liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
1 - 31 of 31
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aronsson, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kåks, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Östgötar - finns dom? Om östgötska identiteter och den roll de spelat och kan spela för samhällsförändringen2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet är en centrumbildning vars uppgift bland annat är att främja framväxten av för kommunerna relevant forskning samt öka kontakten mellan forskarsamhället och den kommunala praktiken. Verksamheten finansieras sedan mitten av 1990-talet gemensamt av kommunerna i Östergötland samt universitetet. Under de år som verksamheten funnits har ett hundratal projekt genomförts.

    I samband med tillkomsten av den nya Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) togs initiativ till ett gemensamt projekt benämnt ”Östgötar- finns dom?” I detta projekt har Tema Q (Tema Kultur och samhälle), Enheten för historia, Kulturarv Östergötland, Centrum för lokalhistoria samt CKS på skilda sätt varit engagerade. Som ett viktigt inslag i projektet genomfördes under hösten 2003 en konferens med deltagande av forskare, politiker och tjänstemän. Föreliggande rapport är en dokumentation från denna konferens.

    Rapporten inleds med en diskussion kring vilka frågeställningar som framstår som centrala i utvecklingen av projektets fortsättning. Denna del är författad av initiativtagarna till projektet Peter Aronsson, temaansvarig vid Tema Q samt Lars Kvarnström, enhetschef vid Enheten för historia. Doktorand Helena Kåks dokumenterade seminariet och tre av forskarinläggen återfinns som bilagor till rapporten.

  • 2.
    Blomberg, Eva
    et al.
    Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns Högskola.
    Horgby, BjörnLinköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Kvarnström, LarsLinköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Åmark, Klas
    Makt och moral: en vänbok till och med Klas Åmark1998Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klas Åmark brukar säga att någon festskrift till sin 50- eller 60-årsdag "Det vill jag absolut inte ha".

    Så sade han ända tills att vi gav honom ett anbud som han inte kunde säga nej till. Det är ju självklare inget kul att fä en bok där bara andra skriver, så. vårt erbjudande var att han skulle fä skriva själv. Om dec nn var detta som låg bakom omsvängningen eller att den planerade boken skulle handla om make - ett ämne som Klas ofta har diskuterat - det vet vi inte. Därför kunde vi på hans 50 årsdag den 20 maj 1994 presentera en preliminär innehållsförteckning till den kommande boken.

    När vi inbjöd några av Klas forskarkollegor samt nuvarande och tidigare elever inom forskningsfältet historisk a rbetslivsforskning att delta i projektet framhöll vi att uppgiften var att a nalysera makt. Klas har sedan fätt tillfälle att reflektera över dessa texter. Han kommer till tals i bokens avslutande kapitel. Flera av författarna förhåller sig till Klas' syn på makt. Några är kritiska, andra försöker bygga vidare på hans sätt att se på makt.

    Den ryske licceraturvetaren Mikhail Bachtin, som bland annat skrev om Rabelais och skrattets historia, menade att varje diskurs besdlr av en mångfald röster som tillsammans bildar en polyfon kör. I denna bok framträder olika forskare med sina röster. Den kör som presenteras här är inte unison. Den ständ igt pågående diskussionen medför att den historiska diskursen om maktbegreppet är föränderlig.

  • 3.
    Förhammar, Staffan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kvarnström, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Allmän eller riktad socialpolitik?2008Inngår i: Bidrag till workshop "Normer, attityder och värderingar i den politiska debatten" Linköping 2008, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Förhammar, Staffan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Allmän eller riktad socialpolitik: Begränsningen av kvinnligt arbete inom industrin 1900-19092011Inngår i: Dolt i offentligheten: nya perspektiv på traditionellt källmaterial / [ed] Staffan Förhammar, Jonas Harvard & Dag Lindström, Lund: Sekel Bokförlag, 2011, s. 101-118Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad vilar i det dolda, vad göms i arkivens vrår? Genom tryckfrihetsförordningen 1766 fick medborgare och historiker tillgång till allmänna handlingar och de senaste hundra åren har offentligt källmaterial använts i nästan alla avhandlingar. Det är tillgängligt, bekvämt och självklart. Sällan ställs kritiska frågor om vad det innebär. Till synes oändliga rader av dokument lockar forskarna att vandra i administrationens fotspår, att undersöka vissa teman. Samtidigt skapar sekretess, privatiseringar och myndigheters gallringar stora tomrum och håligheter. Vad hamnar egentligen i arkiven? Uppsatserna i denna bok behandlar riksdagsprotokollen som trycksak och medium, begreppshistoriska och biografiska frågeställningar, manligt och kvinnligt, historiografi och kommunarkivens rikedom. Tillsammans visar de hur nya perspektiv kan locka fram oväntade svar från bekanta källserier, men också att miljontals gulnade trycksidor och snörbundna dossiersamlingar fortfarande ligger där  orörda.

  • 5.
    Hedenborg, Susanna
    et al.
    Malmö högskola.
    Kvarnström, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det svenska samhället 1720 - 2006: böndernas och arbetarnas tid2009 (oppl. 3)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här boken är en direkt fortsättning på Thomas Lindkvists och Maria Sjöbergs Det svenska samhället 800–1720 och behandlar framväxten av det moderna Sverige. Denna skildras i två större tidsavsnitt, benämnda Böndernas tid (1720–1866) och Arbetarnas tid (1866–2006). Beteckningarna är valda för att poängtera de grupper som socialt, politiskt, ekonomiskt och kulturellt var betydande för samhällsutvecklingen under dessa perioder. Författarna skildrar utvecklingen från både ett klass- och könsperspektiv. Denna tredje upplaga av boken är reviderad och uppdaterad. Boken är försedd med en kommenterad bibliografi som hjälp för vidare läsning. Det svenska samhället 1720–2006 är främst avsedd för studenter i historia på universitet och högskolor. Till boken finns en webbplats med bland annat miniföreläsningar, illustrationer, kartor, källtexter och diskussionsfrågor. Adressen dit är: www.studentlitteratur.se/detsvenskasamhallet En aktiveringskod från boken är en förutsättning för tillgång till materialet. Tredje upplagan

  • 6.
    Hedenborg, Susanna
    et al.
    Lärande och samhälle, Malmö högskola, Malmö, Sverige.
    Kvarnström, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det svenska samhället 1720-2014: böndernas och arbetarnas tid2015 (oppl. 5)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här boken är en direkt fortsättning på Thomas Lindkvists och 
Maria Sjöbergs Det svenska samhället 800–1720 och behandlar framväxten av 
det moderna Sverige. Denna skildras i två större tidsavsnitt, benämnda Böndernas tid (1720–1866) och Arbetarnas tid (1866–2014). Beteckningarna är valda för att poängtera de grupper som socialt, politiskt, ekonomiskt och kulturellt var betydande för samhällsutvecklingen under dessa perioder. Författarna skildrar utvecklingen från både klass- och könsperspektiv. 
Denna femte upplaga av boken är reviderad och uppdaterad.

    Det svenska samhället 1720–2014 är främst avsedd för studenter i historia 
på universitet och högskolor.

    Till den här boken finns ett omfattande webbmaterial med miniföreläsningar, kartor, illustrationer, källtexter och diskussionsfrågor. Tillgång till detta får du genom en kod på omslagets insida.

  • 7.
    Hedenborg, Susanna
    et al.
    ekonomisk historia Uppsala universitet.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Det svenska samhället 1720-2000. Böndernas och arbetarnas tid2006Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Hedenborg, Susanna
    et al.
    Lärande och samhälle, Idrottsvetenskap, Malmö universitet.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det svenska samhället 1720-2018: böndernas och arbetarnas tid2019 (oppl. 6)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här boken är en direkt fortsättning på Thomas Lindkvists och Maria Sjöbergs Det svenska samhället 800-1720 och behandlar framväxten av det moderna Sverige. Denna skildras i två större tidsavsnitt, benämnda "Böndernas tid" (1720-1866) och  "Arbetarnas tid" (1866-2018). Beteckningarna är valda för att poängtera de grupper som socialt, politiskt, ekonomiskt och kulturellt var betydande för samhällsutvecklingen under dessa perioder. Författarna skildrar utvecklingen från både klass- och könsperspektiv. Denna sjätte upplaga av boken är reviderad och uppdaterad.

    Det svenska samhället 1720-2018 är främst avsedd för studenter i historia på universitet och högskolor.

    Till den här boken finns ett omfattande webbmaterial med miniföreläsningar, kartor, illustrationer, källtexter och  diskussionsfrågor. Tillgång till detta får du genom en kod på omslagets insida.

  • 9.
    Kolsgård, Svante
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Strömbäck, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att skriva uppsats: Handbok för uppsatsskrivande i historia (andra reviderade upplagan)2000 (oppl. 2)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med den grundläggande utbildningen i historia är att lära sig att själv förstå och förklara ett historiskt förlopp. Det är alltså förmågan att förklara och inte förmågan att beskriva som är det viktigaste. Utbildningens målsättning är att utveckla ett kritiskt tänkande. Att kritiskt kunna välja, granska och bedöma fakta från källor och historisk litteratur och ställa samman dessa till en förklaring eller tolkning av ett händelseförlopp är ett av utbildningens huvudmål. Därför utgör också uppsatsskrivandet något av historieämnets karakteristika och kärna. En historiker är inte bara den som kan återge vad andra före henne eller honom har förklarat utan främst den som själv deltar i kunskapsprocessen genom vetenskapliga uppsatser, artiklar och böcker. Uppsatser skrivs därför på B-, C- och D-nivåerna inom historieämnet.

    Att skriva uppsats är någonting som man framför allt lär sig genom vetenskaplig träning. Av den anledningen spelar den teoretiska och metodiska skolningen en stor roll i den grundläggande utbildningen. Det finns en mängd litteratur på området, liksom böcker som talar om ”hur man ska göra det”. Men att skriva uppsats ställer olika krav beroende på vilket forskningsproblem man ställer sig. Risken är överhängande att den överambitiöse uppsatsskribenten drunknar i detaljerade anvisningar och regler och därmed förlorar både sin självständighet och sin förmåga att söka de lösningar som bäst passar just det problem som ställts.

    Föreliggande skrift vill fokusera på uppsatsskrivandet som sådant och de krav historieämnet i Linköping ställer, utifrån olika utbildningsnivåer. Föreliggande skrift är därför inte ett försök att ersätta handbokslitteraturen i övrigt. Tvärtom. Vi utgår ifrån att uppsatsförfattare i historia självständigt och med stöd av sina handledare kan ta till sig de erfarenheter som samlats i handbokslitteraturen. Med denna skrift försöker vi mer skjuta in oss på uppsatsförfattandets allmänna villkor och hur dess problem kan lösas under grundutbildningen.

    Skriften vänder sig till uppsatsförfattare vid historieämnet vid Linköpings universitet, men också till handledare och examinatorer, och skall främst ses som en guide till uppsatsarbetet.

    I det följande behandlas först några allmänna anvisningar om förutsättningar, nivåer och progression liksom om bedömningsgrunder och former. Därefter kommer ett avsnitt om uppsatsskrivning samt ett om seminariet och opponentskapet, följt av några tips och tumregler. Skriften avslutas med en hänvisning till några relevanta handböcker inom området.

  • 10.
    Kolsgård, Svante
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Strömbäck, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att skriva uppsats: Handbok för uppsatsskrivande i historia (femte reviderade upplagan)2008 (oppl. 5)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med den grundläggande utbildningen i historia är att lära sig att själv förstå och förklara ett historiskt förlopp. Det är alltså förmågan att förklara och inte förmågan att beskriva som är det viktigaste. Utbildningens målsättning är att utveckla ett kritiskt tänkande. Att kritiskt kunna välja, granska och bedöma fakta från källor och historisk litteratur och ställa samman dessa till en förklaring eller tolkning av ett händelseförlopp är ett av utbildningens huvudmål. Därför utgör också uppsatsskrivandet något av historieämnets karakteristika och kärna. En historiker är inte bara den som kan återge vad andra före henne eller honom har förklarat utan främst den som själv deltar i kunskapsprocessen genom vetenskapliga uppsatser, artiklar och böcker. Uppsatser skrivs därför på B-, C- och D-nivåerna inom historieämnet.

    Att skriva uppsats är någonting som man framför allt lär sig genom vetenskaplig träning. Av den anledningen spelar den teoretiska och metodiska skolningen en stor roll i den grundläggande utbildningen. Det finns en mängd litteratur på området, liksom böcker som talar om ”hur man ska göra det”. Men att skriva uppsats ställer olika krav beroende på vilket forskningsproblem man ställer sig. Risken är överhängande att den överambitiöse uppsatsskribenten drunknar i detaljerade anvisningar och regler och därmed förlorar både sin självständighet och sin förmåga att söka de lösningar som bäst passar just det problem som ställts.

    Föreliggande skrift vill fokusera på uppsatsskrivandet som sådant och de krav historieämnet i Linköping ställer, utifrån olika utbildningsnivåer. Föreliggande skrift är därför inte ett försök att ersätta handbokslitteraturen i övrigt. Tvärtom. Vi utgår ifrån att uppsatsförfattare i historia självständigt och med stöd av sina handledare kan ta till sig de erfarenheter som samlats i handbokslitteraturen. Med denna skrift försöker vi mer skjuta in oss på uppsatsförfattandets allmänna villkor och hur dess problem kan lösas under grundutbildningen.

    Skriften vänder sig till uppsatsförfattare vid historieämnet vid Linköpings universitet, men också till handledare och examinatorer, och skall främst ses som en guide till uppsatsarbetet.

    I det följande behandlas först några allmänna anvisningar om förutsättningar, nivåer och progression liksom om bedömningsgrunder och former. Därefter kommer ett avsnitt om uppsatsskrivning samt ett om seminariet och opponentskapet, följt av några tips och tumregler. Skriften avslutas med en hänvisning till några relevanta handböcker inom området.

  • 11.
    Kolsgård, Svante
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Strömbäck, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att skriva uppsats: Handbok för uppsatsskrivande i historia (fjärde reviderade upplagan)2006 (oppl. 4)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med den grundläggande utbildningen i historia är att lära sig att själv förstå och förklara ett historiskt förlopp. Det är alltså förmågan att förklara och inte förmågan att beskriva som är det viktigaste. Utbildningens målsättning är att utveckla ett kritiskt tänkande. Att kritiskt kunna välja, granska och bedöma fakta från källor och historisk litteratur och ställa samman dessa till en förklaring eller tolkning av ett händelseförlopp är ett av utbildningens huvudmål. Därför utgör också uppsatsskrivandet något av historieämnets karakteristika och kärna. En historiker är inte bara den som kan återge vad andra före henne eller honom har förklarat utan främst den som själv deltar i kunskapsprocessen genom vetenskapliga uppsatser, artiklar och böcker. Uppsatser skrivs därför på B-, C- och D-nivåerna inom historieämnet.

    Att skriva uppsats är någonting som man framför allt lär sig genom vetenskaplig träning. Av den anledningen spelar den teoretiska och metodiska skolningen en stor roll i den grundläggande utbildningen. Det finns en mängd litteratur på området, liksom böcker som talar om ”hur man ska göra det”. Men att skriva uppsats ställer olika krav beroende på vilket forskningsproblem man ställer sig. Risken är överhängande att den överambitiöse uppsatsskribenten drunknar i detaljerade anvisningar och regler och därmed förlorar både sin självständighet och sin förmåga att söka de lösningar som bäst passar just det problem som ställts.

    Föreliggande skrift vill fokusera på uppsatsskrivandet som sådant och de krav historieämnet i Linköping ställer, utifrån olika utbildningsnivåer. Föreliggande skrift är därför inte ett försök att ersätta handbokslitteraturen i övrigt. Tvärtom. Vi utgår ifrån att uppsatsförfattare i historia självständigt och med stöd av sina handledare kan ta till sig de erfarenheter som samlats i handbokslitteraturen. Med denna skrift försöker vi mer skjuta in oss på uppsatsförfattandets allmänna villkor och hur dess problem kan lösas under grundutbildningen.

    Skriften vänder sig till uppsatsförfattare vid historieämnet vid Linköpings universitet, men också till handledare och examinatorer, och skall främst ses som en guide till uppsatsarbetet.

    I det följande behandlas först några allmänna anvisningar om förutsättningar, nivåer och progression liksom om bedömningsgrunder och former. Därefter kommer ett avsnitt om uppsatsskrivning samt ett om seminariet och opponentskapet, följt av några tips och tumregler.

    Vad som förväntas av uppsatsskribenten å respektive nivå, inklusive villkoren för den avslutande seminariebehandlingen, meddelas vid kursstart.

  • 12.
    Kolsgård, Svante
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Strömbäck, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att skriva uppsats: Handbok för uppsatsskrivande i historia (sjätte reviderade upplagan)2011 (oppl. 6)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med den grundläggande utbildningen i historia är att lära sig att själv förstå och förklara ett historiskt förlopp. Det är alltså förmågan att förklara och inte förmågan att beskriva som är det viktigaste. Utbildningens målsättning är att utveckla ett kritiskt tänkande. Att kritiskt kunna välja, granska och bedöma fakta från källor och historisk litteratur och ställa samman dessa till en förklaring eller tolkning av ett händelseförlopp är ett av utbildningens huvudmål. Därför utgör också uppsatsskrivandet något av historieämnets karakteristika och kärna. En historiker är inte bara den som kan återge vad andra före henne eller honom har förklarat utan främst den som själv deltar i kunskapsprocessen genom vetenskapliga uppsatser, artiklar och böcker. Uppsatser skrivs därför på B-, C- och D-nivåerna inom historieämnet.

    Att skriva uppsats är någonting som man framför allt lär sig genom vetenskaplig träning. Av den anledningen spelar den teoretiska och metodiska skolningen en stor roll i den grundläggande utbildningen. Det finns en mängd litteratur på området, liksom böcker som talar om ”hur man ska göra det”. Men att skriva uppsats ställer olika krav beroende på vilket forskningsproblem man ställer sig. Risken är överhängande att den överambitiöse uppsatsskribenten drunknar i detaljerade anvisningar och regler och därmed förlorar både sin självständighet och sin förmåga att söka de lösningar som bäst passar just det problem som ställts.

    Föreliggande skrift vill fokusera på uppsatsskrivandet som sådant och de krav historieämnet i Linköping ställer, utifrån olika utbildningsnivåer. Föreliggande skrift är därför inte ett försök att ersätta handbokslitteraturen i övrigt. Tvärtom. Vi utgår ifrån att uppsatsförfattare i historia självständigt och med stöd av sina handledare kan ta till sig de erfarenheter som samlats i handbokslitteraturen. Med denna skrift försöker vi mer skjuta in oss på uppsatsförfattandets allmänna villkor och hur dess problem kan lösas under grundutbildningen.

    Skriften vänder sig till uppsatsförfattare vid historieämnet vid Linköpings universitet, men också till handledare och examinatorer, och skall främst ses som en guide till uppsatsarbetet.

    I det följande behandlas först några allmänna anvisningar om förutsättningar, nivåer och progression liksom om bedömningsgrunder och former. Därefter kommer ett avsnitt om uppsatsskrivning samt ett om seminariet och opponentskapet, följt av några tips och tumregler. Skriften avslutas med en hänvisning till några relevanta handböcker inom området.

  • 13.
    Kolsgård, Svante
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Strömbäck, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att skriva uppsats: Handbok för uppsatsskrivande i historia (Tredje reviderade upplagan)2003 (oppl. 3)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med den grundläggande utbildningen i historia är att lära sig att själv förstå och förklara ett historiskt förlopp. Det är alltså förmågan att förklara och inte förmågan att beskriva som är det viktigaste. Utbildningens målsättning är att utveckla ett kritiskt tänkande. Att kritiskt kunna välja, granska och bedöma fakta från källor och historisk litteratur och ställa samman dessa till en förklaring eller tolkning av ett händelseförlopp är ett av utbildningens huvudmål. Därför utgör också uppsatsskrivandet något av historieämnets karakteristika och kärna. En historiker är inte bara den som kan återge vad andra före henne eller honom har förklarat utan främst den som själv deltar i kunskapsprocessen genom vetenskapliga uppsatser, artiklar och böcker. Uppsatser skrivs därför på B-, C- och D-nivåerna inom historieämnet.

    Att skriva uppsats är någonting som man framför allt lär sig genom vetenskaplig träning. Av den anledningen spelar den teoretiska och metodiska skolningen en stor roll i den grundläggande utbildningen. Det finns en mängd litteratur på området, liksom böcker som talar om ”hur man ska göra det”. Men att skriva uppsats ställer olika krav beroende på vilket forskningsproblem man ställer sig. Risken är överhängande att den överambitiöse uppsatsskribenten drunknar i detaljerade anvisningar och regler och därmed förlorar både sin självständighet och sin förmåga att söka de lösningar som bäst passar just det problem som ställts.

    Föreliggande skrift vill fokusera på uppsatsskrivandet som sådant och de krav historieämnet i Linköping ställer, utifrån olika utbildningsnivåer. Föreliggande skrift är därför inte ett försök att ersätta handbokslitteraturen i övrigt. Tvärtom. Vi utgår ifrån att uppsatsförfattare i historia självständigt och med stöd av sina handledare kan ta till sig de erfarenheter som samlats i handbokslitteraturen. Med denna skrift försöker vi mer skjuta in oss på uppsatsförfattandets allmänna villkor och hur dess problem kan lösas under grundutbildningen.

    Skriften vänder sig till uppsatsförfattare vid historieämnet vid Linköpings universitet, men också till handledare och examinatorer, och skall främst ses som en guide till uppsatsarbetet.

    I det följande behandlas först några allmänna anvisningar om förutsättningar, nivåer och progression liksom om bedömningsgrunder och former. Därefter kommer ett avsnitt om uppsatsskrivning samt ett om seminariet och opponentskapet, följt av några tips och tumregler. Skriften avslutas med en hänvisning till några relevanta handböcker inom området.

  • 14.
    Kvarnström, Lars
    Historiska institutionen, Stockholms universitet.
    Män i staten: Stationskarlar och brevbärare i statens tjänst 1897-19371998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The employer, the state, long had the right to unilaterally set wages and determine working conditions. The government employees lacked the rights to negotiate and sign agreements and to strike. This dissertation focuses on government employees, analyzing their identity and the .strategies they chose to deal with their relationship to their employer. The perspective is that of the railway station staff, postmen and other low-ranking civil servants employed by the Swedish National Railway and the Royal Post Office 1897-1937.

    The state became bureaucratized during the latter part of the 19th century. Bureaucratization of the government's status as employer was necessary, but at the same time not sufficient to meet the demands of securing operations and of loyal personnel. Therefore bureaucratization was combined with other strategies, especially patriarchalism at the beginning of the 20th century. Through the growth of a discourse concerning "we in the department" strong bonds were created between superiors and subordinates in the department. Later the bureaucracy was combined with corporative elements in the employer strategy of the state.

    For the Railway Workers' Union and the Postal Workers' Union a political strategy became the main and natural choice, considering the employer's position of superiority. The political role of the employer was a foundation for the state employees' choice of strategy. This political strategy was one of servility and respect at the beginning of the 20th century, but later on borrowed elements of and actual content from trade union and professional strategies.

    The ideal for a state employee became that of a man with a regular post who wore a uniform. There was a close connection between the collective identity of lower civil servants and the identity they were ascribed by their employer. Because of the strength of the masculine identity this bore the characteristics of brotherhood.

  • 15.
    Kvarnström, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sociala grupper2015Inngår i: Perspektiv på historia: en introduktion till historiestudier / [ed] Henrik Ågren, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, s. 75-87Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Kvarnström, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Staten och det turistiska fältets förutsättningar2013Inngår i: Det turistiska fältet och dess aktörer / [ed] Syssner, Josefina & Kvarnström, Lars, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 61-77Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Broderskap - maskulinitet och identitet2007Inngår i: Mandom, mod och morske män / [ed] Renée Frangeur, Linköping: Linköpings universitet, Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Foruims skriftserie , 2007, s. 85-92Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad har genus med teknik att göra?, Manligt ledarskap? , Broderskap - maskinulinitet och identitet, Unga män och våld - att studera våld i ett genusperspektiv.

  • 18.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia.
    Den problematiska identiteten. Om identitetskonstruktionens yrkes- och genusspecifika karaktärer2001Inngår i: Att vara eller jobba som :: betydelsen av yrken i arbetslivet : rapport från en konferens på Arbetets museum 9-10 maj 2000 / [ed] Maths Isacson, Norrköping: Arbetets museum , 2001, s. -60Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

      

  • 19.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dreams of sea air: Story of a female flier in the thirties2015Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 135, nr 2, s. 345-347Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    n/a

  • 20.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia.
    Gustav Svenssons dilemma: några tentativa funderingar kring identitetsbegreppets teori och praktik2001Inngår i: Det goda livet / [ed] Per Månsson, Göteborg: Daidalos , 2001, s. 131-149Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I alla tider har människor drömt om att leva ett gott liv. Men vad som är ett gott liv har minst sagt varierat under olika epoker och varierar fortfarande i olika kulturer. Ett asketiskt liv i en ökengrotta framstår knappast som ett gott liv för en modern västerländsk människa. Men för en djupt troende kristen några hundra år efter Jesu födelse, eller för en stridande muslim i dagens Afganistan framstår det kanske som något gott. Vad som är gott och vad som är ont i livet kan därför både diskuteras och analyseras. I denna bok behandlas Det goda livet av forskare, lärare och doktorander knutna till forskarskolan Civitas vid Linköpings universitet. Civitas bygger på ett samarbete mellan filosofer, historiker och sociologer och därför finns här många olika infallsvinklar till temat, både vad gäller historisk förankring, skarpa analyser och samtida samhällsfrågor. Boken spänner från Aristoteles uppfattning om det goda livet, över olika goda (och onda) liv från medeltiden och framåt till den moderna förortens roll i och alkoholens betydelse för ett ont eller ett gott liv för människor.

  • 21.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia.
    IT som aktivt stöd till studenters lärande?2001Inngår i: 5:e universitetspedagogiska konferensen vid Linköpings universitet,2001, Linköping: Centrum för undervisning och lärande, Linköpings universitet , 2001Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

          

  • 22.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia.
    Kvinnor på gränsen till medborgarskap : genus, politik och offentlighet 1800-19502001Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

       

  • 23.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia.
    Tema Q och forskningslandskapet: inventering av pågående forskning och forskarutbildning i svensk akademisk miljö2001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Turism, professionalisering och identitet – guide-föreningarnas rol2018Inngår i: Turismhistoria i norde / [ed] Wiebke Kolbe, Stockholm: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur , 2018, s. 123-132Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Turistföreningar som berättare2013Inngår i: Det turistiska fältet och dess aktörer / [ed] Josefina Syssner och Lars Kvarnström, Lund: Studentlitteratur AB, 2013, s. 99-112Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Kvarnström, Lasse
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kolsgård, Svante
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att skriva uppsats: Handbok för uppsatsskrivande i historia (Första upplagan)1999 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I stället för att publicera intressanta uppsatser skrivna på C- och D-nivån, som huvudregeln hittills varit för skriftserien, innehåller detta nummer av Socialhistoria i Linköping en handledning i den ädla konsten att skriva uppsats på B-, C-, och Dnivåema i historia. Handboken är författad av Lasse Kvarnström och Svante Kolsgård, lärare vid avdelningen för historia vid Institutionen för Tema vid Linköpings universitet, och är resultatet av ett kollektivt utvecklingsarbete inom avdelningen. Arbetet med handboken har delvis finansierats med anslag från Centrum för utvecklingspedagogik (CUP) vid Linköpings universitet.

  • 27.
    Kvarnström, Lasse
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindström, Dag
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Holme, Lotta
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sjöberg, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sundin, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Qvarsell, Roger
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sviden, John
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Historia i Linköping1999Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Forskningsinriktningen vid den historiska avdelningen vid Linköpings universitet har sedan länge en stark socialhistorisk profil. kollektivens vardag studeras på en rad områden, på olika nivåer och över sinsemellan skilda tidsperioder. Det gäller inom såväl agrara som industriella miljöer, på samhällelig liksom på grupp-, familje- och individnivå samt över tid som omspänner senantiken till det sena 1900-talets historia. Hur identiteter skapas, tillägnas och förändras är en alltmer växande inriktning, liksom anknytningen till socialpolitiska ideer, normsystem, attityder, värderingar och mentaliteter. Även den  rättshistoriska och ekonomiskhistoriska forskningen ryms inom detta fält. Den historiska demografin utgör också traditionellt en stark del av det socialhistoriska fältet. Studier av arbeta och ohälsa, sjuklighet, dödlighet och hälsopolitik ligger långt framme. Bredden i den socialhistoriska profilen morsvaras av en mångfald melodologiska inslag.

    Skriftserien Socialhistoria i Linköping uppmärksammar denna profil och vilka uttryck den tar sig i grundutbildningen. I serien publiceras i första hand uppsatser skrivna på C- och D- nivå, men även bidrag från lärare och doktorander vid avdelningen förekommer.

    Detta nummer av Socialhistoria i Linköping är en specialutgåva till Svenska historikermötet i Linköping 23-25 april 1999

  • 28.
    Lindkvist, Thomas
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Sjöberg, Maria
    Göteborgs universitet.
    Hedenborg, Susanna
    Lärande och samhälle, Idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A concise history of Sweden from the viking age to the present2018Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This book is for anyone who is curious about Sweden and would like to know more about its history. The book provides an overview of political, social, economic, and cultural developments from the end of the 10th century up to the 2010s.

    The book comprises four chronologically ordered chapters. Each chronological chapter features a portrait of a personage who illustrates the spirit of the times: St. Bridget, Queen Christina, the scientist Carolus Linnaeus, and the politician Olof Palme. Besides the chronological surveys, there are special sections devoted to overarching trends in justice, demographic trends, and the emergence of cities.

  • 29.
    Ludvigsson, David
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Axelsson, Bodil
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för Kultur, samhälle, mediegestaltning – KSM. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kvarnström, Lasse
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Guiderna och kulturarvssektorn2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien "Guiderna och kulturarvssektorn" analyserar (1) hur guider visar kulturhistoriska miljöer, (2) vad guider talar om när de visar kulturhistoriska miljöer, och (3) hur guider är organiserade. Studien baseras på observationer av guidade visningar i ett stort antal kulturhistoriska miljöer, intervjuer med guider, samt analys av guideföreningars arkivhandlingar. Teoretiskt används begreppen plats, rum, berättelse, identitet och professionalisering.

    Viktiga resultat: Guider visar kulturmiljöer med hjälp av en specifik guidekompetens. Formmässigt präglas guidade visningar av guidens personliga uttryck, av relativt stor variation i framställningen med inslag av humor, anekdoter, berättelser och korta informationstäta partier, av dialogiska inslag och av en (potentiell) förhandling om guidens auktoritet. Innehållsligt utmärks guidegenren av att innehållet förankras på platsen där guide och besökare rör sig. Innehållet är mer skiftande än i många andra genrer. Här samsas akademisk, saklig kunskap med mer underhållande inslag. Många guider i Sverige har sedan 1980-talet varit organiserade i guideföreningar och med den nationella paraplyorganisationen SveGuide. Guideorganisationerna har arbetat för en professionalisering av guidegruppen och har varit inflytelserika i sitt arbete för längre guideutbildningar. Ambitionen att få erkännande som en specialiserad yrkesgrupp har varit svårare och det är först 2016 som man nått fram till en nationell auktorisation av guider. Det stora flertalet guider har guideverksamheten som en bisyssla vilket bidrar till att förklara guidernas ganska svaga ställning.

  • 30.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kvarnström, LarsLinköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det turistiska fältet och dess aktörer2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kvarnström, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det turistiska fältet och dess aktörer: en introduktion2013Inngår i: Det turistiska fältet och dess aktörer / [ed] Syssner, Josefina & Kvarnström, Lasse, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 11-20Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
1 - 31 of 31
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf