När många människor samlas på ett ställe finns en risk att det uppstår konflikter som urartar i våld, även om syftet med samlingen är fredligt. I boken beskrivs vad som kan hända i samband med demonstrationer, gatufester och idrottsevenemang. Bokens första syfte är att ge en överblick över aktuell forskning om masshändelser och kravaller. Ett annat syfte är att ge konkreta exempel på masshändelser som urartat och sådana som avlöpt fredligt, samt att förklara varför kravaller uppstår. Det tredje syftet är att ge konkreta beskrivningar av hur polis, myndigheter och arrangörer kan agera för att undvika kravaller. Ökad kunskap om den dynamik som kan utvecklas i samband med masshändelser kan bidra till att öka medvetenheten om den egna gruppens betydelse för händelseutvecklingen och bemötande av andra grupper. Detta är kunskap med relevans också för en mängd vardagliga situationer som kan uppstå på t.ex. arbetsplatser eller i skolklasser.
Boken riktar sig till poliser, polisaspiranter, idrottsföreningar och arrangörer av demonstrationer, men också till lokala myndigheter och politiker. Boken kan med fördel användas i undervisning och forskning inom det beteendevetenskapliga området.
Rapporten beskriver två olovliga manifestationer som utspelade sig samma dag i Linköping och Stockholm. Dessa händelser observerades och beskrivs i rapporten – från förarbetet till avslutning – i form av ett antal berättelser (narrativer). Syftet med denna studie var att undersöka vad som kan hända i interaktionen mellan polisen och aktivister vid aktioner genomförda utan polisens tillstånd. Utöver observationer har även data samlats in genom olika former av kontakt med polis och aktivister. Även om storleken på manifestationerna skilde sig åt var det gemensamma att båda var anordnade i en "Reclaim the streets"-anda.
Analysen baseras på erfarenheter från Göteborgsdemonstrationerna 2001, där mekanismer som kan leda till "krig" och till "fred" lyftes fram. Erfarenheterna från Linköping och Stockholm är båda bra exempel på och illustration av att "fredsskapande" är möjligt i samband med olovliga manifestationer i stil med de Reclaim the street aktiviteter som beskrivits i denna rapport.
Denna studie handlar om de olika demonstrationer eller manifestationer som skedde i samband med den nationalistiska s.k. Salemmanifestationen. Till skillnad från tidigare rapporter, där krigs- och fredsskapande processer studerades mellan demonstranter och polisen (Granström, 2002; Granström, Guvå, Hylander & Rosander, 2005), är denna av lite annan art då det handlar om politiska grupper med klart motsatta åsikter och intressen, där polisen agerar som tredje part för att skilja grupperna åt. Data samlades in genom observation av 5 olika händelser under en och samma dag – både med fokus på demonstranter och på polisen. Utöver detta har även intervjuer med demonstranter och polisen genomförts. Det övergripande syftet med studien var att skapa kunskap om de processer som uppstår när polis möter anta- gonistiska demonstrantgrupper som framför sina budskap offentligt.
Resultatet visar att när grupper som har antagonistiska budskap demon- strerar kan fred upprätthållas om samtliga grupper har en intention att genomföra fredliga manifestationer, grupperna hålls åtskilda i tid och rum samt om polis och demonstranter förhåller sig fredsskapande gentemot varandra och upprätthåller en dialog. Vidare, att det inte räcker med en enstaka provokation, en kaotisk situation, en stereotyp kategorisering för att det ska uppstå konfrontation mellan grupper utan det är just kombinationen av mellan alla tre krigsskapande processer som är avgörande. Om krigs- skapande handlingar möts av icke-handlingar kan det även ha en påtagligt fredsskapande funktion. Det betyder att krigsskapande handlingar från en grupp inte behöver "neutraliseras" med aktivt fredsskapande handlingar från den andra gruppen. Ett passivt eller avvaktande förhållningssätt kan leda till att krigsrisken rinner ut i sanden. Detta gäller för såväl poliser som demonstranter. Slutligen, när en grupp beter sig som om den hade tilltro till en annan grupp kommer den andra gruppens medlemmar att förstärkas i sin kollektiva tilltro till den första gruppen.
Föreliggande rapport är en granskning av det statliga betänkande som görs i samband med de händelser som äger rum vid EU-mötet i Göteborg år 2001. Syftet är att analysera kommitténs slutsatser och förslag utifrån en vetenskaplig studie av dessa händelser de s.k. Göteborgskravallerna som görs på institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings Universitetet.
I likhet med internationell forskning visar Linköpingsstudien att kravaller kan ses som ett resultat av växelverkande processer mellan polis och demonstranter vilka antingen kan leda till krig eller fred. Demonstranter utgör från början inte en homogen "massa" utan består av många olika grupperingar av vilka s.k. postmoderna demonstranter urskiljer sig som en specifik kategori. Eftersom de skiljer sig från traditionella demonstranter i olika avseenden riskerar de att kategoriseras och behandlas som tillhöriga en fientligt inställd provokatörsgrupp.
I rapporten visas bl.a. att kommittén bygger sina förslag på en onyanserad uppdelning av demonstrationer i en fredlig (modern) grupp och en fientlig provokatörsgrupp och därmed missar frågan om hur man kan möta en ny rörelse av politiskt intresserade ungdomar inom ramen för ett demokratiskt samhälle.
This paper is an overview of psychological theories on riots, from old perspectives to more recent ones. The old theories describe and explain riots in terms of a groupmind, that is, a view in which the participants loose their identity and become a crowd. Theories that are more recent focus on the change of identity instead of deindividuation – from a personal identity to a social identity, or from one social identity to another. The social identity adopted is a result of an intergroup process in which different groups, for example, the police and demonstrators, become each other’s social context.
Syftet med denna rapport är att beskriva tankarna bakom och med Elevhälsan som en ny verksamhetsform i skolans värld. Enligt det lagförslag som ligger skall olika kompetenser samverka utifrån en samsyn på barns lärande och utveckling i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje enskild elev att nå skolans kunskapsmål. Begreppet elevhälsa ska omfatta såväl skolans lärmiljö som individens psykiska och fysiska hälsa samt sociala situation utifrån antagandet att lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer samtidigt som de påverkar och påverkas av varandra.
De kompetenser som föreslås samverka är medicinsk, omvårdnads, psykologisk, psykosocial och (special)pedagogisk. Dessa kompetenser representeras idag av olika yrkesgrupper, som inte är nya i skolans värld. Var och en har sin historia, sin tradition, sina perspektiv och sina intressen när de går in i Elevhälsan som en ny verksamhetsform. De kan sägas utgöra elevhälsans tre spår; skolhälsovård (skolläkare och skolsköterska), elevvård (psykolog och kurator) samt det (special)pedagogiska spåret (specialpedagog, speciallärare). För att förstå vilka "spår" detta eventuellt kommer att sätta i den nya elevhälsan beskrivs här varje kompetens professionella ursprung och framväxt.
Denna rapport belyser polisens arbete i samband med demonstrationer som resulterat i kravaller. Intervjuer har gjorts med ett antal poliser som tjänstgjort under Göteborgskravallerna. Bearbetning och analys bygger på antagandet att kravaller är ett intergrupprelaterat fenomen mellan demonstranter och poliser. Denna studie visar bl. a att det som händer mellan demonstranter och poliser och som leder till kravaller kan ses som ett eskalerande förlopp i flera steg, där inomgruppsprocesser växelspelar med mellangruppsprocesser.
Till skillnad från vanligt polisarbete arbetar polisen under en demonstration i grupper, där man såväl uniformerar som formerar sig på ett för uppgiften särskilt sätt. Om enskilda poliser låter sig triggas av enskilda demonstranter (individnivå) och det ger upphov till en konfrontation, leder detta till att andra kollegor i gruppen går in (intragruppnivå) mot demonstranterna som på motsvarande sätt går på polisen som grupp (intergruppnivå). I detta läge kommer andra grupper av poliser till undsättning, vilket i sin tur leder till att slutligen alla poliser slåss mot alla demonstranter (organisationsnivå).
Denna rapport belyser polisens arbete i samband med de s.k. Salem- demonstrationerna med fokus på den riskbedömning som görs och dess konsekvenser för polisens hantering av demonstranter utifrån en hotbildsanalys av deras intentioner. En historisk beskrivning av Salemhändelserna från 2001-2006 utgör underlag för en teoretisk analys i syfte att förstå och förklara varför demonstrationer kan utvecklas till fredliga manifestationer alternativt eskalera till kravaller beroende på hur polisen bedömer och hanterar olika risksituationer under en demonstration.
Denna rapport handlar om vad olika yrkesgrupper inom skolans elevhälsoarbete ger begreppet elevhälsa för innebörd. Studien ingår i ett forskningsprojekt som finansieras av Vetenskapsrådet om Kunskapsintegration och professionellt lärande, mångprofessionellt samarbete och förhandling av innebörder inom skolans elevhälsoarbete. Syftet är att få ökad kunskap om hur samverkan och lärande kring komplexa elevärenden gestaltas i mångprofessionella team i skolan. En av frågeställningarna är vilken innebörd begreppet "elevhälsa" ges av olika aktörer i Elevhälsan samt av skolans övriga aktörer. I denna rapport, som bygger på fokusgruppsintervjuer med skolläkare, skolsköterskor, psykologer, kuratorer, specialpedagoger, rektorer och lärare, visas att det inte föreligger några större skillnader i synsätt mellan olika yrkesgrupper. Däremot finns det skillnader mellan hur man ser på elevhälsa på ett retoriskt och ett praktiskt plan. Det råder samstämmighet mellan de olika yrkesgrupperna om att elevhälsan borde arbeta med förebyggande och hälsofrämjande insatser på ett mer generellt plan, men att man i praktiken arbetar mer med individärenden. Även där är man överens om att detta arbete borde utgå från ett salutogent perspektiv, som fokuserar på vilket stöd eleven är i behov av i skolan för sitt lärande och välmående, men att det i praktiken oftast handlar om att utreda och remittera barn utifrån ett patogent synsätt.
This thesis explores role taking of the school psychologists as a social process. The aim of the study is to understand and explain what kind of roles the school psychologist are assigned, when a teacher asks her for help with apupil he cannot handle. Grounded theory has been used as a research method and the description and interpretation of the method is an integrated part of the thesis. Data have been collected from qualitative interviews with psychologists, who have experience of being a co-worker or a team member in school. In 23 qualitative interviews, 20 psychologists describe a typical case in which they have been involved. The taped interviews are transcribed and analysed according to the principles ofgrounded theory.
The role taking is regarded as a social process including and integrating different role concepts from different role theories. From these different points of view role taking is seen as either a formal or an interactionistic process or a psychological process.
Handing over and handling emerge as two grounded concepts in the empirical study. The process of role taking starts when a teacher is handing over a problem and the psychologist becomes the one who is expected to do something. The problem is supposed to be handed over as a question, a task or an affect and the psychologist is handling it by returning, retaining or referral. The way of handling depends on the picture of the problem the psychologist figures out in her mind. The psychologist is calculating in which way it is possible to take the next step in order to get the problem solved. With different roles it is possible to choose different ways. Four different kinds of role taking are discovered, based on four different levels of calculated involvement or participation of the psychologist and the teacher. The teaching role, in which the psychologist is returning the problem and the teacher is supposed to take a learning role. A pilot role, where the psychologist is retaining the problem for a time and then returning it to the teacher, who is supposed to take a co operating role. A carrying role, in which the psychologist is retaining the problem and finally a bridging role, in which the psychologist is referring the problem to other specialists outside the school. In this turntaking process the role is the result of an interactionistic process and like a dance depending on the psychologists image of the teacher as a dancing partner.
I detta kapitel beskrivs hur polisen kan hantera enskilda polisers självsvåldiga agerande i samband med masshändelser. Det är ett välkänt faktum att det inom poliskåren finns poliser som lätt låter sig provoceras eller själva provocerar demonstranter.
I denna studie, som består av tre delar, beskrivs och analyseras hur den typ av våldsamma sammanstötningar som ägde rum under EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001 påverkar polisers och demonstranters syn på sig själva och på varandra, på samhället och på tilltron till möjligheterna att upprätthålla demokratiska fri- och rättigheter. Dessutom granskas nyhetsrapporteringen i några dagstidningar och de budskap som förmedlades till allmänheten under de aktuella dagarna.
Boken vänder sig till framför allt till psykologistuderande från C-nivå och uppåt liksom till studerande på motsvarande nivå i pedagogik och vid vård- och socialhögskolor. Likaså är den av intresse för yrkesverksamma som arbetar med utvärdering och forskning
This volume describes the history, development, and contemporary practice of Consultee-Centered Consultation in human service organizations. Consultee-Centered Consultation is a non-hierarchical, non-prescriptive helping role relationship between a resource (consultant) and a person or group (consultee) who seeks professional help with a work problem involving a third party (client). The several examples provided in this volume from child-care programs, schools, social welfare and hospital settings show how the consultant and the consultee mutually choose and reframe knowledge about well-being, development, interpersonal, and organizational effectiveness appropriate to the consultee's work setting to achieve the goals of the consultation process. The desired outcome of consultee-centered consultation is the joint development of a new way of conceptualizing the work problem so that the repertoire of the consultee is expanded and the professional relationship between the consultee and the client is restored or improved.
Boken vänder sig till framför allt till psykologistuderande från C-nivå och uppåt liksom till studerande på motsvarande nivå i pedagogik och vid vård- och socialhögskolor. Likaså är den av intresse för yrkesverksamma som arbetar med utvärdering och forskning.
This study examined the collective behaviour of the police during a football match at the 2006 Football World Cup. What peacekeeping and aggravating processes could be identified and what were their consequences? Data were collected using observation and field interviews. Some critical situations could have escalated into riots; however, the police showed trust in the majority of the supporters’ intentions to be peaceful. Distrust was reserved for selected individuals who were under surveillance. This, together with tactics involving using different forces for different tasks and an overall organizational strategy focusing on the festivity of the event, was the main reason for the peaceful outcome. A friendly, but firm, approach was successful in keeping the peace.
När många människor samlas på ett ställe finns en risk att det uppstår konflikter som urartar i våld, även om syftet med samlingen är fredligt. I boken beskrivs vad som kan hända i samband med demonstrationer, gatufester och idrottsevenemang. Bokens första syfte är att ge en överblick över aktuell forskning om masshändelser och kravaller. Ett annat syfte är att ge konkreta exempel på masshändelser som urartat och sådana som avlöpt fredligt, samt att förklara varför kravaller uppstår. Det tredje syftet är att ge konkreta beskrivningar av hur polis, myndigheter och arrangörer kan agera för att undvika kravaller. Ökad kunskap om den dynamik som kan utvecklas i samband med masshändelser kan bidra till att öka medvetenheten om den egna gruppens betydelse för händelseutvecklingen och bemötande av andra grupper. Detta är kunskap med relevans också för en mängd vardagliga situationer som kan uppstå på t.ex. arbetsplatser eller i skolklasser. Boken riktar sig till poliser, polisaspiranter, idrottsföreningar och arrangörer av demonstrationer, men också till lokala myndigheter och politiker. Boken kan med fördel användas i undervisning och forskning inom det beteendevetenskapliga området.