liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 25 of 25
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andrén, Mats
    et al.
    Lund University.
    Sanne, Johan M.
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Linell, Per
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Language and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Striking the Balance between Formality and Informality in Safety-Critical Communication: The Case of Train Traffic Control Calls2010In: Journal of Pragmatics, ISSN 0378-2166, E-ISSN 1879-1387, Vol. 42, no 1, p. 220-241Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Talk in safety-critical activities displays features that distinguish it from both ordinaryconversations as well as from other institutional talk, but it also shares some features with these.Formality and informality are both interactionally accomplished phenomena, but they are shapedthrough different sources. Safety rules and pre-printed forms constitute two sources offormalization, dictating how to carry out communicative exchanges in certain types of situations,irrespective of the more specific circumstances in individual cases. Sources of informalization arethe participants’ need to adapt to situation-specific communicative needs, but also, ironicallyenough, routinization itself.In contemporary literature, safety-critical talk tends to be treated either in terms of strictadherence to a formal code, where all informalities are seen as potential sources of accidents, orinformalization is treated as natural and inevitable, focusing on routine conditions where they areapparently harmless. In this paper, based upon detailed analysis of telephone calls between traindrivers and dispatchers on the Swedish railway network, we propose a middle ground. We suggest acontingent theory of formalization, identifying four main types of informalizations, as well asdiscussing when and why they may be harmless and when they may be detrimental.

  • 2.
    Pilemalm, Sofie
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sanne, Johan M.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lärande och produktionshöjande åtgärder i räddningstjänst: behov i insatsrapporteringssystem2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta dokument beskriver en förstudie inom området lärande, utvärdering och produktivitetshöjande åtgärder i responssystem, med fokus på svensk räddningstjänst. Syftet med studien är att identifiera brister i dagens processer, utvärderingsmetoder och verktyg och identifiera lämpliga åtgärder, både i form av förbättrade insatsrapporter och andra värderingsverktyg, modeller, och metodiker. Dessa åtgärder bör i ett senare skede vidareutvecklas genom fördjupade studier.

    Förstudien utfördes som en kombinerad dokumentanalys, workshop och intervjustudie. Insatsrapporter och fördjupade utredningar/olycksfallsunderökningar analyserades och diskuterades på en workshop tillsammans med fackliga representanter och brandmän från räddningstjänster och representanter från Myndigheten för Stöda samhällsskydd och Beredskap (MSB). Vidare genomfördes en intervju med en MSB repsrentant som arbetar med räddningstjänstens nuvarande insatsrapportingssystem.

    Analysen av förstudien ledde fram till sex olika teman: 1) räddningsinsatser och lärandets innehåll 2) insatsrapportmall, 3) insatsrapportering: process och flaskhalsar 4) värdering av insatser 5) fördjupade studier och olycksfallsundersökningar och 6) verksamhetsutveckling. Till varje tema kopplades förbättringsåtgärder.

    Kopplat till dessa teman finns det framför allt ett behov av att ta fram en förbättrad process för hantering av insatsrapporter; motivering att fylla i den, återkoppling till organisationen och omföring av erfarenheter till kunskap, lärande och åtgärder – ett behov av en systematisk ansats eller metod som gärna införs lika över förbund och räddningsstationer. Här identifierades en rad förbättringsbehov och konkreta åtgärder kopplade till dagens tekniska insatsrapporteringssystem och mall för insatsrapportering. Vidare finns ett behov att dela erfarenheter mellan organisationer på ett helt annat sätt än vad som görs idag och förutsättningar för sådan spridning bör arbetas in i processen.

    Analysen och diskussionen visar generellt på ett stort behov av förbättrad erfarenhetsåterföring, ökad kunskap om de överväganden som räddningstjänstens personal gör under insats och hur dessa värderas samt hur och i vilken mån insamlade data används för verksamhetsutveckling. Kopplat till detta bör kriterier för värdering samt mål för insatsen definieras. Förslag på fortsatt arbete, runt insatsrapporten och runt alternativa vägar att utvärdera och lära från insatser, ges i dokumentet.

  • 3.
    Sanne, Johan
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Air Traffic Control as Situated Action: A Preliminary Study1996Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 4.
    Sanne, Johan
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Arbete, arbetsorganisation och arbetsmarknad för kultur- och medieverksamma2001Report (Other academic)
  • 5.
    Sanne, Johan
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Creating trust and achieving safety in air traffic control2003In: Constructing risk and achieving safety in air traffic control / [ed] Johan M Sanne, London: Routledge , 2003, p. 140-156Chapter in book (Other academic)
  • 6.
    Sanne, Johan
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Creating Trust in ATC2001In: Human Issues in the Aviation System,2001, 2001Conference paper (Other academic)
  • 7.
    Sanne, Johan
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Everyday Construction of a Socio-Technical System1995In: Conference of the Society for the Social Studies of Science,1995, 1995, p. 32-32Conference paper (Other academic)
  • 8.
    Sanne, Johan
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fart och spänning: banarbetare, lokförare och tågtrafikledare om risk och riskhantering2001Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisar jag resultatet av en förstudie om risk och riskhantering i tågtrafiken som jag genomfört bland banarbetare, lokförare och tågtrafikledare, i och omkring Norrköping. Syftet med studien har varit att studera hur uppfattningar om risker och hur de ska hanteras skapas i olika yrkesgrupper och hur det påverkar samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna i tågtrafiksystemet. Förstudien pekar på tre viktiga problemområden: a) de olika grupperna identifierar utifrån sin erfarenhet skilda riskobjekt, en skiljaktighet som kan orsaka problem; b) skillnader i kunskap om och förståelse för andra yrkesgruppers arbete påverkar möjligheten till en säker samverkan i kritiska situationer, samt c) de nya organisationsformer och riskhanteringsprogram som införts av högre nivåer i organisationen kan vara svåra att förena med de anställdas sätt att identifiera och hantera problem och därmed orsaka nya slags risker i systemet. Rapporten beskriver tågtrafiksystemet som ett sociotekniskt system där teknik, organisation och mänsklig aktivitet är oskiljaktigt inflätade i varandra. Det innebär att teknikens utformning bidrar till att strukturera det sätt varpå individer och grupper inom systemet agerar. Omvänt så används och förstås tekniken utifrån individers och gruppers erfarenhet, värderingar och motiv. Lokförare, tågtrafikledare och de olika teknikgrenarna bland banarbetare utgör var för sig en praktikgemenskap: en praktikgemenskap utvecklas ur det dagliga arbetet med en gemensam uppgift. Uppfattningar av risker och hur de ska hanteras måste ses i ljuset av den erfarenhet och kunskap som utvecklats inom de olika respektive praktikgemenskaper som hanterar systemet. Det är arbetet med de kunskaper som det för med sig som gör att olika praktikgemenskaper hanterar riskerna olika: kunskapenr omoch ansvaret för vissa arbetsuppgifter följer av den roll praktikgemenskapen har i systemet. Två risker kan identifieras tvärs över alla praktikgemenskaper i tågtrafiksystemet: fart och spänning.

  • 9.
    Sanne, Johan
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Innovationer och företagstillväxt. Utkast till forskningsansats1993In: Teknisk och industriell utveckling,1993, 1993, p. 10-10Conference paper (Other academic)
  • 10.
    Sanne, Johan
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Interpreting radar images - seeing and organizing in air traffic control2001In: The social production of technology :: on everyday life with things / [ed] Hans Glimell, Oskar Juhlin, Göteborg: BAS Publisher , 2001, p. 39-58Chapter in book (Other academic)
  • 11.
    Sanne, Johan
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Kollektiva praktiker i forskning och forskarutbildning2005In: Kunskapens vägar och forskningens praktik: en vänbok till Boel Berner / [ed] Ulf Mellström, Lund: Arkiv förlag , 2005, p. 97-110Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boel Berner har under sin akademiska karriär plöjt upp ett intellektuellt landskap där frågor om teknisk rationalitet, utbildning, ingenjörsarbete, sociologi, historia, genus, teknikhistoria, riskhantering, metodologi och skrivande står i fokus. Hennes, böcker och artiiklar, forskning och handledning har rört sig i detta landskap, i vad som hennes kolleger, kallar "Bernerland". Där tar denna bok, som tillägnas Boel Berner, sin utgångspunkt.Hur formuleras frågor, skrivs avhandlingar och byggs akademiska karriärer? Vad är ett tankekollektiv och hur formas en akademisk seminariemiljö? Hur väljer forskaren perspektiv och studieobjekt, och vad betyder dessa val som politiska ställningstaganden? Hur viktiga är detaljerna för trovärdigheten hos en teori? Dessa är några av de frågor som behandlas av bokens författare, tio forskare som känner Boel på olika sätt. Personliga berättelser från universitetsvärlden blandas med reflektioner över forskningens villkor

  • 12.
    Sanne, Johan
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Learning risk and constructing social identity - achieving trust and cooperation in the railway system2002In: European Assocation for the Social Studies of Science and Technology,2002, 2002, p. 115-115Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Risk is constructed differently within different communities of practice in the railway system. However, the different communities such as train drivers, train traffic controllers and infrastructure maintenance workers must communicate and cooperate in order to achieve safe traffic. The paper focuses on how risks, situated knowledge, social class and professional identities are co-produced during interaction, as well as shaping interaction, within and between different communities of practice in the railway system. In interaction, trust and mutual understanding, or mistrust and misunderstanding, is displayed and acknowledged. Risk objects are those phenomena that the participants of the different communities of practice learn to connect causally to specific risks. Risk objects and their associated risks are in turn connected to specific risk handling techniques, together constituting common repertoires of safe working practices. Four different kinds of problems will be highlighted in the paper. 1. Risks are constructed differently: some are seen as manageable within the range of existing repertoires of safe working practices, others are seen as acceptable pending production pressures, still other are purposely produced as part of the reproduction of specific masculine identities. 2. Different communities learn to identify risk objects that are linked to risks and accidents. Differences in knowledge about and engagement in the practices that other communities are dealing with may undermine the conditions for successful risk handling. 3. The repertoires of risk objects and risk handling techniques that workers learn are sometimes difficult to reconcile with risk management schedules, regulations and the official priorities for maintenance work, causing mistrust and disrespect for management. 4. A successful risk handling can be hampered by the partition of the market for maintenance work: the diffusion of experiences between different companies is delimited due to trade secrets and fear of loosing contracts if incidents are revealed.

  • 13.
    Sanne, Johan
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Processtyrning - kritiska säkerhetsfrågor med inriktning på riskhantering2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studien ger kunskap om vikten av att göra en riskanalys vid övergången till en processorienterad organisation. Riskanalysen bör belysa vilka konsekvenser som ett införande av processorientering kan innebära. Bakgrunden till detta är bla att funktionsorganisationen och dess starka yrkesgemenskap är den del av den traditionella riskhanteringsregimen. Om funktionsorganisationen bryts och dess praktik bryts upp kanske den slutar att fungera. Litteraturstudien lyfter fram ett antal områden som är viktiga att beakta vid övergången från en funktionsorganisation till en processorienterd organisation. Rapporten diskuterar vidare kvalitetsstyrning, riskhantering, nya riskhanteringsregimer samt avreglering av elmarknaden.   

  • 14.
    Sanne, Johan
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Simulation as Learning, Enrollment and Organizational Politics2001In: Conference for the Social Study of Science and Technology,2001, 2001Conference paper (Other academic)
  • 15.
    Sanne, Johan
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Hultman, Martin
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Utveckling av riskbegrepp och riskhanteringsstrategier för minskad sårbarhet i tekniska system2003In: 15e Nordiska Säkerhetsforskningskonferensen - NoFS XV,2003, 2003, p. 7:6-7:6Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ökad kunskap om skilda riskuppfattningar och riskhanteringsmetoder kan förbättra förståelsen av risker i kritiska infrastruktursystem och ligga till grund för en förbättrad riskhantering. Projektet ska på ett konkret sätt visa på användbarheten av olika riskbegrepp: Vilka kunskaper om risker och riskhanteringsstrategier kan olika riskbegrepp ge oss? I detta ingår att formulera de ofta marginaliserade riskuppfattningar som finns bland anställda, i miljörörelsen etc. Hur kan dessa kunskaper och riskhanteringsstrategier förbättra vår förståelse av hur komplexa sociotekniska system fungerar? På detta sätt kan systemen som helhet kan tillägna sig en större beredskap inför framtiden: med beredskap menar vi både kognitivt, det vill säga en större repertoar av tänkbara händelser, och praktiskt i termer av strategier för att förutsäga, förebygga och minska konsekvenserna av sådana händelser.

  • 16.
    Sanne, Johan M.
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Biases in Organizational Learning Produces Vulnerability in Safety-Case Regulation2010In: Risk and Regulation, ISSN 1473-6004, p. 16-17Article in journal (Other academic)
  • 17.
    Sanne, Johan M.
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Creating Safety in Air Traffic Control1999Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Is flying safe? Indeed it is -- statistics tell us that it is far more dangerous to drive a car or take the train. But flight safety does not just happen. Instead, as it is argued in this book, it is created by a well-developed air traffic control system that continues to be highly effective -- despite increasing volumes of traffic. How is this high level of safety achieved and sustained? Air traffic controllers are responsible for guiding the aircraft and organizing a safe and efficient traffic flow. Their work is highly structured, providing rules and resources helping them to organize traffic. To achieve the necessary cooperation with flight crews and other controllers necessary for a safe flow, controllers use a number of strategies. Among other things, controllers must visualize traffic and develop redundant procedures to prevent -- or deal with -- potential problems. In this work, controllers must rely on both cognitive abilities and social integrative skills. The study is based on extensive observations, videotapes and interviews of air traffic controllers and flight crews. It focuses on daily teamwork in air traffic control as well as organizational features such as rules and resources that structure the work. The double focus on both organizational structure and the dynamics of interaction among controllers makes the book pioneering in its field.

  • 18.
    Sanne, Johan M
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Framing risks in a safety-critical and hazardous job: Risk-taking as responsibility in railway maintenance2008In: Journal of Risk Research, ISSN 1366-9877, E-ISSN 1466-4461, Vol. 11, no 5, p. 645-658Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In risk management research, risk-taking is mostly treated as deviation that calls for improved risk communication. I argue, however, that risk-taking should be seen as expressing a rationale of its own, thus, improving safety requires that this rationale be adequately understood and that the conditions that reproduce risk-taking be changed. This argument is supported by an ethnography of railway maintenance in Sweden. Railway technicians are charged with maintaining the railway infrastructure to support safe and punctual trains, an assignment that exposes them to occupational hazards. The technicians' claim of occupational responsibility for transportation safety risks is framed by two notions in occupational discourse: first, the safety-critical nature of their tasks, and second, the notion of service to the general public. Technician interdependence in achieving occupational safety requires mutual responsibility in the team. Technicians justify occupational risk-taking, claiming it is sometimes needed to achieve production goals given the available time and resources and the manageability of the risks taken. Finally, I stress the need for technicians to change their frames of reference and for employers to assume responsibility for reducing the need for risk-taking. © 2008 Taylor & Francis.

  • 19.
    Sanne, Johan M.
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Förbättrad krishantering - säkerhetsstyrning eller improvisation?: Slutrapport från forskningsprojekt Utveckling av riskbegrepp och riskhanteringsstrategier för minskad sårbarhet i i tekniska system2008Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Projektet har med kvalitativa metoder och med samhällsvetenskapliga begrepp studerat huvudsakligen två säkerhetskritiska system, järnväg och kärnkraft. Olyckor i tekniska system är ofta en följd av en ensidig fokusering på en ingenjörsmässig analys av riskerna och en ingenjörsmässig utformning av systemen. I kritiska situationer är det drift- och underhållspersonal som kompenserar för brister i teknik, instruktioner, resurser och planering genom improvisation, regelbrott och risktagande. Personalens kunskaper och samhällsvetenskaplig forskning ger en förbättrad förståelse av orsakerna till olyckorna och stöd för arbetet med att förutse, förebygga och hantera dem. Men organisationerna förmår idag inte att ta till sig dessa kunskaper för att förbättra säkerhetsstyrningen.

    Båda verksamheterna organiseras utifrån konkurrerande logiker: lönsamhet, formell riskanalys och yrkesgemenskaper. Järnvägsunderhållet karaktäriseras av en ständig kompromiss mellan krav på punktlighet, trafiksäkerhet och arbetarskydd. Järnvägsteknikerna kompenserar för brister i systemutformningen, såsom fysisk arbetsmiljö, regelsystem, resurstilldelning och planering, genom improvisation, regelbrott och risktagande. Teknikerna är oftast framgångsrika. Men tyvärr leder detta arbetssätt ibland till arbetsplatsolyckor. Organisationen har inte heller tillräcklig förmåga att lära sig hur systemet kan förbättras.

    Kärnkraften har länge arbetat med att minska riskerna för mänskliga felhandlingar. Men tillbudet i Forsmark 2006 visar att systemets utformning kan vara en större felkälla. Kärnkraftverket hade inte förutsett den utlösande händelsen och inte konstruerat systemet för att kunna hantera den. Inte heller Kärnkraftinspektionen hade insett detta, i likhet med stora delar av kärnkraftsindustrin i världen. En alltför snäv analys ledde till att möjliga samband mellan olika delar av systemet inte uppmärksammades. Om två istället för fyra säkerhetssystem hade fallerat hade personalens skickliga ingripande varit nödvändigt för att undvika skador på härden och i förlängningen härdsmälta. Hur kan kärnkraftsindustrin förbättra det organisatoriska lärandet även för systemutformning?

    Improvisation är nödvändigt i säkerhetskritiska system men även säkerhetsstyrningen kan förbättras. Personalens kunskaper och arbetssätt används idag inte fullt ut för att förbättra riskanalys och säkerhetsstyrning. Projektet har bidragit till att utveckla begrepp och teorier för dessa kunskaper och arbetssätt: relationen mellan risk, ansvar och identifikation, lärande och risk, organisering som bricolage, samt tillbudsrapportering som historieberättande. För att förbättra förståelsen av och beredskapen inför framtida olyckor och kriser måste både företag och myndigheter förändra sin kunskapsproduktion och säkerhetsstyrning:

    1. Utforma och hantera tillbudsrapporteringssystem så att de upplevs som meningsfulla och förändra systemen för att förebygga olyckor istället för att bortförklara dem.
    2. Involvera fler delar i organisationen vid riskanalys, använd kunskaper från olika håll. Granska för-givet-tagna utgångspunkter, modeller och arbetssätt samt föreställningar om      tillräcklig visshet. Använd personalens kompetens vid systemutformning.
    3. Granska hur systemet verkligen fungerar, utgå inte från att planeringen återspeglar detta. Granska samband mellan teknik, produktionskrav, regelverk och risker.

    Minska behovet av risktagande och regelbrott genom att förändra systemets utformning och resurstilldelning. Underlätta improvisation och erkänn dess nödvändighet.

  • 20.
    Sanne, Johan M
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change.
    Incident reporting or storytelling? Competing schemes in a safety-critical and hazardous work setting2008In: Safety Science, ISSN 0925-7535, E-ISSN 1879-1042, Vol. 46, no 8, p. 1205-1222Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Incident-reporting schemes can prevent accidents through organizational learning from incidents. However, many occupational health and safety incidents go unreported. For these reasons I undertook ethnographic fieldwork to investigate the low level of reporting among railway maintenance technicians in Sweden and the role played by informal storytelling within their occupational communities. The study found that the incident-reporting scheme is not integrated in technicians' practices and cultural frame and does not seem to serve their interests. Storytelling, however, is an integral part of technicians' practices and their accident etiology and creates a way for them to address risks, at least from a narrow perspective. The occupational etiology is based upon technicians' local practice, which emphasizes vigilance, carefulness, skill, responsibility, and the like, and usually neglects root causes. This frame is rational and intelligible, given the technicians' limited power to influence their working conditions, as well as their limited training and the poor feedback they receive when incidents are reported. However, the occupationally-based perspective impedes the articulation of a systems perspective that could be used for organizational learning. To make an incident-reporting scheme work, employees must be given ownership, must know how and why to use it, and need feedback on root causes. These root causes must also be addressed. © 2007 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 21.
    Sanne, Johan M.
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Interpreting radar images - seeing and organizing in air traffic control2001In: The social production of technology: On everyday life with things / [ed] Hans Glimell, Oskar Juhlin, Göteborg: BAS , 2001, p. 39-57Chapter in book (Refereed)
  • 22.
    Sanne, Johan M.
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Learning from adverse events in the nuclear power industry: Organizational learning, policy making and normalization2012In: Technology in society, ISSN 0160-791X, E-ISSN 1879-3274, Vol. 34, no 3, p. 239-250Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Nuclear power accidents repeatedly reveal that the industry has an incomplete understanding of the complex risks involved in its operation. Through analyzing the investigation of a nuclear power incident in Sweden in 2006, I show how the industry’s learning practices shape recurrent normalization of risk regulation after such surprises. Learning is shaped through institutionalized measures of sufficiency and particular “risk objects” (e.g. human factors and safety culture) created through learning from previous events. Subsequent regulatory measures are shaped through improvement scripts associated with these risk objects. These learning practices exclude alternative conceptual perspectives to understand and address safety-critical incidents. Latent risks will therefore produce similar events in the future. The article contributes to the literature on organizational learning, policy making, sensemaking and normalization in complex systems. To improve learning from incidents and regulation in high-hazard industries, social scientists and a wider circle of stakeholders should be included in the regulatory and post-incident examination processes.

  • 23.
    Sanne, Johan M.
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Making Matters Speak in Railway Maintenance2009In: Ethnographies of Diagnostic Work: Dimensions of Transformative Practice, Palgrave MacMillan , 2009, 1, p. 288-Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This book explores ethnographic studies of diagnostic work in diverse settings. Switching attention from product (diagnosis) to process (diagnosing), it reveals the importance of collaborative, socio-material, technologically augmented practices, exploring the potential of the multi-disciplinary studies presented to inform innovation"--Provided by publisher.

  • 24.
    Sanne, Johan M.
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Samtal i säkerhetstjänst i järnvägen - vilka avvikelser leder till olyckor?: Slutrapport från projektet Samtal i säkerhetstjänst: samtalsdisciplin ellersamarbete, tillitsskapande och ojämlika maktrelationer2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet analyserade orsakerna till missförstånd vid samtal i säkerhetstjänst och hur de orsakar tillbud eller olyckor samt förslag till åtgärder för att förhindra sådana olyckor.

    1. Avvikelser från föreskrifterna är vanligt förekommande till vardags utan att orsaka tillbud eller olyckor.  Avvikelserna beror på medvetna strategier för att åstadkomma ökad produktion som utgår från deltagarnas vardagliga och etablerade arbetsmetoder. Det leder till komprimerade samtal, inofficiella begrepp, improviserade arbeten, förhandlingar om plats på spåren, blandningar av säkerhetssamtal och informationssamtal, utebliven repetition samt oklara referenser.
    2. Artefakter, materiella såsom signaler, växlar, monitorbilder, blanketter och språkliga såsom ”växel ur kontroll”, ”plus” och ”minus”, har avgörande betydelse för hur deltagarna skapar mening i ett samtal.
    3. Artefakterna bidrar också aktivt till att skapa och forma händelser på ett sätt som kan försvåra eller underlätta för deltagarnas hantering av kritiska situationer.
    4. Missförstånd med säkerhetskritiska konsekvenser uppstår på grund av brister i säkerhetssamtalen om det samtidigt förekommer andra orsaker såsom slentrianmässiga förväntningar och felaktiga antaganden, dålig hörbarhet, felaktig förståelse av situationen och samspel med tekniken.
    5. Utredare tillskriver ofta bristande samtalsdisciplin som orsak men det är svårt att finna stöd för detta i materialet. Utredningarna stannar ofta vid att identifiera avvikelser, istället för att analysera orsakerna till dem och om de bidragit till händelsens utfall. Intrycket blir att utredarna summerar alla felhandlingar och antar att de sammantaget orsakat händelsen. Förslagen till åtgärder handlar följdriktigt om åtgärder för att öka regelföljande utan kunskaper om orsakerna bakom avvikelserna. De föreslagna åtgärderna har därför liten eller kortvarig effekt på avvikelserna. Det kan bero på att bristerna i samtalsdisciplin är så uppenbara och att de under en lång tid beskrivits som säkerhetskritiska. En förbättrad samtalsdisciplin hade kunnat minska eller undanröja missförståndet även om det inte i sig orsakade detta. Men att använda säkerhetssamtalen som säkerhetsbarriär på detta sätt är att ställa alltför höga krav på dem eftersom brister i samtalen är oundvikliga.
  • 25.
    Sanne, Johan M.
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tillbudsrapportering eller historieberättande?: Att lära av erfarenheten för att förbättra arbetsmiljön i transportsystemet2008In: Resande, planering, makt, Lund: Arkiv , 2008, p. 243-260Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
1 - 25 of 25
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf