liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 74
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Albinsson, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Simonsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Förskolebarn använder mätning i legoleken2016Inngår i: Venue, ISSN 2001-788XArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I legoleken använder förskolebarn mätning på många olika sätt. De växlar mellan olika mätredskap och måttenheter, beroende på kontext och önskat mätresultat. Genom mätningar löser barnen problem i legoleken. Mätresultatet kommuniceras genom att visa, förklara och argumentera med matematiska begrepp.

  • 2.
    Alm, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Utprovning av NTA i skolår 7-9. En studie av möjligheter och hinder i den vardagliga praktiken.2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

      

  • 3.
    Alm, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Villkor för implementering av naturvetenskap och teknik för alla, NTA2009Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 5, nr 1, s. 89-102Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Björklund Boistrup, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Betydelsen av tystnad: aktionsforskning om bedömning i matematik2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    "Jag tycker mig se en tydlig förändring när eleverna vant sig vid att det är ett annat tempo, det vill säga att man ger och tar tystnad. Flera elever säger ”låt mig tänka”, ”vänta” och så vidare och det tar jag som ett tecken på att de inser att de själva får möjlighet att berätta hur de tänkt eller att läraren faktiskt väntar medan man tänker så att man har ett svar att leverera. Lärarens roll är betydelsefull för att få med sig de elever som behöver lite längre tid för att avge ett svar eller berätta sina tankar. Det kan annars bli så att man bedömer fel och tror att de inte kan när de kan fast de inte fått tiden. (Lärarlogg)."

    Så här sammanfattar en av de lärare som medverkade i projektet de förändringar som hon kunde se i sitt matematikklassrum när terminen med forskningsprojektet gick mot sitt slut. I det följande kommer vi att berätta om det aktionsforskningsprojekt som fyra lärare och två forskare genomförde i Linköping under hösterminen 2012. Projektet handlade om bedömning i vid mening i matematik. Som rapportens rubrik och citatet ovan antyder så har vi under terminen undersökt vad tystnader i kommunikationen mellan lärare och elev i matematikklassrummet kan göra för de bedömningar som sker kontinuerligt i klassrummet. Längre fram beskrivs projektets syfte och frågeställningar mer utförligt men innan dess beskriver vi projektets inramning med diskussionen om skolan av idag samt hur Linköpings och Norrköpings kommun gör en satsning på matematikdidaktiskt inriktad skolforskning.

  • 5.
    Björklund Boistrup, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fuskböcker och agenter i matematikklassrummet: Aktionsforskning om bedömning i matematik i Norrköping VT 20132013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det inte är några dramatiska skillnader i elevernas svar mellan första och andra enkättillfället. Detta kan handla om att det inte är helt lätt för elever att svara utförligt på frågor i en enkät. När de däremot skriver i sina egna elev-logg-böcker så är motivationen högre eftersom det handlar om något de också har nytta av i sitt arbete i matematikklassrummet. Några skillnader kan vi dock se och dessa handlar om att eleverna svarar mer utförligt på vad de kan och också vad gäller vad de vill och behöver lära sig. Även på frågan om vad eleverna kan göra för att lära sig matematik får mer utförliga och artikulerade svar vid det andra tillfället. Vi ser dessa skillnader i svar som positiva och viktiga eftersom elevernas medvetenhet om vad de kan och vill lära sig i matematik är en viktig grund för det fortsatta lärandet vilket också stämmer med tidigare forskning. Även frågan om vad eleverna kan göra för att lära sig pekar på viktiga resultat där vi kan se elever som uttrycker en grund för ett positivt aktivt agentskap vad gäller det egna lärandet i matematikklassrummet.

  • 6.
    Björklund Boistrup, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Smittande samtal mellan lärare och elev: Aktionsforskning om bedömning i matematik i Norrköping HT 20122013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vet du vilka begrepp du kan använda här?

    Behöver du träna på fler begrepp?

    Vet du vilka begrepp du kan eller saknar?

    De här formativa fraserna samt min egen tystnad, har jag försökt fokusera på och använda ”som vapen” de här veckorna! Jag fortsätter också att ”tjata” om vilka målen är för undervisningen/lektionen. Tappra försök från min sida att aktivt försöka förbättra/förändra min egen roll - lite i taget. Målet har också varit att ge eleverna mer utmanande frågor som väcker deras nyfikenhet, samt utrymme att hinna formulera egna tankar innan jag försöker ”hjälpa dem att tänka”. Jag upplever att eleverna i en grupp alltmer ofta berättar  vilka tankar de har och hur de har kommit fram till olika lösningar. Eleverna i övrigt visar då också större intresse för någon annans tankar (gruppens tankar) när de uttrycker dem (Lärarlogg).

    Så här skriver en av de lärare som medverkade i projektet i sin avslutande logganteckning. Det som beskrivs här sammanfattar en del av de förändringar som hon kan se i sitt matematikklassrum när terminen med forskningsprojektet gick mot sitt slut. I det följande kommer vi att berätta om det aktionsforskningsprojekt som fyra lärare och två forskare genomförde i Norrköping under höstterminen 2012. Projektet handlade om bedömning i vid mening i matematik. Som rubrik och citat antyder så har vi under terminen undersökt samtal mellan lärare och elev samt de bedömningar som sker kontinuerligt i matematikklassrummet. Längre fram beskrivs projektets syfte och frågeställningar mer utförligt men innan dess beskriver vi projektets inramning med diskussionen om skolan av idag samt hur Norrköpings och Linköpings kommun gör en satsning på matematikdidaktiskt inriktad skolforskning.

  • 7.
    Björklund Boistrup, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Dalsjö, Margareta
    Linköpings kommun.
    Ingelshed, Lena
    Vreta kloster, Linköpings kommun.
    Elever som skriver och ingriper: Aktionsforskning om bedömning i matematik2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    "Jag har lärt mig att man kan räkna ut tal på tallinjen och multiplikationstabellerna kan jag bättre nu. Jag behöver träna lite mer på 7, 8, 9:ans tabeller för ibland fastnar jag på de tabellerna och jag kan alla tabellerna bra men måste också träna på dom fast mest de andra. Jag tycker att det har fungerat bra denna vecka för jag har lärt mig mycket och nya räknesätt som går snabbare att räkna ibland."

    Så här reflekterar en elev om vad hon/han har lärt sig i matematik under den gångna veckan och också vad eleven behöver träna mer på samt vad som har fungerat bra. Eleven skrev detta i en logg som läraren tog initiativ till. Som kommer att framgå av denna rapport har eleverna i detta projekt fått olika möjligheter att skriva i matematik och även att vara med och bli mer delaktiga i sina lärandeprocesser och i undervisningen. Långsiktigt handlar detta om ett förändringsarbete mot positivt förändrade traditioner i matematikundervisningen.

  • 8.
    Carlsson, Jessica
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Englund Bohm, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Jeppsson, Catarina
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Physical activity and music to support pre-school children’s mathematics learning in Sweden2016Inngår i: Education 3-13, ISSN 0300-4279, E-ISSN 1475-7575, Vol. 46, nr 5, s. 483-493Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In order to give all children equal opportunities in school, methods to prevent early differences are needed. The overall aim of this study was to investigate the effectiveness of two structured teaching methods: Math in Action, characterised by physical activity and music, and common numerical activities. Children (28 girls, 25 boys) were assigned to 1 of the 2 conditions during a period of 3 weeks (2 times a week for a 30-minute session). The results show that children who learn mathematics in an environment characterised by physical activity and music develop their mathematical abilities significantly more than children who learn mathematics through common number activities. We have also shown that children with different motor skill abilities benefit from learning mathematics in an environment characterised by physical activity and music.

  • 9.
    Carlsson, Jessica
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Gustafson, Stefan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Effects of playing number games on 6-year-old children’s number knowledge and skills2017Inngår i: Linköping studies in Behavioral Science, ISSN 1654-2029Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 10.
    Carlsson, Jessica
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Gustafsson, Stefan
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Investigating children’s number line estimation patterns using Latent class regression analysis2017Inngår i: Linköping studies in Behavioral ScienceArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Elofsson, Jessica
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Gustafson, Stefan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Träff, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Playing number board games supports 5-year-old children's early mathematical development2016Inngår i: Journal of Mathematical Behavior, ISSN 0732-3123, E-ISSN 1873-8028, Vol. 43, s. 134-147Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study examined effects of playing number games (linear number board game, circular number board game, and nonlinear numerical activities) on the development of number knowledge and early arithmetic. A passive control group was also included in the design. 114 5-year-old preschool children participated. Four tasks (number line estimation, counting, naming Arabic numbers, and arithmetic calculation) were used as dependent measures. Children assigned to an intervention participated in six 10-min sessions during a period of three weeks. Children playing the linear number board game improved their performance on the number line estimation task, while children playing the other games did not. Furthermore, children playing the linear number board game showed a substantial enhancement of their calculation performance. The positive effects of playing linear number board games support the representational mapping hypothesis. The finding concerning calculation provides support to the assumption that a linear representation is important for early arithmetical learning.

  • 12.
    Englund Bohm, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Jeppsson, Catarina
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Att lära matematik med estetiska lärprocesser2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka om och hur lärande i matematik kan främjas av ett estetiskt inspirerat arbetssätt samt om det finns skillnader i resultat mellan barn som är motoriskt starka respektive barn som är motoriskt svaga. Avsikten är också att undersöka vilka aktiviteter och lekar som lämpar sig för att träna barnens förmåga inom valt matematikområde. I studien jämförs matematikutveckling hos två grupper av sexåringar, en grupp (EL) som undervisats genom estetiska lärprocesser, och en grupp (NL) som arbetat med numeriska lekar i den ordinarie förskoleverksamheten.

    1. Vilka skillnader i matematikresultat finns det mellan EL och NL? (Se resultat Del 1)
    2. Vilket samband finns mellan hur frekvent övandet av en matematisk förmåga förekommit i aktiviteterna och matematikresultat? (Se resultat Del 2)
    3. Vilka relationer finns det mellan barnens motoriska förmågor och deras matematikresultat?
      1. Vilka skillnader i resultat finns det mellan barn som undervisats genom estetiska lärprocesser och som har god motorisk förmåga jämfört med barn som har mindre god eller dålig motorisk förmåga? (Se resultat Del 3 :1)
      2. Vilka skillnader i resultat finns det mellan barn som undervisats genom estetiska lärprocesser och som har god motorisk förmåga jämfört med barn som undervisats med numeriska lekar och som har en god motorisk förmåga? (Se resultat Del 3:2)
      3. Vilka skillnader i resultat finns det mellan barn som undervisats genom estetiska lärprocesser och som har mindre god eller dålig motorisk förmåga jämfört med barn som undervisats med numeriska lekar och som har mindre god eller stora motoriska svårigheter? (Se resultat Del 3:3)
      4. Vilka aktiviteter lämpar sig för att träna de olika matematiska förmågor som matematiktestet prövar? (Se resultat Del 4).
  • 13.
    Engström, Arne
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Engvall, Margareta
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Att leda den tidiga matematikundervisningen2007Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Engvall, Margareta
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Lärarstudenten och skolmatematiken2007Inngår i: Att erövra världen,2007, 2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Engvall, Margareta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Forslund Frykedal, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    How communicative teaching strategies create opportunities for mathematics learning2015Inngår i: CERME9: Proceedings of the Ninth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education / [ed] Konrad Krainer; Naďa Vondrová, Prague, Czech Republic: Charles University in Prague, Faculty of Education and ERME , 2015, s. 1368-1373Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall interest in this study is actions of the diverse participants in the mathematics primary classroom. More specifically, attention is put on typical communication strategies that teachers and students, in our research context, use during mathematics lessons. We present some examples with classroom data to illustrate how the strategies are used and hat opportunities to learn mathematics are offered as an outcome from the implemented actions by teachers and students.

  • 16.
    Eriksson Gustavsson, Anna-Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Teaching Reading in Special Education Contexts2013Inngår i: Baltic Journal of Special Education, ISSN 1392-5369, Vol. 2, nr 29, s. 174-183Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Eriksson Gustavsson, Anna-Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik och didaktik i utbildning och skola (PeDiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik och didaktik i utbildning och skola (PeDiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The importance of self-assessed oral and written language ability for boys' and girls' grades in school2011Inngår i: Journal of Theory and Practice in Education, ISSN 1304-9496, Vol. 7, nr 2, s. 174-191Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study focuses on the way in which the self-assessed reading, writing and oral abilities of pupils – both boys and girls – predict grades in different subjects at compulsory school. The supporting material for this study is a survey, conducted to 6,788 pupils in school year 9 (aged 15-16) of Swedish compulsory school in 2003. The results show that the three literacy skills – reading, writing and oral ability – do predict the grades but that the weighting is slightly different in the various subjects. In Swedish it is the self-assessed ability to write that primarily predicts the grade, while, in the other theoretical subjects, it is the pupil’s self-assessed reading ability that is predominant. There is a significant difference between how boys and girls assess their reading, writing and oral abilities. Girls demonstrate greater confidence in their ability to read and write. Boys, who feel that they have good oral ability, are at a disadvantage both in English and mathematics.

  • 18.
    Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Fahlén, Rose-Marie
    Persson, Ulla-Britt
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Undervisningsspråket - en del av lärares yrkesspråk2007Inngår i: Det enkla är det sköna - en vänbok till Kjell Granström / [ed] Charlotta Einarsson,Granström, Kjell,, Linköping: Skapande vetande, Linköpings universitet , 2007, s. 69-83Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

            Om språkutveckling / Jan Anward -- Forskningsmiljöer och seminariekulturer : ideal och verklighet / Gunnar Berg -- Gruppens obönhörliga brist på demokrati / Gunnel Colnerud -- Undervisningsspråket : en del av lärares yrkesspråk / Anna-Lena Eriksson Gustavsson, Rose-Marie Fahlén, Ulla-Britt Persson & Joakim Samuelsson -- Dialogism and social constructivism / Per Linell -- Samhällsaktiva skolor och skolaktiva samhällen i glesbygd : utopi eller möjlighet? / Annika Andræ Thelin -- Användningen av tiden i skolan / Mats Ekholm -- Offensiva spelare och coacher i matchen om skolan / Lennart Fahlén, Elisabeth Ahlstrand, Ingrid Westlund & Leif Mideklint -- Analyser av skolors anda / Rolf Lander -- Samhällsförändring, skolprofilering och identitet / Lars Naeslund & Jens Pedersen -- Succession and managing the transition from predecessor to successor / Siv Boalt Boëthius -- Freud som gruppsykolog : en orättvis betraktelse till 150-årsdagen / Stefan Jern -- Gruppens känslomässiga klimat / Eric Olsson -- Från Göteborg till Dortmund : studier i masshändelser / Michael Rosander & Ingrid Hylander -- Gruppetenking og operativ effektivitet i team / Endre Sjøvold -- Existens och relationer / Dan Stiwne -- Är det bra att vara ambitiös? / Viveka Adelswärd och Johan Hofvendahl -- Ja, för jag är så jävla snygg!" : retsekvenser och informellt lärande i högstadiets grupparbeten / Karin Aronsson & Michael Tholander -- Skolpsykolog : beprövad erfarenhet och specialitet på vetenskaplig grund? / Gunilla Guvå & Ingrid Hylander -- Slump, sammanträffanden och spår : om en lärares inflytande / Stefan Jern & Anders Hempel -- Villkor för psykologisk forskning : hur de statliga forskningsråden fördelade sina pengar inom psykologiområdet 1996-98 / Rolf Sandell och Kjell Granström -- Urval publikationer Kjell Granström. Svensk engelsk och norsk

  • 19.
    Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Att utveckla ett yrkesspråk2013Inngår i: Lärares etik och professionella arbete: Skolan som moralisk praktik : [en vänbok till Gunnel Colnerud] / [ed] Helene Elvstrand, Karin Forslund Frykedal, Marcus Samuelsson, Robert Thornberg, Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande , 2013, s. 27-39Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Gunnel Colnerud, professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet har under den största delen av sitt yrkesverksamma liv varit engagerad i skolfrågor av olika slag. Ofta har fokus för hennes intresse och uppdrag legat i att förstå skolans vardagsliv och det komplexa uppdrag som läraryrket innebär. Gunnel fyller 67 år i januari 2015 och denna vänbok är en hyllning till henne från kollegor, både nationellt och internationellt, samt tidigare doktorander. Bidragen i antologin, Lärares etik och professionella arbete - skolan som moralisk praktik, är tänkt att spegla de områden som Gunnel i sin forskning varit engagerad i.

    Innan Gunnel påbörjade sin forskarutbildning i pedagogik var hon verksam som psykolog inom skolhälsovården. Denna erfarenhet av att ha mött barn och elevers utsatthet samt lärares ständiga arbete med att möta olika typer av förändringar och hantera en komplex yrkesroll är något som Gunnel burit med sig in i sin forskning, vilket inte minst syns i hennes outtröttliga engagemang i att vara en forskare som bidrar till skolans praktik.

    I mitten av nittiotalet Jade Gunnel fram sin avhandling som byggde på intervjuer med yrkesverksamma lärare och handlade om etiska dilemman lärare ställs inför i sitt yrkesutövande. Gunnel har allt sedan avhandlingsarbetet varit mycket engagerad i etiska frågor i relation till läraruppdraget och var en av de pådrivande krafterna i att tillsammans med Sveriges båda lärarförbund formulera gemensamma yrkesetiska principer, som kom att benämnas Lärares yrkesetik. I detta arbete gjorde Gunnel betydande insatser genom att problematisera yrkesetik som fenomen, medverka i otaliga utbildningsinsatser för lärare och lärarstudenter inom området och sist men inte minst bidra till att etablera yrkesetik som forskningsfält.

    Ett kännetecknande drag för Gunnels forskning har varit den starka viljan och övertygelsen om att forskning om skola behöver ske i relation till och med skolans praktik. Tillsammans med sin make och kollega professor Kjell Granström etablerade Gunnel en forskarmiljö med fokus på praxisnära forskning. Vi som är redaktörer för denna vänbok har alla haft förmånen att vara doktorander till Gunnel eller Kjell och fått möjlighet att växa som forskare i en forskarmiljö som präglats av kreativitet, engagemang och spännande diskussioner.

  • 20.
    Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Den självvärderade literacyförmågans betydelse för pojkars och flickors studieresultat.2008Inngår i: Nordisk Pedagogik, ISSN 0901-8050, E-ISSN 1504-2995, Vol. 28, s. 272-286Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

      

  • 21.
    Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter: En studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Larmrapporter om hur  svenska  elever  presterar  har  under  senare tid avlöst varandra. I de senaste nationella och också internationellt järnförande  studierna   av  elevers  skriftspråkliga  och  rnatematiska förmåga, har det visat sig att svenska  elever presterar  sämre såväl inom  "matematikens  som  svenskans   områden"   (NU  2003, PISA, Tirnss). Den internationella  OECD-studien PISA visar t.ex. att 17% av svenska elever i skolår 9 presterar  på den lägsta nivån i matema­ tik. Vad gäller läsförståelsen så presterar 13 % av svenska elever på den lägsta nivån. Det är ingen orimlig tanke att dessa elever har va­ rit föremål för specialundervisning. Specialundervisningen och den specialpedagogiska  verksamheten   i  maternatik  och  svenska  lyfts implicit upp på agendan.

    Specialpedagogisk verksamhet, specialundervisning och special­ pedagogik,  har  under  senare  tid varit föremål  för studier,  diskus­ sioner och debatt i olika sammanhang (Börjesson, 1997; Haug, 1998, Persson, 1998; Nilholm, 2003; Brodin &  Lindstrand,  2004). Analys och  problematisering av  begreppen  norrnalitet  och avvikelse  har varit  centralt,  likaväl  som  bearbetning  av ideologiska  och teoretiska perspektiv  på  kunskapsområdet specialpedagogik I en  del studier har centrala  begrepp  analyserats  och problematiserats  för att bidra till utvecklingen  av en teoretisk  ram eftersom specialpedagogiken hittills ansetts  vara  ett kunskapsområde med en svag  teoriförank­ ring (Skrtic, 1988; Helldin, 1997). Andra studier med specialpedago­ gisk  inriktning   har  foku1 rat  organisatoriska  perspektiv  vad  gäller specialpedagogisk verksamhet.  Dessa studier  har berört specialun­ dervisningens  omfattning,  t.ex. antal elever som åtnjutit specialpe­ dagogiska  insatser  samt  orsaker  till dessa insatser  (Persson, 1998). De två ovan  beskrivna  perspektiven visar  på  den  tudelning som specialpedagogiken och  den  specialpedagogiska  kunskapen  idag kännetecknas  av. Det är  å ena sidan  den  politiska och norrnativa ideologiska diskursen  där norrnalitet och avvikelse problematiseras utifrån  det svenska  samhällets  krav  på likvärdighet,  jämställdhet, deltagande och demokrati. Å andra sidan finns den handlingsorien­ terade  diskursen  med fokus  på organisering,  resurser  och kompe­ tens. Den senare  praxisinriktade  forskningen  skiljer oftast inte på begreppen specialpedagogik  och specialundervisning och det är företrädesvis denna inriktning  som debatterats i press och media un­ der 90-talet och som vi senare ska visa behöver studeras  vad gäller undervisningen i företrädesvis ämnena matematik och svenska.

  • 22.
    Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärande samtal i specialpedagogiska kontexter2007Inngår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 17, nr 1-2, s. 51-58Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Studier av läslärande i en specialpedagogisk kontext2009Inngår i: Locus, ISSN 1100-3197, s. 20-42Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

         

  • 24.
    Fredriksson, Karolina
    et al.
    Skolforskningsinstutet, Solna.
    Envall, Ida
    Skolforskningsinstitutet, Solna.
    Bergman, Eva
    Skolforskningsinstututet, Solna.
    Fundell, Sara
    Skolforskningsinstitutet, Solna.
    Norén, Eva
    Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapernas didaktik.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kullberg, Angelika ()
    Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.
    Klassrumsdialog i matematikundervisningen: matematiska samtal i helklass i grundskolan2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna systematiska översikt ger en bild av vad forskningen sammantaget säger om hur lärare kan leda samtal i helklass för att få elever att delta i gemensamma matematiska resonemang. Det handlar om diskussioner i vilka eleverna använder och analyserar matematiska begrepp och argumenterar matematiskt. Detta är förmågor som kursplanen i matematik anger att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla, och som forskning lyfter fram att elever i svensk skola behöver förstärka. Översikten rör också frågor om hur lärare kan möta och ta tillvara elevers olikheter i undervisningen, närmare bestämt hur lärare kan få med elever som inte är så benägna att delta i gemensamma resonemang, och hur elevers olika idéer kan bli en del av de matematiska samtalen och berika dem. Översikten utgår från följande frågeställning:

    • Vad kännetecknar klassrumsdialoger som engagerar elever i matematiska
    • resonemang och som möter och tar tillvara elevers olikheter, och vad kännetecknar
    • lärarens ledning av sådana dialoger?

    Översikten är en sammanställning av arton forskningsstudier som systematiskt har valts ut av forskare efter omfattande litteratursökningar i internationella forskningsdatabaser. Sökningarna resulterade i 10 528 studier.

    Studierna bygger på ingående observationer och analyser av dialoger i helklass mellan lärare och elever. Det är klassrumssituationer som lärare skulle kunna känna igen sig i. Analyserna sätter ord på det som sker och ger förståelse i form av olika begrepp och strukturer. Denna vetenskapligt grundade kunskap kan utgöra stöd för lärare när de planerar och leder klassrumsdialoger i matematikundervisningen.

  • 25.
    Fägerstam, Emilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Learning arithmetic outdoors in junior high school - influence on performance and self-regulating skills2012Inngår i: Education 3-13, ISSN 0300-4279, E-ISSN 1475-7575, Vol. 42, nr 4, s. 419-431Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims to explore the influence of outdoor teaching among students, aged 13, on arithmetic performance and self-regulation skills as previous research concerning outdoor mathematics learning is limited. This study had a quasi-experimental design. An outdoor and a traditional group answered a test and a self-regulation skills questionnaire before and after a 10 weeks unit in arithmetic. Findings suggest differences in changes in academic performance between the groups in favour of the outdoor group and no significant changes in self-regulation skills, apart from a decrease in intrinsic motivation in the traditional group.

  • 26.
    Grothérus, Annika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Jeppsson, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Formative Scaffolding: how to alter the level and strength of self-efficacy and foster self-regulation in a mathematics test situation2018Inngår i: Educational action research, ISSN 0965-0792, E-ISSN 1747-5074Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the present study is to advocate the use of a participatory action research programme, the Formative Scaffolding Programme (FSP), in mathematics. The FSP’s main structure is presented as well as an implementation of a class intervention, with the aim of exploring the FSP test cycle’s virtues in a social science class in a Swedish upper-secondary school. The motivations for the FSP’s development were to enhance students’ awareness of their mathematical proficiency, alter the level and strength of their self-efficacy, foster self-regulated learning (SRL), reduce and prevent mathematics-related anxiety, and visualise the learning process in mathematics. The primary findings of the study were there was a resemblance between the FSP setting and SRL phases, and that participation in the test cycle altered the level and strength of students’ self-efficacy and fostered self-regulation in a mathematics test situation. The benefits of working in a formative scaffolding manner indicate that it is worth implementing the FSP on a larger scale. The study is an example of how students can engage in transforming classroom practice and be radical agents of change.

  • 27.
    Muhrman, Karolina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hur man ökar elevers motivation för matematik2015Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna text diskuteras motivationsfaktorer i relation till lärande i matematik med hjälp av självbestämmande teorin. Syftet med texten är att diskutera motivationsfaktorer för att identifiera konkreta komponenter, som styr motivation en för elever på yrkesprogram.

    Innehållet i texten är delvis hämtat från Muhrman (2016) doktorsavhandling.

  • 28.
    Muhrman, Karolina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Motivation för matematik2018Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utifrån en kort definition av vad som menas med motivation beskrivs i texten olika motivationsfaktorer som visat sig ha betydelse för elevers lärande i matematik. Undervisningens utformning, uppgifters utformning samt lärarens inverkan och det totala studieklimatet är några exempel på faktorer som påverkar elevers motivation för att lära sig matematik.

  • 29.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Att begripa vad de begriper2007Inngår i: Att leda den tidiga matematikundervisningen (x-x) / [ed] Arne Engström, Margareta Engvall och Joakim Samuelsson, Linköping: Skapande vetande , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Classroom settings, self-regulated learning skills and grades in mathematics.2008Inngår i: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 13, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Datorstöd i matematikundervisning.1996Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Den skicklige matematikläraren2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet men också en hel del människor som vill visa hur det ska vara i skolan. Ett skolämne som ofta diskuteras i media och bland skolforskare och skolpersonal är matematikämnet. Lärare som undervisar i matematikämnet blir ofta föremål för diskussioner som handlar om att de inte gör ett fullgott jobb då vi har så många elever som inte klarar målen i matematik. Liknande diskussioner klarar sig ofta lärare i samhällsvetenskaplig ämnen, språkämnen och estetiska ämnen ifrån.

    Trots brister och kritik på svensk matematikundervisning så finns det självklart väldigt lyckade matematiklärare i våra svenska skolor. Kunskaper om deras undervisning skulle kunna bidra med en annan och förmodligen en mer positiv bild av arbetet att vara lärare än de ödesmättade beskrivningar som visas i media. Syftet med följande studie är att beskriva och analysera hur en erfaren och av omvärlden uppfattad som skicklig matematiklärare på högstadiet gör på sina matematiklektioner.

    Kännetecknande för den verksamhet eller snarare de verksamheter som Leif bedriver är att de varierar vad gäller vilka artefakter som används, vilka regler som gäller, gruppklimatet, arbetsdelningen och vad som är möjligt att lära. Genom att variationen är så framträdande så skapas olika verksamheter i klassrummet för att eleverna ska lära sig matematik. Avgörande för vilken verksamhet som skapas är de didaktiska beslut som Leif tar i olika situationer. Han fattar sina didaktiska beslut utifrån vad som ska läras och vad som sker i klassrummet. Kort sagt, Leif är en expert i högstadiets matematikklassrum.

  • 33.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Development of self-regulated learning skills in mathematics in lower secondary school in Sweden2011Inngår i: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 16, nr 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study, the development of 219 students’ self-regulated learning skills in lower secondary school across ability groups were investigated and related to measures of students’ performance in mathematics. Self-regulated learning skills were assessed with a questionnaire originally designed and used in PISA 2003. Pre-testing was performed during the first two weeks in school in seventh grade. The first post-test was performed after one term in eighth grade, in January 2008. The second post-test was performed during the last two weeks in grade 9, in June 2009. All testing was performed by the class teacher. However, the result states that internal motivation, instrumental motivation as well as self-concept decline across year in lower secondary school. The development of interest and enjoyment of mathematics, self-concept in mathematics and anxiety in mathematics was similar in each ability group. No interaction effects across groups were significant in the study. This study highlights the importance of taking affective factors into account in discussions about the results of mathematics teaching and learning. The strong correlation between affective factors and achievement in mathematics helps us to identify some weaknesses in the Swedish education system.

  • 34.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Forskaröga på skolutvecklingsprojektet "Attraktiv matematik F-12".2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fritidshemmet och matematiken2019Inngår i: Fritidshemmets möjligheter: Att arbeta fritidspedagogiskt / [ed] Helene Elvstrand, Maria Simonsson, Lina Söderman Lago, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 1, s. 215-238Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    ICT as a change agent of mathematics teaching in Swedish secondary school2006Inngår i: Education and Information Technologies: Official Journal of the IFIP technical committee on Education, ISSN 1360-2357, E-ISSN 1573-7608, Vol. 11, nr 1, s. 71-81Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is a common assumption that computers will change the conditions for mathematics teaching. In this article the author discusses how the computer as a change-agent may influence the conditions, methods and results in everyday mathematics teaching. The empirical material is collected through interviews with eighteen teachers in lower secondary school. The author has also participated in all computer-aided lessons given by two teachers during one year. That means 700 possible computer-aided lessons. Teaching of mathematics seems to have such a strong tradition that the computer as a change-agent is relatively weak. The fact is that the computer is assimilated into an old tradition of methods and contents. A great deal of the computer-aided lessons give attention to drilling pupils with different types of drill-program where they can learn mathematical procedures. In some lessons laborative work is pursued with the intention that the pupils computer-aided learn mathematical concepts. © Springer Science+Business Media, Inc. 2006.

  • 37.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Important prerequisites to educational success in mathematics in lower secondary school2011Inngår i: International Journal for Mathematics Teaching and Learning, ISSN 1473-0111, E-ISSN 1473-0111, s. 1-30Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study investigates to what extent arithmetic ability and self-regulated learning skills in the beginning of lower secondary school predicts measures of students’ performance in mathematics at the end of lower secondary school. Arithmetic ability and self-regulated learning skills were tested in the first two weeks in lower secondary school. Post-tests were performed the last two months in lower secondary school.

  • 38.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Lärarstudenters emotioner för skolmatematik2006Inngår i: Tidskrift för lärarutbildning och forskning, ISSN 1404-7659, Vol. 2, s. 85-103Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 39.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Lärarstudenters erfarenheter av matematikundervisning2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärarstudenters erfarenheter av matematikundervisning: vad händer med elever när de inte förstår?2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om vilka erfarenheter lärarstudenter med  inriktning mot  de tidigare åren  i grundskolan har  av matematikundervisning när  de  startar sina  matematiklärarstudier. Resultaten visar  att det finns många som  upplevt matematikundervisningen i skolan som  något obe­  hagligt, tråkigt och enahanda. Att som  student i den  inledande matema­ tikkursen på lärarutbildningen skriva om  sina  känslor och sina  brister  i matematik kräver mod. Jag vill därför inledningsvis tacka alla de studen­ ter  som  på ett  så  utlämnande sätt  bidragit till denna rapport Min  för­  hoppning är  att  den  undervisning vi gjorde  tillsammans har gett  er en  förståelse för varför ni upplevde matematikundervisningen som ni gjor­ de så att ni idag känner er säkrare inför matematiken.

    Att  skriva en  rapport är  på  många sätt  ett  ensamt arbete. Det finns dock behov  av att någon läser och kommenterar manuset så att bristande stringens och språkliga felaktigheter kan åtgärdas. Professor Kjell Gran­ ström har på ett konstruktivt sätt med  sina personliga kommentarer stöt­  tat  mig  i detta  arbete. Tack  Kjell, utan dina  förklarande anmärkningar hade processen varit tråkigare och produkten hade sett annorlunda ut.

  • 41.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Matematiken i grundskolan2007Inngår i: Att leda den tidiga matematikundervisningen (x-x) / [ed] Arne Engström, Margareta Engvall och Joakim Samuelsson, Linköping: Skapande vetande , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 42.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Matematiklärarstudenten och lärandet2008Inngår i: Matematiklärarstudenten och lärandet: en samlingsskrift om matematiki olika former och arbetssätt, Linköping: Linköpings kommun , 2008, s. 34-34Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Matematikinspiration är en samling intervjuer gjorda av journalisten Gunilla Prawitz, vars syfte har varit att hitta den effekt som de olika matematikprojekten, som pågått inom Linköpings kommun under en längre tid, har gett skolor och förskolor. Katalogen innehåller också projekt som genomförts med bl.a UR samt med Linköpings universitet. Allt med strävan att förbättra och utveckla matematikundervisningen inom skolan samt att så matematikfrö redan i förskoleålder. Sammanhållande projektledare har varit Anneli Träff-Nilsson och Margareta Engvall.

    Mer om de olika projekten finns att läsa på Pedagogiskt centrums webbsidor: www.linkoping.se/pedagogisktcentrum

  • 43.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Pojkar och flickors upplevelser av lärandemiljön och dess betydelse för resultaten i matematik2006Inngår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 16, nr 4, s. 67-88Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

      

  • 44.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Quality of talk between pre-school children solving subtracting problems2013Inngår i: academia journal of educational research, ISSN 2315-7704, Vol. 2, nr 1, s. 7-15Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study focuses on pre-school children’s talk while they are solving subtracting problems with peers. In this study, a socio-cultural perspective is used. In a socio-cultural perspective, learning and knowing are situated at the intersection of individual and collective action, and learning is seen as an emergent property of involvement in cultural practices. To understand children’s interaction and how they mediate their mathematical knowledge, important concepts used in this study are also collected from Bruner’s “Theory of representation”. When the quality of talk between pre-school children could be related to disputational or cumulative talk the children do not exchange ideas and thereby do not develop their reasoning ability as much as they do when they are engaged in exploratory talk. Disputational talk and cumulative talk draw children’s attention to procedural fluency or the concept of numbers. Depending on what representation forms are used by the children doing the explaining, the other children in the group are exposed to either the concept of numbers or procedural fluency.

  • 45.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Skolmatematik2007Inngår i: Forskning om lärares arbete i klassrummet / [ed] Granström, Kjell, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling , 2007, s. 247-264Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Varje dag går en miljon elever och lärare till arbete i den svenska skolan. De allra flesta arbetar engagerat och når goda resultat. Eleverna lär sig, med stöd från sina lärare, läsa, skriva och räkna. De skaffar sig kunskap om sociala och naturvetenskapliga fenomen. De utvecklar kreativitet och estetisk kompetens. Naturligtvis finns både elever och lärare som upplever svårigheter i detta arbete, men de allra flesta får uppleva att arbetet fortskrider på önskat sätt. Den här boken handlar om elevernas och lärarnas arbete i klassrummet när det gäller skolans primära uppgift; att ge möjlighet till lärande och utveckling. Den handlar om arbetet med grundläggande färdigheter och lärande, om läraren som arbetsledare och ansvarig för val av arbetsformer, läxor, möblering liksom deras arbete med värdefrågor, genusfrågor och konfliktlösning. Den handlar också om lärares inbördes samarbete. Kort sagt en bok som handlar om lärarens breda uppdrag. Boken är skriven av forskare som alla arbetar med lärarutbildning och som själva har erfarenheter från arbete i skolan.

  • 46.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Student Teachers' Experiences with Math Education2007Inngår i: Essays in Education, ISSN 1527-9359, E-ISSN 1527-9359, Vol. 19, s. 66-84Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 47.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    Students' interaction when they are working with mathematics in an ICT context.2007Inngår i: Seminar.net: Media, technology and lifelong learning, ISSN 1504-4831, E-ISSN 1504-4831, Vol. 3, nr 2, s. 12-12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 48.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Teaching activities2010Inngår i: Mathematics Teaching, Vol. 219Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The effect of peer collaboration on children’s arithmetic and self-regulated learning skills2010Inngår i: Electronic Journal of Science and Mathematics Education, Vol. 4, nr 2, s. 130-153Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 50.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola, PiUS.
    The impact of different teaching methods on students' arithmetic and self-regulated learning skills2008Inngår i: Educational Psychology in Practice, ISSN 0266-7363, E-ISSN 1469-5839, Vol. 24, nr 3, s. 237-250Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
12 1 - 50 of 74
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf