liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Gooch, Geoffrey
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Persson, Bo
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jansson, Gabriella
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Demokratisk dialog eller kamp om dagordningen? Studier av kommunikationen mellan kommuner, massmedier och medborgare i Östergötland2007Report (Other academic)
  • 2.
    Johansson, Jörgen
    et al.
    Statsvetenskap, Högskolan i Halmstad / Karlstads universitet..
    Niklasson, Lars
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Persson, Bo
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sjöstrand, Niklas
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    "Kommunernas region": Kommunernas inflytande i en sydsvensk storregion2014In: Behöver vi en sydsvensk region?: Tio röster om möjligheter och fallgropar för medborgare, vård, näringsliv, politik och utveckling / [ed] Erik J. Rudvall, Kristianstad: Region Skåne , 2014, p. 91-112Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vilka möjligheter till verksamhetsutveckling ser kommunerna i de fyra berörda länen (Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne)? Vilka vinster kan kommunerna göra om länen slås samman och kommunerna får ett inflytande över den nya regionorganisationen? Vilka samverkansmöjlig-heter finns mellan kommunerna och mellan kommun och region? Vilken organisationsform krävs för att samverkan ska utvecklas på ett positivt sätt?

    Vi vill med andra ord analysera hur kommunerna förhåller sig till en uppväxlad regional nivå, i synnerhet inom tillväxtpolitikens område. Vi är intresserade både av frågor som rör organiseringen av regionnivån, och kommunernas roll i denna, och av hur kommunerna tror att en storregionreform kommer att påverka kommunernas handlingsutrymme och samverkan med varandra.

    När Region Skåne bildades var det en viktig utgångspunkt att kommunerna fick ett inflytande i den nya organisation (landstinget) som övertog det regionala utvecklingsansvaret. I många län sker nu ett samgående mellan landsting och regionförbund med utvecklingsansvar, vilket väcker frågan om vilken roll kommunerna bör få i förhållande till den nya regionorganisationen, ibland kallad regionkommun. Frågan gäller den nya Region Kronoberg men kan ställas om alla fyra berörda län vid en eventuell sammanslagning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Persson, Bo
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Constructing an innovation policy agency: The case of the Swedish Governmental Agency for Innovation Systems2011Conference paper (Other academic)
  • 4.
    Persson, Bo
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Constructing an Innovation Policy Agency: The case of the Swedish Governmental Agency for Innovation Systems2012In: Innovation Governance in an Open Economy: Shaping Regional Nodes in a Globalized World / [ed] Rickne, Annika & Staffan Laestadius & Henry Etzkowitz, London and New York: Routledge, 2012, p. -308Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    In an increasingly globalised world, paradoxically regional innovation clusters have moved to the forefront of attention as a strategy for economic and social development. Transcending international success cases, like Silicon Valley and Route 128, as sources of lessons, successful high tech clusters in niche areas have had a significant impact on peripheral regions. Are these successful innovation clusters born or made? If they are subject to planning and direction, what is the shape that it takes: top down, bottom up or lateral?

  • 5.
    Persson, Bo
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Interests, ideas and legacies of the past: Analysing the positions and strategies of Swedish policy actors in the establishment of the European Research Council2017In: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, Vol. 17, no 3, p. 404-420Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the past decade, the number of EU policy activities in research and higher education has increased greatly. The governance processes in these areas are increasingly characterized as multilayered, involving actors with a variety of roles, functions and loyalties. This article focuses on the forces shaping the policy positions and strategies of national science policy actors and coalitions in transnational policy processes through a case study of the positions, ideas and strategies held by central Swedish science policy actors in the process of building the European Research Council (ERC) during the first decade of the 2000s. The case is analysed from the perspectives of three versions of neo-institutional theory, each of which has somewhat different views on how institutions, interests and policy ideas interact in these kind of processes. The analysis shows that the Swedish influence on this process consisted primarily of an advocacy coalition of individuals with strong institutional positions in the Swedish science policy system and affiliations to transnational policy institutions and communities. Furthermore, the study shows that the policy actors largely functioned as normative entrepreneurs who related to general policy ideas shared by members of a transnational community, but also that the drivers of the development and the policy solutions were largely anchored in experiences and legacies from a national context.

    Download full text (pdf)
    Interests, ideas and legacies of the past: Analysing the positions and strategies of Swedish policy actors in the establishment of the European Research Council
  • 6.
    Persson, Bo
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kommuner som forskningspolitiska aktörer: En jämförelse mellan Norrköping och Örebro2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De svenska kommunerna har blivit allt mer aktiva som forskningspolitiska aktörer. Kommunerna samverkar allt mer med forskare och forskningsmiljöer på universitet och högskolor, och fungerar i ökad utsträckning också som finansiärer av universitetsforskning. Flera offentliga verksamheter har decentraliserats till kommunerna vilket ökat kraven och förväntningarna på lokal kunskapsutveckling. Kunskapen om kommuner som forskningspolitiska aktörer är dock ytterst begränsad. Få studier har ägnats åt att beskriva och analysera de svenska kommunernas forskningspolitiska strategier, vilka faktorer som påverkar kommunernas forskningspolitik och vilka konsekvenser den får för det forskningspolitiska systemet i sin helhet. Eftersom flera omständigheter tyder på att kommunal forskningspolitik kan möta utmaningar som skiljer sig från den nationella politikens, t.ex. genom att man riskerar att styras av sitt beroende av ett lokalt lärosäte eller att man har en svag institutionell kapacitet att hantera relationen till forskare och lärosäten, finns det skäl att granska och analysera kommunernas roll som forskningspolitiska aktörer.

    I denna rapport redovisas resultatet om en jämförande fallstudie av forskningspolitik i två kommuner: Norrköping och Örebro. Huvudsyftet med studien är att beskriva och analysera kommunernas forskningspolitiska strategier. Fokus ligger på att undersöka kommunernas vilja och förmåga att göra prioriteringar, mobilisera finansiella resurser och bygga upp organisatoriska arrangemang inom forskningspolitiken. I studien analyseras särskilt huruvida kommunernas strategier präglas av långsiktighet och kontinuitet eller av tillfälliga satsningar och ad-hoc lösningar. I studien diskuteras också olika förklaringar till likheter och olikheter i forskningspolitikens utformning i de båda kommunerna. Ambitionen med studien är att bidra med ny kunskap om kommuner som forskningspolitiska aktörer och om hur kommunerna tolkar sitt handlingsutrymme i förhållande till staten och lagstiftningen inom detta område. Studien bygger på analyser av skriftliga dokument, tidigare studier och intervjuer.

    Studien visar att båda de studerade kommunerna har engagerat sig i forskningspolitiska frågor och tagit olika initiativ för att stödja forskning. Men kommunernas strategier har sett olika ut. Norrköpings kommun har lagt förhållandevis stora resurser på forskning och utvecklingsverksamhet och varit en aktiv samarbetspartner till universitetet. Kommunens arbete har varit långsiktigt och präglats av en stark kontinuitet. Politiken har kommit till uttryck i olika former av avtal om finansiering och samverkan med universitetet, men också i olika organisatoriska strukturer för fördelning av forskningsmedel. I Örebro kommun har forskningspolitiken inte präglats av samma kontinuitet och långsiktighet. De politiska partierna har här varit mer oense om vilken inriktning politiken ska ha och vilket handlingsutrymme som man anser att kommunen har på området. Politiken har i Örebro främst tagit sig uttryck i ett antal specifika satsningar på det lokala lärosätets forskning, inte minst för att kompensera för frånvaron av statliga medel, men det finns få exempel på mer långsiktiga engagemang. Relationen mellan kommunen och universitetet, åtminstone när det gäller forskningsfrågor, har varit mindre tät och utvecklad i Örebro i jämförelse med hur det sett ut i Norrköpings kommun. Varken i Norrköping eller i Örebro har kommunen byggt upp någon stark organisation för att mer strategiskt hantera FoU-frågor.

    Vilka faktorer kan då förklara kommunernas forskningspolitik? I rapporten diskuteras denna fråga med utgångspunkt från tre övergripande faktorer: 1) statlig politik och reglering, 2) den lokala kunskapsproduktionens struktur samt 3) lokal politik och lokala maktstrukturer. Statlig politik och reglering har varit viktiga förutsättningar för kommunernas olika initiativ. I synnerhet har den statliga högskolepolitiken spelat en central roll för kommunernas vilja att och intresse för att engagera sig i forskningspolitik. Etableringen av campuset i Norrköping och högskolans uppgradering till universitet i Örebro har på många sätt varit viktiga skäl till kommunernas satsningar. Liksom inom näringslivspolitiken kan vi konstatera att kommunernas handlingsutrymme inom detta området är ganska stort, och att statens inställning till kommunal forskningspolitik i allt väsentligt varit positiv. Kommunerna har varit angelägna om att motivera olika satsningar i förhållande till medborgarnas behov, vilket ju också betonas i kommunallagen.

    Den lokala kunskapsproduktionens struktur har påverkat incitamenten för kommunerna att ta forskningspolitiska initiativ. I Norrköpings kommun, där det finns ett universitetscampus men där universitetets huvudcampus finns i en annan kommun, har det funnits starka incitament för kommunen att satsa på forskning för att stärka det egna campuset. I Örebro kommun har inte beroendet av universitetet (tidigare högskolan) uppfattats som lika starkt som i Norrköping. Örebro kommun har inte, som Norrköping, behövt konkurrera med en näraliggande kommun om utbildningsplatser och forskningsresurser eftersom universitetet huvudsakligen haft sin verksamhet inom den egna kommunens gränser. Detta förefaller vara en viktig faktor för att förklara skillnader mellan kommunernas forskningspolitik.

    Kommunernas forskningspolitik har utgått ifrån delvis olika politiska mål. Politikens inriktning är också uttryck för olika maktstrukturer och socioekonomiska förutsättningar i kommunerna. I Norrköping har många av satsningarna vägletts av en stark politisk vilja att hantera den låga utbildningsnivån och höga arbetslösheten i kommunen. De initiativ som tagits har ofta växt fram inom ramen för samverkansstrukturer där olika samhällsintressen (inte minst näringslivet) varit företrädda och beslut har oftast tagits i partipolitisk enighet. I Örebro kommun har satsningarna skett i mer direkt samverkan mellan kommun och högskola/universitet. Framväxten av initiativ har oftast inte skett i sammanhang där olika samhällsintressen varit direkt företrädda. De större satsningarna har varit tätare knutna till kommunens egna uppdrag eller den övergripande regionala utvecklingen. I Örebro har också partipolitik spelat en större roll för inriktningen på forskningspolitiken.

    Sammanfattningsvis har denna undersökning bidragit med ny kunskap om kommuner som forskningspolitiska aktörer. Den huvudsakliga ambitionen har varit att beskriva, jämföra och förklara forskningspolitiken i två kommuner. Men studiens resultat kan också bidra till att förstå andra liknande fall och bidra till teorier om hur lokal forskningspolitik kan förstås och förklaras. Studien väcker vidare nya frågor som behöver fördjupas i kommande studier. Vilken betydelse har t.ex. kommuners forskningspolitik haft för forskningen på universitet och högskolor? Har kommunernas initiativ kompletterat statliga initiativ eller t.o.m. bidragit till framväxten av nya forskningsområden? Mer forskning behövs om kommunernas forskningspolitik och dess roll i det svenska forskningslandskapet.

    Download full text (pdf)
    Kommuner som forskningspolitiska aktörer: En jämförelse mellan Norrköping och Örebro
    Download (png)
    presentationsbild
  • 7.
    Persson, Bo
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lokal och regional näringslivspolitik: konkurrens, samarbete, utveckling2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under de senaste tjugo åren har regional tillväxt- och näringslivspolitik vuxit fram som ett centralt politikområde i Sverige. Regionernas utveckling sker i stark samverkan med kommunerna. Det innebär att kommunerna måste hantera utmaningar som rör konkurrens och skilda förutsättningar för samarbete mellan kommuner men också mellan kommuner och regionala organ.

    Syftet med den studie, som redovisas i denna rapport, är att analysera relationen mellan den regionala tillväxt- och näringslivspolitiken och den kommunala näringslivspolitiken i Östergötlands län med tonvikt på regionaliseringens konsekvenser för den kommunala nivån. Teoretiskt innebär det att analysera hur relationen mellan regional och lokal nivå kan karaktäriseras i termer av styrning, arbetsfördelning och skapandet av en gemensam identitet. Studien är främst inriktad på hur centrala aktörer på regional och kommunal nivå hanterar och upplever relationen dem emellan och hur näringslivsfrågorna hanteras i praktiken. Offentliga förvaltningar och deras samverkan med andra aktörer står i centrum för analysen.

    Sammantaget visar resultatet av studien att lokal och regional näringslivspolitik är ett område med i många fall svaga institutionella strukturer och små resurser. Det visar sig att enskilda individer är viktiga i utvecklandet av näringslivspolitiska  strategier och upprätthållandet av nätverk. Politikområdets lösa karaktär skapar utrymme för de aktörer som lyckats bygga upp stabila nätverk. Ett intryck är att en fungerande samverkan underlättas om det finns tillit och förtroende mellan centrala aktörer. Överlappningar och dubbelarbete kan undvikas genom informella överenskommelser. Samarbeten mellan individer och organisationer är dock bräckliga, eftersom det ofta finns en osäkerhet om vad som kommer att hända om centrala personer försvinner. Karaktäristiskt för området är svårigheterna att mäta resultat, vilket leder till att kommunerna lätt springer åt det håll som uppfattas som ”senaste mode” inom området. Passivitet uppfattas som riskabelt; det är bättre att göra något än ingenting alls. Samsyn kring hur lokal och regional näringslivspolitik ska bedrivas är ibland viktig, men får inte övergå i ”enfald”. Regionförbundet, liksom universitetet, borde kunna spela en viktig roll som en arena för kritisk diskussion och reflektion.

    Download full text (pdf)
    Lokal och regional näringslivspolitik : konkurrens, samarbete, utveckling
  • 8.
    Persson, Bo
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Motsträviga myndigheter: Sektorsforskning och politisk styrning under 1980-talet2001Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The object of study in this dissertation is the public organisation for steering and financing research in Sweden. The design of this organisation is a central issue concerning the relationship between politics and science. Should for example, research councils managed by representatives of the scientific community control the organisation? Or should political or other interest groups in society have a larger influence over the organisation through, for example, governmental agencies controlled by boards with representation from different interest groups?

    In Sweden the organisation of research steering and fimding from the 1950s onwards was characterised by growing sectorisation. Research was first and foremost seen as an instrument to achieve political goals,not a political area in itself. Most ministries had different sectorial agencies that handled research funding and established priorities in close relationships with sectorial interests. During the 1980s the Swedish Government developed a more co-ordinated research policy as a complement to the sectorial policy. One central objective of this policy was to reform the sectorial research funding agencies. The intention was toincrease the influence of the researchers in the process of assessing applications, and increase the number of longer term funding for the research groups.

    The purpose of this study is to analyse how this change in Swedish research policy was translated into changes in organisational structure and procedures at two of the sectorial research funding agencies, theSwedish Council for Building Research (BFR) and the Swedish National Board for Technical Development (STIJ). The intention of this study is both to make a contribution to the understanding of Swedish researchpolicy and to the theoretical discourse about the relationship between political steering and public administration in the process of administrative change, especially in the area of research policy. The investigation Is based on an historical institutional perspective on the process of administrative change.

    The study shows how institutional arrangements shaped the process of public administrative change. Firstly, networks connected to the agencies shaped the processes. The networks were important to gain support for different proposals. Secondly, the agencies also acted as representatives and defenders of different types of institutional forms of organising research steering. The agencies argued that the institutional logic they represented could not, in all respects, be combined with the institutional logic of the research council. However, the study also shows that existing administrative structures under certain circumstances can be bases for change and institutional innovation. Thirdly, the study shows that theresearch council model is a relatively stable institutional solution, based on established norms and an agreement between the state and scientific community that neither party seems to be finding it in their interest to leave.

  • 9.
    Persson, Bo
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Path Dependency and Incremental policy change: The Reform of Applied Research Institutes in Sweden2012Conference paper (Other academic)
  • 10.
    Persson, Bo
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Research policy at the local level of government: The establishment of a research funding organization by the municipality of Norrköping in Sweden2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    It is often claimed that research has become more important for many areas of policy-making. However, most studies about the relationship between policy and research are focused on the central level of government. In recent years research policy at lower levels of government has become more important in many countries. In, for example, Sweden, many local governments are developing research policies to meet new demands and expectations. This development raises several interesting research questions about the relationship between policy-making and research at the local level of government: How are these policies constructed in the specific institutional context of local self-governance? What political functions do these policies play for how the role of municipalities is changing? How are the municipalities handling the relationship with the scientific community? In this paper I will analyze these questions through a study of the establishment of a research funding organization by the municipality of Norrköping in Sweden.

  • 11.
    Persson, Bo
    Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy (CIRCLE), Lund University.
    The Development of a New Swedish Innovation Policy: A Historical Institutional Approach2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    It is often claimed that what traditionally have been called technology policies inmany industrialised countries have undergone major changes during the lastdecades. Until the 1980s technology policies were primarily focused on financialsupport to different R&D producing organisations. The focus from the 1990s andforward has to a larger extent been on enhancing the environment for innovation andtechnology transfer. The rationale behind these innovation policies, as the “new”policies are often called, seems also to have been strongly influenced by a “newinnovation paradigm”. Even though innovation policies in different countries seem tohave developed in similar directions, and been inspired by similar ideas, the actualchoices of polices in different countries, varies a lot. As shown by a large number ofstudies in comparative public policy, similar policy ideas can be handled or“translated” in very different ways due to different national policy styles, institutions,cultures, etc. In this text, I elaborate on these issues in an analysis of thedevelopment of a “new” innovation policy in Sweden, in many ways inspired by thenew innovation paradigm, primarily during the last decade. I show how the newSwedish policy is strongly connected not only to the legacies of policy development,but also to the character of political strategies and the structure of the statebureaucracy.

    Download full text (pdf)
    The Development of a New SwedishInnovation Policy: A Historical Institutional Approach
    Download (png)
    presentationsbild
  • 12.
    Persson, Bo
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Typifying scientific advisory structures and scientific advice production methodologies: The cases of Denmark, Finland, and Sweden2003Report (Other academic)
  • 13.
    Persson, Bo
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    What Shapes Research Policy at the Local Government Level?: The Establishment of a Research Fund in a Swedish municipality2017In: Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2001-7405, E-ISSN 2001-7413, Vol. 21, no 4, p. 77-96Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Research policy in Sweden—and especially financial support for universities—has customarily been the business of the state, it has thus not figured clearly within the scope of local government. However, Swedish municipalities have increased their focus on research policy and have become more active as funders of research and development during the past two decades. As there are a number of circumstances which indicate that local government research funding activities can encounter challenges that differ from those of national funding organisations, it is important to critically examine the role of municipalities as funders of research and consider how local policy conditions, national institutional frameworks and policies shape this role. In this article I analyse the establishment of a research fund to allocate grants to research projects in the Swedish municipality of Norrköping. Through identifying crucial phases, tensions and problems in the process of establishing the fund, the article shows that the process was solidly anchored in the needs of local policy interests and coalitions, but also that it was shaped by the key actors’ interpretations of national legal frameworks and policies in relation to the municipality’s scope for action in this area. Furthermore, the study shows that while the state appears to have generally been keen to encourage municipalities to invest more in research, the municipalities may still be somewhat uncertain about their roles in this area.   

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Persson, Bo
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Benner, Mats
    Lunds universitet.
    Forskningssamverkan i akademisk form2002In: Det nya forskningslandskapet: perspektiv på vetenskap och politik / [ed] Ulf Sandström, Stockholm: Swedish Institute for Studies in Education and Research , 2002, p. [163]-175Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Måste man arbeta tvärvetenskapligt? Behöver den externa finansieringen av forskning ökas? Har de kvinnliga forskarna vunnit eller förlorat på reformerna? Sjunker den svenska forskningens kvalitet? En bok med bakgrund och analys för den som vill förstå forskningens situation i dag.

  • 15.
    Persson, Bo
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Mobilising for change in vocational education and training in Sweden: a case study of the ‘Technical College’ scheme2018In: Journal of Vocational Education and Training, ISSN 1363-6820, E-ISSN 1747-5090, p. 1-21Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article, we analyse a recent industry-driven initiative in Sweden for the organisation and operation of Vocational Education and Training. In the context of a statist and school-based system for VET, this is an initiative which seems to be an example of an anomaly in the present system. The initiative is called the Technical College scheme and is a certification scheme for upper secondary school education in technology. The aim of this article is to describe and explain the establishment of the Technical College scheme in Sweden from a historical institutionalist approach. Based on this approach, the case is analysed as a process of incremental institutional change, with a focus on initiatives and strategies by different stakeholders driving the invention and implementation of the scheme, the importance of the power balances between central interests, and how the process has been shaped by institutional conditions. Our study shows how previously marginalised actors in a VET system can mobilise for change without radically changing the rules of the game. The process that we characterise can be explained by changes in the power balances between key actors, but also by changed institutional conditions that have provided windows of opportunity for new initiatives.

    Download full text (pdf)
    Mobilising for change in vocational education and training in Sweden – a case study of the ‘Technical College’ scheme
  • 16.
    Persson, Bo
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Näringslivets roll inom yrkesutbildningen: En analys av två industrigymnasier2019In: Ett nytt kontrakt för samhällsbyggande / [ed] Josefina Syssner, Boxholm: Linnefors förlag , 2019, p. 103-123Chapter in book (Other academic)
  • 17.
    Persson, Bo
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kitagawa, Fumi
    University of Edinburgh.
    De-centralization and re-configuration of multi-level science and innovation policy: The UK and Swedish experiences2018Conference paper (Refereed)
  • 18.
    Persson, Bo
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Niklasson, Lars
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, Jörgen
    Högskolan i Halmstad.
    Kommunernas betydelse för regional utveckling i en storregion: drivkrafter och hinder i ett underifrånperspektiv2017In: Regionala tillväxtpolitiska utmaningar – behov av strukturreformer och nya samverkanslösningar? / [ed] Ulf Tynelius, Torbjörn Danell, Stockholm: Tillväxtanalys , 2017, p. 38-47Chapter in book (Refereed)
  • 19.
    Persson, Bo
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Niklasson, Lars
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, Jörgen
    Halmstad University.
    The Role of Municipalities in the Bottom-Up Formation of a Meta-Region in Sweden2015In: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, E-ISSN 2001-3310, Vol. 19, no 4, p. 71-88Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The sub-national level in the Nordic countries is currently undergoing a process of major

    transformation. A central issue concerns the role of municipalities in regionalization

    processes. The purpose of the article is to analyse the positions and strategies of municipalities

    regarding interlocal cooperation and regional governance, in relation to a failed

    attempt to create a new large region in southern Sweden during 2013-2014. This attempt

    was based on a reform strategy, initiated by the government, which gave the main role in

    the creation of larger regions to municipalities and regional actors in a bottom-up process.

    How can we understand the roles of municipalities, and what are the drivers and barriers

    in a bottom-up strategy of regional formation? Our study shows that the views expressed

    by municipal representatives in Sweden regarding regional governance are anchored in

    the strong institutional position of municipalities in that country. Our conclusion is that a

    bottom-up strategy has several shortcomings as a method for making institutional reforms

    in a system of regional governance. There are obvious drivers in such a process, but there

    are also difficulties in achieving cooperation that result from high transaction costs

    (which lead to a collective-action dilemma), from an uncertain national policy, and from

    problems of legitimacy.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Persson, Bo
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sandström, Ulf
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Forskargruppernas villkor: en fallstudie1999In: Forskningspolitisk inblick: erfarenheter och analyser från Linköpings universitet / [ed] Ulf Sandström, Linköping: Arbetsgruppen för forskningspolitiska studier, Linköpings universitet , 1999, p. 115-135Chapter in book (Other academic)
  • 21.
    Persson, Bo
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lokal forskningspolitik: ett nytt kommunalt politikområde?2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svenska kommuner har under det senaste decenniet blivit allt viktigare forskningspolitiska aktörer. Kommunerna samverkar allt mer med forskare och forskningsmiljöer, och fungerar i ökad utsträckning också som finansiärer av forskning. Nya organ för kommunal forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) och samverkan mellan kommun och universitet har etablerats. På så vis tycks kommunal forskningspolitik ha vuxit fram som ett nytt politikområde i Sverige. Det är emellertid relativt outforskat i vilken mån kommunerna formulerar sammanhållna strategier och mål för den forskningspolitik de bedriver. Det är också i hög utsträckning outforskat vilka överväganden som ligger till grund för att svenska kommuner väljer att stödja forskning.

    Mot bakgrund av ovanstående har vi i denna rapport undersökt i vilken mån svenska kommuner formulerat och antagit specifika forskningspolitiska strategier i förhållande till universitet och högskolor. Syftet med vår rapport är att på detta vis öka kunskapen om en framväxande kommunal forskningspolitik. Följande frågeställningar har varit vägledande i vårt arbete.

    • Vilka forskningspolitiska motiv kan identifieras i kommunernas strategier för samverkan med universitet och högskolor?
    • Vilka former för samverkan med universitet och högskola beskrivs av kommunen?
    • Var har frågan om samverkan med universitet och högskola placerats i den kommunala organisationen?

    Studien är baserad på ett strategiskt urval av de 31 kommuner i Sverige som hyser en statlig högskola eller ett statligt universitet. Vi har valt ut sex kommuner av olika storlek och geografiskt läge för att på så vis inkludera små, medelstora och stora kommuner med spridning över hela landet. Vi har i studien analyserat dokument där kommunerna beskriver sina strategier för forskning och/eller samverkan med universitet och högskola. Dokumenten har analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys.

    Vi har i vår studie identifierat två primära forskningspolitiska motiv bakom kommunernas strategier för samverkan med universitet och högskolor. För det första ser man universitet och högskola som en viktig aktör för att främja kompetensutveckling och evidensbaserade verksamheter i den kommunala organisationen, i det lokala näringslivet och för kommuninvånarna. Här förefaller de forskningspolitiska motiven i hög grad vara sammankopplade med utbildningspolitiska mål. För det andra ser man universitet och högskolor som en betydande resurs vad gäller att tillgodose tillväxt- och utvecklingspolitiska behov så som sysselsättning, konkurrenskraft och företagsetablering. Här blir universitetet ett led i det mer övergripande närings- och välfärdspolitiska arbetet. I de minsta kommunerna i vårt urval trycker man mer på  tillväxtorien terade motiv, ofta knutet till teknisk utveckling och  innovationer, medan man i de något större kommunerna i lika hög grad betonar motiv som har med den kommunala organisationens kunskapsutveckling att göra.

    Vad gäller samverkansformerna, så ser vi att samverkan beskrivs både som strukturer för mer generell samverkan och som mer specifika och målinriktade verksamheter. Det innebär att vi kan se att det i flera fall finns en ambition att skapa tydliga strukturer – till exempel i form av gemensamma forum– där möten och samverkan ska ske. Samtidigt förekommer mer utfallsorienterade resonemang, som t.ex. att stödja specifika projekt för näringslivsutveckling eller evidensbaserad kunskapsanvändning. Det finns skillnader i hur kommunerna väljer att beskriva olika samverkansformer. Medan de mindre kommunernas samverkan ofta beskrivs i form av avtal med en specifik högskola, är de större kommunernas samverkansaktiviteter bredare (samarbete bedrivs med flera högskolor) och i praktiken uppsplittrade på flera olika aktiviteter. Vad gäller var samverkan placeras organisatoriskt, så har vi noterat att det i de flesta dokument som vi analyserat uttrycks tydligt att kommunstyrelsen har (eller borde ha) ett övergripande ansvar för kommunens olika forskningspolitiska satsningar och samarbeten, även om verksamheten i praktiken är starkt decentraliserad. Ett flertal kommuner tycks dock också förespråka en gemensam styrning – där styrningen utövas i dialog mellan kommunen, dess verksamhetsföreträdare och lärosätet.

    Vi har i vår studie också funnit att det som skulle kunna vara forskningspolitiska strategidokument, inte riktigt gör skäl för den benämningen. Fokus i strategierna ligger främst på universitetens roll inom utbildning, kompetenshöjning, tillväxt och som draglok för att öka antalet medborgare i kommunen. Vi ser detta som en indikation på att kommunernas långsiktiga planer kring forskningsfrågor fortfarande är ganska outvecklade. När det gäller universitetens roll för en mer generell kunskaps- och utvecklingspolitik verkar kommunerna vara mindre aktiva. Vi ser också ett stort behov av ytterligare studier på detta relativt outforskade område.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 22.
    Sandberg, Johanna
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Persson, Bo
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Garpenby, Peter
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    The dilemma of knowledge use in political decision-making: National Guidelines in a Swedish priority-setting context2019In: Health Economics, Policy and Law, ISSN 1744-1331, E-ISSN 1744-134X, Vol. 14, no 4, p. 425-442Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    There is a growing recognition of the importance of evidence to support allocative policy decisions in health care. This study is based on interviews with politicians in four regional health authorities in Sweden. Drawing on theories of strategic use of knowledge, the article analyses how politicians perceive and make use of expert knowledge represented by the National Guidelines, embracing both a scientific and a political rationale. As health care is an organisation with a dual basis for legitimacy – at the same time a political and an action organisation – it affects knowledge use. We investigate how the context of health care priority setting influences the conditions for knowledge use among regional politicians. Our findings illustrate the dilemma of political decision-makers and how they prefer to use expert knowledge. The politicians use this policy instrument in a legitimising fashion, as it will fit into the current political debate on more equal care. As an instrument for resource allocation the politicians noted that ‘facts’ per se could not provide them with a sufficient basis for legitimising their governing of health care. The dualistic organisational context makes knowledge important as a political weapon in negotiations with the medical profession.

1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf