liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 32 of 32
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bruce, Johanna
    et al.
    På AB, Stockholm, Sverige.
    Florinus, Anna
    På AB, Stockholm, Sverige.
    Åkesson, Cecilia
    På AB, Stockholm, Sverige.
    Nordström, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. På AB, Stockholm.
    Bibehållna SOX-kontroller med hjälp av pm32007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Iden till denna rapport väcktes i samband med att TeliaSonera använt tsm3 i arbetet med att SOX-säkra verksamheten. tsm3 ar en förvaltningsmodell inom TeliaSoneras som används for styrning av systemförvaltningsverksamhet och baseras på referensmodellen pm3 (Nordström och Welander, 2006). Underlag for rapporten presenterades även på Dataföreningskonferensen "Diskutera systemförvaltning" i mars 2007. Denna rapport grundar sig på presentationen, men är utvecklad till att omfatta grundmodellen pm3. I samband med konferensen uttryckte andra organisationer, i samma situation som TeliaSonera, intresse for denna frågeställning.

    Syftet med rapporten är att beskriva på vilket sätt förvaltningsmodellen pm3 kan användas for att upprätthålla etablerade kontroller i en organisation som lyder under SOX. Rapporten innehåller även ett praktikfall som beskriver hur pm3 använts for att etablera SOX-kontroller inom TeliaSonera.

  • 2.
    Dervisevic, Majda
    et al.
    På i Stockholm AB.
    Nordström, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Förvaltning av IT-infrastruktur2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten beskrivs en studie om förvaltning av infrastruktur, baserad på magisteruppsatsen med samma namn (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-51616). I rapporten återfinns också fördjupade erfarenheter av att implementera pm3 för IT-infrastruktur, i samklang med ITIL-ramverket.   

  • 3.
    Goldkuhl, Göran
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nordström, Malin
    Karolinska Universitetssjukhuset.
    Challenges in IT service management: institution vs. improvisation2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In many organisations the work of delivering IT services in order to maintain and improve the IT portfolio is a complex task. Different models for IT service management have been developed and they are widely in use. An ITSM model is a way of institutionalising processes, activities and roles of IT service delivery. This research studies the use of an ITSM model (an adaptation of ITIL) in a municipal IT department. A qualitative case study has been conducted. The adapted ITSM model has been investigated and compared with several instances of IT service deliveries. Six cases of IT service deliveries (of both failure and success character) have been studied. This inquiry uses a storytelling approach and a combination of different data sources (workshop discussions, interviews, documents, records and the functionality of used IT artefacts). The analysis of these cases is conducted in a theory-informed way. A conceptual model has been developed describing an ITSM model as an organisational institution manifested in different institutional carriers. Based on rich empirical data we have clarified positive and negative effects of both ITSM model compliance and deviation through improvisation. A dialectical model is developed showing a possible synthesis of ITSM model compliance and improvisation.

  • 4.
    Hafström, Johan H
    et al.
    Institutionen för Informationsteknologi och Systemvetenskap, Högkolan i Östersund.
    Nordström, Malin
    Institutionen för Informationsteknologi och Systemvetenskap, Högkolan i Östersund.
    Systemförvaltning: faktisk verksamhet, problem och möjligheter1991Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim with the present work is to examine how corporations and organizations maintain their information systems, if the Applied Mode! (Hafström, Nordström; 1991) contain all parts required for working system maintenance and according to this discuss problems and possibilities of system maintenance. We realized a literature study and interviewed people who are involved in the process of system maintenance. The result of the literature study is presented by definitions of conceptions and the result of three examinations. A summary of the interviews is made. From the received information we developed the definition of the system maintenance conception. Applied Mode! is developed and the result is Rocket Maintenance Model. Further on we discuss problems and possibilities of system maintenance and finally we are giving our opinion how to start the work by structuring the system maintenance process.

  • 5.
    Lagsten, Jenny
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Nordström, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Conflicting Institutional Logics in Healthcare Organisations: Implications for IT Governance2017In: Information Technology Governance in Public Organizations: Theory and Practice / [ed] Lazar Rusu and Gianluigi Viscusi, Springer, 2017, p. 269-284Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    IT governance is a challenging area in healthcare organisations. Healthcare organisations are under pressure to transform and make use of new information technologies in order to be more effective and serve a growing number of patients. Healthcare IT implementation projects typically involve multiple stakeholders whose ideas and images of processes and results can differ severely. In this case study, at a large Swedish hospital, we investigate how different institutional logics conflict and interplay in a Health IT project and what this implies for IT governance. Our research questions are (i) How do institutional logics influence IT project activities and interactions? (ii) What implications have an institutional logics perspective for IT governance in healthcare organisations? Institutionalised views of different stakeholders may enable or slow down IT development and implementation. We have identified four logics affecting actions and interactions in the studied project which are; medical logic, management logic, IT function logic and vendor logic. The institutional logics perspective contributes to important understanding on complexities in Health IT projects and guidance on how to overcome complications providing important implications for IT governance.

  • 6.
    Lagsten, Jenny
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Nordström, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, VITS - Development of Informations Systems and Work Context. Linköping University, The Institute of Technology.
    Investigating rationality, in concept and use, in a model for IT maintenance and governance2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In this study we investigate the deployment of a model for IT governance named pm in a large healthcare organisation. We are especially interested in if and how the basic goals, the inherent rationality, of the pm model-in-concept change in translation during the model deployment process. The concept of model rationality is suggested as a beneficial approach for analysing differences between pm3-in-concept and pm-in-use. We have identified three main contributions with the suggested approach that are of benefit for both research and practice: 1) We can define and express the rationality in the pm3 model for IT and governance in a clear manner, 2) we have used the pm3 rationality as an evaluation tool that has proven to be useful in practice, and 3) we have also identified the main problems in deploying pm in the investigated healthcare organisation. 

  • 7.
    Lagsten, Jenny
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Nordström, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Klinisk digital innovation: Från produkttänk, via informationssystem, till innovationsrymd2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det pågår en transformation av vården där digitala innovationer ses som centrala möjliggörare. I denna studie preciserar vi ett perspektiv på digital innovation i offentlig vård. Vår första utgångspunkt är definitioner av innovation och innovationstyper i offentlig sektor och vård. Vår andra utgångspunkt är att digitala innovationer representeras av informationssystem, och ett att informationssystem är en sammansatt artefakt som utgörs av en teknisk artefakt, en informationsartefakt och en social artefakt. I rapporten redogör vi för en konceptuell analys som relaterar definierade innovationstyper till den sammansatta artefakten informationssystem. Resultatet av analysen är en konceptuell modell för digital innovation – en innovationsrymd. Innovationsrymden är en modell för att precisera och beskriva grundtanken med en digital innovation utifrån dess ingående dimensioner och den avsiktliga nyttan.

  • 8.
    Lagsten, Jenny
    et al.
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Nordström, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, VITS - Development of Informations Systems and Work Context. Linköping University, The Institute of Technology.
    Work practice/IT alignment in Healthcare2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In this paper we investigate the IT governance practice in a large Swedish healthcare organisation by studying how two maintenance teams apply the IT governance model pm. We have compared the teams’ way of working in daily operations with the logic inherent in the IT governance model in order to draw conclusions on problems and obstacles that needs to be overcome in order to better align IT to the care practices.

  • 9.
    Lundeberg, Magnus
    et al.
    På i Stockholm AB, Danderyd, Stockholm.
    Nordström, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    ITIL och pm3: Likheter, skillnader samt värdet av att kombinera modellerna2010Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I rapporten belyses viktiga skillnader och likheter mellan ITIL version 3 och pm3 version 2010, i syfte att öka förståelsen för hur dessa modeller kan samverka för att ge fördelar till de organisationer som använder båda modellerna. I rapporten ges såväl teoretisk som praktisk inblick i modellerna samt exempel på implementering. 

  • 10.
    Nordström, Malin
    På AB, Stockholm.
    Affärsmässig Förvaltningsobjektarkitektur: vägen till IT-governance för vidmakthållande och vidareutveckling2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver kunskapsutvecklingen som föregått vidareutvecklingen av pm3 till en IT-governancemodell för vidmakthållande och vidareutveckling. I rapporten beskrivs således hur man kan åstadkomma en samlad ledning och styrning för en organisations samlade mängd förvaltningsobjekt. Resultaten i rapporten baseras på fallstudier, prövningar av delresultat med tillhörande teoretisk matchning. 

  • 11.
    Nordström, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Högskolan i Östersund.
    Modern Systemförvaltning: Nuvarande och framtida forskning om systemförvaltning: Projektrapport 11992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten behandlar en kunskapsprojektering inför kommande licentiatarbete. 

  • 12.
    Nordström, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Karolinska Universitetssjukhuset.
    pm3 evolutionen: En innovationsberättelse från systemförvaltning till IT-governance2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport sammanfattas pm3 evolutionen genom en retroperspektiv analys, med nedslag i avgörande kunskapsbidrag. pm3 evolutionen har skett i gränslandet mellan akademi och praktik och pågått i drygt 20 år. Det är också något av ett personligt bokslut eftersom jag nu har lämnat förvaltningsstyrningsarenan och arbetar med innovation. Tiden delas i fyra perioder och för var av och en av dessa diskuteras fyra frågeställningar;- Vilka frågeställningar/händelser var aktuella under perioden? - Vad var problematiskt i praktiken? - Vilken kunskapsutveckling genomfördes avseende pm3? - Vilka avtryck fick kunskapsutvecklingen i pm3? Rapporten vänder sig till praktiker, studenter och forskare som vill förstå hur pm3 har utvecklats och varför.

  • 13.
    Nordström, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. FoU-enheten, Högskolan i Östersund.
    Praktiskt taget systemförvaltning: Genomförande och resultat av kvalitativ empirisk undersökning om systemförvaltning.1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den främsta anledningen till det ökade intresset för systemförvaltning under senare år, är förmodligen att ingen organisation längre kan blunda för de växande resurser som systemförvaltningen tar i anspråk. En annan trolig orsak är att det samlade värdet av de befintliga systemen ökar. Det blir därför naturligt att undersöka hur systemen skall hanteras för att svara upp mot verksamhetens mål. Trots det ökade intresset för systemförvaltning, saknas fortfarande den mångfald av metoder, tekniker och verktyg som kännetecknar t ex systemutveckling.

    Inom forskningsvärden har intresset för systemförvaltning förefallit svagt, och de flesta initiativ till metodutveckling har främst kommit från praktikfältet. [Nordström, 1992a]

    Denna rapport presenterar en empirisk studie om systemförvaltning. Studien ingår som en del i projektet "Modern Systemförvaltning", vilket bedrivs vid Högskolan i Östersund. Målsättningen för projektet är att åstadkomma en kunskapsuppbyggnad inom området systemförvaltning, samt att utveckla och förmedla metoder och hjälpmedel till praktikfältet. Bakgrunden till projektet är dels det uttalade kunskapsbehovet inom området, dels att Jämtlands län har utvecklats till en intressant region för systemförvaltning. [Nordström, 1992b]

    Systemförvaltning kan delas in i två huvudinriktningar, hur befintliga system förvaltas och hur man utvecklar för att underlätta framtida förvaltning. Den här studien inriktar sig på hur man förvaltar redan befintliga system.

    Tidigare studier, i syfte att kartlägga hur systemförvaltning bedrivs, har huvudsakligen haft en kvantitativ ansats [Brandt, 1992, Lientz och Swanson, 1980]. Studien som presenteras i den här rapporten har en kvalitativ ansats. Därför återfinns en relativt omfattande metodbeskrivning i kapitel två. För vidare studier om forskning inom området systemförvaltning, hänvisas till rapporten "Nuvarande och framtida forskning om systemförvaltning" [Nordström, 1992b].

    Undersökningen, som planerades under hösten 1992 och genomfördes under våren 1993, presenteras i kapitel tre. I kapitel fyra utvecklas resultatet i en diskussion, och i kapitel fem återfinns slutligen slutsatserna från studien.

  • 14.
    Nordström, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Englund, Per
    Karolinska universitetssjukhuset, Solna, Sweden.
    Släpp Kunskapen Loss: Det är vård!2017Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vården genomgår en transformation till följd av bl.a. grundläggande krav om jämlik och tillgänglig vård i kombination med en åldrande befolkning och ökad folkmängd. Medborgare, beslutfattare, profession och forskare är alla överens om att uppgiften är grannlaga och mycket angelägen. I den här boken lyfts innovation och digitalisering fram som medel för vårdens transformation. Innehållet i boken är baseras på följeforskning av Innovationslabbet för eHälsa, stationerat på Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset, i samarbete med Karolinska Institutet. Innovationslabbet för eHälsa möjliggjordes av en Vinnova finansierad testbädd för Vårdinformatik som startade hösten 2013 och avslutades hösten 2016.

    I boken visar vi hur digital plattformsförmåga i kombination med organisatorisk innovationsförmåga är avgörande för att lyckas med digitalisering. Som läsare får du också följa 23 innovationsberättelser genom olika vårdgrenar och teknisk infrastruktur.Syftet med boken är att inspirera och bidra till kunskap om digital innovation. Boken vänder sig till dig som är intresserad av vårdens digitalisering.

  • 15.
    Nordström, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. På AB, Stockholm, Sverige.
    Styrbar Systemförvaltning: att organisera systemförvaltningsverksamhet med hjälp av effektiva förvaltningsobjekt2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Systemförvaltning utgör en tämligen omfattande verksamhet i många organisationer. Stora summor och mycket tid har investerats i att datorisera verksamheter. Inledningsvis var syftet ofta att rationalisera verksamheter och höja produktiviteten, men efterhand har syftet allt oftare varit att höja kvalitet i beslut och administration (Falk och Olve, 2000). Nyttan av IT-system kan dock inte värderas förrän i användning, dvs då IT-systemet befinner sig i en förvaltningssituation. I användning måste IT-systemen förändras i takt med den verksamhet som de stödjer (IEEE, 1998) - dvs förvaltas samtidigt som de skall stödja den löpande verksamheten. Systemförvaltningsverksamhet kan därför till sin karaktär vara något av en paradox eftersom det handlar om att säkerställa såväl stabilitet till pågående verksamhet som förändring till interna och externa förändringsarbeten (jfr Thompson, 1967)....

    Rapporten är en sammanfattning av doktorsavhandlingen med samma titel. Doktorsavhandlingen finns i fulltext här: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-33144.

  • 16.
    Nordström, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. På AB, Stockholm, Sverige.
    System maintenance management: - organizing system maintenance with effective maintenance objects2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    System maintenance is a rather large business in many organizations. Vast sums of money and vast amounts of time have been invested in computerizing businesses. Originally, the common purpose was to rationalize businesses and increase productivity, but with the passing of time, the purpose has more often become to increase the quality of decisions and administration (Falk and Olve, 2000). However, the value of IT-systems cannot be measured until they are in use, i.e. when the IT-system is in a maintenance situation. In use, the IT-systems must change at the same pace as the business they support (IEEE, 1998) - that is, be maintained at the same time as they support the current business. Thus, system maintenance can be something of a paradox. It must deliver stability to the ongoing business at the same time as it delivers change to support internal and external change processes (compare Thompson, 1967). Since there are other things than IT-systems that are maintained, for instance roads, buildings and stock portfolios, it is probably relevant to speak of objects in maintenance. In existing system maintenance theory (Pigoski, 1997; Kitchenham et al 1999; Kajko-Mattsson, 2001) the IT-system per se is considered the maintenance object. In the subject area of Informatics, it is customary to start with business analyses in development or change ofiTsystems (Andersen, 1994; Krutchen, 2002; Goldkuhl, 1993). This also goes for 01her change attempts such as Business Process Reengineering (Davenport, 1993) and in the Quality area (Bergman and KlefsjO, 1991; Axelsson and Bergman, 1999). In international system maintenance theory there is no such tradition, which may partly be explained by the development of system maintenance theory mainly having been conducted in the Software Engineering area. The business that the IT-systems support is implicit in the line of theory, Chapin too (2003, p 1) says, " ... maintenance is a main way of making intentional changes in how organizations work''. If it is the main way may be questioned, but it certainly is one of the ways….

  • 17.
    Nordström, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, VITS - Development of Informations Systems and Work Context.
    Axelsson, Karin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, VITS - Development of Informations Systems and Work Context.
    Kunskapsinitiativet om systemförvaltning2008In: Sundsvall 42,2008, 2008, p. 43-44Conference paper (Other academic)
  • 18.
    Nordström, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, VITS - Development of Informations Systems and Work Context. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Axelsson, Karin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, VITS - Development of Informations Systems and Work Context. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Practitioners’ motives as a key issue in organizing practice research collaboration2011In: Systems, Signs & Actions, ISSN 1652-8719, E-ISSN 1652-8719, Vol. 5, no 1, p. 133-146Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Practice Research has evolved as a fruitful research paradigm in Information Systems (IS). In practice research case studies and other forms of intervention in local practices are central. Such studies require cooperation with practitioners. A researcher’s motives for conducting case studies are primarily to collect and analyze data for research purposes. A practice researcher also aims to develop scientific contributions of practical value. This article elaborates on the practitioners’ motives for participating in practice research using the case of a knowledge initiative (KI) concerning IS maintenance and evolution as an empirical example. KI has been arranged as a professional community in which practitioners (as KI members) and researchers have worked together to develop knowledge. By analyzing patterns of the KI members’ statements and engagements, we identify some tentative motives for practitioners to participate in practice research. The results show that their main motives are to influence research, increase their competence, being a part of a social community, and solve specific problems. With this in mind we are able to arrange for practice research cooperation that meets both researchers’ and practitioners’ motives. The article is concluded with key issues for organizing successful practice research collaboration

  • 19.
    Nordström, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, VITS - Development of Informations Systems and Work Context. Linköping University, The Institute of Technology.
    Axelsson, Karin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, VITS - Development of Informations Systems and Work Context. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Practitioners’ Motives for Participating in Practice Research: Experiences from a knowledge initiative in IS maintenance and evolution2011In: International and Inter-disciplinary Workshop on Practice Research, June 8, 2011, Helsinki, Finland, 2011Conference paper (Other academic)
  • 20.
    Nordström, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Axelsson, Karin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Melin, Ulf
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Exploring the Characteristics of Information Systems Maintenance: Defining Focus and Content through Objects2011In: Nordic Contributions in IS Research: Second Scandinavian Conference, on Information Systems, SCIS 2011, Turku, Finland, August 16-19, 2011. Proceedings / [ed] Salmela H, Sell A, Springer Berlin/Heidelberg, 2011, p. 112-123Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to explore the characteristics of information systems (IS) maintenance within an IT and organizational setting. We discuss the characteristics of maintenance objects’ focus and content. Our results are based on qualitative case studies. In this paper a case study of a Swedish Bank is used to illustrate our discussion. Our findings show that maintenance objects can be defined by processes and/or functions or products and/or services within an organizational setting. This is done in order to increase a business perspective in maintenance management and to clarify roles of responsibility for organizational changes required from new IT capabilities. According to our findings maintenance objects can contain business solutions and IT solutions. This implies that business beneficial maintenance is supported by close cooperation between actors from the organizational setting and the IT organization. The result of the paper is a characterization of IS maintenance through definition of maintenance objects’ focus and content.

  • 21.
    Nordström, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Dervisevic, Majda
    Stockholm.
    Att nyttovärder införandet av förvaltningsstyrningsmodell2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad tjänar vi på att införa en förvaltningsstyrningsmodell (FSM)? och hur mycket kan vi sänka IT-kostnaderna om vi inför en FSM? är två vanliga frågor som aktualiseras när organisationer står i begrepp att införa en FSM. Beslutsfattare kräver någon form av kostnads- och intäktsanalys för att fatta beslut om införande av en FSM. Detta är kanske inte så konstigt med tanke på ökade krav på nyttovärderingar som präglar IT-branschen. Svaret på den första frågan blir ofta i form av nyttotermer snarare än i monetära termer och kan sammanfattas i ökad styrbarhet. Svaret på fråga två blir ofta en motfråga, vet du hur mycket det kostar idag? På den frågan erhålls i princip alltid ett nekande svar. I denna studie har vi simulerat en nyttovärdering som sedan prövats mot en verklig nyttovärdering på en stor svensk myndighet. Resultatet visar att

    Det är möjligt att nyttovärdera införandet av en FSM och få ett användbart resultat

    • En FSM kan bidra till såväl intäktsökningar som kostnadsreduceringar
    • En serie händelser måste inträffa för att få nytta av en FSM, det räcker inte att anskaffa en modell
    • Första resultatet pekar på betydande nyttor ur ett ekonomiskt perspektiv - De nyttotal som är nödvändiga vid nyttovärdering av en FSM är intäkter/brutto-   nytta/börnytta, kostnader och vinst/nettonytta
    • Nyttostrukturen är specifik för vald FSM, men kan användas i flera organisationer
    • En första version av en generisk nyttostruktur för pm3 införande finns utarbetad
    • Ett införande av en FSM bör ske som en samlad insats där nyttor värderas och    hemtagningsansvar definieras.
  • 22.
    Nordström, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hägglund, Kerstin
    På i Stockholm AB.
    Certifiering - ett sätt att stärka förvaltningsledarrollen2011Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras en studie som syftar till att följa upp den certifieringsutbildning som Dataföreningen startade för förvaltningsledare hösten 2009. I studien har motiv för att delta i certifieringsutbildningen kartlags.  Studien har även belyst de avtryck utbildningen gett för såväl individen som de organisationer som representerats. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer av deltagare och deras chefer.  Resultaten visar att motiven att gå utbildningen främst är kompetensutveckling med en önskan om förbättrat arbetssätt i en roll som många redan innehar när de startar kursen. Även certifieringen som sådan lyfts fram som ett centralt motiv för att stärka statusen och stärka yrkesrollen. På ett organisatoriskt plan lyfts förbättrad förvaltningsstyrning fram som det centrala avtrycket i form av förbättrat arbetssätt och stärkta argument kring nya arbetssätt. Även gemensamt språk och att förvaltningsledare utvecklats från experter till ledare lyfts fram som ett avtryck på såväl individuell som organisatorisk nivå.

  • 23.
    Nordström, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. På AB, Stockholm, Sverige.
    Jonsson, Ann-Margreth
    TeliaSonera AB.
    Affärsmässig Förvaltningsstyrning och ITIL (ITSM): en jämförande analys2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Systemförvaltningsverksamhet bedrivs i organisationer som använder IT-system och tar ofta betydande resurser i anspråk. För att styra denna verksamhet används lämpligen någon modell för styrning (Nordström, 2005). I denna rapport har vi jämfört modellen Affärsmässig Förvaltningsstyrning (Nordström och Welander, 2002) och ramverket Information Technology Infrastructure Library (Berkhout m.fl, 2001; Bartlett m fl 2001). Bakgrunden är att Affärsmässig Förvaltningsstyrning (AMFS) används sedan en tid tillbaka inom många organisationer för att organisera systemförvaltningsverksamhet, samtidigt som många organisationer beslutat att införa ramverket Information Technology Infrastructure Library (ITIL) för att styra IT-Verksamhet.

    Behovet av denna jämförelse väcktes i samband med att TeliaSonera moderniserat sin systemförvaltningsmodell till en ny version benämnd tsm3. tsm3 baseras på Affärsmässig Förvaltningsstyrning (Nordström och Welander, 2002) samt de forskningsresultat som presenteras i doktorsavhandlingen Styrbar Systemförvaltning - att organisera förvaltningsverksamhet med hjälp av effektiva förvaltningsobjekt (Nordström, 2005). Inom TeliaSonera införs även ITIL för att styra IT-verksamhet vilket fick till följd att vid moderniseringen av modellen jämfördes tsm3 med ITIL för att identifiera likheter och skillnader. Resultatet av studien presenterades på Dataföreningskonferensen Förvaltning 2005 (Dataföreningen, 2005) och rönte där stort intresse. Denna rapport grundar sig på den jämförelsen, men är utvecklad till att omfatta grundmodellen AMFS. Vi upptäckte nämligen att denna frågeställning var intressant för flera organisationer som är i samma situation som TeliaSonera. Vi har valt att skriva denna rapport för att de som är intresserade av jämförelsen skall la ta del av våra resultat.

    Syftet med denna rapport är att analysera hur ramverken AMFS och ITIL förhåller sig till varandra. Frågan vi vill besvara är:

    Är· AMFS och ITIL och betrakta som komplementärer eller konkurrenter i strävan att styra systemförvaltningsverksamhet?

    De analysparametrar som används är förvaltningsverksamhet, förvaltningsobjekt, roller och beslutsföra (inkl styrformer).

  • 24.
    Nordström, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. På AB, Stockholm, Sverige.
    Jonsson, Ann-Margreth
    TeliaSonera Sverige AB.
    Business Oriented Maintenance Management & ITIL (ITSM): a comparative analysis2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    System maintenance is conducted in organizations that use IT systems and it often consumes considerable resources. To manage this business, it is convenient to use a management model (Nordstrom, 2005). In this report, we have compared the model Business Oriented Maintenance Management, Affärsmassig Förvaltningsstyrning (Nordstrom and Welander, 2002) and the framework Information Technology Infrastructure Library (Berkhout et al, 2001; Bartlett et al, 2001). The background for this is that Affärsmässig Förvaltningsstyrning (AMPS) has been used to organize system maintenance in many organizations for some time now (the latest version of the model is called pm3, Pa Maintenance Management Model, and thus we will refer to it as AMFS/pm3 in this paper). At the same time many organizations have decided to implement the framework Information Technology Infrastructure Library (ITIL) to manage IT activities.

    The need for this comparison arose when TeliaSonera modernized their system maintenance management model to a new version called tsm3. tsm3 is based on Affärsmassig Förvaltningsstyrning (Nordstrom and Welander, 2002) and the research results that have been presented in the doctoral dissertation/thesis Manageable System Maintenance, Styrbar Systemförvaltning - att organisera förvaltningsverksamhet med hjälp av effektiva förvaltningsobjekt (Nordström, 2005). In TeliaSonera, ITIL was also introduced to manage IT activities, which resulted in a comparison between tsm3 and ITIL for the purpose of identifying similarities and differences. The result of the study was presented at the Dataföreningen conference Förvaltning 2005 (Dataföreningen, 2005) and met with great interest. This paper is based on that comparison, but is further developed to cover the reference model AMFS/pm3. The reason for this is that we discovered that the question at issue was interesting for several organizations in TeliaSoneras situation. We have chosen to write this report so that those interested in the comparison can get access to our results.

    The purpose of this paper is to analyze how the frameworks AMFS/pm3 and ITIL are related to each other. The question we want to answer is Can AMFS/pm3 and ITIL be regarded as complementary or competitors in the aim to manage system maintenance?

    The analysis parameters that are used are maintenance activities, maintenance objects, roles and decision-making groups (including control mechanisms).

  • 25.
    Nordström, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, VITS - Development of Informations Systems and Work Context. Linköping University, The Institute of Technology.
    Lagsten, Jenny
    Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    eHealth Governance: a Study of Cross-border Collaboration in Health Care Information Infrastructures2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In this paper we investigate appropriate cross-border collaboration areas, by introducing the concept eHealth governance area (eHgov area). Our basic principles lie in the perspective of information infrastructures and IT governance, and investigate areas of collaboration in health care. The empirical data originates from a study in Swedish health care. Our conclusion from this study implies that the basis in workflow processes is the key issue to reach appropriate cross-border collaboration in health care. In the paper we identify 9 areas for collaboration; laboratory test diagnosis, dental care, perioperative care, pregnancy and obstetric care, emergency medical care, imaging and functional diagnosis, prescription, patient administration, and medical records.

  • 26.
    Nordström, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Computer and Information Science. Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Innovationslabbet för eHälsa.
    Lagsten, Jenny
    Örebro Universitet samt Karolinska Universitetssjukhuset, Innovationslabbet för eHälsa.
    Kliniska Beslutsstöd: En konceptualisering med IT-goverance implikationer2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innehåller en konceptualisering av begreppet kliniska beslutsstöd. Fem centrala frågor diskuteras och besvaras; vilket är ursprunget för kliniska beslutsstöd?, vad är kliniska beslutsstöd?, var existerar kliniska beslutsstöd?, vilken funktion/syfte har kliniska beslutsstöd?, vad är kontexten för kliniska beslutsstöd?, hur pratar vi om kliniska beslutsstöd?. Resultatet används som avstam för vidare forskning kring IT-governance för kliniska beslutsstöd. 

  • 27.
    Nordström, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset.
    Lagsten, Jenny
    Karolinska Universitetssjukhuset och Örebro Universitet.
    Koch, Sabine
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Permert, Johan
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sweden.
    Klinisk IT-governance: Principer och språkbruk för klinisk verksamhet och informationssystem i samklang2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vården befinner sig i en dynamisk transformeringsfas där ökad patientinvolvering, värdebaserad vård och personaliserad vård snabbt växer i betydelse. Detta kräver en förbättrad informationsbehandling i klinisk verksamhet, kvalitetsarbete, management samt för innovation och klinisk forskning. Rapporten visar att samma information idag hanteras i flera separata strukturer, vilket i framtiden skall kunna undvikas om vi, genom god organisering, kan skapa ändamålsenliga informationssystem för klinisk verksamhet.

    Vi delar problembilden med utredningen ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”, men medan den utredningen fokuserar på statens roll som samordnare och normerare, fokusera vi på vårdgivarnas roll och vad dessa kan göra för att förbättra strukturer och processer mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet.

    Rapporten genomsyras av perspektivet informatik (informationssystem). Detta område har fått ökad uppmärksamhet i och med behovet av ökad semantisk interoperabilitet, då patienter vårdas i kedjor och nätverk av många vårdgivare, och det förväntas att informationen följer patienten. Den här rapporten handlar dock inte om semantisk interoperabilitet eller teknik/arkitektur, utan om hur vårdgivarna kan och bör organisera fram adekvata informationssystem. Samtidigt som man säkrar stabilitet i de cirka 12 500 informationssystem som används i Sverige i vården idag. Vi etiketterar detta klinisk IT-governance, för att betona det kritiska i behovet av samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet, för att dessa mål ska uppnås. I rapporten påvisas en komplexitet som kan förefalla avskräckande, men som vi menar är en realitet som måste hanteras. Det finns tyvärr inga Silver Bullets för att lösa behovet av informationsförsörjning. Det handlar om enträgenhet, systematiskt och hårt arbete.

    Rapporten bygger på tre studier där vi har undersökt; IT-governance hos vårdgivare i hela landet (L-ITG), hur det informatiska gapet kan överbryggas vid utveckling av kliniska beslutsstöd (BIG), samt behov av strukturer och arbetssätt för digital innovation i Innovationslabbet för eHälsa (Innovationslabbet) vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vi som har skrivit rapporten har alla mångårig erfarenhet som forskare, praktiker och lärare inom medicin och/eller informatik.

    L-ITG visar att IT-governancefrågan har beaktats runt om i landet den senaste 10årsperioden. Befintliga informationssystem har kartlagts och 90 procent av landstingen har valt att införa en IT-governancemodell för att organisera samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet. Detta bör betraktas som en form av transformation, där den traditionella modellen med decentraliserat beslutsfattande kring informationssystem, är på väg att utvecklas till en modell för samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet. Med hjälp av modellen kan avvägningar göras mellan vårdgrenar, för att använda begränsade resurser på bästa sätt. Medan vissa landsting precis har börjat resan, är andra inne på 7-8 årscykeln, där införandet har övergått till regelrätt kvalitetsarbete. Vi ser dock att införandet av samverkansmodellen har brustit på en central punkt: Den delen av arbetet med informationssystem som ligger nära den kliniska verksamheten (användarstöd, utbildning, förbättringsarbete genom mallar/formulär, deltagande i upphandling osv.) har i många fall organiserats i IT-verksamheten istället för, som sig bör, i den kliniska verksamheten. Forskning och erfarenheter visar samstämmigt att en sådan organisering leder till lägre användaracceptans och lägre nytta av de investeringar som är gjorda i befintliga informationssystem. Användarmedverkan har en central betydelse för kvalitet och acceptans både vid utveckling och vid förvaltning av informationssystem. Detta i kombination med att det skett en intresseglidning från kliniker och forskare mot andra typer av informationssystem, t.ex. kvalitetsregister, gör att en samlad kraftansträngning krävs får att återerövra klinikernas engagemang för vårdgivarnas informationssystem. Dessa andra informationssystem innehåller ofta data som genomgått en valideringsprocess, ger en möjlighet att påverka systemen i kortare cykler samt förenar professionsgrenar över vårdgivargränser. Klinikerna och forskarnas engagemang krävs också för att utveckla och förvalta vårdgivarnas kliniska informationssystem. Vi föreslår därför ett antal konkreta åtgärder som bör genomföras för att öka det kliniska engagemanget, och därmed nyttan, av vårdgivarnas informationssystem. Dessa kan sammanfattas i följande fyra punkter;

    1. Positionera klinisk informatik som ett kompetensområde och utbilda hälsoinformatiker (kan både ha klinisk och/eller informatikbakgrund).
    2. Inrätta en CMIO-roll som får det yttersta ansvaret för klinisk informatik och som blir en ”speaking partner” till CIO avseende informatikfrågor.
    3. Återför den verksamhetsnära förvaltningen till de kliniska verksamheterna. Klinikerna ska inte ”sugas ifrån” den kliniska verksamheten, för att arbeta med IT.
    4. Använd ett språkbruk som är mer anpassat till klinisk verksamhet än traditionella IT-governancetermer.

    Studien av Innovationslabbet, visar att det finns ett behov av att skapa innovationsarenor där kliniska professioner, forskare, innovationsaktörer och IT-professioner kan mötas och utveckla idéer. Innovationslabbet för eHälsa, präglades av ett ”själv-tryck”, där en stor mängd idéer strömmade in från olika delar av SLL. Innovationslabbets idé var från början att finnas som en virtuell resurs, mot bakgrund av att innovation uppstår i den kliniska verksamheten. Vår studie visar dock att en sådan fysisk arena har en funktion och måste ges legitimitet och organisatorisk struktur om det ska vara görligt att stimulera och ta tillvara medarbetarnas innovationsidéer. Behovet av systemutvecklingskompetens hos landstingen är en fråga som får anses belagd via studien av Innovationslabbet, men också via LITG där de flesta pekade på behovet av egen utvecklingsförmåga. Inte nödvändigtvis för att utveckla informationssystem från grunden, utan för att göra t.ex. prototyper som grund för kravställning vid upphandling. Sammanfattningsvis föreslår vi införandet av en dynamisk förmåga hos vårdgivarna bestående av tre agila (lättrörliga) IT-governancemekanismer:

    1. Analytiska system för att uppfatta, filtrera, och kalibrera idéer, behov och möjligheter.
    2. Organisatoriska strukturer och processer för att eskalera idéer, behov och möjligheter till utveckling i Trippel Helix konstellationer (klinisk verksamhet, akademi och industri).
    3. Mekanismer för kontinuerlig sammansmältning av det nya med det befintliga genom kunskapshantering, överföringsarenor samt utbildning och systematiskt lärande.

    I denna miljö kan den kliniska informatiken som kompetensområde initialt ges möjlighet att formas, växa och ta ett större ansvar för semantisk interoperabilitet på olika nivåer samt utveckla kliniska informationsmodeller och kliniska beslutsstöd. Våra tre studier pekar alla mot att kliniska beslutsstöd är det som klinikerna efterfrågar. Av de cirka 30 innovationsprojekt vi studerat, utgjorde de allra flesta någon typ av beslutsstöd som integrerar kunskap från olika källor för att förmedla kunskap, och på sikt även ge individuella rekommendationer.

    I föreliggande rapport har vi sammanfattningsvis tre bidrag;

    1. Principer för att hantera stabilitet (mode 1-förmåga) och dynamik (mode 2-förmåga)
      • a. En övergripande bimodal modell för att hantera stabilitet respektive förändring i två skilda strukturer.
      • b. Principer och åtgärder för stärkt mode 1 förmåga
      • c. Förslag till indelning och innehåll i mode 2 förmåga
    2. Förslag till begrepp för området klinisk IT-governance som kan vara professionsöverskridande (kliniska professioner, forskare och IT-professioner)
    3. Positionering av klinisk informatik som kompetensområde.

    Vi pekar dessutom på att IT-governance är ett etablerat kunskapsområde, och det bör vara naturligt att detta kunskapsområde, påverkar fortsatt utveckling av ITgovernance i praktiken, på samma sätt som forskning inom medicin påverkar klinisk verksamhet.

    Med dessa principer, åtgärder och förslag till gemensamt språkbruk är det vår förhoppning att gemensamma informationssystem kan användas för klinisk verksamhet, klinisk forskning, för innovation samt i managementsyfte.

    Rapporten vänder sig till beslutsfattare hos vårdgivare, som har ansvar över kliniska informationssystem, såväl ur kliniskt som IT-mässigt perspektiv.

  • 28.
    Nordström, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lagsten, Jenny
    Örebro Universitet, Örebro, Sweden.
    Lundkvist, Fredrik
    Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Sverige.
    Permert, Johan
    Karolinska Institutet, Solna, Sweden.
    Klinisk Digital Innovation: Principer och språkbruk för klinisk digitaliseringsförmåga2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Digitalisering och innovation är två metoder som ofta nämns i samband med utveckling av vården. Utmaningen är grannlaga inte minst eftersom det handlar om att styra mot ett rörligt mål som definieras av ett samhälle i förändring, men vården har också ett ständigt tillflöde av kunskap genom forskning och kvalitetsarbete. Även den explosionsartade användningen av teknik i samhället sätter förväntansnivåer hos såväl medborgare, patienter som vårdpersonal och forskare. I den här rapporten undersöker vi hur informatisk innovation (benämnd digitalisering) kan användas som instrument i vårdens förändringsarbete. Rapporten bygger på en studie av Innovationslabbet för eHälsa, som via en initial finansiering från Vinnova, etablerades på Karolinska Universitetssjukhuset 2013–2016. Arbetet i innovationslabbet har varit explorativt, i linje med beviljad ansökan, och genom följeforskning har vi studerat innovationsverksamheten genom 25 innovationsberättelser som författas av innovationslabbets medarbetare. Frågeställningarna har handlat förmågor i en digital plattform såväl som organisatorisk innovationsförmåga i form av strukturer, metoder och relationella mekanismer. Arbetet har genomsyrats av praktikforskning och varit indelat i tre faser: I. prövning och generering av frågeställningar II. Utforskande i teori och praktik III. Analys och rapportering. Vi betraktar denna rapport som en delrapportering av en pågående kunskapsutveckling om innovation inom vård och omsorg. Resultatet från studien visar att digital plattformsförmåga och organisatorisk innovationsförmåga måste integreras för att uppnå klinisk digitaliseringsförmåga. Om detta skall vara möjligt måste det förhärskande produktperspektivet överges till förmån från ett mer verksamhetsorienterat perspektiv, där vårdgivare har möjlighet att utveckla verksamheten baserat på behov hos patienter och vårdpersonal snarare än att fokusera på implementation av nya tekniska produkter. Våra studier och erfarenheter visar att, visst behövs nya digitala plattformar för att möta framtidens utmaningar, men det är minst lika viktigt att skapa en organisatorisk innovationsförmåga som kan hantera förändring i klinisk verksamhet när nya digitala verktyg ska utvecklas och implementeras. Utforskandet av en digital plattformsförmåga som kan stödja detta dynamiska arbetssätt visar att en plattform bör ha förmåga till processorkestrering, semantikkonvertering, MT/IT-integration samt förmågan att suga ut data från olika källsystem i syfte att skapa kliniska beslutsstöd. När det gäller strukturer för innovation argumenterar vi för innovationsarenor där legitimitet är ett centralt begrepp. Om innovation ska användas som metod i vårdens förändringsarbete, måste innovation göras legitimt. Vårt förslag att göra övergången från innovationsarenor till förvaltningsstyrning är att tillämpa genererade principer för innovationsförvaltning. Gemensamt för både innovationsarenor och innovationsförvaltning är en professionsstyrning där aktiva kliniker och systemutvecklare interagerar, i syfte att nyskapa. Vi vill även lyfta fram Triple Helix som samarbetsform, men betona vikten av ett gemensamt mål för att undvika konflikter i mål och värden.

    4 (32) När det gäller innovationsmetoder vill vi särskilt lyfta fram alternativa metoder som innovationsupphandling, proof of concepts, nätverkande, matchning och crowdsourcing. Digitala innovationer är flerdimensionella och ett kunskapsbidrag från studien är metoden för innovationsrymd, som på ett enkelt, men ändå kraftfullt sätt kan ”spänna upp” det flerdimensionella i digitala innovationer med fokus på värde. Vi lyfter också fram de relationella mekanismer vi sett är nödvändiga för att skapa innovation. Det är lätt att tekniken hamnar i fokus i digitaliseringssammanhang, men vi vill betona att det faktiskt är människor som agerar på innovationsarenor. Med en ömsesidig respekt för profession och uppdrag, inte minst genom att fokusera ett gemensamt mål, visar vår studie att det är möjligt att bedriva innovation i gränslandet vårdteknik, befintligt-nytt och kund-leverantör.

  • 29.
    Nordström, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Computer and Information Science. Linköping University, The Institute of Technology.
    Nilsson, Anders G
    Karlstads Universitet.
    Styrbar systemförvaltning: att organisera systemförvaltningsverksamhet med hjälp av effektiva förvaltningsobjekt2005Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    Många organisationer som anvander IT-system i sin verksamhet bedriver ocksa någon form av systemförvaltningsverksamhet. Någon eller några aktörer har till uppgift att kontinuerligt vidmakthålla och vidareutveckla organisationers verksamhet med hjälp av IT-system. Avhandlingen belyser hur detta arbete går till idag och hur det bör organiseras för att öka styrbarheten i systemförvaltningsverksamheter. Forskningsprocessen har haft en kvalitativ ansats med såväl induktiva som deduktiva inslag. Källstudier och intervjuer har genomförts for att kartlagga vilka aktiviteter som ingar i en systemförvaltningsverksamhet och hur den är organiserad. Dessutom har tre fallstudier genomförts med aktionsforskningsinslag i syfte att skapa effektiva förvaltningsobjekt som grund för organisering av systemförvaltningsverksamhet. Resultatet av arbetet är ett konceptuellt ramverk för att organisera systemförvaltningsverksamhet med hjalp av effektiva förvaltningsobjekt. Ramverket är uppbyggt kring fyra centrala begrepp; förvaltningsuppdrag, förvaltningsobjekt, förvaltningsorganisation och förvaltningsaktiviteter som alla ör relaterade till organiseringsbegreppet genom att de tre förstnämna utgör medel för att organisera systemförvaltningsverksamhet (aktiviteter). En delmängd av resultatet utgörs av en model för avgränsning och definition av förvaltningsobjekt. I avhandlingen ges ocksa förslag till referensdefinitioner på systemförvaltning och dess ingående aktiviteter; kunskapsstöd, ändringshantering, förvaltningsstyrning och daglig IT-drift och underhåll.

  • 30.
    Nordström, Malin
    et al.
    På AB, Stockholm.
    Welander, Tommy
    På AB, Stockholm.
    Att förvalta SOA-lösningar med hjälp av pm3: pm3 som del av SOA governance modell2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SOA - Service Oriented Architechture är ett område som för närvarande är hett inom IT-branschen. Konferenser och kurser drar fulla hus för att diskutera övergången från legacy till moderna SOA lösningar. De flesta är eniga om att SOA inte är något nytt koncept utan att det är ett naturligt nästa steg i IT-utvecklingen. Maries och Bell (2006) bekräftar att SOA inte är nytt men de är övertygade om att SOA är här för att stanna. SOA är enligt författarna uppnåeligt tack vare;

    • standardisering - Microsoft och IBM har anslutit sig
    • tillgänglig teknik - standardprodukter är tillgängliga för rimliga summor
    • frustration - det måste vara möjligt att integrera IT-system i verksamheter på bättre sätt än dagens (ibid).

    Detta innebär att SOA inte blir någon big-bang revolution, utan snarare en evolution vilket gör att organisationer måste leva i ett både och tillstånd där vissa komponenter är realiserade enligt SOA medan andra inte är det. Att det krävs ett nytt sätt att förvalta när det finns tjänsteorienterade komponenter inblandade är den samlade expertisen överens om. Detta kan belysas genom följande citat; “When a high percentage of service inventory is comprised of reusable services, traditional governance approaches are no longer applicable” (Erl 2004). Men hur skall man tänka? Hur skall man göra när några delar av ett förvaltningsobjekt är i SOA miljö och andra inte? Marks och Bell (2006) menar att den stora utmaningen med SOA inte bör härröras till tekniska problem utan till organisatoriska, kulturella och förhållningssätt.

    I denna rapport visas hur SOA lösningar principiellt kan förvaltas med hjälp av pm3. Med andra ord hur pm3 kan användas som en del i en SOA governance modell (avsnitt 2). Den läsare som känner till pm3 väl vill vi göra särskilt uppmärksam på att SOA handlar om de tekniska delarna av ett förvaltningsobjekt (skikt 3 och 4 i figur 5). Vidare är det viktigt att påpeka att rapporten därför inte belyser alla principer kring objektindelning - utan är ett exempel som snarare visar på olika typer och karaktärer av förvaltningsobjekt (avsnitt 4).

    Vi menar att pm3 innebär ett nytt sätt att tänka när det gäller förvaltning, oavsett SOA eller inte. Vi ser också att det blir nödvändigt att tänka bortom traditionell systemägarförvaltning (se nedan) när man realiserat en SOA lösning - även om vi rycker att man borde ha tänkt nytt även tidigare. Ny teknisk arkitektur gör det dock nödvändigt att tänka på nytt sätt. Den traditionella systemägarrollen behöver utmanas - funktionalitet kan nyttjas utan att den behöver vara ägd (Bennett och Xu, 2003). Denna rapport skall därför inte ses som någon omkullkastning av de grundläggande teorierna bakom pm3, utan snarare en precisering som kan vidareföras oavsett vilken teknisk arkitektur som föreligger. Vi tror att många problem som idag anses härröra till teknisk arkitektur - dessutom är en mångårig konsekvens av en mindre bra ansvarsfördelning i organisationer. En ansvarfördelning som kan ha hindrat successiv vidareutveckling på affärsmässiga grunder. Med detta vill vi uppmana de som redan har en ny arkitektur att tänka efter noga innan ansvar fördelas, men också till dem som inte har en ny arkitektur att det är möjligt att skapa en ansvarfördelning som ger bättre förutsättningar för återanvändbarhet och flexibilitet redan i nuläget.

    Thomas Er!, en flitigt anlitad SOA expert, uppmärksammar också att behovet av en fungerande styrning efter utvecklingsprojektet är en stor fråga som måste hanteras (www.soamag.com). Han hävdar att styrningsperspektivet är en fråga man inte kan blunda för om man vill få effekt av SOA idéerna om ökad återanvändbarhet och flexibilitet. Han skriver också en bok som särskilt fokuserar SOA governance. SOA governance är det begrepp som ligger närmast det som den här rapporten handlar om. SOA governance tolkar vi som en del av det vidare begreppet IT governance (se sidan 7).

    Till de organisationer som redan idag infört pm3 kan en förvaltning av objekt vars IT-lösningar är realiserade enligt SOA innebära att de måste ta de fulla konsekvenserna av ett pm3 införande. Tydligast blir detta i ansvarsfördelningen mellan objektägare och IT-systemägare. Flera har kanske hört oss envist hävda att systemägaren är död. Vi vågar påstå att SOA verkligen innebär dödsstöten för systemägaren. Med systemägaren avser vi den definition som lanserades av Riksdataförbundet 1987 och som återfinns i många stora organisationer.

  • 31.
    Nordström, Malin
    et al.
    På AB, Stockholm.
    Welander, Tommy
    På AB, Stockholm.
    Mera Affärsmässig Förvaltningsstyrning: en bok om (system)förvaltning2007Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken beskriver den teoretiska grunden till pm3 med ett populärvetenskapligt anslag.

    Mera Affärsmässig Förvaltningsstyrning vänder sig till dig som studerar systemförvaltning såväl som till dig som arbetar med systemförvaltning och vill veta mera. I Mera Affärsmässig Förvaltningsstyrning får du bl.a. svar på frågor som;

    • Vad är förvaltningsverksamhet?
    • Vad innebär ett affärsmässigt perspektiv på förvaltning?
    • Hur avgränsar och innehållsbestämmer man effektiva förvaltningsobjekt?
    • Vad är skillnaden mellan förvaltning och utveckling?
    • Hur skapas tydliga förvaltningsuppdrag?
    • Hur skall en förvaltningsorganisation utformas?
    • Hur bedrivs affärsmässig förvaltningsstyrning?
    • Vad är nästa steg i kunskapsutvecklingsprocessens om affärsmässig förvaltning?

    För drygt fyra år sedan publicerade Dataföreningen i samarbete med Studentlitteratur Malin och Tommys andra gemensamma bok om systemförvaltning - Affärsmässig Förvaltningsstyrning. Detta är deras tredje bok om förvaltning. Sedan sist har Malin doktorerat vid Linköpings Universitet och Tommy har etablerat systemförvaltning och vidareutvecklat idéerna kring interna affärer inom ramen för det gemensamma företaget På AB. Förhoppningen är att du som läsare upplever ökad precisering och övertygelse om behovet av - Mera Affärsmässig Förvaltningsstyrning.

  • 32.
    Nordström, Malin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Welander, Tommy
    På AB, Stockholm.
    .se ur ett systemförvaltningsperspektiv2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Webbplatser utgör en speciell utmaning ur ett systemförvaltningsperspektiv. Vad skall förvaltas? Hur förhåller sig webbplatsen till innhållet? Vem skall ansvara för vad? I rapporten adresseras dessa frågor med utgångspunkt i förvaltningsstyrningsmodellen pm3. 

1 - 32 of 32
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf