, Glenn
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Pedagogiskt arbete - ett nytt forskningsfält vid Linköpings universitet inom det utbildningsvetenskapliga området.2005In: Pedagogiskt arbete som forskningsfält.: Några forskningsinriktningar vid Linköpings universitet. / [ed] Glenn Hultman & Bengt -Göran Martinsson, Linköping: Skapande Vetande , 2005, p. 11-30Chapter in book (Other academic)
  • 8.
    Hultman, Glenn
    et al.
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Pedagogiskt arbete som forskningsfält. Några forskningsinriktningar vid Linköpings universitet2005Book (Other academic)
  • 9.
    Martinssin, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tradition och undervisning: Tankar om litteraturundervisning, historieskrivning och kulturell reproduktion1987Book (Other academic)
    Abstract [en]

    This report discusses ways to look upon teaching of literature as a social and cultural transmission of (1) a literary canon and (2) certain ways to 'handle' literature and give it meaning. This mainly theoretical discussion is concluded with an account of  the historical background of teaching of literature in Sweden, and a description of how a poem of Viktor Rydberg has been interpreted in educational contexts in the period 1900-1970.

  • 10.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bildningens moderna former2010Conference paper (Refereed)
  • 11.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Bildningens moderna former. Utbildningsprogram om litteratur 1960-19792004 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 12.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Bristfällig litteraturutbildning för lärare.2015In: Svenskläraren. Tidskrift för svenskundervisning, ISSN 0346-2412, Vol. 59, no 3, p. 35-35Article, book review (Other academic)
  • 13.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Därför läser vi litteratur2016Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att läsa skönlitteratur på gymnasiet är en mångfacetterad verksamhet. Läraren ska skapa och vidmakthålla läslust och intresse för skönlitteraturen samtidigt som analytiska perspek-tiv ska anläggas på den genom introduktion av litteraturvetenskapliga begrepp och littera-turhistoria. Undervisning i skönlitteratur ska å ena sidan anpassas till elevernas erfarenhet i allmänhet och av litteratur och fiktion i synnerhet. Å andra sidan ska den ge ny kunskap om litteratur och dess utveckling både i Sverige och i världen i stort. Det krävs därför kunskap-er och begrepp om närläsning av litterära texter, men också om hur man kan tänka vad gäller urval av litterära texter. Vidare behöver läraren reflektera över förhållandet mellan kulturarv och ungdomarnas vardag samt kunskaper om hur man kan genomföra undervis-ning i aktiviteter som litteratursamtal, litteraturhistoria och litterär analys. I denna modul kommer dessa aspekter att diskuteras på olika sätt och på olika nivå, ibland konkret nära undervisningen i klassrummet, ibland mera övergripande och reflekterande. Vi börjar med den grundläggande frågan om hur vi motiverar skönlitteraturens ställning i skolan och i svenskämnet.

  • 14.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    En statlig kanon blir alltid politik2017In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, no 1, p. 10-11Article in journal (Other academic)
  • 15.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Ett elevcentrerat och undergivet svenskämne: I en komparativ studie mellan det svenska och danska modersmålsämnetvisar Bengt Sjöstedt att svenskämnet är starkt påverkat av ”ekonomism” ochNew Public Management.2014In: Svenskläraren, no 3, p. 30-31Article, book review (Other academic)
  • 16.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Language and Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Litteratur i skola och samhälle2018 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skönlitteratur har många funktioner. En är att ge oss förströelse,spänning och njutning. En annan är att lära oss något om oss själva, om andra och den värld och de sammanhang som människan levt och lever i. En tredje är att utgöra en viktig del av skolans svenskämne i form av litteraturundervisning. I den här boken ägnas den sista funktionen stort utrymme, men utan att de andra funktionerna förloras ur sikte.

    Författaren sätter litteraturen och dess läsare i ett samhälleligt och kulturellt sammanhang, och för diskussioner om teorier och begrepp för hur vi ska förstå och förklara hur den enskilde läsarens meningsskapande går till. Därefter förs resonemang om hur vi kan beskriva och förstå skönlitteraturens plats i undervisning och i samhället i stort. Vilken är den historiska bakgrunden till varför skönlitteratur har en stark ställning i vår undervisning? Har den
 fortfarande det?

    I bokens avslutande delar riktas blicken mer fokuserat på dagens svenskämne och dess litteraturundervisning. Hur är ämnet konstruerat och uppbyggt? Vilka metoder och synsätt – det vill säga kulturella praktiker – traderas och vidmakthålls i undervisningen?

  • 17.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Litteraturdidaktik som litteraturvetenskap: ett tvärvetenskapligt fält i rörelse2015In: Litteratur och läsning: litteraturdidaktikens nya möjligheter / [ed] Maria Jönsson & Anders Öhman, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1, p. 171-190Chapter in book (Other academic)
  • 18.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Litteraturens betydelse för individens utveckling2016In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, no 3, p. 30-31Article, book review (Other academic)
  • 19.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Litteraturhistoriskt berättande2016Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Litteraturhistoriskt berättande innebär åtminstone två saker. För det första det förhållande att den akademiska litteraturhistorien, så som vi möter den i läroböcker och litteraturvetenskapliga översikter, kan uppfattas som en ”berättande konstruktion”. Trots att den bygger på empiriska data om litterära verks utgivande, deras författares levnad och intentioner, dominerande stildrag under vissa epoker och nationer med mera, har litteraturhistorien drag som påminner om berättelser i en mer allmän mening. För att kunna göra alla de enskilda händelser som utgör litteraturens historia förståeliga, måste de schematiseras och ordnas i en sammanhängande kedja som gör att de verkar höra ihop trots att orsakssammanhangen mellan händelse A och händelse B i de flesta fall är svåra att belägga i detalj.

    För det andra hur litteraturhistoriskt berättande kan användas i litteraturundervisningen. Det faktum att litteraturhistorien är berättande kan skapa sammanhang och väcka intresse genom att man understryker de berättande strukturerna. Som ett komplement till, eller istället för, att läsa om litteraturhistorien, kan läraren eller eleverna levandegöra olika moment ur den genom att framföra dem som berättelser.

  • 20.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Litteraturundervisning som motståndets didaktik: Om förhållandet universitetsämne, ämnesdidaktik och skolämne2012In: Nordisk morsmålsdidaktikk: Forskning, felt og fag / [ed] Sigmund Ongstad, Oslo: Novus Forlag, 2012, 1, p. 185-202Chapter in book (Other academic)
    Abstract [no]

    I denne boka studeres relasjoner mellom morsmålsfagene og deres delfelter empirisk, metateoretisk, kritisk og historisk.

  • 21.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Läsare2015In: Grundbok i litteraturvetenskap: historia, praktik, teori / [ed] Carin Franzén, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, p. 69-100Chapter in book (Other academic)
  • 22.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Läspanikens anatomi: barns och ungdomars läsning och mediebruk i ett historiskt perspektiv2015In: Svensk forskning om läsning och läsundervisning / [ed] Michael Tengberg, Christina Olin-Scheller, Lund: Gleerups Utbildning AB, 2015, p. 197-208Chapter in book (Other academic)
  • 23.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Mäster Olof i det nya medieriket: Litterär didaktik mellan påven, kungen och folkhemmet2012In: Tron är mitt lokalbatteri: Religion och religiositet i August Strindbergs liv och verk / [ed] Martin Hellström, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2012, p. 155-170Chapter in book (Other academic)
  • 24.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    On Communication. 4 / Om kommunikation. 4: Selected papers from a seminar arranged by the Department of Communication Studies, on 3-4 June, 19861987Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    This report contains eight papers presented at the interdisciplinaryseminar arranged by the Department of Communication Studies, University of Linköping, on 3-4 June, 1986.

    The papers deal in different ways with the problem of distributing knowledge or with methods of describing and improving individualcompetence and skills in communicative situations, especially in classroom interaction. Three of the papers are concerned with knowledge and competence as being mainly social and cultural phenomena - the social transmission of knowledge, educational drama as a means of improv ing social competence, and music reviews as exponents of certain cultural communities. One paper discusses instructions as one way of disseminating knowledge and competence. The last four contributions discuss different levels of knowledgeand competence in various educational settings, such as teacher and pupil interaction, and the ways in which different perspectives on language  may cause misunderstandings and other communicative problems in language learning.

  • 25. Martinsson, Bengt-Göran
    Pedagogiskt arbete som akademiskt fält - nationellt, lokalt och disciplinärt: utkast till en fältanalys2014In: Dynamiska och komplexa miljöer: reflektioner över pedagogiska praktiker : vänbok till Glenn Hultman / [ed] Ann-Sofi Wedin, Ann-Marie Markström, Kristina Hellberg, Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande , 2014, p. 99-104Chapter in book (Other academic)
  • 26.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Provkarta över forskning inom svenskdidaktik2015In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 59, no 2, p. 28-29Article, book review (Other academic)
  • 27.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning.
    På vetenskaplig grund. Förhållandet mellan vetenskap och gymnasiets litteraturundervisning i Sverige under 1900-talet och framåt.2007In: Fagdidaktik mellom skole og laererutdanning. Första nordiske konferense,2007, 2007, p. 55-56Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

       

  • 28.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Reaktion och aktion i svenskämnets intresse: Svensklärarföreningens strategier för utbildningspolitisk påverkan 1960-20002012In: Svenskämnet i går, i dag, i morgon: Svensklärarföreningen 100 år 1912-2012 / [ed] Gustaf Skar & Michael Tengberg, Stockholm: Svensklärarföreningen , 2012, p. 16-35Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln handlar om ny teknologi i skolan och om vad som händer när den kommer in i undervisningen. Den utgör ett nedslag i ett VR-finansierat forskningsprojekt med titeln "Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen – bild, musik och svenska under påverkan (2010-2012). Utgångspunkten i projektet är att olika skolämnen står i olika förhållanden till (ny) teknologi och att man därför inte kan tala generellt om skolans förhållande till (ny) teknologi. Införlivandet av digitala medier ser olika ut i de olika skolämnena (Hennesy, 2005), då skolämnen har sina karakteristiska strukturer (McEachron, 2003). Teknologi står också i relation till en undervisningspraktik, dvs. metoder och sätt att arrangera undervisning på. Med det resonemanget som utgångspunkt har penna, papper och bok varit de teknologier som inte bara varit förhärskande i skolan sedan dess början, utan också förutsättningarna för verksamheten i skolan, inte minst ämnet svenska (Johansson, 1977; Tyner 1998). Teknologin är en aktiv faktor och med hänvisning till exempelvis Dahllöf att betrakta som en ramfaktor (Jfr Broady & Lindblad, 1999). Teknologier är exempel på medierande redskap, som vi använder för att samhandla med omvärlden (Wertsch, 1991), exempelvis när en lärare undervisar i ett skolämne. I utbildningsvetenskaplig forskning är det emellertid något osynligt och neutralt, en blind fläck (Erixon, 2010; 2012 a,b; Elmfeldt & Erixon, 2007).

    Den digitala teknologin gör nu sitt intåg i skolans värld på bred front. Om det för tio år sedan var politiker och policymakare som försökte driva på utvecklingen tycks nu snarare trycket komma underifrån, dvs. från elever och lärare. Det framkommer tydligt i vår studie. Utvecklingen ser mycket olika ut i de tre ämnena, liksom i olika kommuner, men också mellan skolor i samma kommun. Ambitionerna att införliva ny teknologi i undervisningen tycks ändå ha en tydlig riktning, dvs. en dator till varje elev. Lärarna ser överlag positivt på att införa ny digital teknologi i undervisningen, även om tillgången på fortbildning och apparater är begränsad. Men det finns en utbredd uppfattning bland både elever och lärare om att den skolverksamhet som av tradition bedrivits ska kunna pågå på ungefär samma sätt, fast nu med hjälp av modern digital teknologi. Det är en fåvitsk tanke som kan skapa stora problem. Den här artikeln diskuterar och problematiserar utifrån ett medieekologiskt perspektiv några av de vinster och förluster som sker när ny digital teknologi kommer in i svenskundervisingen.

  • 29.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Skilda sätt att legitimera undervisning i litteratur2016In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 60, no 1, p. 26-27Article, book review (Other academic)
  • 30.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Svensklärarföreningens strategier och argumentation för svenskämnets innehåll och plats i utbildning och samhälle 1960-20002012In: Att hävda och vårda ett revir: Argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010 / [ed] Jonas Hallström, Bengt-Göran Martinsson & Mats Sjöberg, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria , 2012, p. 32-79Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tillsammans med Jonas Hallström och Mats Sjöberg har Bengt-Göran Martinsson publicerat boken Att hävda och vårda ett revir. Argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010. Boken presenterar forskningsresultat från ett VR-finansierat projekt som studerat hur tre ämnesföreningar – Biologilärarnas förening, Historielärarnas förening och Svensklärarföreningen – agerat på det utbildningspolitiska fältet 1960-2000. Studien har identifierat strategier för föreningarna att formulera ämnenas betydelse i undervisning och samhälle, påverka beslutsfattare och opinion samt definiera ämnenas kärna och avgränsning gentemot andra ämnen. Centralt för analysen har varit att beskriva hur de hävdar men även vårdar ämnesterritorierna.

  • 31.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svenskämnets territorium i utbildningslandskapet: Svensklärarföreningens argumentation för svenskämnets innehåll och plats i utbildning och samhälle 1960 - 20002010In: Sjunde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten, Malmö: Malmö högskola , 2010, p. 96-106Conference paper (Refereed)
  • 32.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Textarbete i seminarium2016Other (Other academic)
    Abstract [en]

    Seminariet är en vedertagen undervisnings- och arbetsform inom högskolan. Formerna för det har växt fram sedan slutet av 1700-talet då det ingick som en del av den förnyelse av universiteten som då ägde rum. Universiteten skulle inte enbart vara en förmedlare av traditionellt accepterade sanningar utan också skapa kunskap genom forskning. I seminariet kunde idéer prövas och träning i vetenskapliga metoder ges, genom att lärare och student möttes på ett mer jämbördigt sätt. Att inom gymnasieskolan arbeta med seminarieformen kan dels utgöra en naturlig del i undervisningens förberedelser för högre studier, dels vara en effektiv form för att öka elevens självständighet i olika ämnesstudier. Med utgångspunkt i gymnasiearbetet diskuteras här hur man kan arbeta med seminarier på gymnasiet. Utifrån de förutsättningar som traditionellt gäller för seminariet inom högskolan ges exempel på hur det kan användas i den reguljära undervisningen på gymnasiet.

  • 33.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tilltal genom genrer: Svensklärarföreningens tidskrift och årsskrift och det egna reviret2009In: Sjätte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Muntlighetens möjligheter - retorik, berättande, samtal / [ed] Anne Palmér, Uppsala: Uppsala universitet , 2009, p. 83-93Conference paper (Other academic)
  • 34.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tradition och betydelse: Om selektion, legitimering och reproduktion av litterär betydelse i gymnasiets litteraturundervisning 1865-19681989Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this study has been to investigate under what conditions, to what purposes and, above all, with what content literature was taught in Swedish upper sixth form grammar schools' mother tongue teaching during 1865-1968.

    The investigation has, metaphorically speaking, aimed at mapping out the course of "life" which literature has lived within the framework of this teaching.

    The investigation's main source of material has been some 150 essays concerning literary subjects, written by grammar school students during 1871-1964. The essays, which arc kept in archives, were part of the Swedish academic grammar school examination, the examination which was required for university entrance. The essay material has been supplemented with investigations of official terms of reference and ordinances concerning education, pedagogical debate and leading Swedish literary research.

    In chapter 1, a brief theoretical background and an account of current research in the area is given. Chapter 2 presents a qualitative and a qualitative investigation of the students' essays. By means of the qualitative investigation three dominating literary approaches arc revealed. The quantitative study charts the three literary approaches' occurrence in a large amount of essay materials (101 essays) obtained from five Swedish grammar schools. The essays, which were written before the turn of the century and a few years into the 20th century, are dominated by an idealistic approach, which sees the author as a prophet of "the truth" and the work of literature as a mirror of the world of Ideas (in Plato's definition).

    During the following 3-4 decades, an empirical-historical approach dominates. This approach sees the author and the work of literature as an expression of the historical situation which they lived in and belonged to. The work of literature is seen as a depiction of the real world. The essays which were written during the latter part of the investigated period are dominated by a psychological approach. The work of literature is interpreted in the light of the author's personality and human qualities. Also the nature of literature as a symbolic description of the world, is emphasized.

    Chapter 3 begins with a short review of the contents of the ordinances and terms of reference which determined the teaching of literature at Swedish grammar school level from the 1850's until the middle of the 20th century. Thereafter parallels to the essays' literary approaches, which are found in the pedagogical debate and literary research, arc described.

    In chapter 4 the investigations described in earlier chapters' are analysed and explained in theoretical terms. The institutional functions of literature teaching, which have been identified by means of this study, namely the selection, legitimizing and reproduction of a literary tradition, are placed in the foreground and focused upon.

  • 35.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Tradition och bildning i modern litteraturundervisning: En modell för modernisering, medial transformering och globalisering2013In: Resor i tid och rum: Festskrift till Margareta Petersson / [ed] Annette Årheim, Maria Olaussen, Lars Elleström, Peter Forsgren, Göteborg & Stockholm: Makadam Förlag, 2013, 1, p. 267-281Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker  och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden  indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning  kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.

  • 36.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Vikten av att läsa med inlevelse2015In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, Vol. 59, no 4, p. 35-35Article, book review (Other academic)
  • 37.
    Martinsson, Bengt-Göran
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Årsskrift om läsning i ett vitt perspektiv: Rec. av Svensklärarföreningens årsskrift 2013 (red.) Gustaf Skar & Michael Tengberg2014In: Svenskläraren, no 1, p. 31-31Article, book review (Other academic)
  • 38.
    Martinsson, Bengt-Göran
    et al.
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hallström, Jonas
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Sjöberg, Mats
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Att vårda ett revir: Ämnesföreningarna i spänningsfältet mellan ämnesteori och didaktik2012In: Att hävda och vårda ett revir: argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010 / [ed] Jonas Hallström, Bengt-Göran Martinsson & Mats Sjöberg, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria , 2012, p. 215-236Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tillsammans med Jonas Hallström och Mats Sjöberg har Bengt-Göran Martinsson publicerat boken Att hävda och vårda ett revir. Argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010. Boken presenterar forskningsresultat från ett VR-finansierat projekt som studerat hur tre ämnesföreningar – Biologilärarnas förening, Historielärarnas förening och Svensklärarföreningen – agerat på det utbildningspolitiska fältet 1960-2000. Studien har identifierat strategier för föreningarna att formulera ämnenas betydelse i undervisning och samhälle, påverka beslutsfattare och opinion samt definiera ämnenas kärna och avgränsning gentemot andra ämnen. Centralt för analysen har varit att beskriva hur de hävdar men även vårdar ämnesterritorierna

  • 39.
    Martinsson, Bengt-Göran
    et al.
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hallström, Jonas
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Sjöberg, Mats
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Inledning: Om ämnesföreningar: territorier, gränser, status och identitet2012In: Att hävda och vårda ett revir: Argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010 / [ed] Jonas Hallström, Bengt-Göran Martinsson & Mats Sjöberg, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria , 2012, p. 7-31Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tillsammans med Jonas Hallström och Mats Sjöberg har Bengt-Göran Martinsson publicerat boken Att hävda och vårda ett revir. Argument, strategier och arbetsmetoder för ämnesföreningarna i biologi, historia och svenska 1960-2010. Boken presenterar forskningsresultat från ett VR-finansierat projekt som studerat hur tre ämnesföreningar – Biologilärarnas förening, Historielärarnas förening och Svensklärarföreningen – agerat på det utbildningspolitiska fältet 1960-2000. Studien har identifierat strategier för föreningarna att formulera ämnenas betydelse i undervisning och samhälle, påverka beslutsfattare och opinion samt definiera ämnenas kärna och avgränsning gentemot andra ämnen. Centralt för analysen har varit att beskriva hur de hävdar men även vårdar ämnesterritorierna

  • 40.
    Martinsson, Bengt-Göran
    et al.
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Parmenius-Swärd, SuzanneLinköping University, Department of Culture and Communication, Swedish Studies and Comparative Literature. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Ämnesdidaktik – dåtid, nutid och framtid: Bidrag från femte rikskonferensen iämnesdidaktik vidLinköpings universitet 26-27 maj 20102011Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under temat ”Ämnesdidaktik – dåtid, nutid och framtid” samlades i Linköping den 26 – 27 maj 2010 ett 90-tal forskare, forskarstuderande och lärare för att delta i den femte nationella rikskonferensen i ämnesdidaktik. Arrangör var det nationella nätverket för ämnesdidaktik och Linköpings universitet. De nationella konferenserna har gått från att vara årliga till att hållas vartannat år. Från 2007, med början i Oslo, varvas nämligen de nationella konferenserna med nordiska konferenser.

    Kännetecknande för dessa konferenser, både de nationella och de nordiska, är att de utgör en mötesplats över didaktiska ämnesgränser utan att man för den skull tvingas söka sig till det allmändidaktiska fältet för att finna gemenskap. De olika ämnesdidaktiska inriktningarna skapar en vetenskaplig bredd som är befruktande och inspirerande samt borgar för att en så kallad kritisk massa av aktiva forskare kontinuerligt  kommunicerar och granskar vetenskapliga resultat och problemformuleringar på fältet.

    Att det trots den ämnesmässiga bredden finns gemensamma frågeställningar för fältet visades i den inledande plenarföreläsningen. MayBrith Ohman-Nielsen, professor i historia och historiedidaktik vid Universitetet i Agder, Kristiansand och gästprofessor vid Karlstad Universitet, diskuterade i denna begreppet ämnesdidaktik och några av de definitioner och metaforer som finns för förhållandet mellan ämnesinnehåll och didaktik.

    Anna-Lena Göransson går i det första bidraget utanför det traditionella skolfältet och ger oss i artikeln Att riva en brandvägg en inblick i läsning och lärande i yrkesmiljöer. Brandmän möter i sitt dagliga värvtryckta läromedel i form av häften och böcker som produceras av Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). De är inte alltid välkommen läsning bland brandmännen och betraktas ofta som en pålaga uppifrån och inte som nödvändig fortbildning. Men hur sker lärandet i en så praktisk och handfast praktik som brandmannayrket? Finns det sätt att göra läsning och lärande angeläget i den professionella vardagen? Göransson visar hur abstrakt teoretisk kunskap medierad via tryckt text, kan rekontextualiseras genom samtal och diskussioner, så att läromedlet får avsedd funktion, nämligen att utveckla brandmäns professionella kunnande. Om det går att förena praktisk kunskap med teoretiskt lärande genom läroböcker är en huvudfråga i Göranssons artikel.

    I Kampen om Samhällskunskapsboken beskriver och analyserarAnna Johnsson Harrie granskningen av läromedel i samhällskunskap. Hon ger en bild av en tid då staten styrde, inte enbart genom läroplaner och kursplaner, utan även med de utsedda läromedelsgranskare som påverkade ämnets faktiska innehåll. Genom att följa ett läromedel, Moment: häfte 14, och hur det i ett övergångsskede passerar mellan två olika läromedelsgranskningssystem, visar hon på de möjligheter granskningsnämndens ledamöter hade att påverka innehållet i läromedlet och därmed också innehållet i skolan. Hon problematiserar det faktum att granskningsnämndens ledamöter inte alltid gav avslag på läromedel med stöd i kursplanen utan att deras egna politiska preferenser kunde styra. Vem styr och hur styrs ämnesinnehållet i dagens skola? kan man fråga utifrån Johnsson Harries bidrag?

    I Viveka Lindberg och Ragnhild Löfgrens, studie  Prov, vitsord och bedömning som aspekter av kemilärares bedömningspraktik möterläsaren fyra finlandssvenska bedömningspraktiker i kemi. Vi får ta del av lärarnas konstruktion av kemiprov och på vilket sätt de sedan bedöms. Bedömning är alltid en aktuell ämnesdidaktisk fråga och Lindberg & Löfgren problematiserar frågan om provens relevans som rättvist bedömningsverktyg. Har kursplanen och dess uttryck för kunskap i kemi någon återverkan på hur proven konstrueras och bedöms eller är provkonstruktion och bedömning av prov endast exempel på en vardaglig och traditionsbunden normativ praxis?

    Ragnhild Löfgren, Jan Schoultz, Glenn Hultman och Lars-Erik Björklund skriver om lärares dialog vid laborationer i kemi. I deras bidrag Kommunicera naturvetenskap i skolan – exempel från årskurs 3 handlar det om kommunikation och interaktion mellan lärare och elever. Löfgren m.fl. prövar ett analysverktyg för att studera dialog- eller interaktionstyper i klassrummet. Har samtalet om ämnet någon betydelse och vilka olika typer av elev- lärar-interaktion kan finnas? Samtalet är  enligt författarna kontextbundet till respektive ämnes diskurs. Inom naturvetenskap utgörs diskursen främst av beskrivningar, generaliseringar och förklaringar, med andra ord hur läraren får eleverna att tillägna sig och använda naturvetenskapliga begrepp. De visar på mönster i interaktionen mellan lärare och elev och genom framför allt sociokulturella teorier om lärande analyserar de vilken typ av interaktion som bäst främjar begreppsutveckling.

    Vad kommer elever ihåg av olika undervisningssituationer i skolan? Varför minns de just dessa? I Ola Magntorns bidrag Läsa naturen – om minnesvärda episoder i undervisningen kommer läsaren rakt in i enklassrumsnära skolverklighet när en grupp barn på lågstadiet får berätta om vad de minns av ett tematiskt undervisningsförlopp i biologi som inkluderade studiebesök, insamling av vattenprover från en närliggande å, uppbyggnad av ett slutet ekosystem, lekar och kreativt skapande av den biologiska mångfalden i konstnärlig form. Magntorn studerar det som kallas episodiskt minne och i hans studie, som är en delstudie i ett större projekt, avslöjas vilken typ av handlingar och lärande som eleverna minns bäst 18 månader efter att undervisningen genomförts.

    I alla svenskklassrum pågår läsning och skrivande som en naturlig del av ämnets innehåll. I det klassrum som presenteras i Gunilla Molloys bidrag Vilket århundrade undervisar du i? är undervisning kring läsning av klassisk skönlitteratur, särskilt Selma Lagerlöfs roman Kejsaren av Portugallien, i centrum. Eleverna kan med hjälp av en kunnig lärare få ut mycket av sin läsning, men hur är det med skrivandet? Har lärare i svenska så breda kunskaper att det omfattar ämnesdidaktiska kunskaper avseende både litteratur och skrivande? Molloy pekar på behovet av fortbildning för lärare som har ambitionen att bli den ”breda svenskläraren” som behärskar både litteratur, litteraturdidaktik, textanalys, skrivdidaktik och konsten att få elever att utmana sin kreativitet både som läsare och skribenter.

    Ingrid Mossberg Schüllerkvist diskuterar i Ämnesdidaktisk forskning om universitetsundervisning statusen för det som kan kallas forskning om högskolepedagogik. Hon problematiserar förhållandet att det saknas ämnesdidaktisk forskning om lärandemiljöer på universitet och högskola. Vidare frågas om var inom forskningen vi kan hitta diskussioner om vad akademiska lärare behöver veta för att utveckla undervisningen och för att göra den mer studentcentrerad? På vilka arenor kan de  högskoledidaktiska frågorna väckas? Mossberg Schüllerkvist efterlyser en aktiv diskussion och forskning om lärandemål, examinationsformer och den så kallade bologniseringen av högskolan.

    Blir det samma kurs som ges eleverna beroende på om de ges på två olika program, ett teoretiskt studieförberedande och ett praktiskt yrkesförberedande? De har samma kursplan, lika många undervisningstimmar och ges i samma årskurs, men vilken betydelse har programmets kontext? Christina Odenstad rapporterar i En kurs i läroplanen, två i praktiken? Skriftliga prov och bedömning i ämnet samhällskunskap på studie och yrkesförberedande program om sin granskning av 95 prov och 1239 frågor i ämnet samhällskunskap. Det föreligger överlag stora skillnader mellan studieförberedande och yrkesförberedande program konstaterar Odenstad i sin artikel. Faktafrågor och en inriktning av innehåll mot vardagen är ämnets innehåll för yrkesprogrammen, medan analys, diskussion och mer samhälls- och globalt inriktade frågor utgör de studieförberedande programmens ämnesinnehåll. Den didaktiska frågan ”ämnet samhällskunskap – vad, hur och för vem?” aktualiseras med stor tydlighet.

    Vad innebär det att kunna historia? undrar Johan Samuelsson i sitt bidrag Bedömning och ämneskunskap: exemplet historia på mellanstadiet. Samuelsson har studerat en bedömningspraktik i historia i en årskurs 5. Han menar att det saknas verktyg för att beskriva vad eleverna kan. Historieämnet framgår ämnesmässigt svagt och när det framträder fungerar det som ett ”att veta att –ämne”. Samuelsson efterlyser en problematisering av kunskapsområdet historia. Hur uttrycks egentligen historiekunskap?

    Även Martin Stolare har undersökt historieundervisningen i skolan och skriver i Att fånga historieundervisning: ett förslag till analysmodell, att det finns ett tomrum i den svenska historiedidaktiska forskningen. Hur ska lärare inför den nya ämnesplanen i historia förhålla sig till historieämnet nu när det ska fungera som ett eget ämne i grundskolan och inte som en del av SO-ämnet? Stolare går igenom olika historiedidaktiska synsätt och frågar sig vilket synsätt som kan vara mest fruktbart. Stolare presenterar en modell som försöker fånga historieämnets urvalsdimensioner. Kan det utvecklas en gemensam förståelse av vad historia i skolan kan vara?

    Vad gör elever i träslöjden i skolans årskurs 5 och vad gör deltagare i så kallad fritidsslöjd? Detta beskriver och analyserar Marcus Samuelsson i Att skapa och finna mening med slöjd – problematisering av meningserbjudanden i slöjdpraktiker. Samuelsson har granskat så kallade meningserbjudanden eller affordances i dessa praktiker och finner uppenbara skillnader dem emellan. Det handlar bland annat om mer begränsade meningserbjudanden, i skolans fall, och mer öppna  meningserbjudanden i fritidsslöjden. Vidare beskrivs skolslöjdens praktik som väntan med fördröjd respons medan slöjdklubbens deltagare erhåller omedelbar respons. Elevernas i skolslöjden upplevde starka ramar och begränsad valfrihet medan det var på ett helt motsatt sätt i slöjdklubbspraktiken.

    Vad är meningen med läsning av skönlitteratur i skolan? I Litteratur som spegel eller fönster diskuterar Annette Årheim sätten att läsa litteratur i gymnasiet. Hon menar att litteraturläsningen som erfarenhetsprojekt, där eleverna genom läsning ska söka sig själva och få svar på frågor om den egna identiteten, har gått i stå. Kan inte skönlitteraturen användas till något mer? Annette Årheim motsätter sig en litteraturläsning som grundar sig i att eleverna efter läsningen enbart ska svara på frågorna: ”Känner du igen dig?” och ”Hur tror du huvudpersonen känner sig?” Hon hänvisar till kritiska röster som menar att den så kallade empatiska läsningen urartat till ”erfarenhetsimperialism”. Årheim avslutar sitt inlägg i debatten om litteraturens roll i skolan med att hävda att litteraturen, så som den ofta behandlas i skolan, är tömd på sitt innehåll, sitt mål och sin mening och att den fungerar mer som en spegel för igenkänning än som ett fönster som öppnar upp mot omvärlden.

1 - 40 of 40
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf