Intresset for systemförvaltning har ökat under senare ar, inte minst mot bakgrund av att stora resurser av de totala ADB-kostnaderna anses åtgå till förvaltning av befintliga system. Syftet med den har studien är att undersöka vad systemförvaltning egentligen innebär. Den här studien kan sagas utgöra en grundläggande verksamhetsanalys av systemförvaltningsarbetet med inriktning på andringshantering och dess problembild. Sju fallstudier har genomförts i svenska organisationer som bedriver systemförvaltning. Utifrån dessa fallstudier har begrepp och kategorier genererats med hjälp av ”grounded theory” - ansats. Rapporten bestar av en inledande de] där frågeställningar, forskningsmetod och teoretiska förutsättningar redovisas. Därefter redovisas det empiriska materialet från fallstudien. Resultatet av studien visar att systemförvaltning idag bedrivs främst ADB-inriktat De verksamhetsinriktade aspekterna tillgodoses inte tillräckligt. I rapporten presenteras därför en är- och en bör-definition av systemförvaltning. Ar-definitionen uttrycker hur systemförvaltning bedrivs idag (på ADB-inriktat sätt). Bor-definitionen uttrycker vad systemförvaltning borde vara utifrån en verksamhetsinriktad syn. Systemförvaltningens aktiviteter har identifierats och presenteras i rapporten. Avgränsning mot närliggande aktiviteter görs genom att en ny livscykelmodell for informationssystemarbete presenteras. Ett antal ansvarsroller som är nödvändiga i samband med systemförvaltning har identifierats och presenteras i rapporten.

I presentationen problematiseras förvaltningsobjekt som innehåller intranät. Särskild fokus ges till ansvarsfördelningen mellan systemförvaltare och redaktörer. 

Under fyra års tid har jag bedrivit forskning om systemförvaltning.Baserat på den teori jag utvecklat och praktiska erfarenheter har jag, tillsammans med Tommy Welander tagit fram en referensmodell för systemförvaltning.När det gäller att lyckas med systemförvaltningen, har det visat sig att ett antal faktorer är viktigare än andra.Vi kallar dem för framgångsfaktorer, och de är sextill antalet:projektifiera systemförvaltningen, förvalta informationssystem, klargör ansvarsroller, skapa affärsmässighet och positionera systemförvaltningen. I pappret beskrivs dessa framgångsfaktorer.

Iden till denna rapport väcktes i samband med att TeliaSonera använt tsm³ i arbetet med att SOX-säkra verksamheten. tsm³ ar en förvaltningsmodell inom TeliaSoneras som används for styrning av systemförvaltningsverksamhet och baseras på referensmodellen pm³ (Nordström och Welander, 2006). Underlag for rapporten presenterades även på Dataföreningskonferensen "Diskutera systemförvaltning" i mars 2007. Denna rapport grundar sig på presentationen, men är utvecklad till att omfatta grundmodellen pm³. I samband med konferensen uttryckte andra organisationer, i samma situation som TeliaSonera, intresse for denna frågeställning.

Syftet med rapporten är att beskriva på vilket sätt förvaltningsmodellen pm³ kan användas for att upprätthålla etablerade kontroller i en organisation som lyder under SOX. Rapporten innehåller även ett praktikfall som beskriver hur pm³ använts for att etablera SOX-kontroller inom TeliaSonera.

I rapporten beskrivs en studie om förvaltning av infrastruktur, baserad på magisteruppsatsen med samma namn (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-51616). I rapporten återfinns också fördjupade erfarenheter av att implementera pm3 för IT-infrastruktur, i samklang med ITIL-ramverket.   

In many organisations the work of delivering IT services in order to maintain and improve the IT portfolio is a complex task. Different models for IT service management have been developed and they are widely in use. An ITSM model is a way of institutionalising processes, activities and roles of IT service delivery. This research studies the use of an ITSM model (an adaptation of ITIL) in a municipal IT department. A qualitative case study has been conducted. The adapted ITSM model has been investigated and compared with several instances of IT service deliveries. Six cases of IT service deliveries (of both failure and success character) have been studied. This inquiry uses a storytelling approach and a combination of different data sources (workshop discussions, interviews, documents, records and the functionality of used IT artefacts). The analysis of these cases is conducted in a theory-informed way. A conceptual model has been developed describing an ITSM model as an organisational institution manifested in different institutional carriers. Based on rich empirical data we have clarified positive and negative effects of both ITSM model compliance and deviation through improvisation. A dialectical model is developed showing a possible synthesis of ITSM model compliance and improvisation.

The aim with the present work is to examine how corporations and organizations maintain their information systems, if the Applied Mode! (Hafström, Nordström; 1991) contain all parts required for working system maintenance and according to this discuss problems and possibilities of system maintenance. We realized a literature study and interviewed people who are involved in the process of system maintenance. The result of the literature study is presented by definitions of conceptions and the result of three examinations. A summary of the interviews is made. From the received information we developed the definition of the system maintenance conception. Applied Mode! is developed and the result is Rocket Maintenance Model. Further on we discuss problems and possibilities of system maintenance and finally we are giving our opinion how to start the work by structuring the system maintenance process.

I denna rapport presenteras en studie som syftar till att följa upp den certifieringsutbildning som Dataföreningen startade för förvaltningsledare hösten 2009. I studien har motiv för att delta i certifieringsutbildningen kartlags.  Studien har även belyst de avtryck utbildningen gett för såväl individen som de organisationer som representerats. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer av deltagare och deras chefer.  Resultaten visar att motiven att gå utbildningen främst är kompetensutveckling med en önskan om förbättrat arbetssätt i en roll som många redan innehar när de startar kursen. Även certifieringen som sådan lyfts fram som ett centralt motiv för att stärka statusen och stärka yrkesrollen. På ett organisatoriskt plan lyfts förbättrad förvaltningsstyrning fram som det centrala avtrycket i form av förbättrat arbetssätt och stärkta argument kring nya arbetssätt. Även gemensamt språk och att förvaltningsledare utvecklats från experter till ledare lyfts fram som ett avtryck på såväl individuell som organisatorisk nivå.

IT governance is a challenging area in healthcare organisations. Healthcare organisations are under pressure to transform and make use of new information technologies in order to be more effective and serve a growing number of patients. Healthcare IT implementation projects typically involve multiple stakeholders whose ideas and images of processes and results can differ severely. In this case study, at a large Swedish hospital, we investigate how different institutional logics conflict and interplay in a Health IT project and what this implies for IT governance. Our research questions are (i) How do institutional logics influence IT project activities and interactions? (ii) What implications have an institutional logics perspective for IT governance in healthcare organisations? Institutionalised views of different stakeholders may enable or slow down IT development and implementation. We have identified four logics affecting actions and interactions in the studied project which are; medical logic, management logic, IT function logic and vendor logic. The institutional logics perspective contributes to important understanding on complexities in Health IT projects and guidance on how to overcome complications providing important implications for IT governance.

IT Governance models represent ideals for how a collection of practices or mechanisms shall enhance the achievement of IT/business alignment in the organisation. In practice IT Govern-ance (ITG) models are interpreted and adapted to get the work done. In this paper we suggest an evaluation method for comparing an ideal ITG model (the model-in-concept) with the cor-responding use of the model in daily operations (the model-in-use). Theoretically we have approached the development of the ITG evaluation method from a deployment perspective meaning that a model first is developed and described by model developers and thereafter interpreted, adapted and used in the organisational context. Further, we have applied the con-cept of model rationale in order to express the logic of the model-in-concept as intended by the model developers. In our action research study we show how we have developed and test-ed the ITG evaluation method as part of an evaluation of the deployment and use of an ITG model in a large healthcare organisation. Our findings suggests that the evaluation method give support for in depth evaluation, dialog and learning concerning the complex logic of an ITG model-in-concept and model-in-use.

In this study we investigate the deployment of a model for IT governance named pm in a large healthcare organisation. We are especially interested in if and how the basic goals, the inherent rationality, of the pm model-in-concept change in translation during the model deployment process. The concept of model rationality is suggested as a beneficial approach for analysing differences between pm3-in-concept and pm-in-use. We have identified three main contributions with the suggested approach that are of benefit for both research and practice: 1) We can define and express the rationality in the pm3 model for IT and governance in a clear manner, 2) we have used the pm3 rationality as an evaluation tool that has proven to be useful in practice, and 3) we have also identified the main problems in deploying pm in the investigated healthcare organisation. 

Det pågår en transformation av vården där digitala innovationer ses som centrala möjliggörare. I denna studie preciserar vi ett perspektiv på digital innovation i offentlig vård. Vår första utgångspunkt är definitioner av innovation och innovationstyper i offentlig sektor och vård. Vår andra utgångspunkt är att digitala innovationer representeras av informationssystem, och ett att informationssystem är en sammansatt artefakt som utgörs av en teknisk artefakt, en informationsartefakt och en social artefakt. I rapporten redogör vi för en konceptuell analys som relaterar definierade innovationstyper till den sammansatta artefakten informationssystem. Resultatet av analysen är en konceptuell modell för digital innovation – en innovationsrymd. Innovationsrymden är en modell för att precisera och beskriva grundtanken med en digital innovation utifrån dess ingående dimensioner och den avsiktliga nyttan.

In this paper we investigate the IT governance practice in a large Swedish healthcare organisation by studying how two maintenance teams apply the IT governance model pm. We have compared the teams’ way of working in daily operations with the logic inherent in the IT governance model in order to draw conclusions on problems and obstacles that needs to be overcome in order to better align IT to the care practices.

In this research we contribute with an eHealth Innovation Staircase that represents innovation processes in healthcare based on service-dominant logic as a complement to the traditional goods-dominant logic view on innovation. The eHealth innovation staircase is useful for practice and research to better understand and evaluate innovation processes. Improved understanding will also contribute to better use of opportunities and benefits offered by eHealth innovations in practice.

I rapporten belyses viktiga skillnader och likheter mellan ITIL version 3 och pm3 version 2010, i syfte att öka förståelsen för hur dessa modeller kan samverka för att ge fördelar till de organisationer som använder båda modellerna. I rapporten ges såväl teoretisk som praktisk inblick i modellerna samt exempel på implementering. 

Den här åtgärdsrapporten beskriver hur problem och behov av organisering, ledning och styrning av digitalisering och IT i Region Dalarna bör adresseras, och utgör ett deluppdrag i den utvärdering av ”Översyn Central förvaltning” som startade hösten 2021.

De förändringar i demografin som regionen står inför har drivit fram digitalisering till ett målområde i regionplanen sedan år 2020. Samhällets digitalisering som sådan, där digitala resurser sammanflätas med invånares sätt att leva sina liv, bidrar också till att digitalisering blivit en strategisk viktig fråga för Region Dalarna. Invånare förväntar sig ökad tillgänglighet och samhällsaktörer förväntar sig att Region Dalarna bidrar till utbyte av data.

I uppdraget ”Översyn Central förvaltning”, som genomfördes våren 2020, identifierades problem relaterade till organisering, ledning och styrning av Region Dalarnas digitalisering, som måste åtgärdas mot bakgrund av digitaliseringens centrala betydelse.

Tillämpningen av Region Dalarnans portföljstyrning för digitalisering identifieras som ett särskilt problemområde. Därför genomförs en fördjupad analys av tillämpningen av portföljstyrningen, som är baserad på de facto standarden pm3, under hösten 2020. Den bekräftar problembilden, men slår också fast att det inte är valet av portföljstyrning som sådan som är problemet, utan att tillämpningen har skapat en parallellstruktur med roller och arbetssätt som inte är integrerade i organisationens ordinarie ledning och styrningen. Dessutom identifieras behovet av en fungerande kontraktstyrning av leverantörer och att portföljstyrningen bör ge ökat utrymme för arkitekturella val.

Mot bakgrund av identifierade brister i organisering, ledning och styrning av digitalisering och IT föreslås i denna åtgärdsrapport att en ny enhet bildas, som tar ansvaret för de digitala resurserna1 på samma sätt som andra stödenheter tar ansvar för sina respektive expertområden. Expertområdet för digitala resurser omfattar arkitekturella val och kontraktstyrning av leverantörer. Målet är att på sikt omfamna alla typer av digitala resurser som automatiserar handling och hanterar data. Det är viktigt att särskilja digitala resurser och digitalisering. Det sistnämnda är en strategisk angelägenhet för hela organisationen och leds och styrs genom en utveckling av portföljstyrning som integreras i den ordinarie chefsstrukturen.

Nuvarande organisering har inte möjlighet att svara upp mot de krav som samhället kräver på utbyte av data eller invånarens förväntan på tillgänglighet. Det här gör att ett annat sätt att hantera komplexiteten måste implementeras. Ett sätt som är framtidsorienterat och som går i takt med införandet av digitala beslutsstöd och automation i görande och i invånarmötet. Syftet i arbetet är att öka förvaltningarnas förmåga att genomföra grunduppdraget. Det steg som nu behöver tas för att möta samhällets, invånarnas och medarbetarnas förväntan är att integrera ledning och styrning i den ordinarie chefsstrukturen med utgångspunkt i Region Dalarnas uppdrag.

Det här är ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete med en parallellitet i avveckling av befintliga strukturer, roller och arbetssätt för digitala resurser och digitalisering.

Rapporten beskriver kunskapsutvecklingen som föregått vidareutvecklingen av pm3 till en IT-governancemodell för vidmakthållande och vidareutveckling. I rapporten beskrivs således hur man kan åstadkomma en samlad ledning och styrning för en organisations samlade mängd förvaltningsobjekt. Resultaten i rapporten baseras på fallstudier, prövningar av delresultat med tillhörande teoretisk matchning. 

The past fifteen years have been marked by framework driven standardization of governance of digitalization in public organizations. The concept maintenance objects (förvaltningsobjekt) has its theoretical roots in the four-layer architecture but takes as its starting point the current business conducted in an organization. Organization of digitalization using maintenance objects thus inevitably leads to a focus on the prevailing motley digital landscape and counteracts strategy driven by vision. At the Swedish Prison and Probation Service we therefore decided to put to the test the concept of business capability, but soon discovered a conceptual ambiguity. We describe our work toward creating conceptual clarity by using an actual case from Swedish Prison and Probation Service. This is a work in progress.

The presentation will be in Swedish, however, for those of you who do not speak Swedish there will be an English-using video playlist made available during the lecture.

Digitaliseringsstrategin tar utgångspunkt i att digitalisering är ett sätt att lösa behovet av att öka kapaciteten i Svensk Kriminalvård. Digitalisering av kriminalvård är också ett sätt att uppfylla samhällskontraktet, genom att möjliggöra delning av data i rättskedjan och med andra aktörer i samhället.

Kriminalvårdens huvuduppgift i samhället är att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet, genomföra personutredningar samt genomföra transporter för frihetsberövade genom hela rättskedjan. Verksamheten ska bedrivas på ett human och effektivt sätt med målet att återfall i brott. Strategin omfattar effektivisering och kvalitetshöjning av huvuduppgiften, något som kräver att Kriminalvården stärker förmågan för digital innovation. 

Genom verksamhetsbesök, dokumentstudier (policydokument på nationellnivå och styrande dokument inom Kriminalvården) och vetenskaplig litteratur har fem mål fastställts för Kriminalvårdens digitalisering;

• Digitala resurser möjliggör kriminalvård på distans
• Digitala resurser effektiviserar och förbättrar kriminalvård
• Digitala resurser ha ett balanserat skydd mellan hot och risk
• Klienter rustas för ett liv i frihet i ett digitaliserat samhälle
• Information blir till kunskap och ökad kvalitet med hjälp av digitala resurser

Löpande under hela processen utsattes strategin för granskning av experter inom Kriminalvården, och samtal om digitalisering genomfördes med samtliga avdelningar. 

Klientens väg genom Kriminalvården beskrivs och därefter beskrivs scenarios, med inspiration från verksamhetsbesök och liknande verksamhet utanför Kriminalvården, om hur den fiktiva klienten Charlie "kom bättre ut" med hjälp av en mer digitaliserad kriminalvård. 

Detta papper presenterar en empirisk studie om systemförvaltning som genomförts under våren 1993. Studien ingår i projektet Modern Systemförvaltning som bedrivs vid Högskolan i Östersund. Syftet med projektet är kunskapsutveckling om systemförvaltning. Bakgrunden är är det praktiskabehovet inom området, samt att Jämtlands län har utvecklats till en intressant region för systemförvaltning. Pappet utgör  ett sammandrag av studien, som presenteras i sin helhet i rapporten "Praktiskt taget - Systemförvaltning". 

I föredraget problematiseras förvaltningsobjekt, relationen mellan dessa och dess styrning. 

Abstract: Förvaltning har beskrivits som ett resursslukande råtthål, enligt forskaren Ned Chapin. Mycket har hänt sedan dess. Alltfler intresserar sig för att skapa styrbarhet i förvaltningen genom att förvalta objekt, innehållande både verksamhet och lT. Men hur identifierar man sina förvaltningsobjekt? Hur hanteras objekt som berör hela verksamheten, och vem ska prioritera mellan olika objekt? Vi beskriver hur du optimerar tårtbitarna så att du får en riktigt smakfull tårta.

Rapporten behandlar en kunskapsprojektering inför kommande licentiatarbete. 

Systemförvaltning har vunnit ökad uppmärksamhet under se­nare år, och den främsta anledningen till detta är förmodligen att ingen organisation längre kan blunda för de betydande och eventuellt växande resurser som denna verksamhet tar i anspråk. En annan trolig orsak är att det samlade värdet av de befintliga systemen ökar och det blir naturligt att man under­söker hur systemen skall hanteras för att svara upp till verk­samhetens mål. Trots det ökande intresset saknas fortfarande den mångfald som kännetecknar tex systemutvecklingsområ­det. I pappret görs en genomgång av befintlig forskning och förslag på framtida forskning ges. 

pm3 - version 1.0 

pm3 är en kommersialisering av kunskapsbidragen i Doktorsavhandlingen Styrbar Systemförvaltning. Det är en kommersiell produkt som ägs av På i Stockholm AB. 

Denna första version var en designad box i kartong som innehöll spiralbundna häften med modellbeskrivning och metoder enligt följande:

• Modellbeskrivning pm3
• Metoder pm3
  • Idésäljmetod 
  • Mätmetod 
  • Etableringsmetod 
  • Förvaltarens verktygslåda

Den förta versionen riktade sig mot enskilda förvaltningsobjekt. 

pm3 - version 2.0 

pm3 är en kommersialisering med bas i kunskapsbidragen i Doktorsavhandlingen Styrbar Systemförvaltning. Det är en kommersiell produkt som ägs av På i Stockholm AB. I denna version 2.0 uppgraderas modellen till att omfatta en organisations samlade mängd förvaltningsobjekt, en sk. förvaltningsobjektarkitektur (FOA). 

pm3-version 2.0 levererades på CD-skiva som innehöll

• Modellbeskrivning pm3
• Metoder pm3
  • Idésäljmetod 
  • Mätmetod 
  • Etableringsmetod 
  • Förvaltarens verktygslåda
  • Design av förvaltningsobjekt

I denna rapport sammanfattas pm3 evolutionen genom en retroperspektiv analys, med nedslag i avgörande kunskapsbidrag. pm3 evolutionen har skett i gränslandet mellan akademi och praktik och pågått i drygt 20 år. Det är också något av ett personligt bokslut eftersom jag nu har lämnat förvaltningsstyrningsarenan och arbetar med innovation. Tiden delas i fyra perioder och för var av och en av dessa diskuteras fyra frågeställningar;- Vilka frågeställningar/händelser var aktuella under perioden? - Vad var problematiskt i praktiken? - Vilken kunskapsutveckling genomfördes avseende pm3? - Vilka avtryck fick kunskapsutvecklingen i pm3? Rapporten vänder sig till praktiker, studenter och forskare som vill förstå hur pm3 har utvecklats och varför.

Praktikforskarna 2021 #VPF0 – Videomanus 

Hej och välkommen till Praktikforskarna. Vi är en är en tvärvetenskaplig tankesmedja utgående från Linköpings Universitet och fokuserar på digitalisering i offentliga organisationer. Vi tycker att digitaliseringsbeslut bör baseras på kunskap, erfarenhet och omdöme. Vårt syfte är därför att stärka chefer i offentlig sektor genom att skapa och sprida kunskap om digitalisering.

Vi tar utgångspunkt i den skandinaviska skolan om systemutveckling och praktikteori. Yggdrasil, världsträdet i nordisk mytologi, fick därför stå förebild. Trädets rötter symboliserar forskar communities som sträcker sig runt jorden. Från trädets rötter växer en stam med en spiral som symboliserar erfarenhet, baserad på kunskap och regelbunden reflektion. Från trädets grenar växer frukter som symboliserar kunskapsprodukter, som är avsedda att skapa värde för oss som invånare och därmed samhället. Ett stort tack till Hans von Corswant som hjälpte oss med praktikforskarträdet!

Jag heter Malin Nordström och är initiativtagare till Praktikforskarna. Tillsammans med mig består Praktikforskarna av ett antal forskare och reflekterande praktiker med lång erfarenhet av offentlig sektor och digitalisering. Vi delar alla synen att kunskap bör lägga grunden för handling och vi ser att den ramverksoptimism för IT-styrning som genomsyrar det offentliga idag har blivit problematisk. Därför kommer Praktikforskarna på YouTube vara en kunskapskanal där vi publicerar videor som handlar om hur man lyckas med digitalisering inom ramen för organisationens ordinarie ledning och styrning. 

7 av oss är gränsgångare vilket innebär att vi kombinerar forskning och undervisning med arbete i praktiken  

Ewa Braf, Adj.lektor LiU och Tullverket 

Johan Permert, professor KI och egenföretagare 

Marie-Louise Eriksson, Fil.dr.  och egenföretagare 

Linda Frygell, doktorand LiU och Zaplox AB 

Jonatan Permert, analytiker Kriminalvården  och

Markus Castegren, MD Uppsala Universitet och överläkare.

4 av oss är forskare och studenter med primär bas i akademin med ett hängivet praktikintresse 

Jenny Lagsten, lektor Örebro Universitet  

Göran Goldkuhl, professor Linköpings Universitet 

Truls Löfstedt, doktorand Linköpings Universitet och

Klara Nordström, student Örebro Universitet och praktikforskarassistent.

Våra 9 reflekterande praktiker är 

Johanna Nilsson, expert portföljstyd digitalisering Region Dalarna  

Magnus Lundeberg, expert portföljstyd digitalisering Kriminalvården  

Marie Christine Taylor, chefs- och organisationsutvecklare Kriminalvården 

Rolf Lundgren, chefsutvecklare Trafikverket 

Leif Nyman, ledarutvecklare Indea AB 

Therese Bulow, organisationsutvecklare QCM AB 

Isabelle Isaksson, portföljansvarig CSN 

och Per Steiner, verksamhetsutvecklare och ledare för innovationsteamet vid CSN. 

Var och en av oss har etablerade nätverk som sträcker sig över ämnes- och professionsgränser som vi samverkar med för att säkerställa såväl noggrannhet som relevans. 

Vi vet att chefer idag upplever att digitalisering är svårt och att de beslut som måste fattas upplevs både komplicerade och komplexa. Dessutom ändras ständigt språkbruket, så att det är svårt att förstå. Därför är vår princip att förenkla genom att göra korta informativa videor som belyser viktiga aspekter av digitaliseringsarbete. Videornas innehåll är alltid baserade på vetenskaplig forskning och varje video genomgår ett peer-reviewförfarande före publicering. Videorna är gjorda i samverkan mellan pragmatiska forskare och reflekterande praktiker vilket gör att videorna har en direkt relevans för arbetslivet. 

Just nu finns det två sorters videor här på Praktikforskarna. Gröna videor förklarar en modell, ett fenomen eller ett centralt begrepp, medan grå videor är berättelser som syftar till reflektion och lärande. Alla videor är fristående så du kan se dem var för sig men vi har också skapat spellistor så att du kan se videor som har en koppling till varandra. Om du är ny här på Praktikforskarna kan jag rekommendera att du börjar titta på vår spellista om kommunikation, digitaliseringens ABC! Nya videor publiceras löpande och snart kommer videor om portföljstyrd digitalisering, praktikforskning och styrning och ledning av offentlig sektor och mycket, mycket mer. 

Om du också tycker att digitaliseringsbeslut ska baseras på kunskap, erfarenhet och omdöme så tycker jag att du ska prenumerera på vår kanal! Då hjälper du oss växa och vi kan fortsätta hjälpa dig att lyckas med digitalisering. Välkommen till Praktikforskarna! 

Den främsta anledningen till det ökade intresset för systemförvaltning under senare år, är förmodligen att ingen organisation längre kan blunda för de växande resurser som systemförvaltningen tar i anspråk. En annan trolig orsak är att det samlade värdet av de befintliga systemen ökar. Det blir därför naturligt att undersöka hur systemen skall hanteras för att svara upp mot verksamhetens mål. Trots det ökade intresset för systemförvaltning, saknas fortfarande den mångfald av metoder, tekniker och verktyg som kännetecknar t ex systemutveckling.

Inom forskningsvärden har intresset för systemförvaltning förefallit svagt, och de flesta initiativ till metodutveckling har främst kommit från praktikfältet. [Nordström, 1992a]

Denna rapport presenterar en empirisk studie om systemförvaltning. Studien ingår som en del i projektet "Modern Systemförvaltning", vilket bedrivs vid Högskolan i Östersund. Målsättningen för projektet är att åstadkomma en kunskapsuppbyggnad inom området systemförvaltning, samt att utveckla och förmedla metoder och hjälpmedel till praktikfältet. Bakgrunden till projektet är dels det uttalade kunskapsbehovet inom området, dels att Jämtlands län har utvecklats till en intressant region för systemförvaltning. [Nordström, 1992b]

Systemförvaltning kan delas in i två huvudinriktningar, hur befintliga system förvaltas och hur man utvecklar för att underlätta framtida förvaltning. Den här studien inriktar sig på hur man förvaltar redan befintliga system.

Tidigare studier, i syfte att kartlägga hur systemförvaltning bedrivs, har huvudsakligen haft en kvantitativ ansats [Brandt, 1992, Lientz och Swanson, 1980]. Studien som presenteras i den här rapporten har en kvalitativ ansats. Därför återfinns en relativt omfattande metodbeskrivning i kapitel två. För vidare studier om forskning inom området systemförvaltning, hänvisas till rapporten "Nuvarande och framtida forskning om systemförvaltning" [Nordström, 1992b].

Undersökningen, som planerades under hösten 1992 och genomfördes under våren 1993, presenteras i kapitel tre. I kapitel fyra utvecklas resultatet i en diskussion, och i kapitel fem återfinns slutligen slutsatserna från studien.

Många organisationer har grupperat sina lT-system i s.k. förvaltningsobjekt enligt principerna i Affärsmässig förvaltningsstyrning/pm3. l detta papper presenteras de senaste forskningsresultaten kring effektiva förvaltningsobjekt och dess relationer till varandra. Resultaten som presenteras utgör grundeni ett ramverk för en arkitektur för förvaltningsobjekt som är under utarbetande i forskningsprojektet Arkitekturell Systemförvaltning. Projektet bedrivs som ett samarbetsprojekt mellan Linköpings Universitet och På AB och finansieras av KK-stiftelsen samt Kunskapsinitiativet om Systemförvaltning.

Vården genomgår en transformation till följd av bl.a. grundläggande krav om jämlik och tillgänglig vård i kombination med en åldrande befolkning och ökad folkmängd. Medborgare, beslutfattare, profession och forskare är alla överens om att uppgiften är grannlaga och mycket angelägen. I den här boken lyfts innovation och digitalisering fram som medel för vårdens transformation. Innehållet i boken är baseras på följeforskning av Innovationslabbet för eHälsa, stationerat på Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset, i samarbete med Karolinska Institutet. Innovationslabbet för eHälsa möjliggjordes av en Vinnova finansierad testbädd för Vårdinformatik som startade hösten 2013 och avslutades hösten 2016.

I boken visar vi hur digital plattformsförmåga i kombination med organisatorisk innovationsförmåga är avgörande för att lyckas med digitalisering. Som läsare får du också följa 23 innovationsberättelser genom olika vårdgrenar och teknisk infrastruktur.Syftet med boken är att inspirera och bidra till kunskap om digital innovation. Boken vänder sig till dig som är intresserad av vårdens digitalisering.

Systemförvaltning utgör en tämligen omfattande verksamhet i många organisationer. Stora summor och mycket tid har investerats i att datorisera verksamheter. Inledningsvis var syftet ofta att rationalisera verksamheter och höja produktiviteten, men efterhand har syftet allt oftare varit att höja kvalitet i beslut och administration (Falk och Olve, 2000). Nyttan av IT-system kan dock inte värderas förrän i användning, dvs då IT-systemet befinner sig i en förvaltningssituation. I användning måste IT-systemen förändras i takt med den verksamhet som de stödjer (IEEE, 1998) - dvs förvaltas samtidigt som de skall stödja den löpande verksamheten. Systemförvaltningsverksamhet kan därför till sin karaktär vara något av en paradox eftersom det handlar om att säkerställa såväl stabilitet till pågående verksamhet som förändring till interna och externa förändringsarbeten (jfr Thompson, 1967)....

Många organisationer som anvander IT-system i sin verksamhet bedriver ocksa någon form av systemförvaltningsverksamhet. Någon eller några aktörer har till uppgift att kontinuerligt vidmakthålla och vidareutveckla organisationers verksamhet med hjälp av IT-system. Avhandlingen belyser hur detta arbete går till idag och hur det bör organiseras för att öka styrbarheten i systemförvaltningsverksamheter. Forskningsprocessen har haft en kvalitativ ansats med såväl induktiva som deduktiva inslag. Källstudier och intervjuer har genomförts for att kartlagga vilka aktiviteter som ingar i en systemförvaltningsverksamhet och hur den är organiserad. Dessutom har tre fallstudier genomförts med aktionsforskningsinslag i syfte att skapa effektiva förvaltningsobjekt som grund för organisering av systemförvaltningsverksamhet. Resultatet av arbetet är ett konceptuellt ramverk för att organisera systemförvaltningsverksamhet med hjalp av effektiva förvaltningsobjekt. Ramverket är uppbyggt kring fyra centrala begrepp; förvaltningsuppdrag, förvaltningsobjekt, förvaltningsorganisation och förvaltningsaktiviteter som alla ör relaterade till organiseringsbegreppet genom att de tre förstnämna utgör medel för att organisera systemförvaltningsverksamhet (aktiviteter). En delmängd av resultatet utgörs av en model för avgränsning och definition av förvaltningsobjekt. I avhandlingen ges ocksa förslag till referensdefinitioner på systemförvaltning och dess ingående aktiviteter; kunskapsstöd, ändringshantering, förvaltningsstyrning och daglig IT-drift och underhåll.

System maintenance is a rather large business in many organizations. Vast sums of money and vast amounts of time have been invested in computerizing businesses. Originally, the common purpose was to rationalize businesses and increase productivity, but with the passing of time, the purpose has more often become to increase the quality of decisions and administration (Falk and Olve, 2000). However, the value of IT-systems cannot be measured until they are in use, i.e. when the IT-system is in a maintenance situation. In use, the IT-systems must change at the same pace as the business they support (IEEE, 1998) - that is, be maintained at the same time as they support the current business. Thus, system maintenance can be something of a paradox. It must deliver stability to the ongoing business at the same time as it delivers change to support internal and external change processes (compare Thompson, 1967). Since there are other things than IT-systems that are maintained, for instance roads, buildings and stock portfolios, it is probably relevant to speak of objects in maintenance. In existing system maintenance theory (Pigoski, 1997; Kitchenham et al 1999; Kajko-Mattsson, 2001) the IT-system per se is considered the maintenance object. In the subject area of Informatics, it is customary to start with business analyses in development or change ofiTsystems (Andersen, 1994; Krutchen, 2002; Goldkuhl, 1993). This also goes for 01her change attempts such as Business Process Reengineering (Davenport, 1993) and in the Quality area (Bergman and KlefsjO, 1991; Axelsson and Bergman, 1999). In international system maintenance theory there is no such tradition, which may partly be explained by the development of system maintenance theory mainly having been conducted in the Software Engineering area. The business that the IT-systems support is implicit in the line of theory, Chapin too (2003, p 1) says, " ... maintenance is a main way of making intentional changes in how organizations work''. If it is the main way may be questioned, but it certainly is one of the ways….

In this paper we investigate whether it is fruitful to use an organization´s enterprise architecture (EA) when constructing an IT governance structure. Our results are based on a qualitative case study at a Swedish bank. The findings show that an EA and an IT governance structure can be two interacting instruments for successful IT governance. Construction of steering committees would form a good basis for measuring IT from a business perspective. Cross boarder steering committees are useful to avoid development of the same functionality in more than one IT system. We also identify some challenges in our study; when an IT system supports more than one workflow process it is difficult to decide in which IT governance area it should be placed. It is also important to emphasize that the complexity in reaching good IT governance structures should not be underestimated regardless of approach. This study also suggests three new concepts for IT governance construction; IT governance area, IT governance architecture and IT governance families. These concepts are defined and discussed in the paper.

Practice Research has evolved as a fruitful research paradigm in Information Systems (IS). In practice research case studies and other forms of intervention in local practices are central. Such studies require cooperation with practitioners. A researcher’s motives for conducting case studies are primarily to collect and analyze data for research purposes. A practice researcher also aims to develop scientific contributions of practical value. This article elaborates on the practitioners’ motives for participating in practice research using the case of a knowledge initiative (KI) concerning IS maintenance and evolution as an empirical example. KI has been arranged as a professional community in which practitioners (as KI members) and researchers have worked together to develop knowledge. By analyzing patterns of the KI members’ statements and engagements, we identify some tentative motives for practitioners to participate in practice research. The results show that their main motives are to influence research, increase their competence, being a part of a social community, and solve specific problems. With this in mind we are able to arrange for practice research cooperation that meets both researchers’ and practitioners’ motives. The article is concluded with key issues for organizing successful practice research collaboration

The purpose of this paper is to explore the characteristics of information systems (IS) maintenance within an IT and organizational setting. We discuss the characteristics of maintenance objects’ focus and content. Our results are based on qualitative case studies. In this paper a case study of a Swedish Bank is used to illustrate our discussion. Our findings show that maintenance objects can be defined by processes and/or functions or products and/or services within an organizational setting. This is done in order to increase a business perspective in maintenance management and to clarify roles of responsibility for organizational changes required from new IT capabilities. According to our findings maintenance objects can contain business solutions and IT solutions. This implies that business beneficial maintenance is supported by close cooperation between actors from the organizational setting and the IT organization. The result of the paper is a characterization of IS maintenance through definition of maintenance objects’ focus and content.

Vad tjänar vi på att införa en förvaltningsstyrningsmodell (FSM)? och hur mycket kan vi sänka IT-kostnaderna om vi inför en FSM? är två vanliga frågor som aktualiseras när organisationer står i begrepp att införa en FSM. Beslutsfattare kräver någon form av kostnads- och intäktsanalys för att fatta beslut om införande av en FSM. Detta är kanske inte så konstigt med tanke på ökade krav på nyttovärderingar som präglar IT-branschen. Svaret på den första frågan blir ofta i form av nyttotermer snarare än i monetära termer och kan sammanfattas i ökad styrbarhet. Svaret på fråga två blir ofta en motfråga, vet du hur mycket det kostar idag? På den frågan erhålls i princip alltid ett nekande svar. I denna studie har vi simulerat en nyttovärdering som sedan prövats mot en verklig nyttovärdering på en stor svensk myndighet. Resultatet visar att

Det är möjligt att nyttovärdera införandet av en FSM och få ett användbart resultat

• En FSM kan bidra till såväl intäktsökningar som kostnadsreduceringar
• En serie händelser måste inträffa för att få nytta av en FSM, det räcker inte att anskaffa en modell

• Första resultatet pekar på betydande nyttor ur ett ekonomiskt perspektiv - De nyttotal som är nödvändiga vid nyttovärdering av en FSM är intäkter/brutto-   nytta/börnytta, kostnader och vinst/nettonytta
• Nyttostrukturen är specifik för vald FSM, men kan användas i flera organisationer
• En första version av en generisk nyttostruktur för pm3 införande finns utarbetad
• Ett införande av en FSM bör ske som en samlad insats där nyttor värderas och    hemtagningsansvar definieras.

Den här rapporten innehåller den kunskapsbas som vi använder vid LiU/Informatik vid forskning, samverkan med praktiker och utbildning av studenter inom ämnet IT-governance.Vi är en nybildad forskargrupp som genom en samverkansstrategi bidrar med konceptuell utveckling, praktisk problemlösning samt vägledning i IT-governancefrågor.I rapporten använder vi holistisk konceptualisering som metod för att kartlägga IT-governancebegreppet. Agendan riktar sig till studenter, forskare och praktiker och ska fungera som en inkörsport i ämnet även för den nyinvigda. En grund för att samtala om en konceptuellt knepig företeelse. Vi avgränsar IT-governance till områden som Chief Information Officer funktion, arkitektur, portföljstyrning och IT-service Management. Dessa fenomen beskrivs, diskuteras i teori och praktik, samt att vi ger vägledning i fortsatt läsning. Portföljstyrning, modern IT och ambidextriös organisering pekas ut som centrala forskningsfrågor.Dokumentet är levande i den mening att det uppdateras årligen med förtydliganden, trender, och färska exempel från praktik och forskning. Det är också att betrakta som en inbjudan till forskning och utbildning genom samhandling.

Tankesmedjan Praktikforskarna - en Trilogi om oss        Kunskapskanal #VPF7Vi har något att berätta #VPF8Vi är Praktikforskarna #VPF10Kunskapskanal #VPF7 - Videomanus 

Hej! Är du också lite trött på digitaliseringens alla tyckonomer? Alltså de som inte vilar på stadigare grund än sin egen åsikt? Eller på de forskare som inte gör sin kunskap begriplig för dig som behöver den?  Då har du kommit rätt. Nämligen till Tankesmedjan Praktikforskarnas kunskapskanal. Här hittar du kunskap om digitalisering som är grundad i forskning och praktisk erfarenhet, och som presenteras på ett begripligt sätt. Vi är en tvärvetenskaplig tankesmedja vars medlemmar är reflekterande individer med ett intresse för digitalisering. Vi är forskare, praktiker och studenter som har det gemensamt att vi är nyfikna, men också modiga eftersom vi tycker om samtal som utmanar vår egen kunskap och erfarenhet. Vi har olika professioner och arbetar i olika organisationer. Akademin, offentlig sektor och privat näringsliv, men i Tankesmedjan bidrar alla utifrån sin egen kunskapsbas.  Tillsammans besitter vi en djup kunskap och erfarenhet av digitalisering, men också av ledning och styrning av offentliga organisationer. Praktikforskarna är ett sätt att organisera för livslångt lärande, men också ett sätt att minska gapet mellan forskare och praktiker. Ett gap som vi tycker har blivit på tok för stort. Vårt syfte är att skapa och sprida kunskap om digitalisering.  Det akademiska initiativet har sin bas på Linköpings Universitet som har en lång tradition av nätverkande. Det hela startade med att vi identifierade att digitaliseringsbeslut ofta fattas i parallella beslutsstrukturer, där den ordinarie beslutsstrukturen är satt ur spel. Praktikforskarna har alltså sin grund i ett problem som vi har identifierat i praktiken. Vi tycker att digitaliseringsbeslut bör baseras på kunskap, erfarenhet och omdöme. Beslutsfattandet ska vara integrerat i den ordinarie beslutsstrukturen.  Vi bejakar komplexitet genom att anta en holistisk grundsyn. Det innebär att vi sätter den offentliga organisationen i ett sammanhang av samhället och därmed invånare och andra organisationer. För digitaliseringsbeslut måste ofta fattas i samverkan, för att möta den förväntan som vi som invånare har, på ett hållbart samhälle. Vi använder både klassiska och moderna teorier, men tycker att det viktigaste är att förstå hur de tar sig uttryck i dagens samhälle. Vi ser det som en viktig uppgift att fortsätta utveckla kunskap med bas i den skandinaviska skolan om systemutveckling, vilket innebär att det är kärnverksamheten som ska vara i fokus. Vi blev stärkta när Regeringens datastrategi uttrycker samma sak för att främja digital innovation. Från den skandinaviska skolan har vi fått begrepp som verksamhet, förvaltningsobjekt och det senaste tillskottet är digital resurs. Vår grundsyn på kunskap är att den får sitt värde i praktisk handling. Därför kallar vi oss praktikforskarna. Vi rör oss därmed tillsammans i spänningsfälten mellan noggrannhet och relevans, närhet och distans, men också över ämnes- professions- och generationsgränser för att förstå det högspecialiserade samhälle som vi är en del av. I Videon; Vi har något att berätta..., fördjupar vi videoformatet. Där finns också en inbjudan till publicering i kunskapskanalen om du har något att berätta. I videon “Vi är praktikforskarna!” presenterar vi oss och berättar varför vi har valt att vara med i Tankesmedjan. Jag som har skrivit manus och berättar heter Malin Nordström och är initiativtagare till tankesmedjan och lektor på Linköpings Universitet. Manuset är baserat på en workshop som vi genomförde i januari 2022. Jag önskar dig varmt välkommen till Praktikforskarnas kunskapskanal!

Vi har något att berätta #VPF8 – Videomanus

Vi har valt YouTube som kanal av den enkla anledningen att numera är det här man letar om man undrar något. Den yngre generationen talar till och med i termer av YouTube University. Alltså blev det viktigt att finnas just här.  För det krävs att man kan sortera vad som är fakta, marknadsföring eller orimliga påståenden om möjliga värden. Det fick vi själva erfara när vi skulle skriva en artikel om IT-service Management. Vi lyckades inte hitta någon video som var utan faktafel, trots flera timmars letande. Då hade vi tagit oss igenom 4 versioner av ITIL och drygt 50 vetenskapliga artiklar, vilket gjorde det möjligt bedöma videornas innehåll. Vi vill göra det lite enklare för dig. Berättandet går som en röd tråd igenom allt vi gör i Praktikforskarna. Berättandet ger oss möjlighet att förklara befintlig kunskap, belysa problem och illustrera händelser. Vi ger kunskap, problem och händelser liv genom att sätta sammanhang och spegla olika individers och gruppers mål och värden. Våra berättelser ligger till grund för att skapa videomanus. Ett videomanus kräver kraftig förenkling, och för att lyckas med det, måste man besitta djup kunskap. Vi kompletterar våra manus med bilder för att tala till flera sinnen. Vi kallar vår metod för Praktikforskarnas berättarkonst. Innehållet i våra videor är alltid baserat på vetenskapligt grundad kunskap och praktisk erfarenhet. Detta gör att videorna har en direkt relevans för arbetslivet. Varje video granskas av experter före publicering. Vi använder oss av fyra kategorier av videor, som vi har färgkodat för att göra det enklare för dig att navigera

Vita, som du tittar på just nu handlar om Tankesmedjan, Gröna förklarar ett begrepp, en modell eller en teori och grå videor är faktiska händelser som belyser ett problem, en problemlösning eller en metod. Blå videor är mer dynamiska till sin karaktär; det kan vara en föreläsning, en konferenspresentation eller en instruktion. Blå videor är lite som ballonger, de kan lyfta och utvecklas till gröna eller grå, eller helt enkelt spricka! Alla videor kan användas fristående, men vi skapar också spellistor i takt med att kanalen utvecklas. Du kommer upptäcka att vår berättarkonst utvecklas. För det man tränar på, det blir man bra på!  För att få ut det mesta av kunskapskanalen vill vi göra dig uppmärksam på att beskrivningstexten är viktig. Där hittar du bland annat en kort sammanfattning av videon, några utvalda referenser för vidare läsning och namnen på produktionsteamet och expertgranskare. Digitalisering berör oss alla och det är vår övertygelse att alla organisationer behöver avsätta tid för reflekterande samtal; för att förstå det större sammanhanget, det ständigt förändrade språkbruket och på vilket sätt digitalisering berör den egna organisationen. Här på kunskapskanalen har du som forskare en viktig uppgift; nämligen att göra din kunskap begriplig och tillgängliggjord så att den kan användas i samhällsutvecklingen. Då bidrar även du, till att minska effekterna av tyckonomin. Det är praktikforskarnas redaktion som har skrivit manus till den här videon. Vi heter Malin Nordström, Magnus Lundeberg, Johanna Nilsson och Klara Nordström, och det är jag, Malin som berättar. I videons beskrivningstext hittar du hur du kan komma i kontakt med oss om du har något att berätta. Tveka inte inför formatet, vi hjälper dig att komma igång!

Vi är praktikforskarna #VPF10 - Videomanus

Hej och välkommen till den tredje och avslutande videon i trilogin om Praktikforskarna. I de två föregående videorna har du fått se vad vi gör här på Youtube. Har du inte sett dem än rekommenderar jag dig att kika på dom och sen komma tillbaka till den här videon. För i den här videon kommer du att få lära känna oss genom att ta del av våra individuella drivkrafter och motiv till medlemskapet i tankesmedjan. Men du kommer också få veta vad vi primärt bidrar med, för många av oss har faktiskt flera strängar på sin lyra. Det här är tankesmedjans initiativtagare, Malin Nordström. Tillsammans med sin forskarkollega, Ulf Melin, kläcktes idén om formatet Tankesmedja. Det här skedde i samband med att dom utvärderade kunskapsinitiativet om systemförvaltning 2017, som också det var ett initiativ i praktikforskaranda. När idén om en tankesmedja väl sattes i rullning hösten 2020 skapades redaktionen, som är tankesmedjans nav. Benämningen har sitt ursprung i valet av video som format för rapportering. Och förutom Malin Nordström består redaktionen av Magnus Lundeberg och Klara Nordström. Det som driver denna gruppkonstellation är allt från framtidstro och nyfikenhet, till viljan att bidra till samhällets digitalisering genom samorganisering av forskare och praktiker. När grunden sen var lagd, var det fler som ville vara med. Här har vi Göran Goldkuhl, Johan Permert, Rolf Lundgren, Isabelle Isaksson, Linda Frygell och Leif Nyman. Att utforska det tvärvetenskapliga gränslandet och att få bidra till samskapande kunskapsutveckling är deras huvudsakliga motiv för att vara med i praktikforskarna. Mötet mellan praktik och forskning kan ske genom samverkan, och det är något som nästa grupp intresserar sig för. Johanna Nilsson, Truls Löfstedt, Åsa Hedin Karlsson, Inger Sohlberg, Malin Granath och Malin Eklund ser att mötet mellan individer med olika professionsbakgrunder kan öka den delade förståelsen genom att generera värdefulla professionsmöten som de sen kan använda i sina grunduppdrag. Genom samtal kan en gemensam förståelse uppstå vilket är en viktig förutsättning för att fylla kunskapsluckor i såväl forskningen som praktiken. Och det är just möjligheterna för gränsöverskridande kunskapsutveckling som förenar dessa medlemmar; Hugo Pettersson, Markus Castegren, Jakob Algulin och Ewa Braf och Jenny Lagsten. Med nyfikenhet, reflektion och framåtsträvan skapas goda möjligheter för värdeskapande. Och just värdeskapande är ett centralt begrepp i samband med innovation. För att uppnå värde krävs nämligen samskapande mellan akademin, offentlig sektor och privat näringsliv i dagens högspecialiserade samhälle. Med den insikten drivs Ingela Arvidsson, John Lagström, Marie-Christine Taylor, Lisa Erwing och Per Steiner. I Praktikforskarna söker de därför inspiration för att fortsätta utveckla sitt kunnande om innovation. Jakten på inspiration och fortsatt lärande är något som våra studenter också kan skriva under på. Felicia Barkrot och Sara Mohmoud skriver sina mastersuppsatser, medan Matilda Axelsson, Moa Byström och Erik Edvardsson gör sin praktik i gränsgångarland. De pluggar alla IT och management och det gemensamma motivet för studenternas medverkan är möjligheten att bredda perspektivet på sina studier redan innan det stundande arbetslivet. Du har nu sett en presentation av våra individuella motiv att delta i Praktikforskarna. Nu sammanfattar vi:  Tillsammans är vi alltså 9 forskare som finns på 4 olika universitet. 4 av oss har dessutom gränsgångarskap med anställning i en annan organisation än akademin. Vi låter följande citat från forskarna tala:  "Jag är med i praktikforskarna för att samtala om och bättre förstå praktiska problem som forskningen kanske kan hjälpa till med att nysta upp och lösa" Vi är 16 praktiker från 14 offentliga organisationer och 2 från privat näringsliv. Vi låter följande citat tala för dem: "Jag hoppas att vi tillsammans ska reflektera och utveckla verksamhetsnära kunskap som jag kan använda i mitt dagliga arbete. "Vi låter följande citat, från våra 7 studenter från två olika universitet, tala: "...jag vill komplettera min teoretiska kunskap med erfarenheter från praktiken och förbereda mig inför ett kommande arbetsliv." Gemensamt för oss alla är en stark drivkraft att minska gapet mellan forskare och praktiker för att på olika sätt bidra i samhällets digitalisering. Vi som har skrivit manus till den här videon heter Moa Byström, Matilda Axelsson och Klara Nordström, och det är jag, Klara, som berättar. Manuset är baserat på en presentationsvideo från varje medlem. I beskrivningstexten hittar du mer information om var och en av oss. Alla berörs vi av samhällets digitalisering, men hur många vet egentligen vad det är? Om du, liksom vi är nyfiken, så rekommenderar jag att du tittar på vår video där vi förklarar vad digitalisering är! 

Systemförvaltningsverksamhet bedrivs i organisationer som använder IT-system och tar ofta betydande resurser i anspråk. För att styra denna verksamhet används lämpligen någon modell för styrning (Nordström, 2005). I denna rapport har vi jämfört modellen Affärsmässig Förvaltningsstyrning (Nordström och Welander, 2002) och ramverket Information Technology Infrastructure Library (Berkhout m.fl, 2001; Bartlett m fl 2001). Bakgrunden är att Affärsmässig Förvaltningsstyrning (AMFS) används sedan en tid tillbaka inom många organisationer för att organisera systemförvaltningsverksamhet, samtidigt som många organisationer beslutat att införa ramverket Information Technology Infrastructure Library (ITIL) för att styra IT-Verksamhet.

Behovet av denna jämförelse väcktes i samband med att TeliaSonera moderniserat sin systemförvaltningsmodell till en ny version benämnd tsm³. tsm³ baseras på Affärsmässig Förvaltningsstyrning (Nordström och Welander, 2002) samt de forskningsresultat som presenteras i doktorsavhandlingen Styrbar Systemförvaltning - att organisera förvaltningsverksamhet med hjälp av effektiva förvaltningsobjekt (Nordström, 2005). Inom TeliaSonera införs även ITIL för att styra IT-verksamhet vilket fick till följd att vid moderniseringen av modellen jämfördes tsm³ med ITIL för att identifiera likheter och skillnader. Resultatet av studien presenterades på Dataföreningskonferensen Förvaltning 2005 (Dataföreningen, 2005) och rönte där stort intresse. Denna rapport grundar sig på den jämförelsen, men är utvecklad till att omfatta grundmodellen AMFS. Vi upptäckte nämligen att denna frågeställning var intressant för flera organisationer som är i samma situation som TeliaSonera. Vi har valt att skriva denna rapport för att de som är intresserade av jämförelsen skall la ta del av våra resultat.

Syftet med denna rapport är att analysera hur ramverken AMFS och ITIL förhåller sig till varandra. Frågan vi vill besvara är:

Är· AMFS och ITIL och betrakta som komplementärer eller konkurrenter i strävan att styra systemförvaltningsverksamhet?

De analysparametrar som används är förvaltningsverksamhet, förvaltningsobjekt, roller och beslutsföra (inkl styrformer).

System maintenance is conducted in organizations that use IT systems and it often consumes considerable resources. To manage this business, it is convenient to use a management model (Nordstrom, 2005). In this report, we have compared the model Business Oriented Maintenance Management, Affärsmassig Förvaltningsstyrning (Nordstrom and Welander, 2002) and the framework Information Technology Infrastructure Library (Berkhout et al, 2001; Bartlett et al, 2001). The background for this is that Affärsmässig Förvaltningsstyrning (AMPS) has been used to organize system maintenance in many organizations for some time now (the latest version of the model is called pm3, Pa Maintenance Management Model, and thus we will refer to it as AMFS/pm3 in this paper). At the same time many organizations have decided to implement the framework Information Technology Infrastructure Library (ITIL) to manage IT activities.

The need for this comparison arose when TeliaSonera modernized their system maintenance management model to a new version called tsm3. tsm3 is based on Affärsmassig Förvaltningsstyrning (Nordstrom and Welander, 2002) and the research results that have been presented in the doctoral dissertation/thesis Manageable System Maintenance, Styrbar Systemförvaltning - att organisera förvaltningsverksamhet med hjälp av effektiva förvaltningsobjekt (Nordström, 2005). In TeliaSonera, ITIL was also introduced to manage IT activities, which resulted in a comparison between tsm3 and ITIL for the purpose of identifying similarities and differences. The result of the study was presented at the Dataföreningen conference Förvaltning 2005 (Dataföreningen, 2005) and met with great interest. This paper is based on that comparison, but is further developed to cover the reference model AMFS/pm3. The reason for this is that we discovered that the question at issue was interesting for several organizations in TeliaSoneras situation. We have chosen to write this report so that those interested in the comparison can get access to our results.

The purpose of this paper is to analyze how the frameworks AMFS/pm3 and ITIL are related to each other. The question we want to answer is Can AMFS/pm3 and ITIL be regarded as complementary or competitors in the aim to manage system maintenance?

The analysis parameters that are used are maintenance activities, maintenance objects, roles and decision-making groups (including control mechanisms).

In this paper we investigate appropriate cross-border collaboration areas, by introducing the concept eHealth governance area (eHgov area). Our basic principles lie in the perspective of information infrastructures and IT governance, and investigate areas of collaboration in health care. The empirical data originates from a study in Swedish health care. Our conclusion from this study implies that the basis in workflow processes is the key issue to reach appropriate cross-border collaboration in health care. In the paper we identify 9 areas for collaboration; laboratory test diagnosis, dental care, perioperative care, pregnancy and obstetric care, emergency medical care, imaging and functional diagnosis, prescription, patient administration, and medical records.

Rapporten innehåller en konceptualisering av begreppet kliniska beslutsstöd. Fem centrala frågor diskuteras och besvaras; vilket är ursprunget för kliniska beslutsstöd?, vad är kliniska beslutsstöd?, var existerar kliniska beslutsstöd?, vilken funktion/syfte har kliniska beslutsstöd?, vad är kontexten för kliniska beslutsstöd?, hur pratar vi om kliniska beslutsstöd?. Resultatet används som avstam för vidare forskning kring IT-governance för kliniska beslutsstöd. 

Vården befinner sig i en dynamisk transformeringsfas där ökad patientinvolvering, värdebaserad vård och personaliserad vård snabbt växer i betydelse. Detta kräver en förbättrad informationsbehandling i klinisk verksamhet, kvalitetsarbete, management samt för innovation och klinisk forskning. Rapporten visar att samma information idag hanteras i flera separata strukturer, vilket i framtiden skall kunna undvikas om vi, genom god organisering, kan skapa ändamålsenliga informationssystem för klinisk verksamhet.

Vi delar problembilden med utredningen ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”, men medan den utredningen fokuserar på statens roll som samordnare och normerare, fokusera vi på vårdgivarnas roll och vad dessa kan göra för att förbättra strukturer och processer mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet.

Rapporten genomsyras av perspektivet informatik (informationssystem). Detta område har fått ökad uppmärksamhet i och med behovet av ökad semantisk interoperabilitet, då patienter vårdas i kedjor och nätverk av många vårdgivare, och det förväntas att informationen följer patienten. Den här rapporten handlar dock inte om semantisk interoperabilitet eller teknik/arkitektur, utan om hur vårdgivarna kan och bör organisera fram adekvata informationssystem. Samtidigt som man säkrar stabilitet i de cirka 12 500 informationssystem som används i Sverige i vården idag. Vi etiketterar detta klinisk IT-governance, för att betona det kritiska i behovet av samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet, för att dessa mål ska uppnås. I rapporten påvisas en komplexitet som kan förefalla avskräckande, men som vi menar är en realitet som måste hanteras. Det finns tyvärr inga Silver Bullets för att lösa behovet av informationsförsörjning. Det handlar om enträgenhet, systematiskt och hårt arbete.

Rapporten bygger på tre studier där vi har undersökt; IT-governance hos vårdgivare i hela landet (L-ITG), hur det informatiska gapet kan överbryggas vid utveckling av kliniska beslutsstöd (BIG), samt behov av strukturer och arbetssätt för digital innovation i Innovationslabbet för eHälsa (Innovationslabbet) vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vi som har skrivit rapporten har alla mångårig erfarenhet som forskare, praktiker och lärare inom medicin och/eller informatik.

L-ITG visar att IT-governancefrågan har beaktats runt om i landet den senaste 10årsperioden. Befintliga informationssystem har kartlagts och 90 procent av landstingen har valt att införa en IT-governancemodell för att organisera samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet. Detta bör betraktas som en form av transformation, där den traditionella modellen med decentraliserat beslutsfattande kring informationssystem, är på väg att utvecklas till en modell för samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet. Med hjälp av modellen kan avvägningar göras mellan vårdgrenar, för att använda begränsade resurser på bästa sätt. Medan vissa landsting precis har börjat resan, är andra inne på 7-8 årscykeln, där införandet har övergått till regelrätt kvalitetsarbete. Vi ser dock att införandet av samverkansmodellen har brustit på en central punkt: Den delen av arbetet med informationssystem som ligger nära den kliniska verksamheten (användarstöd, utbildning, förbättringsarbete genom mallar/formulär, deltagande i upphandling osv.) har i många fall organiserats i IT-verksamheten istället för, som sig bör, i den kliniska verksamheten. Forskning och erfarenheter visar samstämmigt att en sådan organisering leder till lägre användaracceptans och lägre nytta av de investeringar som är gjorda i befintliga informationssystem. Användarmedverkan har en central betydelse för kvalitet och acceptans både vid utveckling och vid förvaltning av informationssystem. Detta i kombination med att det skett en intresseglidning från kliniker och forskare mot andra typer av informationssystem, t.ex. kvalitetsregister, gör att en samlad kraftansträngning krävs får att återerövra klinikernas engagemang för vårdgivarnas informationssystem. Dessa andra informationssystem innehåller ofta data som genomgått en valideringsprocess, ger en möjlighet att påverka systemen i kortare cykler samt förenar professionsgrenar över vårdgivargränser. Klinikerna och forskarnas engagemang krävs också för att utveckla och förvalta vårdgivarnas kliniska informationssystem. Vi föreslår därför ett antal konkreta åtgärder som bör genomföras för att öka det kliniska engagemanget, och därmed nyttan, av vårdgivarnas informationssystem. Dessa kan sammanfattas i följande fyra punkter;

1. Positionera klinisk informatik som ett kompetensområde och utbilda hälsoinformatiker (kan både ha klinisk och/eller informatikbakgrund).
2. Inrätta en CMIO-roll som får det yttersta ansvaret för klinisk informatik och som blir en ”speaking partner” till CIO avseende informatikfrågor.
3. Återför den verksamhetsnära förvaltningen till de kliniska verksamheterna. Klinikerna ska inte ”sugas ifrån” den kliniska verksamheten, för att arbeta med IT.
4. Använd ett språkbruk som är mer anpassat till klinisk verksamhet än traditionella IT-governancetermer.

Studien av Innovationslabbet, visar att det finns ett behov av att skapa innovationsarenor där kliniska professioner, forskare, innovationsaktörer och IT-professioner kan mötas och utveckla idéer. Innovationslabbet för eHälsa, präglades av ett ”själv-tryck”, där en stor mängd idéer strömmade in från olika delar av SLL. Innovationslabbets idé var från början att finnas som en virtuell resurs, mot bakgrund av att innovation uppstår i den kliniska verksamheten. Vår studie visar dock att en sådan fysisk arena har en funktion och måste ges legitimitet och organisatorisk struktur om det ska vara görligt att stimulera och ta tillvara medarbetarnas innovationsidéer. Behovet av systemutvecklingskompetens hos landstingen är en fråga som får anses belagd via studien av Innovationslabbet, men också via LITG där de flesta pekade på behovet av egen utvecklingsförmåga. Inte nödvändigtvis för att utveckla informationssystem från grunden, utan för att göra t.ex. prototyper som grund för kravställning vid upphandling. Sammanfattningsvis föreslår vi införandet av en dynamisk förmåga hos vårdgivarna bestående av tre agila (lättrörliga) IT-governancemekanismer:

1. Analytiska system för att uppfatta, filtrera, och kalibrera idéer, behov och möjligheter.
2. Organisatoriska strukturer och processer för att eskalera idéer, behov och möjligheter till utveckling i Trippel Helix konstellationer (klinisk verksamhet, akademi och industri).
3. Mekanismer för kontinuerlig sammansmältning av det nya med det befintliga genom kunskapshantering, överföringsarenor samt utbildning och systematiskt lärande.

I denna miljö kan den kliniska informatiken som kompetensområde initialt ges möjlighet att formas, växa och ta ett större ansvar för semantisk interoperabilitet på olika nivåer samt utveckla kliniska informationsmodeller och kliniska beslutsstöd. Våra tre studier pekar alla mot att kliniska beslutsstöd är det som klinikerna efterfrågar. Av de cirka 30 innovationsprojekt vi studerat, utgjorde de allra flesta någon typ av beslutsstöd som integrerar kunskap från olika källor för att förmedla kunskap, och på sikt även ge individuella rekommendationer.

I föreliggande rapport har vi sammanfattningsvis tre bidrag;

1. Principer för att hantera stabilitet (mode 1-förmåga) och dynamik (mode 2-förmåga)
   • a. En övergripande bimodal modell för att hantera stabilitet respektive förändring i två skilda strukturer.
   • b. Principer och åtgärder för stärkt mode 1 förmåga
   • c. Förslag till indelning och innehåll i mode 2 förmåga
2. Förslag till begrepp för området klinisk IT-governance som kan vara professionsöverskridande (kliniska professioner, forskare och IT-professioner)
3. Positionering av klinisk informatik som kompetensområde.

Vi pekar dessutom på att IT-governance är ett etablerat kunskapsområde, och det bör vara naturligt att detta kunskapsområde, påverkar fortsatt utveckling av ITgovernance i praktiken, på samma sätt som forskning inom medicin påverkar klinisk verksamhet.

Med dessa principer, åtgärder och förslag till gemensamt språkbruk är det vår förhoppning att gemensamma informationssystem kan användas för klinisk verksamhet, klinisk forskning, för innovation samt i managementsyfte.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare hos vårdgivare, som har ansvar över kliniska informationssystem, såväl ur kliniskt som IT-mässigt perspektiv.

Digitalisering och innovation är två metoder som ofta nämns i samband med utveckling av vården. Utmaningen är grannlaga inte minst eftersom det handlar om att styra mot ett rörligt mål som definieras av ett samhälle i förändring, men vården har också ett ständigt tillflöde av kunskap genom forskning och kvalitetsarbete. Även den explosionsartade användningen av teknik i samhället sätter förväntansnivåer hos såväl medborgare, patienter som vårdpersonal och forskare. I den här rapporten undersöker vi hur informatisk innovation (benämnd digitalisering) kan användas som instrument i vårdens förändringsarbete. Rapporten bygger på en studie av Innovationslabbet för eHälsa, som via en initial finansiering från Vinnova, etablerades på Karolinska Universitetssjukhuset 2013–2016. Arbetet i innovationslabbet har varit explorativt, i linje med beviljad ansökan, och genom följeforskning har vi studerat innovationsverksamheten genom 25 innovationsberättelser som författas av innovationslabbets medarbetare. Frågeställningarna har handlat förmågor i en digital plattform såväl som organisatorisk innovationsförmåga i form av strukturer, metoder och relationella mekanismer. Arbetet har genomsyrats av praktikforskning och varit indelat i tre faser: I. prövning och generering av frågeställningar II. Utforskande i teori och praktik III. Analys och rapportering. Vi betraktar denna rapport som en delrapportering av en pågående kunskapsutveckling om innovation inom vård och omsorg. Resultatet från studien visar att digital plattformsförmåga och organisatorisk innovationsförmåga måste integreras för att uppnå klinisk digitaliseringsförmåga. Om detta skall vara möjligt måste det förhärskande produktperspektivet överges till förmån från ett mer verksamhetsorienterat perspektiv, där vårdgivare har möjlighet att utveckla verksamheten baserat på behov hos patienter och vårdpersonal snarare än att fokusera på implementation av nya tekniska produkter. Våra studier och erfarenheter visar att, visst behövs nya digitala plattformar för att möta framtidens utmaningar, men det är minst lika viktigt att skapa en organisatorisk innovationsförmåga som kan hantera förändring i klinisk verksamhet när nya digitala verktyg ska utvecklas och implementeras. Utforskandet av en digital plattformsförmåga som kan stödja detta dynamiska arbetssätt visar att en plattform bör ha förmåga till processorkestrering, semantikkonvertering, MT/IT-integration samt förmågan att suga ut data från olika källsystem i syfte att skapa kliniska beslutsstöd. När det gäller strukturer för innovation argumenterar vi för innovationsarenor där legitimitet är ett centralt begrepp. Om innovation ska användas som metod i vårdens förändringsarbete, måste innovation göras legitimt. Vårt förslag att göra övergången från innovationsarenor till förvaltningsstyrning är att tillämpa genererade principer för innovationsförvaltning. Gemensamt för både innovationsarenor och innovationsförvaltning är en professionsstyrning där aktiva kliniker och systemutvecklare interagerar, i syfte att nyskapa. Vi vill även lyfta fram Triple Helix som samarbetsform, men betona vikten av ett gemensamt mål för att undvika konflikter i mål och värden.

4 (32) När det gäller innovationsmetoder vill vi särskilt lyfta fram alternativa metoder som innovationsupphandling, proof of concepts, nätverkande, matchning och crowdsourcing. Digitala innovationer är flerdimensionella och ett kunskapsbidrag från studien är metoden för innovationsrymd, som på ett enkelt, men ändå kraftfullt sätt kan ”spänna upp” det flerdimensionella i digitala innovationer med fokus på värde. Vi lyfter också fram de relationella mekanismer vi sett är nödvändiga för att skapa innovation. Det är lätt att tekniken hamnar i fokus i digitaliseringssammanhang, men vi vill betona att det faktiskt är människor som agerar på innovationsarenor. Med en ömsesidig respekt för profession och uppdrag, inte minst genom att fokusera ett gemensamt mål, visar vår studie att det är möjligt att bedriva innovation i gränslandet vårdteknik, befintligt-nytt och kund-leverantör.

I den här rapporten beskrivs resultatet av utredningen om en sammanhållen IT-organisation för ökad kvalitet och effektivitet. Uppdraget har varit att, med digitaliseringsstrategin som målbild, analysera, identifiera och föreslå åtgärder för att skapa en sammanhållen IT-organisation för ökad kvalitet och effektivitet.  Uppdraget har föregåtts av en föredragning av en inriktnings PM i början av maj 2021. Av denna PM framgår att avgörande beslut om ansvarsfördelning avseende Kriminalvårdens digitala landskap fattades redan vid omorganisationen 2015 och sedan har preciserats i olika omgångar. Problemet är att de fortfarande till centrala delar saknar följsamhet. För samordning mellan avdelningar används förvaltningsobjekt och projekt som indelningsgrund för organisering, vilket får till konsekvens att utrymmet för utveckling och innovation blir mycket begränsat. Fokus blir istället förfining och förbättring av det befintliga digitala landskapet.

Utredningsarbetet har bedrivits med en multigrundad praktikforskningsansats; vilket innebär att datainsamling har skett från vetenskapssamhället, offentlig sektor samt kartläggning av fördelning av ansvar, samordning och styrning av Kriminalvårdens digitala landskap. Datainsamling har skett genom dokumentstudier, intervjuer och deltagande i offentliga samverkansforum och nätverk. Analyserna har genomförts i workshops i flera iterationer.

Utgångspunkter som använts i utredningen kan delas in i följande tre typer:

• Samhällets digitalisering, som utgör det större sammanhanget.
• Kriminalvårdens digitalisering, det interna sammanhanget som följer av att Kriminalvården är en del av samhället.
• Referensram för digitalisering med huvudsaklig bas i vetenskapligt grundad kunskap.

Dessa utgångspunkter har sammantaget fungerat som instrument för att identifiera gap mellan digitaliseringsstrategins mål och nu-läget. Dessa gap ligger till grund för åtgärdsförslagen.

Samhällets digitalisering där digitala resurser är sammanflätade med individers sätt att arbeta och leva sina liv, innebär att användning av digitala resurser bör intensifieras av medarbetare, närstående och klienter. Den datadrivna organisationen där fokus flyttas från tekniska lösningar till data och automation för effektivisering och ökad kvalitet i arbete och beslutsfattande. Kriminalvårdens roll i rättskedjan vilket ställer krav på samverkan och gemensam utveckling med andra aktörer på såväl organisatorisk som individuell nivå. Här följer tre exempel som identifierats i omvärldsanalysen:

• Utredningar och etablering avseende nationella och internationella plattformar för informationsutbyte och samarbete.
• Etablering av ett mobilt kommunikationsnät för tal och dataöverföring med statlig rådighet.
• Det intensifierade arbetet inom RIF (Rådet för digitalisering av rättsväsendet).

Kriminalvårdens digitalisering där användningen av digitala resurser är begränsad, primärt motiverad av säkerhetsrisker. Användning av digitala resurser är det sätt som samhället löser behovet av att hantera en förändrad demografisk cykel, där färre förväntas göra mera. Kriminalvården står i en situation där kapaciteten att hantera grunduppdraget är av akut karaktär. I utredningsarbetet används följande utgångspunkter för att öka takten i digitaliseringen: 

• IT-avdelningen ska ledas och styras i enlighet med myndighetens principer för ledning och styrning.  
• IT-verksamhet definieras som anskaffning/utveckling (inkl. förfining och förbättring) av digitala resurser samt drift och användarstöd.
• Identifierade förbättringar i befintlig portföljstyrning, arkitekturstyrning och kontraktstyrning av leverantörer ska fortgå.  

Referensram för digitalisering som gör det möjligt att genomföra analysen på vetenskapligt grundad kunskap om IT-styrning i offentlig sektor. Här följer tre exempel från referensramen:

• Digitala resurser delas in i tre typer; digitala resurser som är inbäddade i arbetssätt, digitala resurser som är inkapslade i teknik, digitala resurser som utgör förutsättningsteknik
• Skiljer på verksamhet (det som görs) och organisation (vem som ansvarar och gör)
• Skiljer på data (tecken och symboler) och information (data som är satt i ett sammanhang och som kan analyseras och bli till information och kunskap)

I analysen förstärks och preciseras slutsatserna från inriktnings PM:et. Digitalisering är ett arbete som måste samordnas och styras mellan avdelningar och därför gäller de problem som beskrivs i rapporten Samordning i Kriminalvården (KV, 2020-24) i hög grad även för digitalisering. Följande punkter analyseras och diskuteras:

• Brister i följsamhet till fattade beslut överprövas kontinuerligt mellan avdelningar och utgör det största hindret för en sammanhållen IT-organisation. Det gäller t.ex. beslut om ansvarsfördelning för digitala resurser (2015, 2018) vilket också innebar avveckling av beställar-utförarrelation mellan IT-avdelningen och övriga avdelningar samt beslut om införandet av portföljstyrning (2015, 2016 och 2018).
• Det befintliga digitala landskapet präglas av en heterogenitet som motverkar delning av data.  Delar är också omoderna och behöver bytas ut. Detta arbete pågår avseende infrastrukturella digitala resurser, men kan inte genomföras på bred front för inbäddade och inkapslade digitala resurser innan följsamhet till fattade beslut är uppnådd.
• Utveckling och innovation präglas av enskilda skugg-IT initiativ, som inte tas vidare på grund av oinformerade tekniska och arkitekturella val eller resursbrist  

Baserat på ovanstående problem föreslås följande åtgärder:

• Att IT-avdelningen ges ett samlat ansvar för alla typer av digitala resurser. Det samlade ansvaret preciseras till arkitekturella val, kontraktstyrning av leverantörer samt utforskandet av ny teknik i syfte att effektivisera. Behovet av automation, följsamhet till lagar och regler tillfaller respektive kärnverksamhet. Detta är nödvändigt för att möjliggöra avveckling av de delar av det digitala arvet samtidigt som ny teknik utforskas som kan effektivisera och öka kvalitet i Kriminalvårdens grunduppdrag.
• Samordning sker med hjälp av den re-designade portföljstyrning som beslutades våren 2018, vilket inkluderar de förbättringsområden som är identifierade; primärt indelningen i förvaltningsobjekt, sammansättning av styrgrupper och avveckling av roller som borde genomförts i samband med införandet av pm3.
• Portföljkontoret flyttas från avdelningen för ledningsstöd till IT-avdelningen som en konsekvens av att det samlade ansvaret för myndighetens digitala resurser samlas på IT-avdelningen för att öka effektivitet och kvalitet i Kriminalvårdens digitalisering. Den främsta förbättringspotentialen är att införa en analysprocess som föregår beslut i portföljstyrgruppen.
• Pågående initiativ som ligger i linje med utredningsuppdraget fortsätter enligt plan.

Rapporten avslutas med ett förslag till förändringsarbete som är indelad i tre steg där förslag 1 och 2 preciseras i tid. I tidplanen har försiktighetsprincipen beaktats och behovet av att det är ett arbete som görs gemensamt i hela myndigheten.   

Organisering, ledning och styrning handlar om att hantera dilemman. Det innebär att rådande ledning och styrning fallerar förr eller senare. Det finns alltså inga ”silver bullets”. Efter 15 år av standardisering med hjälp av olika ramverk för IT-styrning är det dags att kommunicera så att ledningsrummet förstår och att integrera beslutsfattandet för digitalisering i den ordinarie chefsstrukturen. Nu lanseras tankesmedjan Praktikforskarna vars syfte är att stärka chefer i offentlig sektor med målet att digitaliseringsbeslut ska baseras på kunskap, erfarenhet och omdöme.

I början av 2010-talet gjorde Ekonomistyrningsverket och e-delegationen gemensam sak och förordade portföljstyrning för att styra mot strategisk samstämmighet. Verksamhetsstyrning blev synonymt med ekonomistyrning. Då var pm3 redan en standard för portföljstyrd förvaltning av digitala resurser och införd i över 100 organisationer. I praktiken kom pm3, från 2010 primärt att bli ett instrument för ekonomistyrning eftersom länken mellan verksamhet och IT redan var etablerad. Efterfrågan på pm3 exploderade, samtidigt som den naturliga relationen till Linköpings Universitet gick förlorad till följd av ägarbyte.