liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 36 av 36
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Berglund, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Andersson, Torbjörn
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Maskinkonstruktion. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Pavlasevic, Vanja
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Maskinkonstruktion. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Stålhand, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanik och hållfasthetslära. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Understanding the user beyond ‘common sense’ – teaching Product Ergonomics to design engineering students2015Ingår i: Proceedings 19th Triennial Congress of the IEA, International Ergonomics Association , 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Multidisciplinary frameworks are needed to develop products that fit the human. Ergonomics is a multifaceted field that encompasses physical, cognitive and organizational aspects, and it is therefore a suitable subject to be taught to design engineering students.

    The objective of this paper was to describe and reflect upon how a systems perspective on Ergonomics is developed and conveyed in a course in Product Ergonomics to engineering students at the Design and Product Development (DPD) programme at Linköping University, Sweden. The paper is based on the authors’ experiences from teaching the course in Product Ergonomicsas well ason 52 students’ written reflections about their view on Ergonomics before and after taking the course.

    Means and ideas for teaching Ergonomics with a systems perspective included organizing a theoretical introduction into weekly themes and thereafter integrating and applying these themes in a product concept project under supervision of a multidisciplinary teacher team.

    The paper also reflects on how the systems perspective of Ergonomics is planned for and realized in the intended, implemented and attained curriculum.

  • 2.
    Berglund, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Pavlasevic, Vanja
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Maskinkonstruktion. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Andersson, Torbjörn
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Maskinkonstruktion. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Stålhand, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanik och hållfasthetslära. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Theme-based assessment of education in design and product development2014Ingår i: Proceedings of the 10th International CDIO Conference, Universitat Politècnica de Catalunya, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    One fundamental challenge in choosing an examination form to assess student achievements is to find an examination which, both encourages students to continuously elaborate the course content and constitutes a learning process itself. The objective of this paper is to share and reflect on the development and implementation of a new theme-based examination in a six credit course in Product Ergonomics given in the engineering programme Design and Product Development at Linköping University, Sweden. The course runs during four months and has two parts: one theoretical and one applied. The former focuses on theoretical ergonomic topics, models and methods while the latter is a project aiming at consolidating the students’ understanding of the theory by implementing the knowledge in a product development case. To encourage the students to adapt a deep learning approach, the traditional written mid-term exam for the theoretical part was abandoned and another concept developed. In the new concept, the theoretical part was split onto six weekly themes. Each theme was introduced at the beginning of the week by high-lighting main theories and models followed by a group-work assignment to be elaborated on by the students during the week. The theme was examined at the end of the week through a short written exam and a seminar to discuss and reflect upon the theme. From a student perspective, the positive outcome of the theme-based examination was peer learning and a more active learning style. The students appreciated the theme-based structure of the course. Occasionally, some students commented that weekly examinations could be perceived as stressful. The teachers perceived the students to be more acquainted with ergonomics theory and methods which increased the quality of the course project. The reported theme-based assessment is one example of implementing among others the CDIO syllabus parts 2.2 and 3.1and CDIO standards 8 and 11.

  • 3.
    Djerf, K
    et al.
    Region Östergötland, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Ortopedkliniken i Linköping.
    Edholm, P
    Östergötlands Läns Landsting, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Ortopedkliniken i Linköping.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    A simplified roentgen stereophotogrammetric method. Analysis of small movements between the prosthetic stem and the femur after total hip replacement.1987Ingår i: Acta Radiologica, ISSN 0284-1851, E-ISSN 1600-0455, Vol. 28, nr 5, s. 603-606Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A simplified roentgen stereophotogrammetric method is described. It is based on the use of a 50 mm thick reference plate consisting of a carbon-fibre-reinforced polyester box. The patient is placed directly on this box, which makes the methods less cumbersome and more suitable for routine use. The method has been tested in a model experiment designed for detecting small movements between femur and prosthesis at an early stage after total hip replacement. The head and two hemispheres on the prosthesis and three small tantalum balls inserted in the femur serve as reference points. The model experiment now reported shows that the method has acceptable precision.

  • 4.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    [Common sense against rolls of fat--should we reduce our intake of carbohydrates?].: Folkvett mot fettvalk – bör vi minska vårt kolhydratintag?2003Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 100, nr 47, s. 3889-3890Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Västvärldens kostexperter har utifrån ett primitivt energibalanstänkande lanserat budskapet att äta kolhydrater, som är mindre energitäta än fett och borde ge lägre energiintag. Istället har man råkat öka aptiten eftersom kosten innehållit mindre andel protein, samt ökat kroppsfettmassan då ökat kolhydratintag medfört ökade insulinhalter och fettinlagring samt blockerad fettförbränning.

  • 5.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet.
    En annorlunda dag om tinnitus1998Ingår i: Audio-nytt, ISSN 0347-6308, nr 4, s. 16-21Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det finns - nästan - lika många teorier om tinnitus som det finns forskare och vetenskapsman. Den gåtfulla sjukdomen penetrerades vid ett symposium i Lund, där många teorier stöttes och blöttes av 1 70-talet engagerade deltagare. Kan till exempel lösningen på gåtan om plötslig spädbarnsdöd stå fram som ett exempel för forskningen? D.v.s. att lösningen finns mitt framför ögonen på oss, men vi vill inte ta till oss den?

  • 6.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ju större andel kolhydrat vi äter, desto mer äter vi: [The more carbohydrates there is in our food, the more we eat]2005Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 102, nr 32-33, s. 2238-2238Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    n/a

  • 7.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Kostråd till diabetiker baseras inte på studier av diabetiker!: en kritik av ovetenskapen inom vetenskapen2006Ingår i: 2000-Talets Vetenskap, ISSN 1654-7810, nr 2, s. 14-15Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Övervikten i Sverige började öka sedan nyckelhålsmärkningen infördes 1989. I USA som ligger före Sverige vad gäller övervikt ökar nu typ-2-diabetes. Som intresserad lekman undrar man förstås varför, och det är glädjande att även näringsexperter börjar intressera sig för tänkbara orsaker. Johan Hedbrant har studerat det vetenskapliga underlaget för kostråden och funnit häpnadsväckande brister.

    I två artiklar i Läkartidningen hänvisar Larsson, Rothenberg och Vessby till nyligen uppdaterade kostråd av Diabetes Nutrition Study Group (DNSG), och noterar en skillnad jämfört med en typ av dieter som visat sig ge stora fördelar vid övervikt och typ-2-diabetes. De senare bygger på en reduktion av kolhydratinnehållet, medan DNSG ekommenderar upp till 60 energiprocent kolhydrat. I skenet av råden att äta mer kolhydrat och tredubblingen av typ-2-diabetes, undrar man lite över vetenskapen bakom att rekommendera mer av det näringsämne typ-2-diabetiker inte tål.

  • 8.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    [Meagre knowledge about obesity].: Mager kunskap om fetma.2003Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 100, nr 21, s. 1922-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 9.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    On the thermal inertia and time constant of single-family houses2001Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Since the nineteen-seventies, electricity has become a common heating source in Swedish single-family houses. About one million smallhouses can use electricity for heating, about 600.000 have electricity as the only heating source.

    A liberalised European electricity market would most likely raise the Swedish electricity prices during daytime on weekdays and lower it at other times. In the long run, electrical heating of houses would be replaced by fuels, but in the shorter perspective, other strategies may be considered. This report evaluates the use of electricity for heating a dwelling, or part of it, at night when both the demand and the price are low. The stored heat is utilised in the daytime some hours later, when the electricity price is high.

    Essential for heat storage is the thermal time constant. The report gives a simple theoretical framework for the calculation of the time constant for a single-family house with furniture. Furthermore the “comfort” time constant, that is, the time for a house to cool down from a maximum to a minimum acceptable temperature, is derived. Two theoretical model houses are calculated, and the results are compared to data from empirical studies in three inhabited test houses.

    The results show that it was possible to store about 8 kWh/K in a house from the seventies and about 5 kWh/K in a house from the eighties. The time constants were 34 h and 53 h, respectively. During winter conditions with 0°C outdoor, the “comfort” time constants with maximum and minimum indoor temperatures of 23 and 20°C were 6 h and 10 h.

    The results indicate that the maximum load-shifting potential of an average single family house is about 1 kW during 16 daytime hours shifted into 2 kW during 8 night hours. Up-scaled to the one million Swedish single-family houses that can use electricity as a heating source, the maximum potential is 1000 MW daytime time-shifted into 2000 MW at night.

  • 10.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Somatisk tinnitus: Hör vi ljudet av muskelspänningar?2005Ingår i: Medikament, ISSN 1402-3881, nr 1, s. 64-66Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ungefär var tionde person rapporterar tinnitus, några få procent har besvärande problem. I denna översiktsartikel går Johan Hedbrant igenom forskningshistorien och diskuterar några moderna förklaringsmodeller för tinnitus och Ménières sjukdom.

    Tinnitus definieras som »en ljudupplevelse som inte förorsakats aven inre eller yttre akustisk källa och som inte är orsakat av en experimentell elektrisk stimulering. Tinnitus indelas i subjektiv och objektiv tinnitus, eller beskrivs utifrån det tillstånd som genererat ljudet. Den vanligaste formen är den subjektiva, ibland liknad vid fantomsmärta. I storleksordningen var tionde person rapporterar tinnitus, några få procent har tinnitus på en handikappande nivå.

  • 11.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Somatisk tinnitus och Ménières sjukdom: nya metoder för behandling2005Ingår i: Medikament, ISSN 1402-3881, nr 3, s. 54-57Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskningsresultat kring somatisk, eller somatosensorisk, tinnitus är relativt färska. Flera studier har visat ett samband mellan tinnitus och dysfunktion i käkregionen, samt mellan Ménières sjukdom och dysfunktion i nackregionen.

    I denna artikel diskuterar Johan Hedbrant möjligheter till behandling av tinnitus och Ménières sjukdom från ett somatiskt eller somatosensoriskt perspektiv. Artikeln är en fortsättning på Johan Hedbrants artikel i Medikament nr 1/05.

  • 12.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Stockhome: A spreadsheet model of urban heavy-metal metabolism2001Ingår i: Water, Air and Soil Pollution, ISSN 0049-6979, E-ISSN 1573-2932, Vol. 1, nr 3-4, s. 55-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 13.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Structuring empirical knowledge on environmental issues: urban heavy metal metabolism2003Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under det senaste århundradet har stora mängder tungmetall förts in till västvärldens storstadsområden. Endast en ringa del, ca 10%, har nått biosfären, resten finns kvar i olika produkter såsom kablar, byggnadsmaterial, teknisk utrustning och batterier, vilka fortfarande används eller lämnats kvar i infrastruktur, byggnader, hushåll, företag och fordon.

    Utsläppen från industri och produktion har under åren framgångsrikt minskats, men utsläpp från konsumtion har inte fått samma uppmärksamhet. Forskningen kring förebyggande åtgärder har dock utvecklats, vilken syftar till att tidigare identifiera flöden och lager av material som kan orsaka miljöproblem. Den metod som använts i avhandlingen är baserad på systemanalys och kallas materialflödesanalys, MFA.

    Denna avhandling visar på systemanalys som ett sätt att hantera data och empirisk kunskap kring användning av tungmetallerna kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), bly (Pb) och zink (Zn) under 1900-talet. Datainsamlingen genomfordes under en fallstudie i Stockholm 1994 - 1997.

    En enkel datormodell som utvecklats i ett kalkylprogram användes for att strukturera insamlad data. För att kunna användas i förebyggande analyser innehöll modellen bl. a. införsel av tungmetallinnehållande produkter, mängd i användning samt uppskattningar av utsläpp till biosfären.

    Data kring samhällets användning av tungmetall visade sig vara sällsynt och behäftad med stora osäkerheter. Avhandlingen innehåller en genomgång av de datakällor som använts samt visar på några metoder for att konstruera data som passar till modellen. Osäkerheter diskuteras ytterligare, och en metod föreslås som bygger på att lognormal fördelning kan användas for att hantera mycket osäkra data. Vidare föreslås att subjektivt uppskattade osäkerheter, t.ex. från intervjuer, med viss forsiktighet skulle kunna användas inom samma teoriram.

    Problemet med modellering av miljöaspekter i samhället är inte att göra själva modellerna, utan att fylla dem med tillförlitliga data. Eftersom samhällsdata är svårlangad är det inte nödvändigt med komplicerade databaser eller modeller for att strukturera datan.

    En beslutssituation kring miljöfrågor innefattar ofta flera beslutsfattare, var och en med olika mål. Det är då av stor vikt att de modeller som används for att organisera och presentera information är flexibla och lätta att genomskåda.

  • 14.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Särimner: a computer model for diabetes education1993Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In diabetes mellitus pancreas fails to produce insulin enough to maintain tissue utilisation of blood glucose. To maintain a normalised metabolism many diabetic patients have to provide insulin from injections or an infusion pump. The disease affects some percent of western population.

    The insulin provided by the patient has to be adjusted to food and physical exercise. This may be achieved by following rules from diabetes professionals, but also by self learning how food, insulin and physical exercise interact and influence the blood glucose. It seems that the patients who have this intuitive knowledge of the interactions are the ones who manages their diabetes treatment best and have the highest quality of life. The learning have, however, been performed by trial and error - to the price of severe inconvenience and bad metabolic control.

    A combination of computer science and diabetes physiology has resulted in the computer program Särimner. It is created to give the user a possibility to experiment with diabetes treatment. Food, insulin and physical exercise may be varied and the blood glucose is calculated. Sarimner provides a short-cut to obtaining knowledge since it allows experiments, stimulates discussions and let the user by himself formulate and test hypotheses regarding experienced problems. Since Särimner may be adjusted to look more alike an individual, the experiments are driven by the user's own curiosity. He may experiment with situations of importance to himself and finally make himself the expert of his own treatment situation.

    The way Särimner is designed, allows interested users to get "under the skin" of the model and study details in the physiological processes. This transparency makes it possible to search for explanations to treatment phenomena. One drawback with the model is that it is quite complex and requires some knowledge from a user with the ambition to understand all the processes.

    To measure the impact of Särimner training, 11 diabetic teenagers were evaluated with respect to metabolic control, emotional adjustment, focus of control, self-esteem and ability to discuss treatment phenomena. No control group was possible to recruit.

    The results indicated that the education had been useful for some individuals. They increased their knowledge and ability to discuss treatment situations, their sense of control over the diabetes treatment, their self esteem and furthermore Särimner education may have caused a reduction of diabetes related stress. However, an increased level of diabetes related guilt did occur in some individuals, possibly due to either increased knowledge or a more internalised focus of control.

    The models ability to look alike reality is depending on for which purpose it is used. Even though it would be theoretically possible to fit the model to an individual, such an experiment would not be performable in reality since Särimner requires input data from the physiology which is impossible to measure. The properties of the model are, however, adequate for illustrating several treatment situations on a phenomenological level.

    Delarbeten
    1. Särimner: a computer model of diabetes physiology for education of physicians and patients.
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Särimner: a computer model of diabetes physiology for education of physicians and patients.
    1991 (Engelska)Ingår i: Diabetes Research and Clinical Practice, ISSN 0168-8227, E-ISSN 1872-8227, Vol. 14, nr 2, s. 113-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Often diabetic patients have developed their skills by some trial-and-error-like training over a long period of time. To minimize this inconvenience we have made a mathematical model to facilitate diabetes education. The model consists of a number of blocks involved in diabetes physiology: digestion, blood (transport), pancreas, injected insulin absorption, liver, muscles, kidneys, metabolism and insulin sensitivity. The model serves as a demonstration object and the user can change meals, exercise and injections and see the resulting blood glucose level. A more experienced user can search for further explanations of different phenomena deeper in the physiology of the model. The model does not solve any problem for the user, but creates a learning situation in which the user, led by his own curiosity, successively increases his experience of diabetes physiology. Särimner is implemented as an easy-to-use menu driven computer program for IBM PC-clones with Hercules, EGA or VGA graphics.

    Nyckelord
    Diabetes mellitus;Treatment;Education;Mathematical model;Physiology
    Nationell ämneskategori
    Endokrinologi och diabetes
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-123715 (URN)10.1016/0168-8227(91)90117-V (DOI)1756682 (PubMedID)
    Tillgänglig från: 2016-01-10 Skapad: 2016-01-10 Senast uppdaterad: 2017-08-14Bibliografiskt granskad
    2. Use of computer simulator training in the education of diabetic teenagers
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Use of computer simulator training in the education of diabetic teenagers
    1995 (Engelska)Ingår i: Practical Diabetes International, ISSN 1357-8170, E-ISSN 1528-252X, Vol. 12, nr 1, s. 18-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Diabetic patients learning to manage diabetes are often at the mercy of trial and error. To speed up and improve the learning process a computerised diabetes simulator may be used for experiments with food, insulin and exercise without risk of inconvenience.

    When measuring the impact of computer training, only 11 out of 58 diabetic teenagers wanted to participate in the study. These diabetic teen- agers were educated in four computer lessons and evaluated with respect to metabolic control, emotional adjustment, locus of control, self-esteem and ability to discuss treatment problems. It was not possible to recruit a control group.

    In a few individuals there were significant improvements in locus-of- control, self-esteem, knowledge and diabetes related stress. Side-effects were an increased level of guilt and an alienation from medical pro- fessionals.

    The computer training was considered to be enjoyable and of great value. Consistent with our hope, the participants regarded the computer simulator as a source of inspiration rather than as an instrument for calculating the optimal insulin regimen.

    We conclude that although young people get more and more used to computers, still only a minority are attracted by this type of education. On a group basis limited computer training has no significant influence, but for certain individuals computer simulation may be a good educational tool.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    John Wiley & Sons, 1995
    Nyckelord
    Children;IDDM (insulin-dependent diabetes mellitus);education;computer;simulator
    Nationell ämneskategori
    Endokrinologi och diabetes
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-123732 (URN)10.1002/pdi.1960120109 (DOI)
    Tillgänglig från: 2016-01-11 Skapad: 2016-01-11 Senast uppdaterad: 2017-08-14Bibliografiskt granskad
  • 15.
    Hedbrant, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Bjorne, Assar
    Specialisttandvården, Lasarettet Ystad.
    Ny mätmetod för käkmuskulaturen kan finna orsaken till tinnitus: Slutrapport Nutek 92-119041997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tinnitus är en åkomma som i lindrigare eller allvarligare former drabbar 17% av västvärldens befolkning. Ca 85 000 svenskar har tinnitus på invalidiserande nivå. Förutom mänskligt lidande orsakar tinnitus samhällskostnader på ca 1.5 miljard kr årligen. Orsaken är till största delen okänd.

    Vissa tecken tyder på ett samband mellan tinnitus och funktionsstörning i en käkmuskel. Några olika icke–invasiva metoder för mätning av muskelstörning i M Pterygoideus Lateralis har utvärderas. Två av dessa är intressanta för fortsatta studier.

    Termografi användes för att diagnosticera muskelstörningar på ytligt liggande muskler. Vi såg åtskilliga varma områden på ytliga käk– och nackmuskler på de patienter som hade käkledsstörningar, samt möjligen tecken på onormal värme från M Pterygoideus Lateralis. Mätförhållandena var dock ej ideala.

    En metod att mäta EMG med adaptiv noise cancelling provades. EMG från en ryggmuskel, stört av en “EKG–signal” från hjärtat användes. Metoden fungerade bra. Fortsatt metodutveckling på t.ex. ryggmuskler borde göras.

  • 16.
    Hedbrant, Johan
    et al.
    Department of Pediatrics, Faculty of Health Sciences, Faculty of Health Sciences, Linköping, Sweden.
    Ludvigsson, Johnny
    Department of Pediatrics, Faculty of Health Sciences, Faculty of Health Sciences, Linköping, Sweden.
    Use of computer simulator training in the education of diabetic teenagers1995Ingår i: Practical Diabetes International, ISSN 1357-8170, E-ISSN 1528-252X, Vol. 12, nr 1, s. 18-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Diabetic patients learning to manage diabetes are often at the mercy of trial and error. To speed up and improve the learning process a computerised diabetes simulator may be used for experiments with food, insulin and exercise without risk of inconvenience.

    When measuring the impact of computer training, only 11 out of 58 diabetic teenagers wanted to participate in the study. These diabetic teen- agers were educated in four computer lessons and evaluated with respect to metabolic control, emotional adjustment, locus of control, self-esteem and ability to discuss treatment problems. It was not possible to recruit a control group.

    In a few individuals there were significant improvements in locus-of- control, self-esteem, knowledge and diabetes related stress. Side-effects were an increased level of guilt and an alienation from medical pro- fessionals.

    The computer training was considered to be enjoyable and of great value. Consistent with our hope, the participants regarded the computer simulator as a source of inspiration rather than as an instrument for calculating the optimal insulin regimen.

    We conclude that although young people get more and more used to computers, still only a minority are attracted by this type of education. On a group basis limited computer training has no significant influence, but for certain individuals computer simulation may be a good educational tool.

  • 17.
    Hedbrant, Johan
    et al.
    Center of Technology Transfer, Linköpping Institure of Technology, Linköping, Sweden.
    Ludvigsson, Johnny
    Department of Pediatrics, Faculty of Health Sciences, Linköping, Sweden.
    Nordenskjöld, Kerstin
    Department of Pediatrics, Faculty of Health Sciences, Linköping, Sweden.
    Särimner: a computer model of diabetes physiology for education of physicians and patients.1991Ingår i: Diabetes Research and Clinical Practice, ISSN 0168-8227, E-ISSN 1872-8227, Vol. 14, nr 2, s. 113-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Often diabetic patients have developed their skills by some trial-and-error-like training over a long period of time. To minimize this inconvenience we have made a mathematical model to facilitate diabetes education. The model consists of a number of blocks involved in diabetes physiology: digestion, blood (transport), pancreas, injected insulin absorption, liver, muscles, kidneys, metabolism and insulin sensitivity. The model serves as a demonstration object and the user can change meals, exercise and injections and see the resulting blood glucose level. A more experienced user can search for further explanations of different phenomena deeper in the physiology of the model. The model does not solve any problem for the user, but creates a learning situation in which the user, led by his own curiosity, successively increases his experience of diabetes physiology. Särimner is implemented as an easy-to-use menu driven computer program for IBM PC-clones with Hercules, EGA or VGA graphics.

  • 18.
    Hedbrant, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Nordfeldt, Sam
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nordfeldt, Sam
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik.
    Ludvigsson, Johnny
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik. Östergötlands Läns Landsting, Barn- och kvinnocentrum, Barn- och ungdomskliniken i Linköping.
    Ludvigsson, Johnny
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik. Östergötlands Läns Landsting, Barn- och kvinnocentrum, Barn- och ungdomskliniken i Linköping.
    The Särimner Diabetes Simulator - A Look in the Rear View Mirror2007Ingår i: Diabetes Technology & Therapeutics, ISSN 1520-9156, E-ISSN 1557-8593, Vol. 9, nr 1, s. 10-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

      

  • 19.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Björn, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Kalliokoski, Sophia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Petersson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Tydén, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Det goda lärandet: Energi, resurs, klimat ochhållbarhet som del i undervisningen i grundskolan & på gymnasiet2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Björn, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Kalliokoski, Sophia
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Petersson, Maria
    Högskolan Dalarna, Biologi.
    Tydén, Thomas
    Högskolan Dalarna.
    Samhällets utvecklings- och omställningsförmåga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet: Rapportering av forskningsinsatseri skolutvecklingsprojektet ”KNUT”2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skolutvecklingsprojektet ”KNUT” genomförs i fyra större regioner i Sverige, från Kalmar län och Östergötland i södra Sverige via Dalarna till region ”Biofuel” i norra delarna av landet. Det övergripande syftet med projektet är att arbeta med samhällets påbud om att undervisning i områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv behöver ha en starkare position, som en del av den grundläggande utbildningen.

    Till utvecklingsdelarna har forskningsinsatser genomförts. I varje region finns en mängd olika aktiviteter. Forskningen har inriktat sig på några av dessa med ett följeforskningsupplägg. I Kalmar län har projektet ”Tjejresan” (Kapitel 2) studerats. I Östergötland har lärares arbete med lokala pedagogiska planeringar följts (Kapitel 3). I Dalarna har projekten ”Energijakten” (Kapitel 4), ”Energiutmaningen” (Kapitel 5) och ”Sommarlovsentreprenörerna” (Kapitel 6) beforskats. Längst i norr har lärares arbete med projektarbeten och lärares kollegiala nätverk studerats (Kapitel 7). Till detta har en metastudie genomförts (Kapitel 8), för att utveckla en modell som tydliggör framgångsfaktorer för skolutveckling. Modellen har sin empiriska grund i delprojekten och har utvecklats och testats gentemot dessa.

    Projektet ”Tjejresan” i Kalmar län har handlat om den problematik som rör bristen på kvinnliga sökande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Projektet har involverat kvinnliga elever, som i gymnasieskolan valt sådana utbildningsinriktningar. I projektet har eleverna besökt aktörer utanför skolan som arbetar inom områdena energi, resurs, klimat och med hållbarhetsfrågor för att inspirera till kvarhållande samt framtida val inom dessa utbildningsområden. Positiva förebilder har utgjort ett viktigt inslag. Forskningen har handlat om att uppmärksamma elevernas perspektiv på dessa aktiviteter. Empiri har samlats genom enkätinsamling samt deltagande med observations- och intervjumetodik. Resultaten visar att lärare som eleverna mött tidigare och deras hantering av ämnesinnehållet var viktigt för elevernas val till gymnasieskolan, liksom andra viktiga personer i deras omgivning samt tron på en utbildning med stora valmöjligheter. Tjejerna i ”Tjejresan” resonerar också om att skolans sätt att framställa innehållet ofta saknar sammanhang och diskussion samt att de upplevt besöken utanför skolan som viktiga för att förstå något om kunskapens användning. Eleverna talar om att de fått en verklighetsanknytning. Eleverna knyter på så vis aktiviteterna till sitt lärande i skolan, men de talar även om inspiration inför vidare studier. Diskussionen om resultaten är knutna till frågor om utökat samarbete och medvetenhet mellan olika aktörer, betydelser av lärande i och utanför skolan samt läraruppdragets förändrade roll.

    I kapitel 3 redogörs för lärares arbete med långsiktiga pedagogiska planeringar (LPP). Samarbete mellan lärare i skolor samt mellan stadier för att skapa en förståelse för innehållets progression och vad som görs i olika delar av skolsystemet har studerats. Empiri har samlats från de lärare som arbetat med att upprätta LPP i form av enkäter i samband med att arbetet startade och implementerades. Resultaten visar två huvudinriktningar. En grupp lärare svarar att arbetet varit framgångsrikt i termer av att det funnits stöd och uppmuntran, att det skapar viktiga diskussioner i arbetslag och att det utvecklat undervisningen. Andra har varit mer tveksamma. Majoriteten av lärare var positiva inför möjligheten att sprida LPP till kollegor när arbetet startade, men många fler var tveksamma i samband med implementeringen. Eleverna har i princip inte varit involverade alls i dessa arbeten utan behandlas som mottagare av undervisning när arbetet med LPP är genomfört. Resultaten diskuteras gentemot betydelse av involvering, förhärskande skolkultur, kollegialt lärande och specifikt elevers involvering. Kvaliteter inom dessa områden är diskuterade som troliga för att ytterligare utveckla arbetet.

    I projektet ”Energijakten” har årkurs 8 elevers besök på ett science center, Framtidsmuséet i Borlänge, studerats. Empiri är samlad från lärare, som tidigare deltagit i dessa aktiviteter, deltagande observationer under energijaktsdagar samt intervjuer med lärare och personal från Framtidsmuséet. Resultaten visar att lärare uppfattar att deras elever blivit mer medvetna om och ökat sina kunskaper om energifrågor. Resultaten varierar dock mellan olika skolor. I vissa resultat beskrivs en skolkultur där schemabrytande aktiviteter välkomnas och uppmuntras. På dessa skolor tas inspiration och erfarenheter från besöken vidare. I andra delar av resultaten beskrivs en skolkultur där olika problem skapar hinder för utveckling. För att projektet ska få utökat genomslag skulle olika skolor behöva en variation av stöd och insatser, som är anpassade till olika förutsättningar. Resultaten diskuteras i relation till behov av projektkontextualisering.

    ”Energiutmaningen” (Kapitel 5) handlar om att öka barns intresse för energi- och miljöfrågor samt stärka lärare i sådana arbeten. Forskningen har handlat om deltagande observationer och gruppintervjuer med elever och lärare. Resultaten visar att eleverna är positiva till materialet och att de fått ökade kunskaper om vad energieffektivisering innebär. Eleverna menar också att de har praktisk vardagsnytta av kunskaperna de lärt sig i skolan. Även lärarna är positiva till projektet och anser att det fungerar bra. Vissa lärare har dock svårigheter med att se hur områden, som energi, resurs, klimat och hållbarhet, ska kunna läggas in på befintliga skolämnen och talar om dessa som nya områden. Att projektet sätter avtryck och uppskattas av lärare och deras elever diskuteras i relation till betydelsen av involvering och delaktighet. Betydelse av förankring på en skola, lärargruppens förutsättningar samt respekt för omständigheter som finns i en lokal miljö med stöd från projektledning lyfts fram och diskuteras som viktiga kvaliteter.

    Sommarlovsentreprenörerna (Kapitel 6) är en aktivitet som pågår utanför skolan under sommarlovet. Elever i åldrarna 14-20 år arbetar med att starta och driva ett eget företag med miljö- och hållbarhetsfokus. Forskningen har samlat empiri genom intervjuer med konceptansvarig, handledare, coacher, deltagare i projektet, samt representant för Falu kommun. Resultaten visar att aktiviteterna lever upp till syftet med att lyfta in frågor om miljö och hållbarhet i arbetet. Resultaten indikerar att konceptet skapar ett engagemang hos ungdomarna. Diskussionen förs i relation till att redan befintliga verksamheter kan ta in nya frågor. Det behövs inte alltid nya projekt för att energi, resurs, klimat och hållbarhet ska bli en starkare del av ett lärande. Resultaten indikerar också att framgång i energiutmaningen rymmer kvaliteter som att deltagarna äger uppgiften samt att de förstår mening och relevans kopplat till vad de håller på med i aktiviteten.

    Kapitel 7 handlar om lärarnätverk och projektarbeten i gymnasieskolan. Särskilt energifrågor och energiomställning lyfts fram. Kring arbetet med projektarbeten finns ett etablerat lärarnätverk, som erbjuder stöd till elever. I arbetet ingår också en stipendietävling. I arbetet förekommer näringslivskontakter så projektet rymmer, precis som ”Tjejresan” (Kapitel 2), skolans relationer med aktörer i samhället. Forskningen har handlat om vilka avtryck dessa aktiviteter sätter i form av framtida studier och yrkesval. Empirin är samlad genom intervjuer med lärare, samt genom uppföljande intervjuer med tidigare elever. Vidare har en innehållsanalys genomförts av projektarbeten. Resultaten visar att lärarna är positiva till nätverket och upplever stöd från skolledning. Lärarna är positiva till den fortbildning de blivit erbjudna i nätverket. Resultaten indikerar att nätverket har betydelse för lärarnas långsiktiga engagemang för frågor om energiomställning, hållbar utveckling och miljöfrågor. De tidigare eleverna beskriver att skolans verksamhet med stipendier var något positivt. Däremot är de inte lika tydliga med att koppla dessa skolaktiviteter till val av framtida utbildning och yrkesliv. De beskriver istället att deras intresse för naturvetenskap och teknik grundlades tidigt. Aktiviteterna har haft en funktion i att uppmuntra och skapa stolthet. Resultaten diskuteras i relation till lärare som nyckelpersoner för att föra in kvaliteter i relationen mellan skola och omgivande samhälle. Lärarnas engagemang, samt långsiktigheten genom ett nätverk, borgar för att projektet övergår till en process och blir en del av skolans verksamhet. Involvering av lärare och deras elever i meningsfulla aktiviteter, diskuteras som en förutsättning för att energi-, miljö- och hållbarhetsfrågor ska bli en del av skolans genomförande.

    Kapitel 8 redovisar ett sätt att modellera frågor om skolutveckling, som tydliggör olika faktorsteg i de processer som uppstår. Modellen är utvecklad ifrån tidigare teoribildning och anpassad till skolans verksamhet. Faktorerna Visionen, Lokal organisation, Yttre aktörer, Nyckelpersoner, Produkt, Mottagare, Resultat, samt Andra faktorer har identifierats. Modellen testades på några av de olika delstudierna. Resultaten visar att modellen kan användas och att den strukturerar och identifierar kritiska steg i de processer som uppstår vid skolutveckling. Faktorerna är inte statiska utan har en dynamisk karaktär. De kan vara svåra att påverka, definiera och möta. Eftersom varje projekt är unikt kräver modellen en flexibel användning. Syftet har inte varit att identifiera en slutgiltig modell, som är det rätta sättet att uppfatta skolutveckling. Den har utvecklats för ett sätt att analysera ett projekt, för att identifiera kritiska faktorer och steg i de processer som kan uppstå. Testningen av modellen illustrerar exempel på användbarhet.

    Denna rapport redovisar dessa sju delstudier tillsammans med ett introducerande kapitel, som ger en fördjupad och kritisk framställning av olika forskningssammanhang. Kapitel ett utgör på så vis en tolkningsram, samtidigt som det identifierar möjligheter och hinder, som kommande projekt och studier behöver ta sig an. I kapitel ett identifieras ett antal utmaningar, som kan kallas för ramfaktorer. De utgör kontexter, yttre ramverk, som behöver hanteras i skolutvecklingsprojekt. De är identifierade som viktiga att hantera i de processer som kan uppstå vid skolutveckling. De utgör på så vis kritiska faktorer, som kan bidra till att skolutvecklingsprojekt inte når hela vägen in i klassrum.

    Den första ramfaktorn handlar om relationer mellan det nationella, regionala och lokala. Det uppstår förskjutningar på olika nivåer i dessa relationer. En viktig fråga är därför var problem, som uppstår på de olika nivåerna hanteras. I det nationella ingår till exempel skolans uppdrag, påbud från olika aktörer och projektsatsningar. Det finns tidigare forskning, som har kunnat visa att förändringar på den nationella nivån har begränsad inverkan på det som händer i klassrum. Det tillkommer villkor i skolans omsättning av uppdraget, som på den lokala nivån bidrar till att förskjuta utbildningens genomförande i olika riktningar. Syn på lärande och lärares arbete med elevernas involvering är viktiga delar i detta. Det uppstår asymmetrier i relationen nationellt – lokalt, som behöver förstås för att kunna tolka, hantera och utveckla läraruppdraget. Därför behövs också en kunskapsuppbyggnad kring dessa förhållanden. I avsnitt 1.2 utvecklas dessa resonemang.

    Att hjälpa lärare förstå skolans roll i samhällsutvecklingen och hur utbildningens funktion varierar i tid är en ytterligare ramfaktor, som också skapar motiven för betydelse av undervisning inom områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv. Den historiska förankringen är viktig för att förstå något om skolans situation, som den ser ut idag. Om skolutvecklingsprojekt startar, med ambitioner att förändra kan den historiska förankringen involvera aktörer i varför sådana arbeten är angelägna. Om syftet med olika satsningar istället är oklart kommer åtgärder tendera att ibland bli planlösa. Planlösa i bemärkelsen att de saknar förankring. Det är förankringen som kan bidra till att hålla en riktning. Ett sätt att göra detta mer konkret är att diskutera undervisningsinnehållets identitet och legitimitet. Om sådana mer grundläggande förhållanden blir oreflekterade är det svårt att förstå och tolka skolans uppdrag. Detta utvecklas i avsnitt 1.3.

    Möten med innehållet i och utanför skolan utgör en tredje ramfaktor och finns beskrivet i avsnitt 1.4. Samhällets utveckling skapar nya förutsättningar för lärande. I flera av delstudierna återkommer frågor som handlar om samarbeten. Det kan röra arbete inom en skola, mellan skolor och med andra aktörer i samhället. Individer kommer idag i kontakt med innehållet på olika sätt. Levd erfarenhet genom deltagande i handling utgör en aspekt av erfarenheter. Allt viktigare blir olika representationer. Det finns en mängd andra aktörer som idag exponerar samma innehåll som skolan, fast på andra sätt. Medierad erfarenhet ingår därför som en allt viktigare förutsättning för lärande. Individers erfarenhetsrepertoar av ett innehåll ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare generationers. Tillgängligheten till olika sätt att hantera innehållet ökar. Särskilt intressant blir detta när skolan förväntas samarbeta med externa aktörer. Science center utgör ett sådant exempel på resursmiljö för skolan. Hur kan miljöer utanför skolan engageras, för att berika lärandet i skolan? I kunskapsbegreppet ingår dels att sätta namn på saker, dels att förstå, men också att sätta sig in i kunskapens användning. Dessa tre dimensioner av kunskap är bärande för utbildningens uppdrag. Hur kan utbildningen komponeras så att kunskapsbegreppet tas på allvar?

    Vidare har Goda möten identifierats som en angelägen ramfaktor, och finns återgivet i avsnittet 1.5. På vissa skolor sker utvecklingsarbete och på andra inte. Vissa lärare ser hinder när andra ser möjligheter. Förhärskande skolkulturer, konkurrerande verksamheter och svårigheter med att se hur innehåll som energi, resurs, klimat och hållbarhet får plats i befintliga skolämnen är exempel på sådant som påverkar utveckling. Olika skolor har olika behov. Hur ser det goda mötet ut, en framgångsrik dialog, som möter, respekterar och förmår hantera variationer i förutsättningarna? Betydelse av medverkan, äkta involvering, förankring och att skapandet av ny kunskap baseras på den kunskap som redan finns är exempel på viktiga utgångspunkter för en fungerande pedagogik.

    Vidare redovisas i avsnittet 1.6 en fördjupad framställning kring hållbarhetsperspektiv där innehållsfrågans eftersläpning lyfts fram som en kritisk ramfaktor. Flera exempel på forskning återges, som pekar på behovet av att förstå diskussioner om samhällsomställning i relation till konkreta innehållsområden. Energi-, miljö- och hälsoområdena är tydligt diskuterade. Kopplingar mellan ekologiska och ekonomiska perspektiv har dominerat diskussioner, ofta på bekostnad av sociala. Förståelse för människans resursanvändning, och för ekonomisk utveckling är beroende av upplysning om relationen mellan människa och natur. Det pågår en debatt om det behövs ett eget skolämne för att något om hållbarhet ska bli en del av utbildningen eller om uppdraget kan formuleras och organiseras som alla lärares angelägenhet. Om grundläggande utbildning, ska handla om upplysning om kulturen, för individers rätt till att bilda sig en egen åsikt i viktiga frågor krävs ett uppdaterat utbildningssystem, som har kapacitet att göra viktigt innehåll tillgängligt. Frågan har en allvarsam underton. Den handlar i grunden om ett samhälles förmåga att involvera individer i verkliga samhällsfrågor, som upplyser om kulturen. Alternativet kan bli bidrag till känslor av utanförskap. En kunskapsuppbyggnad kring vad olika utbildningsinriktningar betyder för ett samhälles möjligheter till utveckling och omställning, kommer spela en avgörande roll i den utveckling som kommer.

    I avsnitt 1.7 finns en kritisk redogörelse för utbildningens förmåga att förbereda för vidare studier och samtidigt ge alla elever en allmänbildning. Utbildningens förmåga att vara såväl rekryterande som allmänbildande är identifierad som en sjätte ramfaktor. Om samhället står inför energiomställning, att hantera miljö- och hållbarhetsfrågor behövs expertis. Lika viktigt är en allmänbildad befolkning. Projekt som tar sig an dessa utmaningar behöver balansera. I avsnittet 1.7 redovisas brister i begreppsanvändning i sådana diskussioner. Finns det ett rekryteringsproblem och vad har det i så fall för karaktär? Två konkreta empiriska underlag om rekrytering till gymnasie- och högskolenivå visas, som också indikerar ett behov av att väga in reformeffekter i diskussioner om elevers bristande intresse för vissa utbildningsval. Det empiriska underlaget visar bland annat att högskolesatsningen på 1990-talet i stort ledde till massutbildning inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Sverige verkar inte ha lyckats förändra rekryteringen varken inom områdena naturvetenskap, matematik och data eller inom teknik och tillverkning. Avsnitt 1.7 ställer ett antal kritiska frågor om utbildningens situation, som försöker fånga problematikens karaktär. Allvaret i detta handlar om att bygga upp kunskap så att frågor blir rätt formulerade, att projekt inriktar sig på verkliga orsaker till oönskade effekter samt att ansvarsförhållanden blir tydliggjorda i utrop om olika åtgärder.

    Sveriges förmåga till energiomställning, att hantera miljöutmaningar, hälsoproblem och hållbarhetsperspektiv kräver å ena sidan en utbildning som förbereder för vidare studier och rekryterar framtidens expertis. Lika viktigt är att utbildningen är komponerad så det finns en kapacitet att allmänbilda alla, förbereda för samhällsliv och deltagande i kulturen. En modern utbildning ska kunna hantera båda uppdragen. Ett samhälle blir troget sig självt när det upplyser om och inkluderar sin befolkning i det som är angeläget i kulturen. På så vis är ett uppdaterat utbildningssystem ryggraden i en demokratisk samhällsordning. Att fördunkla viktigt innehåll, hänger samman med utanförskap, känslor av exkludering och att skolan inte upplevs som en meningsfull miljö.

    På en övergripande nivå visar resultaten att områdena energi, resurs, klimat och hållbarhet skulle kunna utgöra delar av nya visioner för utbildningen. Det skulle kunna öka Sveriges konkurrenskraft och bidra till individers inkludering i verkliga utmaningar. Områden som behöver utvecklas för en sådan inriktning är lärares förståelse för relationer mellan det nationella, regionala och lokala. En sådan förståelse är nödvändig för att kunna tolka skolans uppdrag och omsätta det i konkret undervisning, där elevernas förutsättningar för lärande ingår. Lärare behöver också förstå sitt arbete mer i relation till samhällsutveckling och utbildningens funktion. En sådan förståelse ger identitet åt utbildningens innehållsaspekt. Om utbildningen ska förbereda för samhällsliv, måste samhällslivet vara en utgångspunkt för utbildningen. Skolan är inte ensamt om upplysningsfunktionen. Individer möter innehållet både i och utanför skolan. Skolan ska inte vara i konkurrens med omgivande samhälle. Variationer i innehållets hantering kan utgöra en resurs. Goda möten, som väger in skolkultur, uppdaterar befintliga skolämnen, skapar medverkan och förankring är viktiga. Att lyfta enskilda lärare, som sen ska entusiasmera sina kollegor kan vara en svår väg att gå. Resultaten i detta arbete indikerar snarare betydelsen av lärares deltagande i utvecklingsprocesser, i vilka även eleverna borde ingå i om det ska hända något i den konkreta undervisningens genomförande.

    Vi lever i ett samhälle som har genomgått modernisering. Visionerna om att bygga och konstruera välfärd är förbi. Samhället har idag svårt att formulera nya visioner. Om vi inte vet vad vi ska hålla på med några generationer framåt, är det inte konstigt om utbildningens funktion blir svår att formulera. Det är vanskligt att säga något om framtiden, men det är också knepigt att dra slutsatsen att skolan ska fortsätta undervisa det innehåll, som bistod det förra samhällsprojektet. Då är det den situationen vi ska tala om. Vad behöver lärare för stöd i detta? Lever vi kvar i en föreställning om att skolan är en plats som ska leverera svar? Exakta svar, för ett industrisamhälles förmåga till utveckling.

    Alternativ skulle kunna handla om utbildningens kapacitet att bistå samhällets behov av energiomställning och hantera människans resursanvändning med miljö- och hälsokonsekvenser i hållbarhetsperspektiv. Berättelsen om samhällets utveckling och på vilket sätt utbildningen spelar roll, dess funktion, skulle kunna utgöra ett klister mellan det som är viktigt och lärares vardag. Det skulle kunna ge en riktning, som en skylt, i vilken angelägenheten och motivationen för att arbeta med energi, resurs, klimat och hållbarhetsfrågorna ingår. Utbildningen behöver bli förknippad med berättelsen. Ge lärare chansen att äga en sådan utvecklingsprocess tillsammans med sina elever. Det är när de ser förtjänsterna med en sådan process, som det kommer hända viktiga saker i klassrum.

  • 21.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Björn, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Intresseväckande naturvetenskaplig undervisning - Exemplet tematisk naturvetenskap2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Johannesson, M
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Jönsson, B
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle.
    A computer simulation model for cost-effectiveness analysis of cardiovascular disease prevention.1991Ingår i: Médecine et informatique, ISSN 0307-7640, Vol. 16, nr 4, s. 355-362Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper a computer simulation model for cost-effectiveness analysis of cardiovascular disease prevention is presented. Cost-effectiveness analysis makes it possible to compare the cost-effectiveness of different interventions in order to maximize the health effects for a given amount of resources. The computer simulation model was written in Turbo-Pascal to be used on an IBM-PC-compatible. The model was based on the 8-year logistic multivariate risk equations for CHD and stroke from the Framingham Heart Study, but the regression coefficients can easily be changed if local data exist. The main advantages with the model are that it is easy to use, transparent, and flexible. The model was mainly developed for scientific purposes, but should be useful also for educational purposes and clinical decision analysis. The modelling approach used should also be useful in many other medical areas.

  • 23.
    Johansson, Sten
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik, Konstruktionsmaterial. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Kursskal eller aktiv kurshemsida: Sammanfattning av några erfarenheter av kursskali teknologkurser2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Möjligheten att kommunicera med hjälp av datorer har funnits i mer än 20 år och ur denna möjlighet har ett antal idéer om hur en sådan kommunikation kan utnyttjas vid undervisning realiserats. Istället för att ersätta konventionella brev med elektroniska varianter blev det istället vanligt att skicka korta meddelanden eller att man tog i anspråk de datorstödda sk konferenssystem som utvecklades. Centrala funktioner i dessa system innebar att man inte bara kunde utbyta meddelanden med kort svarstid utan även kunde skapa möten eller aktiviteter, nyhetskontroll och organisation av lästa och olästa meddelanden i en struktur [1]. Dessa konferenssystem kan kompletteras med funktioner som formellt behövs för att kunna bedriva distansundervisning elektroniskt. Exempel på sådana funktioner är:

    • Elektroniska gruppdiskussioner
    • Databaser där elever kan söka, läsa och kopiera information och ävenladda ner undervisningsprogram
    • Datorstöd där läraren växelverkar med studenten
    • Datorstöd för distanstentamen
  • 24.
    Jönsson, B
    et al.
    Department of Economics, Stockholm School of Economics, Sweden.
    Christiansen, C
    Center for Clinical and Basic Research, Ballerup, Denmark.
    Johnell, O
    Department of Orthopedics, Malmö General Hospital, Malmö, Sweden.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet.
    Cost-effectiveness of fracture prevention in established osteoporosis.1995Ingår i: Osteoporosis International, ISSN 0937-941X, E-ISSN 1433-2965, Vol. 5, nr 2, s. 136-142Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study presents the results of a computer simulation model for calculating the cost-effectiveness and cost-utility of treating patients with established osteoporosis in order to reduce the risk of fractures. The results are based on Swedish data for risk of fracture and costs. The treatment intervention modelled is based on treatment of a 62-year-old woman with established osteoporosis. The cost per hip fracture avoided is 350,000 SEK, assuming a 50% reduction in the risk of fracture due to 5 years of treatment. A sensitivity analysis for changes in the cost and effectiveness of treatment, the risk of fracture and the discount rate is performed. The cost per life-year gained and the cost per quality-adjusted life-year (QALY) gained is presented to enable comparison of the cost-effectiveness of treating osteoporosis with that of other health care interventions. A comparison between treating the same woman for osteoporosis and mild hypertension shows a cost per life-year gained of 220,000 SEK and 128,000 SEK respectively. Cost per QALY gained is very similar for the two interventions: 105,000 SEK and 103,000 SEK respectively. This model provides a tool to enable clinicians, administrators and health policy makers to analyze and understand the economic aspects of a major health policy issue.

  • 25.
    Jönsson, B
    et al.
    Stockholm School of Economics, Stockholm, Sweden.
    Christiansen, C
    Center for Clinical and Basic Research, Ballerup, Denmark.
    Johnell, O
    Department of Orthopedics, Malmö General Hospital, Malmö, Sweden.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet.
    Karlsson, G
    Stockholm School of Economics, Stockholm, Sweden.
    Cost-effectiveness of Fracture Prevention in Established Osteoporosis1996Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology. Supplement, ISSN 0301-3847, E-ISSN 1502-7740, Vol. 25, nr Suppl. 103, s. 30-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study presents the results of a computer simulation model for calculating the cost-effectiveness and cost-utility of treating patients with established osteoporosis in order to reduce the risk of fractures. The results are based on Swedish data for risk of fracture and costs. The treatment intervention modelled is based on treatment of a 62-year-old woman with established osteoporosis. The cost per hip fracture avoided is 350,000 SEK, assuming a 50% reduction in the risk of fracture due to 5 years of treatment. A sensitivity analysis for changes in the cost and effectiveness of treatment, the risk of fracture and the discount rate is performed. The cost per life-year gained and the cost per quality-adjusted life-year (QALY) gained is presented to enable comparison of the cost-effectiveness of treating osteoporosis with that of other health care interventions. A comparison between treating the same woman for osteoporosis and mild hypertension shows a cost per life-year gained of 220,000 SEK and 128,000 SEK respectively. Cost per QALY gained is very similar for the two interventions: 105,000 SEK and 103,000 SEK respectively. This model provides a tool to enable clinicians, administrators and health policy makers to analyze and understand the economic aspects of a major health policy issue.

  • 26.
    Ravnskov, Uffe
    et al.
    Lund, Sverige.
    Arfors, Karl E.
    Eenfeldt, Andreas
    Karlstad, Sverige.
    Enkvist, Christer
    Trollhättan, Sverige.
    Hammarskjöld, Björn
    Mora, Sverige.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet.
    Persson, Tore
    Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige.
    Petersson, Göran
    Chalmers, Göteborg, Sverige.
    Scherstén, Tore
    Sundberg, Ralf
    Malmö, Sverige.
    Werkö, Lars
    Vesti-Nielsen, J
    Karlshamn, Sverige.
    Livsmedelsverket bör omedelbart sluta med kostråd till allmänheten2009Ingår i: Dagens medicin, ISSN 1104-7488Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27. Ravnskov, Uffe
    et al.
    Arfors, Karl
    Eenfeldt, Andreas
    Enkvist, Christer
    Hammarskjöld, Björn
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet.
    Persson, Tore
    Petersson, Göran
    Scherstén, Tore
    Sundberg, Ralf
    Vesti-Nielsen, Jørgen
    Radikal förändring av WHO:s syn på fett2009Ingår i: Dagens medicin, ISSN 1104-7488Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28. Ravnskov, Uffe
    et al.
    Arfors, Karl
    Eenfeldt, Andreas
    Enkvist, Christer
    Hammarskjöld, Björn
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet.
    Persson, Tore
    Petersson, Göran
    Scherstén, Tore
    Sundberg, Ralf
    Vesti-Nielsen, Jørgen
    Werkö, Lars
    Var finns SLV:s expertis när den behövs bäst?2009Ingår i: Dagens medicin, ISSN 1104-7488Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    n/a

  • 29. Scherstén, Tore
    et al.
    Arfors, Karl
    Eenfeldt, Andreas
    Karlstad, Sverige.
    Enkvist, Christer
    Trollhättan, Sverige.
    Hammarskjöld, Björn
    Mora, Sverige.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet.
    Persson, Tore
    Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige.
    Petersson, Göran
    Chalmers, Göteborg, Sverige.
    Ravnskov, Uffe
    Lund, Sverige.
    Sundberg, Ralf
    Malmö, Sverige.
    Werkö, Lars
    Kostråden saknar vetenskaplig grund2009Ingår i: Dagens medicin, ISSN 1104-7488Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Sundberg, Ralf
    et al.
    Malmö, Sverige.
    Arfors, Karl E
    Pharmacia, Sverige.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet.
    Nielsen, Jörgen Vesti
    Karlshamn, Sverige.
    Scherstén, Tore
    Lågkolhydratkost vid diabetes och fetma är en fysiologisk och evidensbaserad metod: [Carbohydrate-restricted diet in diabetes and obesity is a physiological and evidence-based method]2008Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 105, nr 47, s. 3460-3463Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Sundberg, Ralf
    et al.
    Malmö, Sverige.
    Arfors, Karl-E
    Pharmacia, Sverige.
    Dahlqvist, Annika
    Njurunda, Sverige.
    Enkvist, Christer
    Trollhättan, Sverige.
    Hammarskjöld, Björn
    Mora, Sverige.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet.
    Larsson, Åsa
    Trollhättan, Sverige.
    Persson, Tore
    Stockholm, Sverige.
    Petersson, Göran
    Göteborg, Sverige.
    Vesti-Nielsen, Jørgen
    Karlshamn, Sverige.
    Varför förnekar "kostexperter" vetenskapen?: [Why do "diet experts" deny science?]2008Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 105, nr 37, s. 2495-2497Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    n/a

  • 32.
    Sundberg, Ralf
    et al.
    Privatläkare, Malmö, Sweden.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Fortfarande vilseledande om fett: [Still misleading about fat]2008Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 105, nr 24-25, s. 1818-1818Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    n/a

  • 33.
    Sundberg, Ralf
    et al.
    Privatläkare, Malmö, Sweden.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Vilseledande om fett – kritisk granskning av kostråd från expertgrupper: [Misleading about fat--critical scrutiny of dietary advice given by experts groups]2008Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 105, nr 20, s. 1480-1482Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den tilltagande överviktsrelaterade ohälsan gör att kostråd som riktas till såväl diabetiker som övrig allmänhet måste vara grundade på sakkunskap och klinisk erfarenhet. Ändå är experter oense om vad sådana råd bör innehålla.

    Tre expertgruppers råd har granskats: European Association for the Study of Diabetes, American Diabetes Association och Nordic Nutrition Recommendations 2004.

    I de mest centrala av dessa kostråd har vi funnit felcitat och vantolkningar, referenser som varnat för de råd expertgruppen framför, utelämnade referenser som motsäger rekommendationen och referens till kommersiellt färgad översiktsartikel i stället för till vetenskapliga originalarbeten.

    Frågan måste ställas om det inte behövs en mer skeptisk attityd till budskapen från expertgrupper.

  • 34. Svidén, John
    et al.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Lohm, Ulrik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Tarr, J
    Copper Emissions from Fuel Combustion Consumption and Industry in Two Urban Areas 1900-19802001Ingår i: Water, Air and Soil Pollution, ISSN 0049-6979, E-ISSN 1573-2932, Vol. 1, nr 3-4, s. 167-177Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 35.
    Sörme, Louise
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Data Vagueness and Uncertainties in Urban Heavy-Metal Data Collection2001Ingår i: Water, Air and Soil Pollution, ISSN 0049-6979, E-ISSN 1573-2932, Vol. 1, nr 3-4, s. 43-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The use of societal data in environmental research has indicated a need for considering uncertainties of data. Several fundamental conditions for statistical treatment are occasionally not met. The choice is either to use or to ignore the uncertain data. If used, it may impair the quality of the result. If ignored, a possible environmental risk may remain unattended. This article discusses some of the problems encountered with data in urban heavy-metal metabolism, and suggests a methodbased on uncertainty intervals to consider the uncertainties.

  • 36.
    Thollander, Patrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Palm, Jenny
    IIIEE, International Institute for Industrial Environmental Economics, Lund University, Lund, Sweden.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Energy Efficiency as a Wicked Problem2019Ingår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, nr 6, artikel-id 1569Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Together with increased shares of renewable energy supply, improved energy efficiency is the foremost means of mitigating climate change. However, the energy efficiency potential is far from being realized, which is commonly explained by the existence of various barriers to energy efficiency. Initially mentioned by Churchman, the term “wicked problems” became established in the 1970s, meaning a kind of problem that has a resistance to resolution because of incomplete, contradictory, or changing requirements. In the academic literature, wicked problems have later served as a critical model in the understanding of various challenges related to society, such as for example climate change mitigation. This aim of this paper is to analyze how the perspective of wicked problems can contribute to an enhanced understanding of improved energy efficiency. The paper draws examples from the manufacturing sector. Results indicate that standalone technology improvements as well as energy management and energy policy programs giving emphasis to standalone technology improvements may not represent a stronger form of a wicked problem as such. Rather, it seems to be the actual decision-making process involving values among the decision makers as well as the level of needed knowledge involved in decision-making that give rise to the “wickedness”. The analysis shows that wicked problems arise in socio-technical settings involving several components such as technology, systems, institutions, and people, which make post-normal science a needed approach.

1 - 36 av 36
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf