liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Levin, Lena
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Massmedial gestaltning och vardagsförståelse: Versioner av en arbetsplatsomvandling2003Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    During the last years, we have witnessed many restructurings of workplaces. This thesis focuses on one particular event, the reduction and reorganization of the garrison of Eksjö in Sweden where hundreds of personnel were involved These changes were covered by the mass media and naturally talked about in semi-public and private places.

    Language is viewed here as a social practice, in which people tell versions of the event in order to do things. The argument is that the understanding of the full complexity of news events requires an approachbased on more than one communicative arena and including versions both of news media and of those who are actually involved in the news events. Accordingly the study is based on analyses of media texts, i.e. local news, and talk in focus groups combined with ethnographic fieldwork as major methods.

    The data were analysed with an emphasis on recurrent themes and discursive actors. The purpose was to discover what versions of the event were formulated in the media coverage, and to investigate how these versions correspond with those told by people more directly involved in the event. The results show differences and similarities between various versions of what was occurring. Specific themes and actors occurred in both newspaper articles and focus-group talk. One such theme was phasing out and development. Other themes revolved around anxiety, uncertainty, and the local struggle against the reduction.

    The media presented a dramatic beginning, followed by a struggle for the future that ended in some sort of closing stages, pointing at improvement and recovery. The mediated discourses strived for unmasking the truth, tried to point out how things really were and to tell what was going to happen next. The focus groups, on the other hand presented somewhat different versions of the event. More of a rapid, unfinished, aimless change, taking place along circular courses. According to some of the focus-group actors, the reorganization had made things at the workplace more complicated. Stories, metaphors and the use of hypothetical actors pointed to oppositions and ambiguities in the conceptualization of the process.

    In parts of the media discourse, actors were pictured as v.rinners and losers. Some actors (beside journalists themselves) were dominating the news; they were often cited or referred to (i.e., politicians, highrankingofficers, certain experts). Others (i.e., ordinary personnel) were often talked about as victims and seldom spoke independently or seemed to act from a position of influence. One conclusion is that agency and responsibility were, in this way, unevenly distributed in the media discourse. Here it is discussed in terms of dilemmas for journalists/journalism, the media and democracy.

  • 2.
    Levin, Lena
    Linköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Massmedial kategorisering av äldre i arbetslivet: Den som blir arbetslös vid 50 års ålder får räkna med att gå arbetslös fram till pensionen2009In: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, p. 105-120Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel kommer att handla om kategorisering av ålder i arbetslivet med fokus på den "äldre" arbetskraften och hur den skildras av massmedier. Utgångspunkten är att åldersdiskriminering handlar om negativ särbehandling på grund av ålder. Om exempelvis tjänster eller arbetsuppgifter på en arbetsplats fördelas mot bakgrund av antaganden om att ålder och kom-petens hör samman då har det tydliga ålderistiska inslag. Jag vill även hävda att beskrivningar av individer och grupper av individer kan omfattas av ålderismbegreppet och ha ålderistiska inslag, exempelvis massmediers skildringar av äldre personers prestationer eller tillkortakommanden i olika sammanhang. Omorganisation av arbetsplatser är tydliga exempel där ålder har använts (som en kategori) för att definiera människor som ska få tillgång till eller bör avvecklas från vissa tjänster/arbeten och när det har ansetts att personalen behövt föryngras har man exempelvis satt ett ålderstak och erbjudit tidig avgång med pension för dem som hamnat över ålderstaket (t.ex. 50, 55, 60 år). Vid försvarsomvandlingen 1999–2000 infördes så kallad särskild pension (SP) för officerare 55+ och för civilanställ-da 58+. Särskild pension skulle på så vis fungera som instrument för att öka den "naturliga" avgången i det svenska försvaret och bereda plats för yngre medarbetare. Pensionärerna skulle grunda sina val på egna överväganden och beslut men det var långt ifrån alla som uppfattade förutsättningarna på det viset. Även om ålder inte får utgöra grunden för uppsägning kan åldern ha betydelse för hur man resonerar på ledningsnivå, fackligt och i olika arbetsgrupper. Vissa kategoriseringar kan få ålderistiska inslag och kan genom sådana särskilda pensionsåtgärder få fäste i en organisation och även sippra ut i en så kallad "offentlig diskurs". Inte minst i massmedi-er av olika slag kan kategorierna få fäste och lite längre fram i det här kapitlet kommer några konkreta exempel på hur det kan se ut när massmedier aktivt bidrar till en viss typ av kategorisering av äldre i arbetslivet. Ett par exempel kommer från just försvarsomvandlingen.

  • 3.
    Levin, Lena E
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Banverket, Allmänheten och Ostlänken. Studier av samrådskommunikation i samband med järnvägsutbyggnad2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en avrapportering av en explorativ förstudie inom projektet "Kommunikation i samråd" som avser att utveckla kunskaper för vetenskapliga studier och utvärdering av samrådsprocesser i samband med större samhällsbyggnadsprojekt. Studien bygger på material från deltagande observation och ljudinspelningar vid samrådsmöten mellan Banverkets projektgrupp Ostlänken och berörd allmänhet i samband med utredningen av 150 km snabbtågsjärnväg på sträckan Järna-Linköping, intervjuer och samtal med deltagare vid dessa möten under hösten 2004 och våren 2005, samt Banverkets informationsmaterial (rapporter, broschyrer, kommunikationsplaner, webbsidor, m.m.). Rapporten tematiserar och sammanfattar de 15 samrådsmötena och informationen till allmänheten, samt diskuterar formerna för samråd och anger möjliga riktningar för fortsatt forskning inom projektet.

  • 4.
    Levin, Lena E
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Forskares syn på samtal med allmänheten - en fokusgruppsstudie2003Report (Other academic)
  • 5.
    Levin, Lena E
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Forskares syn på samtal med allmänheten - en fokusgruppsstudie2004Report (Other academic)
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf