liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 58
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Lars
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Local settings and ageing: Implications of a civil society perspective2006In: International Sociological Association (ISA) XVI ISA World Congress of Sociology ‘The Quality of Social Existence in a Globalising World’, 2006, p. 10-11Conference paper (Other academic)
  • 2.
    Hagberg, Jan-Erik
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nilsson, Magnus
    Karlstads universitet.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    To age as a man: Ageing and masculinity in a small rural community in Sweden2013In: Norma, ISSN 1890-2138, E-ISSN 1890-2146, Vol. 8, no 1, p. 58-76Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study aims to add to knowledge on the relation between ageing and masculinity in society by looking at how older unmarried and childless men in a small Swedish rural community articulate their masculinity in relation to being old. The study is based on interviews with eleven men. An intersectional perspective is used to analyse how age and gender interplay in the self-presentations as well as how their identity is articulated in relation to the rural context. The interviewed men articulate their identity through the use of a logic we call ‘what I have done is who I am’. This reaffirms the rural aspect of their masculine identity as well as the work-centred values of midlife as a reference point in the identity construction in old age when their bodies to a diminishing degree can live up to the physically defined masculinity of the rural context. In this situation, the local rural community is important for the way the men perform both age and masculinity in their daily lives. The men’s place integration can have a mitigating effect as it makes it possible to have their physically defined rural masculinity accepted as the ‘truth’ of who they are. To be known, to have their history known, we argue is central for the resignification of the old, devalued, body as a masculine body. Their continued place integration is a resource in that it can sustain their self-presentation as men defined by their stoic work character and not by their age.

  • 3.
    Holme, Lotta
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Whitaker, Anna
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ett långt liv med särskilda förtecken: Livslopp och åldrande hos människor med funktionsnedsättningar2011In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 18, no 2, p. 107-125Article in journal (Refereed)
  • 4.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal Högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Caregiving and volunteering among older people in Sweden - prevalences and profiles2009In: Journal of Aging & Social Policy, ISSN 0895-9420, E-ISSN 1545-0821, Vol. 21, no 4, p. 352-373Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study examines the role of older people in Swedish society by exploring the prevalence of their informal caregiving and volunteering and by analyzing the profiles of these contributors of unpaid work. Data were collected by means of telephone interviews in a Swedish representative survey conducted in 2005. Our analysis reveals three distinct profiles of people involved in unpaid activities. One of these consists of those involved both in informal helpgiving and volunteering, a group that has been labeled “super helpers” or “doers” in earlier research. It is important for social policy planners to recognize these groups of older people and better understand the dynamics of their unpaid work in order to ascertain whether they might need support as providers and to enhance their well-being. There does not seem to be any simple contradiction between the parallel existence of a universal welfare model of the Swedish kind and an extensive civil society in which older people play important roles as active citizens.

  • 5.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forsking om det civila samhället.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Patterns of informal help- and caregiving in Sweden: A Thirteen-year perspective2009In: Social Policy and Administration, ISSN 0144-5596, Vol. 43, no 7, p. 681-701Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article analyses informal help and caregiving in Sweden with a focus on the scope and trends of change over time. The discussion is based on the results of three national surveys and of one survey conducted in the county of Stockholm. The results indicated that informal help and caregiving was common throughout the period under study. In the 1990s, the figures were fairly stable, while from the late 1990s to 2005 there seems to have been a dramatic increase in the prevalence of such support. Two interpretative perspectives are used to discuss this pattern. One locates its point of departure in recent welfare state changes and in the substitution argument, according to which cuts in welfare services put more pressure on people to provide informal help and care. The second perspective relates to the present debate on civil society and to its possible role in contemporary society. According to the civil society perspective, an increase in the prevalence of informal help and caregiving might be interpreted as an expression of growing civic involvement 'in its own right', without a straightforward and simple relationship to changes in the welfare state. It is argued in the article that the two frames of interpretation should not be viewed as mutually exclusive, but rather that they represent two partly complementary approaches to the understanding of the complex dynamics of unpaid work in contemporary Swedish society.

  • 6.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Äldre som "civilsamhällets stöttepelare": roller och profiler2011In: Tredje åldern: sociala aspekter och medborgarskap / [ed] Kerstin Gynnerstedt , Maria Wolmesjö, Lund: Gleerups Utbildning , 2011Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tredje åldern beskrivs som den period under senare delen av livet då man är fri från arbetslivets krav och skyldigheter men ännu inte i behov av sociala rättigheter i form av vård och omsorgsinsatser. Under de senaste åren har begreppet tredje åldern kommit att användas allt oftare även inom det sociala arbetet, både nationellt och internationellt. I den här boken problematiseras begreppet tredje åldern med utgångspunkt från aktuell forskning ur en rad olika samhälleliga och sociala perspektiv. Det centrala temat i boken hämtas från livsloppsperspektivet och teorier om socialt medborgarskap. Här diskuterar författarna frågor som: Vilken roll har gruppen "tredje åldrare" i samhället? Vad innebär tredje åldern för det professionella och frivilliga sociala arbetet? Är fri tid enbart en medborgerlig rättighet, eller finns det också samhälleliga skyldigheter under den "fria" tiden? Tredje åldern - Sociala aspekter och medborgarskap riktar sig främst till studerande på universitets- och högskoleutbildningar på grund-, och avancerad nivå inom socialt arbete, social omsorg, vård-, samhälls- och beteendevetenskap. Den vänder sig också till yrkesverksamma inom fältet och andra som är intresserade av det sociala arbetets utmaningar inom äldreomsorgen. Bokens författare är aktiva forskare inom det Nationella Nätverket för Socialvetenskaplig Äldreforskning. Redaktörer för boken är Kerstin Gynnerstedt och Maria Wolmesjö.

  • 7.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal Högskola.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Helpful citizens and caring families: patterns of informal help and caregiving in Sweden in a 17-year perspective2012In: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 21, no 4, p. 422-432Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article reports on an analysis of informal help and caregiving in Sweden with, for the first time, a focus on patterns of change over 17 years regarding scope, type of caregivers and the recipients of help. The discussion is based on results from a national survey repeated four times between 1992 and 2009. In the 1990s, the figures were stable, but from the late 1990s to 2009, there seems to have been a dramatic increase in the extent of informal help giving. Concerning types of helpers, the patterns implied involvement not only from family members, but also from other types of helpers. Two interpretative perspectives were used in the analysis: the first from recent welfare state changes and the substitution argument; the second from the present debate on civil society and its possible and changing role. These perspectives represent two partly complementary approaches to the understanding of the dynamics of informal involvement in contemporary Swedish society.

  • 8.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal Högskola.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Links between informal caregiving and volunteering in Sweden: a 17-year perspective2013In: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 16, no 2, p. 205-219Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article analyses informal caregiving and volunteering in organizations over 17 years in Sweden, with a focus on links between these two forms of unpaid activities. The discussion is based on results from a national survey that was repeated four times in the period 1992–2009. Links were found between the different types of activities. In all four studies a substantial group of the population was involved both in informal caregiving and volunteering. This group of ‘active citizens’ are commonly also engaged in informal social networks. This ‘double active’ group had increased over time and they provide a substantial amount of hours of involvement. Patterns outlined in this article demonstrate that unpaid activities represent a multifaceted phenomenon, and that the boundaries between informal caregiving and volunteering as forms of engagement may be more fluid than has previously been acknowledged. The results challenge the literature in which informal caregiving is viewed as a major obstacle to volunteering. At the same time, however, informal caregiving in general was found to be increasing. There might be reasons to be cautious about the possible risk that too much pressure on citizens for informal caregiving might jeopardize the type of double involvement that is outlined in this article.

  • 9.
    Jegermalm, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal Högskola.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Omsorgens gestaltningar i civilsamhället2012In: Åldrande och omsorgens gestaltningar: mot nya perspektiv / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Anna Whitaker, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, p. 31-55Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I vår tids diskussion om välfärd är omsorgsbegreppet centralt. Men vad är omsorg och på vilket sätt kommer den till uttryck i sammanhang som gäller äldre och åldrande? Det är några av de frågeställningar som diskuteras i den här antologin.I äldre­omsorgsforskning har man hittills som regel tagit offentlig äldreomsorg som en självklar utgångspunkt. Här vidgas istället perspektivet och flera andra av omsorgsbegreppets olika dimensioner, gestaltningar och sammanhang inkluderas och diskuteras - sådana som har betydelse i vår tid men som ofta har förbisetts i forskningen.

    Det innebär också att antologin fokuserar på åldrande och omsorg i vid bemärkelse och inte bara på kommunal äldreomsorg. Med utgångspunkt i begrepp som tid, plats och aktörer och samspelet mellan dessa lyfter vi fram flera olika sammanhang för omsorg: Det är fråga om civilsamhället som plats och utförare av omsorg, liksom omsorg som berör migration och etniska relationer. Vi diskuterar också den fysiska miljön, boendet och platsens betydelse för omsorgens utformning och innebörder.

    Slutligen belyser vi livets sista tid och omsorgens olika existentiella dimensioner under detta skede.Åldrande och omsorgens gestaltningar - mot nya perspektiv riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteende­vetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet. Den kan också vara värdefull för en intresserad allmänhet.

  • 10.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Anhöriginsatser och medborgarengagemang2003In: Anhörigskapets uttrycksformer / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Lund: Studentlitteratur, 2003, p. 23-54Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan början av 1900-talet har samhällets intresse ökat för den informella, oavlönade hjälp som många människor regelbundet ger till sina närstående. "Anhöriga" har kommit i blickfånget, framför allt anhöriga till äldre. Bakgrunden är bl.a. tilltagande vård- och omsorgsbehov men också en nyvaknad insikt om det informella hjälparbetets betydelse. Men hur ska man egentligen förstå anhörigbegreppet? Vad är det för slags hjälpinsatser som anhöriga utför? Hur vanliga är de och vad består de av? Vilket stöd får människor som gör hjälpinsatser för sina närstående och hur ser samspelet ut mellan de anhöriga och de formella omsorgssystemen? Det är frågor som bokens kapitel belyser ur olika perspektiv och med fokus på varierande miljöer och sammanhang. Ambitionen är att ge läsaren mångfacetterade bilder av anhörigskapets uttrycksformer.Boken är i första hand tänkt för undervisning inom högskolans sociala utbildningar och vårdutbildningar men vänder sig också till verksamhetspersonal och beslutsfattare, liksom till en intresserad allmänhet - hjälpgivare och andra.

  • 11.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tid, rum, kropp och livslopp2005In: Kropp, livslopp och åldrande: några samhällsvetenskapliga perspektiv / [ed] Jeppsson Grassman, E. & Hydén, L-Ch., Lund: Studentlitteratur, 2005, 1, p. 19-52Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Intresset för kroppens subjektiva, sociala och kulturella innebörder har ökat inom den samhälls- och kulturvetenskapliga forskningen under de senaste decennierna. Studier av kroppen har också kommit att bli ett självklart inslag i utbildningar inom vård, social omsorg och socialt arbete. I Kropp, livslopp och åldrande introducerar fem författare olika sätt att se på och uppfatta kroppen ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Med utgångspunkt i livsloppet förstås kroppen inom ramarna för hela livscykeln och åldrandet ses som en livslång process. Samspelet mellan individens kroppsliga utveckling och förändring i mötet med samhälleliga och kulturella normer och tekniker belyses. Livsloppsperspektivet innebär också att de innebörder som kropp och kroppslighet får för individens biografi tas upp till diskussion. Genom att författarna tar utgångspunkt i delvis olika livsfaser för sina analyser av kroppen ger boken en mångdimensionell bild av kropp, åldrande, förändring och tid. Boken riktar sig till universitets- och högskolestuderande vid vård-, sociala omsorgs-, socionom- och arbetsterapeututbildningar liksom till yrkesverksamma inom dessa områden. Även andra som är intresserade av kroppen och dess sociala betydelser kan ha glädje av boken.

  • 12.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Welfare in Western Europe: Existing regimes and patterns of change.2010In: Welfare and Religion in 21st Century Europe: Volume 1, Configuring the connections / [ed] Bäckström A & Davie G, Aldershot: Ashgate , 2010Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This is an overview of the relationship between welfare regimes and majority churches in eight selected countries in Europe. It shows that there is a connection between the evolution of the respective welfare regime and the religious organisation prevalent in the country studied. It also shows that a changing role of the welfare state and of religious institutions give religious organisations both an innovative role and a voice in the public debate on solidarity values.

  • 13.
    Jeppsson Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Taghizadeh Larsson, AnnikaLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att studera funktionshinder och åldrande: en bok om metoderfarenheter2015Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här boken är att presentera och reflektera över metoder som tillämpades inom ett forskningsprogram där funktionshinder och åldrande studerades1 och som var förlagt till Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) vid Linköpings universitet. Inom programmet tillämpades ett antal olika kvalitativa ansatser och metoder, inom ramen för varierande betingelser. Det är mot bakgrund av dessa metoderfarenheter som vi skrivit denna bok. Fokus är inte i första hand på vad vi kommit fram till genom våra studier utan hur vi gjort det och på de erfarenheter, möjligheter och utmaningar som olika metoder varit förknippade med. Våra diskussioner handlar också om vilka praktiska och metodologiska slutsatser som kan dras av våra erfarenheter och iakttagelser. Vi reflekterar över kvalitativa metoder, med exempel från frågor om urval, intervjumetoder, forskarrollen och teoriskapande.

    Vad innebär det att leva ett långt liv och åldras med en fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning som man haft i många år? Det var den övergripande frågan som studerades inom olika delstudier i det forskningsprogram inom vilket vi gjort våra erfarenheter och som belyses i bokens kapitel. Programmet tillämpade ett livsloppsperspektiv, vilket betyder att innebörden i funktionshinder och åldrande förstås och tolkas utifrån hela livets dynamik, och där åldrandet ses som en livslång process. Tidsbegreppet är centralt i denna ansats och det är ett mångdimensionellt begrepp där både individens tid och den historiska tiden tas i beaktande (Jeppsson Grassman 2008a; Jeppsson Grassman & Whitaker 2013). Det betyder också att vi i boken diskuterar livsloppet som metodologiskt verktyg, både dess möjligheter och svårigheter, med utgångspunkt från våra erfarenheter.

    Idag finns det stort antal metodböcker som behandlar kvalitativa metoder (se till exempel Gubrium & Holstein 2002; Denzin & Lincoln 2011; Silverman 2011). Det kan vara fråga om allmänt inriktade handböcker, men numera inte så sällan också böcker som fokuserar på speciella discipliner inom samhällsvetenskap eller omvårdnadsforskning, etc. Det kan också handla om metodböcker, kapitel eller artiklar, som knyter an till speciella grupper och de metodfrågor som därigenom kan aktualiseras (se till exempel Nind 2008; Wenger 2002 ). Det har hittills inte funnits någon speciell metodbok inom just vårt studerade område. De perspektiv vi har tillämpat har hittills också varit ganska outforskade. Men ett lika viktigt argument är att de flesta metodböcker beskriver hur man gör och inte, som i vårt fall, betingelserna kring – möjligheterna och utmaningarna – och konsekvenserna av att använda olika metoder. För att ta del av forskning om de sistnämnda frågorna får man som regel gå till metodkapitel i avhandlingar, vilka ibland, men inte alltid, belyser de här frågorna. Det finns naturligtvis också vetenskapliga artiklar som tar upp metodologiska erfarenheter på olika sätt. Men här saknas ofta en mer övergripande bild.

    Krävs det egentligen några speciella metoder för att studera funktionshinder och åldrande? Nej, det kan vara svårt att hävda. Men vårt område är förknippat med speciella betingelser, vilka får betydelse för den forskning man vill genomföra. Det handlar om ett etiskt känsligt område. Frågor som berör funktionshinder och livet för människor med funktionsnedsättningar är också påtagligt ”normativt impregnerat” när det gäller vilka perspektiv som anses vara politiskt korrekta för forskningen och beträffande vem som ”har rätt” att forska inom området överhuvudtaget. I flera av bokens kapitel reflekterar författarna över den här typen av frågor. Men ”det speciella” är inte vårt syfte i sig. Istället menar vi att vi, genom att belysa våra frågor och perspektiv mot bakgrund av vårt speciella område och dess betingelser och våra studerade grupper, illustrerar allmänna metodfrågor och deras praktiska implikationer. Det specifika kan ofta tydliggöra allmängiltiga mönster. Samtidigt – och det är viktigt att understryka – är de metodologiska frågor vi tar upp sådana som sällan diskuteras överhuvudtaget och de grupper som intervjuats kommer sällan till tals.

    Boken riktar sig främst till högskolestudenter inom samhälls- och beteendevetenskap, liksom till omsorgsutbildningar och vårdvetenskap, mer specifikt i samband med metodutbildning och uppsatsskrivande. Men även doktorander och mer etablerade forskare hoppas och tror vi kan ha användning av våra metodologiska reflektioner. Vår bedömning är också att de erfarenheter som redovisas kan vara av praktisk nytta för yrkesverksamma inom områden som socialt arbete, vård och omsorg.

  • 14.
    Jeppsson Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Service and community: The role of the Church of Sweden in a context of contemporary Swedish migration2010In: Religion and Migration / [ed] Harrak, F., Rabat: Mohammed V University , 2010Conference paper (Other academic)
  • 15.
    Jeppsson Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Whitaker, Anna
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Divergent logics of spiritual care: End of life and the role of the Church of Sweden2009In: Journal of Religion, Spirituality & Aging, ISSN 1552-8030, Vol. 21, no 4, p. 344-360Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article addresses the role of the Church of Sweden in spiritual care for parishioners in their end-of-life phase. The frame of reference is a new geography of dying that implies that a majority of Swedes today, particularly older people, die in their local neighborhood of belonging, in fact in their parishes. Findings from a study of all parishes in two Swedish communities are presented that indicate support for dying parishioners is surprisingly uncommon, although most parishes offer support for the bereaved. A possible interpretation of these contrasting patterns is discussed. The findings indicate that divergent forms of care logic motivated the different types of support offered by the Church. Long-standing relationships with aging parishioners seemed to be at the heart of the matter.

  • 16.
    Jeppsson Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Whitaker, Anna
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Family as failure? The role of informal help-givers to disabled people in Sweden.2009In: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 11, no 1, p. 35-49Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Based on a survey mapping all unpaid help and care work in the county of Stockholm, this article focuses on the informal help and care carried out for long-term ill and/or disabled people aged 64 or younger. The findings indicate that these forms of support are common and that the informal help-givers work many hours every month. Yet the impact of this work is quite invisible in texts on disability policy and there is a void of research addressing this issue. This article argues that, in spite of welfare state arrangements and reforms, families play a crucial role in providing resources, notably help and care for disabled family members. Their invisibility is interpreted as an expression of the fact that the care concept has become politically incorrect. In the light of modern disability policies, with its ideals of autonomy and empowerment, help and care provided by families to adults aged 64 or younger stand out as a dilemma and a contradiction. Making help and care provided by families invisible can be interpreted as one way of solving this contradiction.

  • 17.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Anhörigskapets uttrycksformer2003Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan början av 1900-talet har samhällets intresse ökat för den informella, oavlönade hjälp som många människor regelbundet ger till sina närstående. ”Anhöriga” har kommit i blickfånget, framför allt anhöriga till äldre. Bakgrunden är bl.a. tilltagande vård- och omsorgsbehov men också en nyvaknad insikt om det informella hjälparbetets betydelse. Men hur ska man egentligen förstå anhörigbegreppet? Vad är det för slags hjälpinsatser som anhöriga utför? Hur vanliga är de och vad består de av? Vilket stöd får människor som gör hjälpinsatser för sina närstående och hur ser samspelet ut mellan de anhöriga och de formella omsorgssystemen? Det är frågor som bokens kapitel belyser ur olika perspektiv och med fokus på varierande miljöer och sammanhang. Ambitionen är att ge läsaren mångfacetterade bilder av anhörigskapets uttrycksformer.Boken är i första hand tänkt för undervisning inom högskolans sociala utbildningar och vårdutbildningar men vänder sig också till verksamhetspersonal och beslutsfattare, liksom till en intresserad allmänhet – hjälpgivare och andra.

  • 18.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att studera funktionshindrades liv över lång tid: åldrande forskare och informanter2015In: Att studera funktionshinder och åldrande: en bok om metoderfarenheter / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Annika Taghizadeh Larsson, Linköping: Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Linköpings universitet , 2015, p. 131-152Chapter in book (Other academic)
  • 19.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att åldras med funktionshinder2008Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi har hittills haft begränsad kunskap om funktionshindrade människors liv över tid och om innebörden i att leva med funktionshinder under många år. Vad innebär det att åldras med funktionshinder? Hur gestaltar sig "äldreblivandet" om man redan har betydande funktionsnedsättningar sedan tidigare i livet och kanske tvingats lämna arbetslivet långt före gängse pensionsålder? Hur är det att, som en till åren kommen förälder, fortfarande vara den som hjälper sitt vuxna, funtionshindrade barn? Hur ser den formella och informella omsorgssituationen ut? Det är frågor som den här boken belyser och den fyller därmed ett viktigt kunskapsbehov. Boken utgår från ett livsloppsperspektiv. Den centrala frågan är sålunda hur livet idag gestaltar sig för funktionshindrade människor som vuxit upp och levt under vissa historiska villkor.

  • 20.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Chronic illness, awareness of death and the ambiguity of peer identification2012In: Emotion, Identity and Death. Mortality across Disciplines / [ed] Douglas James Davies; Chang-Won Park, Farnham: Ashgate, 2012, p. 15-27Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Presenting a kaleidoscope of informative views of death, dying and human response, this book reveals how different disciplines contribute to understanding the theme of death. It focuses on issues surrounding death, and on the issue of emotion.

  • 21.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    På jakt efter den frivilliga sektorns roll inom nordisk äldreomsorg. Forskning, gestaltningar och perspektiv2005In: Äldreomsorgsforskning i Norden. En kunskapsöversikt / [ed] Szebehely, M., Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet. , 2005, p. 281-320Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Äldreomsorg har en central plats inom den nordiska välfärdsmodellen. I omvärldens ögon karaktäriseras den nordiska äldreomsorgen av en väl utbyggd offentlig verksamhet av god kvalitet, tillgänglig för alla medbor-gare efter behov, snarare än efter den enskildes ekonomi. Självständiga kommuner och omfattande kommunal hemtjänst betraktas också som specifikt nordiska fenomen.

    Till skillnad från många länder på kontinenten har vuxna barn i de nordiska länderna inte något lagstadgat omsorgs- och försörjningsansvar gentemot sina föräldrar, utan den offentliga äldreomsorgen har det yt-tersta ansvaret för äldre människors välfärd. I det nordiska perspektivet betraktas en välfungerande äldreomsorg som en välfärdsresurs inte bara för hjälpbehövande äldre, utan också för anhöriga och deras möjligheter att kombinera omsorgsansvar och förvärvsarbete. Äldreomsorgen utgör också en viktig arbetsmarknad, och verksamheten omfattar många an-ställda, främst kvinnor.

    Den omfattande, viktiga och varierade verksamhet som omsorg om gamla människor utgör står i fokus för de forskningsöversikter som redo-visas i denna bok. Översikterna rör äldreomsorg i vid mening och inklu-derar

    samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, publicerad under det senaste decenniet, om

    • offentlig äldreomsorg (oavsett om verksamheten utförs av offentliganställd eller privatanställd personal),

    • anhörigomsorg samt

    • frivilligsektorns insatser inom äldreomsorgen.

  • 22.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tiden, åldern och kroppen: Funktionshindrades pensionärsliv2008In: Att åldras med funktionshinder / [ed] Jeppsson-Grassman, E., Lund: Studentlitteratur, 2008, 1, p. 199-Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi har hittills haft begränsad kunskap om funktionshindrade människors liv över tid och om innebörden i att leva med funktionshinder under många år. Vad innebär det att åldras med funktionshinder? Hur gestaltar sig "äldreblivandet" om man redan har betydande funktionsnedsättningar sedan tidigare i livet och kanske tvingats lämna arbetslivet långt före gängse pensionsålder? Hur är det att, som en till åren kommen förälder, fortfarande vara den som hjälper sitt vuxna, funtionshindrade barn? Hur ser den formella och informella omsorgssituationen ut? Det är frågor som den här boken belyser och den fyller därmed ett viktigt kunskapsbehov. Boken utgår från ett livsloppsperspektiv. Den centrala frågan är sålunda hur livet idag gestaltar sig för funktionshindrade människor som vuxit upp och levt under vissa historiska villkor. Här ryms även ett anhörigperspektiv där denna fråga studeras på motsvarande sätt. Bokens sex kapitel diskuterar de här frågorna med olika tonvikt och med utgångspunkt från både fysiskt och psykiskt funktionshindrades förhållanden. Samtliga författare bedriver forskning med anknytning till bokens huvudfråga. Att åldras med funktionshinder riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteendevetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet. Den kan också vara värdefull för en intresserad allmänhet.

  • 23.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Time, age and the failing body. A long life with disability2013In: Ageing with disability :: a lifecourse perspective / [ed] Eva Jeppsson Grassman and Anna Whitaker, Bristol: Policy Press, 2013, p. 142-Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The first book to address the issue of aging with a long-term disability, "Ageing with Disability" breaks new ground through its particular lifecourse perspective, examining what it means to age with a physical or mental disability and what the implications are of "becoming old" for people who have had extensive disabilities for many years. It highlights the meaning of care in unexplored contexts, such as aging parents acting as caregivers or mutual care by disabled couples, areas of disability studies that have, until now, been totally neglected

  • 24.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Welfare in Europe: new trends and old regimes2004In: Welfare, Church and Gender in Eight European Countries: working paper 1 from the project Welfare and religion in a European perspective / [ed] Edgardh Beckman, N., Uppsala: Diakonivetenskapliga Institutet , 2004, p. -339Chapter in book (Other academic)
  • 25.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    What is the role of the Third Sector in Nordic care for elderly people?2006In: Nordic Civic Society Organisations and the Future of Welfare Services.: A Model for Europe? / [ed] Aila-Leena Matthies, Köpenhamn: Nordic Council of Ministers , 2006, p. -405Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    In times when the experience of a well functioning national welfare state is constantly shuddered, not only the tasks of the welfare state but also those of civic society, mutual responsibility and areas of citizens’ self help are frequently being re-defined. Hence, the significance of the third sector in one of the most successful and stable circumstances of welfare states – in Northern Europe – is of great interest.

    My hypothesis is that neither the Nordic public sector alone nor the third sector as such can explain the particular success of the Nordic model, but it may be the particular relationship between the public and civic society sector , which has enabled a certain type of a society to develop.

    The relatively near and open connections between citizens and municipal authorities, between voluntary organisations and public administration have led to a distinctive responsive manner of acknowledging mutual tensions, needs and interests (see also Sipilä 1997). However, this particular relationship of the public, third and market sector has changed quite rapidly in most Nordic countries during the last ten years.

  • 26.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Å studere funksjonshemmedes liv over lang tid: Noen refleksjoner omkring aldrende forskere og informanter2012In: Livsløp med funksjonshemming / [ed] Eva Jeppsson Grassman & Kirsten Thorsen, Oslo: Cappelen Damm AS, 2012, p. 338-Chapter in book (Other academic)
  • 27.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Antonson, S
    Örebro universitet.
    Stål, R
    Ersta sköndal högskola.
    Svedberg, L
    Ersta sköndal högskola.
    Att drabbas och att forma sitt liv: om strategier bland funktionshindrade och arbetslösa2003 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med fokus på olika grupper och sammanhang har den här boken ambitionen att beskriva hur människor i svåra livssituationer försöker forma sina liv och hur de använder tillgängliga resurser. Människor är aktörer i sina liv och gör val även om deras handlingsutrymme är litet och svårigheterna stora.De grupper boken handlar om är kroniskt sjuka och funktionshindrade men också människor som under lång tid lever under svåra ekonomiska betingelser.Många begrepp används om människor som saknar eller håller på att gå miste om vissa viktiga resurser. Drabbade, utsatta, utslagna, exkluderade, marginaliserade, sårbara utstötta är uttryck som kommer till användning. Betoning ligger ofta mer på det problemfyllda livet än på människors sätt att försöka hitta lösningar. Den här boken handlar om hur människor själva agerar i och försöker finna vägar ut ur problematiska livssituationer.Boken riktar sig främst till studerande vid sociala omsorgs-, socionom-, arbetsterapeut- och vårdutbildningar. Den är också intressant för praktiker som arbetar med sociala frågor.

  • 28.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC) .
    Blennberger, E
    Ersta Sköndal högskola.
    Habermann, U
    Köpenhamns universitet.
    Genus och civilt samhälle (Gender and Civil Society)2004Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skriften handlar om kvinnors och mäns deltagande och roller i det civila samhällets organisationer och sociala nätverk. Den grundläggande frågan är om det finns olikheter mellan kvinnors- och mäns inflytande inom civilsamhällets organisationer? Kan man i så fall se särskilda mönster i dessa olikheter?

  • 29.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Holme, Lotta
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Whitaker, Anna
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    A long life with a particular signature: life course and ageing for people with disabilities2012In: Journal of gerontological social work, ISSN 0163-4372, E-ISSN 1540-4048, Vol. 55, no 2, p. 95-111Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    What does it mean to live a long life and grow old with disabilities? Or to be an aging parent and still be a caregiver to a disabled adult child? These are questions discussed in this article, the aim of which is to show how a life course perspective adds insight to the lived experience of disability and ageing of adults with disabilities. It is argued that the time concept is fundamental to the understanding of the lives of disabled people. Results are presented which challenge established knowledge regarding disability policies, autonomy, body, biographical disruption and prerequisites of active aging.

  • 30.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hydén, Lars-ChristerLinköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kropp, livslopp och åldrande. Några samhällsvetenskapliga perspektiv2005Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Intresset för kroppens subjektiva, sociala och kulturella innebörder har ökat inom den samhälls- och kulturvetenskapliga forskningen under de senaste decennierna. Studier av kroppen har också kommit att bli ett självklart inslag i utbildningar inom vård, social omsorg och socialt arbete. I Kropp, livslopp och åldrande introducerar fem författare olika sätt att se på och uppfatta kroppen ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Med utgångspunkt i livsloppet förstås kroppen inom ramarna för hela livscykeln och åldrandet ses som en livslång process. Samspelet mellan individens kroppsliga utveckling och förändring i mötet med samhälleliga och kulturella normer och tekniker belyses. Livsloppsperspektivet innebär också att de innebörder som kropp och kroppslighet får för individens biografi tas upp till diskussion. Genom att författarna tar utgångspunkt i delvis olika livsfaser för sina analyser av kroppen ger boken en mångdimensionell bild av kropp, åldrande, förändring och tid. Boken riktar sig till universitets- och högskolestuderande vid vård-, sociala omsorgs-, socionom- och arbetsterapeututbildningar liksom till yrkesverksamma inom dessa områden. Även andra som är intresserade av kroppen och dess sociala betydelser kan ha glädje av boken.

  • 31.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal högskola.
    De äldsta som aktörer i civilsamhället: omfattning, förändringar och profiler2015In: Med kärlek till det oordnade / [ed] Johan von Essen, Magnus Karlsson, Lena Blomquist, Emilia Forsell, Lars Trädgårdh, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2015, p. 157-178Chapter in book (Other academic)
  • 32.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC) .
    Olin Lauritzen, S
    Pedagogiska institutionen Stockholms universitet.
    Normalitet och avvikelse. Samhällsvetenskapliga perspektiv på kropp, sjukdom och funktionshinder2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

      

  • 33.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC) .
    Olsson, L-E
    Ersta Sköndal högskola.
    Svedberg, L
    Ersta Sköndal högskola.
    Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället - några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie2005Report (Other academic)
  • 34.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Pessi, Anne Birgitta
    University of Helsinki.
    Whitaker, Anna
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Juntunen, Elina
    University of Helsinki.
    Spiritual care in the last phase of life: A comparison between the Church of Sweden and the Church of Finland2010In: The Journal of Pastoral Care and Counseling, ISSN 1542-3050, Vol. 64, no 3, p. 1-10Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article deals with the Church of Sweden and the Church of Finland and their spiritual support for parishioners during their end-of-life phase. Support for the dying seemed uncommon in both countries, while most parishes offered support for the bereaved. The Finnish respondents expressed more confidence in their spiritual role than did the Swedes. This may have to do with the role of the churches in their respective countries and the varying geographies of death

  • 35.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC) .
    Svedberg, L
    Ersta Sköndal högskola.
    Civic participation in the welfare state: patterns in contemporary Sweden2007In: The State and Civil Society in Northern Europe: The Swedish Model Reconsidered: The Civil Society Perspective / [ed] Trägårdh, L., New York: Berghans Books , 2007, p. -280Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This book will surely be of interest not only to students in the field of comparative politics and comparative welfare regimes, but mor broadly to analysts of the complex relationship between civil society and the state." American Journal of Sociology

    "The book also provides a good overview of the historical influences that have shaped the current Swedish civil society, and offers insight into future challenges and opportunities. Rich in theoretical references, it is an essential resource in comparative studies of civil societies." Voluntas

    "Lars Trgrdh's fascinating account of the Swedish model is an innovative addition to the body of scholarship on the relationship between state and civil society. The richness of the volume lies in its detailed theoretical discussion as well as extensive empirical insights on the interaction between state and civil society. The book invites the reader to be critical, reflective, and inquisitive in comprehending state-civil society interaction. This is an important book that carries the potential to attract a wide range of scholars in development studies in the social sciences and humanities...Written with sensitivity and scholarly perspicacity, the book has come on the scene at an appropriate time, especially when the issues of liberalization, privatization, globalization, participation, localization, and decentralization play a central role in influencing the contemporary political tradition of different nations." Quarterly Nonprofit and Voluntary Sector

    In the current neo-liberal political and economic climate, it is often suggested that a large and strong state stands in opposition to an autonomous and vibrant civil society. However, the simultaneous presence in Sweden of both a famously large public sector and an unusually vital civil society poses an interesting and important theoretical challenge to these views with serious political and policy implications. Studies show that in a comparative context Sweden scores very highly when it comes to the strength and vitality of its civil society as well as social capital, as measured in terms of trust, lack of corruption, and membership of voluntary associations. The "Swedish Model," therefore, offers important insights into the dynamics of state and civil society relations, which go against current trends of undermining the importance of the welfare state, and presents autonomous civic participation as the only way forward.

    Lars Trgrdh received his PhD in history from UC Berkeley and currently co-directs a research project concerning trust and state/civil society relations in Sweden at the Research Institute of Ersta Skndal University College in Stockholm. His most recent publications include (with co-editor Nina Witoszek) Culture and Crisis: The Case of Germany and Sweden (Berghahn Books, 2002), After National Democracy: Rights, Law and Power in America in the New Europe (Hart Publishing, 2004), and with Henrik Berggren r svensken mnniska: Oberoende och gemenskap i det moderna Sverige (Norstedts, 2006).

  • 36.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att reflektera över forskningsmetoder: en bakgrund2015In: Att studera funktionshinder och åldrande: en bok om metoderfarenheter / [ed] Eva Jeppson Grassman, Annika Taghizadeh Larsson, Norrköping: Nationella institutet för forskning och äldre och åldrande (NISAL), Linköpings unversitet , 2015, p. 15-27Chapter in book (Other academic)
  • 37.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Service and community: The role of the church of Sweden in a context of contemporary Swedish migration2012In: Religion et migration / [ed] E. Ross, F. Harrak & S. Anegay, Rabat: Institut des Etudes Africaines , 2012, p. 251-270Chapter in book (Other academic)
  • 38.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Som ett andra hem? Svenska utlandskyrkan i en tid av globalisering och äldremigration2013 (ed. 2)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad gör en utlandsförsamling och vilken är dess roll och betydelse i en tid av ökande globalisering? Det är frågor som diskuteras i denna rapport. Vi lever i värld med ökat resande och förändrade migrationsmönster. Det blir allt vanligare också att äldre människor, till exempel nordeuropeiska pensionärer, flyttar till varmare länder permanent eller tillfälligt. Människor blir alltmer gränslösa. Det innebär dock inte att deras behov av sammanhang, relationer och omsorg upphör. Det har varit en utgångspunkt för det projekt om utlandskyrkan på vars resultat den här rapporten bygger.

    De svenska utlandsförsamlingarna finns utspridda i olika delar av världen. De skiljer sig åt i storlek och till sin karaktär, liksom i viss utsträckning när det gäller typen av besökare. Ändå har de stora likheter och många gemensamma drag visar resultaten. Det svenska språket står i centrum, det är svenskarna som är målgrupperna, och för dem fungerar utlandskyrkan som en tillflyktsort och som en hemvist i ett främmande land. Bilden av församlingarnas religiösa roll framstår som intressant men mångtydig och ganska motsägelsefull.

  • 39.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Som ett andra hem?: Svenska utlandskyrkan i en tid av globalisering och äldremigration2012 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad gör en utlandsförsamling och vilken är dess roll och betydelse i en tid av ökande globalisering? Det är frågor som diskuteras i denna rapport. Vi lever i värld med ökat resande och förändrade migrationsmönster. Det blir allt vanligare också att äldre människor, till exempel nordeuropeiska pensionärer, flyttar till varmare länder permanent eller tillfälligt. Människor blir alltmer gränslösa. Det innebär dock inte att deras behov av sammanhang, relationer och omsorg upphör. Det har varit en utgångspunkt för det projekt om utlandskyrkan på vars resultat den här rapporten bygger.

    De svenska utlandsförsamlingarna finns utspridda i olika delar av världen. De skiljer sig åt i storlek och till sin karaktär, liksom i viss utsträckning när det gäller typen av besökare. Ändå har de stora likheter och många gemensamma drag visar resultaten. Det svenska språket står i centrum, det är svenskarna som är målgrupperna, och för dem fungerar utlandskyrkan som en tillflyktsort och som en hemvist i ett främmande land. Bilden av församlingarnas religiösa roll framstår som intressant men mångtydig och ganska motsägelsefull.

  • 40.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Thorsen, KirstenNOVA och Oslo Universitet.
    Livsløp med funksjonshemming2012Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [no]

    Livsløp med funksjonshemming presenterer helt ny, praktisk kunnskap om livsløp og aldring blant mennesker med funksjonshemming. Forfatterne beskriver funksjonshemmedes erfaringer og opplevelser og drøfter utfordringene funksjonshemmede selv, nærmiljøet, samfunnet og hjelpere møter.Noen viktige problemstillinger som boka tar opp er:* Hva er «typisk» på eldre dager - stiller alle eldre på lik linje?* Hvilke påkjenninger medfører «normalisering»?* Hvordan utfordres kjønnsidentiteten av funksjonsnedsettelser?* Hva innebærer det å være foreldre til en funksjonshemmet person gjennom et helt livsløp?* Hvilke utfordringer møter støtte- og hjelpeapparatet?* Hvor viktig er og hvordan formes og utvikles en handikappolitisk identitet?Funksjonshemmede mennesker lever lenger enn før og aldringsprosessen til mennesker med funksjonsnedsettelser stiller både samfunnet og tiltaks- og hjelpeapparatet overfor nye utfordringer. De to forskningsfeltene om «funksjonshemmede» og «eldre» har vært konsentrert om hver sin befolkningsgruppe. Denne boka forener de to feltene og omhandler spørsmål som tidligere knapt er belyst i forskning. Boka gir et kunnskapsgrunnlag for forståelse og samhandling mellom ulike faggrupper i tverrfaglig samarbeid.Livsløp med funksjonshemming er skrevet for helse- og sosialarbeidere og for studenter innen vernepleie, sykepleie, ergo- og fysioterapi, sosialt arbeid, medisin samt i de tverrfaglige videreutdanningene.

  • 41.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Whitaker, AnnaLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ageing with disability: a lifecourse perspective2013Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    The first book to address the issue of aging with a long-term disability, "Ageing with Disability" breaks new ground through its particular lifecourse perspective, examining what it means to age with a physical or mental disability and what the implications are of "becoming old" for people who have had extensive disabilities for many years. It highlights the meaning of care in unexplored contexts, such as aging parents acting as caregivers or mutual care by disabled couples, areas of disability studies that have, until now, been totally neglected

  • 42.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Whitaker, Anna
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elderly people in Sweden – policies and patterns2005In: NORMES: Revue Sociologie Santé, Vol. 23, p. 107-114Article in journal (Refereed)
  • 43.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, National Institute for the Study of Ageing and Later Life (NISAL). Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Whitaker, Anna
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity .
    End of life and dimensions of civil society: The Church of Sweden in a new geography of death2007In: Mortality, ISSN 1357-6275, E-ISSN 1469-9885, Vol. 12, no 3, p. 261-280Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Over the past 10-15 years the geography of death has changed in Sweden. Dying and end-of-life care has to a great extent been moved out of hospitals back into the local community, and renewed attention is given to dying and spiritual care issues. Yet, at the same time, a new ideological investment in civil society has taken place, which ascribes caring and networking qualities and resources that may not always be encountered in practice. This article discusses the implications of this situation, by focusing on the role of the Church of Sweden, as an actor in civil society, and on its support for parishioners in their end-of-life phase. Questions discussed are: what role do local church parishes play in the care of dying parishioners, and what is the meaning of parish belonging and networks in this context? Results from a study of all parishes in two Swedish, medium-sized, communities indicate that support for dying parishioners is surprisingly uncommon, while most parishes offer support for the bereaved. The article argues that this may be an indication of failing resources, on the part of the parishes, to meet the needs of these contrasting situations. While a relational logic motivates support for the dying parishioner, support for the bereaved seems to follow a service logic, one with which the representatives of the parishes are more at ease. Networks and personal relationships seemed to be the heart of the matter and the concept of social capital was used to capture this phenomenon. In a more general sense, however, the results illustrate the partly contradictory roles and strategies that the Church has adopted in order to face different interpretations of civil society and ongoing societal change in Sweden.

  • 44.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Whitaker, Anna
    Ersta Sköndal högskola.
    Existentiell omsorg i församlingens hägn: Svenska kyrkans roll i livets sista tid2012In: Åldrande och omsorgens gestaltningar: mot nya perspektiv / [ed] Eva Jeppsson-Grassman, Anna Whitaker, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, 1, p. 189-208Chapter in book (Other academic)
  • 45.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, National Institute for the Study of Ageing and Later Life (NISAL).
    Whitaker, Anna
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, National Institute for the Study of Ageing and Later Life (NISAL).
    With or without faith. Spiritual care in the church of Sweden at a time of transition2006In: Omega, ISSN 0030-2228, E-ISSN 1541-3764, Vol. 53, no 1-2, p. 153-172Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article describes spiritual care offered by the Church of Sweden to people in the last phase of their lives and to the bereaved. The Church ministers in a secularized society. Its changed place in the culture can be seen in the fact that it was recently officially separated from the State. The article contrasts the languages of spiritual care about the support given to those in their last phase of life, compared to those in grief. Traditional theological language is used with the dying, while the newer psychological "clinical lore" is used with the bereaved. These contrasts are expressions of the different positions linked to expectations that are connected with roles that the representatives of the Church are trying to meet.

  • 46.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Whitaker, Anna
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Åldrande och omsorgens gestaltningar :: mot nya perspektiv2012 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I vår tids diskussion om välfärd är omsorgsbegreppet centralt. Men vad är omsorg och på vilket sätt kommer den till uttryck i sammanhang som gäller äldre och åldrande? Det är några av de frågeställningar som diskuteras i den här antologin.I äldre­omsorgsforskning har man hittills som regel tagit offentlig äldreomsorg som en självklar utgångspunkt.

    Här vidgas istället perspektivet och flera andra av omsorgsbegreppets olika dimensioner, gestaltningar och sammanhang inkluderas och diskuteras - sådana som har betydelse i vår tid men som ofta har förbisetts i forskningen. Det innebär också att antologin fokuserar på åldrande och omsorg i vid bemärkelse och inte bara på kommunal äldreomsorg. Med utgångspunkt i begrepp som tid, plats och aktörer och samspelet mellan dessa lyfter vi fram flera olika sammanhang för omsorg: Det är fråga om civilsamhället som plats och utförare av omsorg, liksom omsorg som berör migration och etniska relationer.

    Vi diskuterar också den fysiska miljön, boendet och platsens betydelse för omsorgens utformning och innebörder. Slutligen belyser vi livets sista tid och omsorgens olika existentiella dimensioner under detta skede.Åldrande och omsorgens gestaltningar - mot nya perspektiv riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteende­vetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet. Den kan också vara värdefull för en intresserad allmänhet.

  • 47.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Whitaker, AnnaLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Åldrande och omsorgens gestaltningar: mot nya perspektiv2012Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I vår tids diskussion om välfärd är omsorgsbegreppet centralt. Men vad är omsorg och på vilket sätt kommer den till uttryck i sammanhang som gäller äldre och åldrande? Det är några av de frågeställningar som diskuteras i den här antologin.I äldre­omsorgsforskning har man hittills som regel tagit offentlig äldreomsorg som en självklar utgångspunkt. Här vidgas istället perspektivet och flera andra av omsorgsbegreppets olika dimensioner, gestaltningar och sammanhang inkluderas och diskuteras - sådana som har betydelse i vår tid men som ofta har förbisetts i forskningen. Det innebär också att antologin fokuserar på åldrande och omsorg i vid bemärkelse och inte bara på kommunal äldreomsorg. Med utgångspunkt i begrepp som tid, plats och aktörer och samspelet mellan dessa lyfter vi fram flera olika sammanhang för omsorg: Det är fråga om civilsamhället som plats och utförare av omsorg, liksom omsorg som berör migration och etniska relationer. Vi diskuterar också den fysiska miljön, boendet och platsens betydelse för omsorgens utformning och innebörder. Slutligen belyser vi livets sista tid och omsorgens olika existentiella dimensioner under detta skede.Åldrande och omsorgens gestaltningar - mot nya perspektiv riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteende­vetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet. Den kan också vara värdefull för en intresserad allmänhet.

  • 48.
    Jepsson Grassman, Eva
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    "Like Coming Home": The Role of the Church of Sweden for Migrating Senior Swedes2014In: Nordic Seniors on the Move: Mobility and Migration in Later Life / [ed] A.L. Blaakilde & G. Nilsson, Lund: Lunds universitet , 2014, p. 127-151Chapter in book (Other academic)
  • 49.
    Olsson, Louise
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division of Health, Activity and Care. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Östlund, Gunnel
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Friedrichsen, Maria
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division of Health, Activity and Care. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Östergötlands Läns Landsting, Local Health Care Services in East Östergötland, Center of Palliative Care.
    Strang, Peter
    Karolinska Institutet.
    Maintaining hope when close to death: insight from cancer patients in palliative home care2010In: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 16, no 12, p. 607-612Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article reports the social and psychological processes that 11 cancer patients receiving palliative home care used to keep their hope alive. Method: The patients described their ways of dealing with hope in interviews and diaries, and it was from these accounts that the processes were extracted, using a grounded theory methodology. Results: Two main processes emerged: maintaining life and preparing for death. When the patients focused on maintaining life, they tried to preserve its meaning and to communicate with others about life and death. They found it helpful to shift their focus and to involve fellow 'travellers' in their journey. To prepare for death was to take responsibility for the future and to see possibilities of living on even after death. Conclusion: This paper revealed two parallel and interdependent processes used by patients in the palliative care phase to maintain hope and respond to living close to death.

  • 50.
    Olsson, Louise
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division of Health, Activity and Care. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Östlund, Gunnel
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Strang, Peter
    Karolinska Institutet, FoUU, Stockholms sjukhem, Mariebergsgatan 22, SE 112 35 Stockholm, Sweden.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Friedrichsen, Maria
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division of Health, Activity and Care. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Östergötlands Läns Landsting, Local Health Care Services in East Östergötland, Center of Palliative Care.
    The Glimmering Embers: Experiences of hope among cancer patients in palliative home care2011In: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 9, no 1, p. 43-54Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The experience of hope among cancer patients in palliative care is important knowledge for health care providers, but research is sparse. The aim of this paper was to explore how cancer patients admitted to palliative home care experienced the significance of hope and used hope during six weeks throughout the last phase of their life and to assess their symptoms and hope status during six weeks throughout the last phase of their lives.

    Eleven adult patients with cancer participated in twenty interviews and completed seven diaries. The participants were recruited from two palliative care units in South-East of Sweden. The methods used were Grounded Theory (GT), and analysis was based on the constant comparative method.

    The core category, glimmering embers, was generated from four processes: (1) The creation of “convinced” hope, with a focus on positive events, formed in order to have something to look forward to; (2) The creation of “simulated hope”, including awareness of the lack of realism, but including attempts to believe in unrealistic reasons for hope; (3) The collection of and maintaining of moments of hope, expressing a wish to “seize the day” and hold on to moments of joy and pleasure; and (4) “Gradually extinct” hope, characterized by a lack of energy and a sense of time running out. The different processes of hope helped the patients to continue to live when they were close to death. Hope should be respected and understood by the professionals giving them support.

12 1 - 50 of 58
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf