In this phenomenological paper we explored how men diagnosed with prostate cancer experienced their sexuality from a lifeworld perspective. One essential meaning was identified: “having the elixir of life stolen”. This essential meaning had four constituents: “something that no longer exists”, “the threat to manhood”, “intimacy” and “staged manhood”. The lifeworld for these men comprised the dynamic interaction between being deprived of their “life’s elixir” and their ability to have and experience intimacy. The men were preoccupied with embodied experiences unfamiliar to them. They mourned the loss of sexuality in connection with their new life situation which threatened their identity. Their female partner was a great support, and with her the man could picture himself and at best renegotiate his sexuality. In the future, cancer care should be organized so as to enable all aspects of sexuality to be acknowledged and discussed.
The number of middle-aged men with a diagnosis of prostate cancer has increased in recent decades. The aim of this study was therefore to explore how some of these middle-aged men experienced and talked about their sexuality. Four focus group discussions were performed in the context of associations for prostate cancer. Using qualitative content analysis, it was identified how the diagnosis was a threat to their male identity; the men‟s vulnerability as a group in society was made explicit. Their sexuality was diminished by their illness experiences, which was also connected with silence and sorrow. Their contact with health care services was precarious and as patients they often played a passive role when or if discussing issues of sexuality. The possibility of voluntarily joining a cancer association was probably highly beneficial for these men. During the sessions, several men expressed the opinion that it is always great to talk.
Vad är genus(vetenskap)? Handlar det bara om kvinnor och kanske om män? I denna bok vill författarna spegla och utmana den svenska genusvetenskapen genom att utforska hur genusrelationer samverkar med andra förtryckssystem, som klass och etniska relationer.Ett feministiskt perspektiv på genus(vetenskap) innebär för författarna “mer än bara kvinnor och män” i två bemärkelser. För det första att genusvetenskap inte primärt handlar om kvinnor och män. Genusvetenskap handlar snarare om hur kvinnor och män, kvinnligt och manligt skapas och återskapas som ojämlika dikotomier på många olika plan i processer där fördelning av makt och resurser är centralt. För det andra innebär ett feministiskt perspektiv också ”mer än bara kvinnor och män” i betydelsen att konstruktionen av genus alltid är tätt sammanlänkad med samhällsprocesser som också rör klass, sexualitet och rasifiering.Bland de många teman som analyseras i boken är exempelvis jämställdhets- lagstiftningen, ”Lucy show” i svensk TV på 50-talet, kvinnliga politiska flyktingar i Sverige, kosmetisk kirurgi, debatten om pigor och hushållstjänster och regional utveckling. Men boken innehåller mycket mer än så.
This PhD dissertation explores how the normal is made and remade in the medical practice of plastic surgery. The thesis also question what "the normal" is that is remade. The empirical field is breast reconstruction, breast reduction, and burn injuries.
Drawing on Donna Hataway' s concepts material-semiotic practices andproduction apparatuses, it is shown that the normal is remade in complex ways in plastic surgery, even though the discourse is monovocal. The author found, as in Science and Technology Studies, that the practice is heterogeneous, and as in emancipatory studies that medicine is monovocal. Different voices, situated knowledges, and competing articulations was however not found, as is suggested theoretically in STS studies. Nor was a singular normality found, as the use of the concepts medicalization, inscription, and the gaze would suggest.
The thesis further explore the concept of "the normal," and examine theconcepts "medicalization," "inscription," and "the gaze" as they have been used in relation to cosmetic surgery and rehabilitation of the disabled. In analyzing plastic surgergy the author use, critizise and expand the very same concepts.
Är du intresserad av den feministiska debatten om metodologi och epistemologi? Då är det här boken för dig - om metod, metodologi och kunskap.Läs merBoken består av tre delar. Först uppmärksammas några av de metodologiska utmaningar och begränsningar som författarna konfronterats med i sitt arbete. Sedan diskuteras forskningsprocessen som en reflekterande praktik. I bokens avslutande del belyses det kunskapsbärande subjektet.
Författarna behandlar här ur olika utgångspunkter ämnet kropp och genus i medicinen på ett aktuellt och övergripande sätt. De integrerar biologiska förklaringsmodeller i sociokulturella sammanhang och belyser hur genus/kön speglas i vardagslivets hälsa och ohälsa. Särskilt beaktas kvinnors och mäns livsvillkor, livssituation, livsstil, beteenden och hälsoförhållanden under livets lopp. Boken är avsedd för grundutbildningen inom läkar- och vårdutbildningar och för yrkesverksamma.
Inom medicinsk plastikkirurgi spelar dokumentation av ingrepp i form av före- och efterfotografier en viktig roll och publiceras bl a i facktidskrifter och läroböcker. Bildparets skenbart objektiva framställning av avvikelse/normalitet visas här vila på en speciell bildretorik, som understödjer en medicinsk konceptualisering där goda operationsresultat sammanfaller med det förgivet typiska. Foton framkallar blicken som defininerar oss som (o)normala
Detta är en feministisk antologi som på olika sätt utforskar vad -intersektionalitet- innebär, teoretiskt, etnografiskt och metodologiskt inom ramen för det genusvetenskapliga fältet. Antologin täcker ett brett fält disciplinärt, från historia och vetenskapsteori till antropologi, kulturgeografi och sociologi. Antologins bidrag ligger främst inom tre områden. Den första är att den bidrar till att sätta Sverige och -väst- i en kritisk feministisk och postkolonial belysning, och i att utforska hur detta påverkar hur olika aktörer förstår världen och handlar i den. Den andra är att fortsätta den feministiska traditionen att hålla en öppen dialog mellan metodologi, teori och analys för att expandera vem som kan tala och hur inom vetenskapen. Den tredje är att bidra med omfattande fallstudier, i flera fall etnografiska, som fördjupar förståelsen av hur genus, klass, etnicitet och sexualitet samspelar i dagens samhälle. Den senaste utvecklingen i det genusvetenskapliga fältet är de diskussioner och utmaningar som intersektionalitet har väckt. Intersektionalitet är ett begrepp för att uttrycka att kön, klass, -ras-/etnicitet och sexualitet alltid samspelar och samverkar. Utmaningen för genusvetenskapen har varit hur detta kan inkorporeras och på vilka sätt detta utmanar teorier och frågeställningar inomfältet som fokuserat kön. Antologin är i forskningsfronten i relation till debatten om intersektionalitet, då alla bidrag har intersektionalitetsperspektivet som en självskriven utgångspunkt. Därmed ger bidragen både teoretiska, metodologiska och analytiska bidrag till genusvetenskapen som ligger i centrum av fältets mest centrala debatt. Bidragen både breddar och fördjupar förståelsen av hur olika maktdimensioner samverkar genom omfattande fallstudier, varav flera etnografiska, men vidareutvecklar också metodologiskt och teoretiskt verktyg för hur intersektionalitet kan göras på ett kritiskt och fruktbart sätt. Ett av antologins fokus är den svenska välfärdsstaten. Keith Pringle utforskar hur den svenska välfärdsstaten, som ofta uppfattas som progressiv, trots allt (åter)skapar ojämlikhet genom de sätt som genus och etnicitet förstås på och används. Maria Eriksson diskuterar hur mödrar som utsatts för våld använder sig av diskurser om (biologiskt) föräldraskap och släktskap för att skapa handlingsutrymme. Catharina Landström arbetar teoretiskt med Bulter, Deleuze and Guittari för att öppna upp kategorierna kvinna och man för att skapa en mer dynamisk och mindre determinerad förståelse av interaktioner med teknologi. Kerstin Sandell och Diana Mulinari utforskar kritiskt de verktyg som det genusvetenskapliga fältet använder för att förstå intersektionalitet: norm och kategori. Ett annat av antologins centrala bidrag är att göra de utmaningar till en eurocentrisk världsuppfattning som det postkoloniala fältet erbjudit relevanta och fruktbara för genusvetenskapen. Lena Karlsson analyserar hur en ny genre som hon kallar (själv)biografi balanserar på gränsen mellan -vi- som är -här- och -de- som är -där- på ett sätt som bevarar uppdelningen i ett modernt och eftersökt väst, och ett exotiserat Öst/Arika. Lena Sawyer problematiserar det sätt som afrikansk dans etableras i Sverige. Katarina Mattsson och Katarina Pettersson visar genom en kritisk analys av Fröken Sverige under 1950-talet hur den svenska nationen skapas genom att en viss typ av kvinnor gjordes till representanter för Sverige. Motstånd är och har länge varit centralt för genusvetenskapen att utforska. Cathrin Wasshede visar hur motstånd mot heterosexualitet som norm och institution är möjligt, inom ramen för sociala rörelse, men också hur svårt och osäkert det kan vara. Catrin Lundström möter latinamerikanska unga kvinnor och utforskar hur de förstår och hanterar rasifierade diskurser i sin vardag. Gunlög Fur utforskar länkarna mellan metodologi, material och
I boken intervenerar några av de centrala forskarna inom det intersektionella fältet i bland annat Fröken Sverige-tävlingen, afrikansk dans i Sverige och svenska latinas.Feministiska teorier ger idag relevanta perspektiv på de flesta vetenskapliga discipliner. Samtidigt har det genusvetenskapliga fältets förståelse av kön och könsrelationer vidareutvecklas och expanderats under de senaste dryga tjugo åren. Grupper som historiskt sett har exkluderas från den vetenskapliga definitionen av det verkliga intervenerar nu i en genusvetenskap som utgår från att det är omöjligt att förstå könsrelationer utan att länka dessa till andra sociala relationer än kön. En av antologins styrkor är att utifrån berättelser från en annan värld tvinga fram andra berättelser om Sverige, om Europa, om världen och att genom dessa berättelser öppna för andra visioner och andra sätt att tänka kön. Antologin visar att dessa berättelser om och från en annan värld har ett djup och en komplexitet i det som idag ofta kallas intersektionalitet. Boken visar dessutom på en bredd i dialoger med andra feministiska interventioner