liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 51
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Berkesand, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Horgby, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Glimtar från Tannefors1999Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Berättelserna i boken bygger på en intervjuundersökning gjord 1994. Tanken är att försöka visa några Tanneforsbors liv – från barndom till vuxenliv. Intervjuerna är mycket personliga ohc i en del fall mycket rörande men även roliga. Boken är ett tidsdokument från några Tanneforsbor som öppet berättar om sina liv.

  • 2.
    Berkesand, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsson, HansLinköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linköpingsbygden: Hembygdsföreningar berättar2004Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Linköpingsområdet finns ett 25-tal hembygdsföreningar. Av dessa medverkar ungefär hälften i denna gemensamma bok. Vi har valt att kalla boken för Linköpingsbygden, ett namn som visserligen använts tidigare, men som ger en bild av vad som avhandlas i boken. I det här sammanhanget har vi kompletterat med en undertitel: Hembygdsföreningar berättar. En titt i innehållsförteckningen vias på det breda område hembygdsföreningarna verkar inom. De medverkande föreningarna representerar några av de miljöer som finns i Linköpings kommun, skogsbygd, slättbygd och stadsmiljö.

  • 3.
    Billeson, Göran
    et al.
    Östgöta Correspondenten.
    Elfström, Gunnar
    Linköpings Kommun, Gamla Linköping.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Från sockerbruk till high tech: personer som förändrat bilden av Linköping2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här boken handlar om ideer som blivit verklighet. En viktig aspekt i sammanhanget är själva entreprenörskapet, det vill säga den starka viljan att skapa något nytt. För framgång krävs också goda kontakter och kunniga medarbetare och en smula tur. De personer vi möter i boken har ofta sina motsvarigheter på andra håll i landet. Vi möter typer som uppkomlingen Markurell i Wadköping, litterärt skildrad av Hjalmar Bergman, eller bankdirektören A.P. Rosell, som Vilhelm Moberg skrivit om. De mer sentida entreprenörerna har kanske inte samma litterära glans, men har ändå varit väl så betydelsefulla.

    Vad kännetecknar då våra entreprenörer? Vi kan konstatera att entreprenören inte bara är en företagare vilken som helst. Entreprenören kopplar vi nog hellre samman med egenskaper som finansiellt risktagandeoch innovatörskap. En entreprenör är en person som kan genomföra nya kombinationer av något som redan existerar. Han/hon har förmågan att tolerera osäkerhet, har ett stort självförtroende, en vilja att skapa någoteget liksom ett stort mått av skaparglädje samt en smula intuition. Våra exempel i den här boken är tagna ur Linköpings rika företagshistoria från de senaste 150 åren. Vi hoppas att vi skapat en lättläst historiebok som manockså kan lära sig en del av.

  • 4.
    Drangert, Jan-Olof
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Clark Nelson, Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Why Did They Become Pipe-Bound Cities?: Early Water and Sewerage Alternatives in Swedish Cities2002Ingår i: Public Works Management & Policy, ISSN 1087-724X, E-ISSN 1552-7549, Vol. 6, nr 3, s. 172-172-185Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    For decades and even centuries, Swedish towns, prompted by the need for clean water, haddiscussedpotential water systems. Some towns haddevelopedplans, but it was first in the secondhalf of the 19th century that the gradual conversion was made to pipe-boundsystems for water andsanitation. Not until 1863, after towns hadgainedthe authority to collect taxes, borrow money, lay pipes through private compounds, and monitor the urban environment, did infrastructure development become the task of local government. Cholera epidemics and fire protection (and thus lower insurance fees) were among the factors motivating the town councils andproperty owners. Especially from 1875 on, the hygienic value of water was also emphasizedin the effort to enforce public health legislation. Pipes for the systems were importedanddesigns emulated.

  • 5.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Migration and Mortality. Swedish Towns During Industrialization1999Ingår i: Annales de demographie historique, ISSN 0066-2062, Vol. 2, s. 63-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses different aspects of migration and health in Swedish 19th century urban environments. The decline in urban mortality set in during the last decades of the century, at the same time as Sweden rapidly became more urbanized. The relation between population increase and mortality was however not that clear. The article analyses mortality among migrants in comparison with the more permanently resident population in two Swedish towns–Sundsvall and Linköping. People with another origin than the town of Sundsvall had much better survival than the others. A possible explanation for this is that the migrants were brought up in a much healthier environment than those that spent their childhood in the urban environment, and that the better health in adulthood partly was a result of these long-term effects. For illegitimate children, however, their mother's background as migrants had a negative effect. The unmarried migrant mother's lack of social network and support made the survival of their children low.

  • 6.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS), Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Urban mortality in Sweden during the 19th century2000Ingår i: Population dynamics during industrialization / [ed] Anders Brändström and Lars-Göran Tedebrand, Umeå: Umeå universitet, Demografiska databasen , 2000, s. 39-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Elfström, Gunnar
    et al.
    Linköpings Kommun, Gamla Linköping.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fromholtz Linköping2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Linköpingsfotografen Folke Fromholtz startade sin yrkesbana som springpojke hos Lagerströms potatisaffär men blev senare anställd hos Arthur Möllman, en känd fotograf i staden. Den egna fotoverksamheten påbörjades första halvan av 1920-talet i en fastighet på Klostergatan 39 (vid nuvarande Bastuplan). Fotofirman flyttade till den nya butiken på Trädgårdstorget när fastigheten stod färdig 1936. Den unge Fromholtz åkte vid sidan av arbetet i affären ofta ut för att fotografera, till exempel vid invigningar av nya affärer, högtidsdagar och begravningar. Det är i det breda bildmaterialet vi botaniserat.

    Folke Fromholtz fotosamling förvärvades för några år sedan av Centrum för lokalhistoria i samarbete med Linköpings kommun och Länsmuseet. I samband med detta bestämdes att vi skulle göra en bok med de bästa bilderna. Urvalet av bilder har gjorts av Irene Stahre i samverkan med Gunnar Elfström och Hans Nilsson och texterna har författats av de två sistnämnda.

  • 8.
    Faresjö, Tomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Söderquist, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa - utbildning - välfärdsinstitutioner (HUV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ludvigsson, Johnny
    Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Pediatrik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Barn- och kvinnocentrum, Barn- och ungdomskliniken i Linköping.
    Grodzinsky, Ewa
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i västra Östergötland, Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tvillingstäder med stora sociala skillnader i folkhälsa - ett samhällsmedicinskt experiment inleds i Norrköping och Linköping: [Twin cities with big social differences when it comes to public health. A sociomedical "experiment" introduced in Norrkoping and Linkoping]2007Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 104, nr 23, s. 1788-1790Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Om man jämför olika indikatorer på folkhälsa i de två tvillingstäderna Linköping och Norrköping framkommer betydande skillnader trots att städerna ligger på endast fyra mils avstånd och är en del av samma landsting.

    Jämförelsen i folkhälsa mellan dessa tvillingstäder liknar ett klassiskt experiment, då vissa faktorer kan hållas under kontroll. Det är framför allt socialhistorien och den sociala sammansättningen som skiljer sig åt mellan städerna.

    Genom en tvärvetenskaplig forskningsansats med både ett historiskt och ett framtidsperspektiv på tvillingstäderna får vi en unik samhällsmedicinsk forskningsdesign, som ökar våra kunskaper om folkhälsan och dess bestämningsfaktorer.

  • 9.
    Grip, Björn
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    PERSPECTIVES ON THE RISE AND FALL OF SWEDISH CARDIAC EPIDEMICS: The cases of Linköping and Norrköping2016Ingår i: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 41, nr 1, s. 32-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Morbidity and mortality in cardiovascular diseases (CVD) can be described as an ongoing epidemic, although a very protracted one, lasting more than 100 years. Cardiovascular diseasesstill top mortality rates in the world today, accounting for about 30% of all deaths around the globe. But it is in the industrialized world that CVD dominate, although differences are great among various regions. Myocardial infarctions are significantly more common in Sweden than in southern Europe, but less common than in Eastern Europe. The overall question concerns the consequences for health in areas on the road to a post-industrial society. Over the years a clearer link has become visible between lifestyle and health. In Sweden, infectious diseases diminished as result of rising living standards. At the same time cardiovascular diseases were beginning their upward phase, reaching a peak in the 1960s. Deaths due to CVD bring to light significant discrepancies related to socio-economic and cultural factors. A comparison of the Swedish twin cities Linkoping and Norrkoping show considerable differences in death rates in favour of Linkoping, amounting to about 30% fewer in the 1920s with a tendency toward rising differences thereafter. A preliminary investigation of diagnoses has shown that links commonly made between health and socio-economic patterns need revision. The differences in cardiovascular morbidity show another pattern than was expected. It is obvious that the neighbourhood environments themselves have significance, and that the inequalities need additional research based on complementary explanatory models.

  • 10.
    Kvarnström, Lasse
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindström, Dag
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Holme, Lotta
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sjöberg, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sundin, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Qvarsell, Roger
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sviden, John
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Historia i Linköping1999Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskningsinriktningen vid den historiska avdelningen vid Linköpings universitet har sedan länge en stark socialhistorisk profil. kollektivens vardag studeras på en rad områden, på olika nivåer och över sinsemellan skilda tidsperioder. Det gäller inom såväl agrara som industriella miljöer, på samhällelig liksom på grupp-, familje- och individnivå samt över tid som omspänner senantiken till det sena 1900-talets historia. Hur identiteter skapas, tillägnas och förändras är en alltmer växande inriktning, liksom anknytningen till socialpolitiska ideer, normsystem, attityder, värderingar och mentaliteter. Även den  rättshistoriska och ekonomiskhistoriska forskningen ryms inom detta fält. Den historiska demografin utgör också traditionellt en stark del av det socialhistoriska fältet. Studier av arbeta och ohälsa, sjuklighet, dödlighet och hälsopolitik ligger långt framme. Bredden i den socialhistoriska profilen morsvaras av en mångfald melodologiska inslag.

    Skriftserien Socialhistoria i Linköping uppmärksammar denna profil och vilka uttryck den tar sig i grundutbildningen. I serien publiceras i första hand uppsatser skrivna på C- och D- nivå, men även bidrag från lärare och doktorander vid avdelningen förekommer.

    Detta nummer av Socialhistoria i Linköping är en specialutgåva till Svenska historikermötet i Linköping 23-25 april 1999

  • 11.
    Malmsten, Dan
    et al.
    Kulturarv Östergötland, Östergötlands Länsmuseum.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kulturarv Östergötland2005Ingår i: Om ABM: en antologi om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer / [ed] Märta Molin och Bengt Wittgren, Härnösand: ABM resurs, Länsmuseet Västernorrland , 2005, s. 12-15Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trots att vi har många fina bibliotek, arkiv, museer och desstuom ett universitet så finns det kulturhistoriskt material i vårt land som aldrig kommer upp till ytan, aldrig når ut till alla oss som vill ta del av vårt gemensamma kulturarv. Det är här arbetet med Kulturarv Östergötland kommer in.

  • 12.
    Nelson, Marie C
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Enheten för historia.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria.
    The Perennial Pig Problem: Pigs in theory and practice in 19th century towns and cities2007Ingår i: Urban Europe in Comparative Perspective,2006, Stockholm: Institute of Urban History, Stockholm University , 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the role of pigs in Swedish urban history and discusses the economic, social and cultural aspects of pigs in the urban environment. The sanitary aspects have traditionally been brought to the fore. This study, however, analyzes these creatures in the in the light of other roles that they have had in Swedish culture.

  • 13.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arbete och ohälsa i ett historiskt perspektiv1996Ingår i: Arbetsvillkor, yrke och ohälsa i Östergötland: en antologi / [ed] Marie Lindström, Linköping: Landstinget i Östergötland , 1996, s. 11-22Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För snart hundra år sedan, 1896, höll norrköpingsläkaren Johan Hellström ett antal föreläsningar vid Norrköpings arbetareinstitut. Institutet, som var en föreläsningsförening, hade existerat sedan 1885 och var nära kopplat till den liberala arbetareföreningen (en föregångare till fackföreningarna). Hellströms föreläsningar handlade om yrkesjukdomar och industriell hygien. Eftersom han var praktiserande läkare i staden kom han sannolikt ofta i kontakt med sjukdomar som var relaterade till patienternas yrkesliv. Bland annat måste den höga sjukligheten och dödligheten i lungtuberkulos i Norrköping, främst hos arbetarklassen, stimulerat till eftertanke. Hellströms föreläsningar gavs sedan ut i en skriftserie kallad Hälsovännens flygskrifter, en serie där medicinare med intresse för folkhälsoupplysning publicerade nya rön på ett lättfattligt sätt. Detta var den första större moderna sammanställningen på svenska som redovisar medicinens kunskap om sambandet mellan arbete och ohälsa. Intresset för arbetsmiljön är alltså ganska sent påkommet.

  • 14.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att använda lokalhistoria i undervisningen: Konferensrapport, juni 19951995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den 6-7 juni 1995 anordnades den fjärde lokalhistoriska konferensen i Linköping. Konferensen, som handlade om lokalhistoria i skolan, uttalade sig för tanken att på sikt skapa ett nationellt kontaktnät för lokalhistoria i skolan. Som ett första steg i denna strävan utsågs ett antal personer att förbereda bildandet av kontaktnätet ( d v s att arbeta med frågorna kring finansiering, nyhetsblad/tidskrift, ledningsgrupp mm). Konferensen beslutade också att ge ut förereliggande häfte med lokalhistoriska exempel hämtade från den svenska skolan.

  • 15.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det farliga och det hälsosamma vattnet1998Ingår i: Stångebro: händelser kring vattnet / [ed] Hans Nilsson, Linköping: Östergötlands länsmuseums förlag , 1998, s. 254-275Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Linköpings invånare bodde tätt i gårdar som också rymde fähus, svinhus och stallar ända in på 1900-talet. Såväl djur som människor producerade avfall som ofta placerades direkt på marken inne på gårdarna. På så sätt förorenades både de fåtaliga brunnarna och åns vatten. Eftersom staden ligger på en sluttning som mynnar i ån, kan man förmoda att nedsmutsningen av åvattnet därmed var betydande. Det faktum att människor bodde så tätt är en viktig förklaring till att dödligheten, så långt vi vet något om den, länge var så mycket högre i städerna än på  landsbygden. Särskilt spädbarnsdödligheten (dödsfallen under första levnadsåret) var tidvis mycket hög, ibland uppemot 50 procent. De små svenska städerna och de större europeiska städerna skilde sig inte så mycket åt i detta avseende. Trots att Linköping länge var en småstad var det ändå farligt att vistas här, så farligt att staden tidvis inte kunde upprätthålla sin folkmängd utan betydande inflyttning. Hur vattentillgång, avlopp och hygien sköttes var av avgörande betydelse för hälsan i staden. I alla dessa fall står Stångån i centrum. I uppsatsen kommer också en del andra frågor av betydelse för hygien och hälsa att beröras.

  • 16.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elever forskar i lokalhistoria: Konferensrapport, oktober 19971997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det ar ett nöje att här få presentera material från den fjärde konferensen på temat lokalhistoria i skolan som Centrum för lokalhistoria är inblandat i. Denna gång har konferensen varit ett led i organiseringen av ett nationellt kontaktnät för lokalbistoria i skolan. Detta arbete finansieras av Stiftelsen Framtidens Kultur. När detta skrivs, i juni 1998, är vi just i färd med att organisera nästa skolkonferens som ska förläggas till Östersund i september 1998, och som förhoppningsvis också leder fram till en ny exempelsarnling. Arbetet organiseras av en ledningsgrupp bestående av Hans Nilsson, Ann-Charlotte Emehed (Offerdal), Lars Claesson (Stockholm), Olle Nilsson (Karlstad), Lars Nilsson (Stockholm), Christina Gerger (Vimmerby), Bror-Erik Ohlsson (Eskilstuna) och Barbro Kraemer (Nacka).

  • 17.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Försöken att skapa en östgötsk identitet2005Ingår i: Östgötar – finns dom?: Om östgötska identiteter och den roll de spelatoch kan spela för samhällsförändringen / [ed] Peter Aronsson, Lars Kvarnström och Helena Kåks, Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2005, s. 19-19Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En fråga som är spännande att ställa sig är om det egentligen finns några östgötar – i meningen en folkgrupp med en egen kulturell identitet? Finns det en speciell känsla för hembygden i den här regionen? Vad är det för arv som vi har gemensamt? En annan fråga är om det är meningsfullt eller ens önskvärt att skapa en östgötsk identitet om den nu inte finns eller är svag.

  • 18.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Henric Westman och historien om Linköping2014Ingår i: Till gagn och varaktig nytta: Westman-Wernerska stiftelsen 1913-2013 / [ed] Stefan Hammenbeck, Linköping: Östergötlands museum , 2014, s. 88-105Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vi har i denna korta rapport kunnat se hur Henric Westmans donation använts för att kasta ljus över Linköpingsbygdens historia och hur expansivt detta arbete varit. Över tid har en förskjutning ägt rum, från staden/stadskärnan ut emot hela kommunen, och ibland mot hela Östergötland. Vad som är en stad är inte glasklart, varken nu eller i historien. Man brukar tala om kommunicerande kärl, det som sker i staden påverkas av det som sker i periferin, och omvänt. Så var det redan på Henric Westmans tid, men är så i ännu högre grad idag. Därför är det viktigt att Westman-Wernerska stiftelsen i framtiden tolkar Westmans intention brett, så att Linköpings kommun blir en helhet när nya forskningsmedel ska fördelas.

  • 19.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hälsa och stadsrenhållning under 1800-talet1995Ingår i: Nordisk arkitekturforskning, Nordisk förening för arkitekturforskning , 1995, s. 19-26Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Inledning: Stångebro och området kring Stångåns nedre lopp1998Ingår i: Stångebro: händelser kring vattnet / [ed] Hans Nilsson, Linköping: Östergötlands länsmuseums förlag , 1998, s. 11-21Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För besökare i Linköping och nya Linköpingsbor kan det verka konstigt att Stångån inte är en integrerad del av staden. I många städer rinner vattendraget rakt genom stadskärnan, men inte i Linköping. Förklaringen till detta kan sökas i historien. Ån är sedan mycket lång tid en gräns i landskapet och en gräns österut för staden Linköping.

  • 21.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kontaktnätet för lokalhistoria i skolan2000Ingår i: Historielärarnas förenings årsskrift 1998/1999, Historielärarnas förening , 2000, s. 65-68Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Lokalhistoria i skolan ger möjligheter att skapa konkretion i historieundervisningen. Den gamla pedagogiska metoden att gå från känt till okänt fungerar även inom ämnet historia. Det går att rada upp en lång rad argument som talar för att öka antalet lokalhistoriska inslag och utgå från närmiljön i undervisningen. Lokalhistoriska inslag har förekommit sedan länge i den svenska skolan och många är de lärare som arbetar med skolans närmiljö. Ett problem har varit bristen på samordning mellan dem som vill använda detta arbetssätt. På så vis har många var för sig fått "uppfinna hjulet" gång på gång. Vi hoppas kunna råda bot på en del av problemen genom vårt kontaktnät för lokalhistoria i skolan.

  • 22.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Landstinget i Östergötland 1975 - 20022003Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Landstingets historia i Östergötland har tidigare skrivits vid tre tillfällen under de 140 år som institutionen funnits. Den första boken gavs ut i samband med 50-årsjubileet år 1912. Nästa gång en heltäckande landstingshistoria utkom var inför 100-årsjubileet 1962. Perioden fram till och med 1975 tecknades i bokverket »Landsting i förändring« - Den här boken omfattar perioden 1975-2002, men inleds av en snabbgenomgång av den tidigare historien. Härefter behandlas politiken och dess förändrade förutsättningar. Organisationen i landstinget har reformerats flera gånger under undersökningsperioden och utgör därför ett eget kapitel. - Den största verksamhetsgrenen, kroppsvården, har delats upp i två olika kapitel: ett med lasaretten och ett annat med primärvården i centrum. Psykiatrin har fått ett eget avsnitt. Folkhälsan, som här heter »Hälsa och livsstil« och Folktandvården har behandlats i egna delar liksom landstingets utbildningar. Kultur och regional utveckling är områden som försvann från landstingets agenda från den 1 januari 2003. Båda har fått egna kapitel. - Verksamheter som lyfts bort från landstinget genom kommunalisering eller som fått nya arbetsformer, ibland genom privatiseringar, skildras i särskilda kapitel. Bokens sista del tar fasta på aktiviteter som riktats till landstingets personal.

  • 23.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lasarettet: ett av Linköpings ben2001Ingår i: Vår stad Linköping: Årsbok 2001 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2001, s. 49-56Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utan sitt lasarett hade Linköpings stad aldrig blivit vad den nu är. Tillsammans med ett antal andra arbetsplatser/näringar (som garnisonen, ASJ, Saab, universitetet etc.) utgör Linköpings sjukhus ett av de ben stadens försörjning vilar på. Under 1960-, 1970- och 1980-talen var sjukvården en viktig del av offentliga sektorns expansion och sjukhuset en mycket stor arbetsplats. För Linköpings expansion var det också viktigt att både män och kvinnor kunde få arbete här. Männen fick arbete inom teknikindustrin och kvinnorna i den offentliga sektorn där vården stod för betydande del. Sjukhuset och dess läkarutbildning var också viktiga och avgörande ingredienser när Linköping blev universitetsort i konkurrens med Västerås och Örebro. Jag har skildrat detta utförligare i Linköpings historia, 1900-talet (1999) och för närvarande arbetar jag med en historik över landstingets senaste 25-årsperiod, där sjukhuset förstås spelar en avgörande roll.

  • 24.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linköpings historia: 1900-talet1999Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken är en uppföljare till den äldre serien Linköpings historia som slutar 1970. Den har en tematisk uppläggning och är författad av historiker med anknytning till Centrum för Lokalhistoria vid Linköpings universitet.

    Ur innehållet:

    Befolkning och försörjning av Hans Nilsson

    Linköpings fysiska utveckling av Björn Segrell

    Makt och demokrati under 1900-talet av Björn Horgby

    Perspektiv på Linköping av Sven Hellström och Sten Swartling

    Kyrkor och samfund av Per-Olof Nisser

    Nöjes- och ungdomsliv av Dan Malmsten

    Idrottsliv av Dan Malmsten.

  • 25.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lokalhistoria i teori och praktik. IT, skola och fritidsforskning1996Ingår i: Att se det stora i det lilla: Rapport från en kontaktkonferens i lokalhistoria i Karlstad 14-15 mars 1996 / [ed] Peter Olausson, Karlstad: Högskolan i Karlstad , 1996Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mot bättre hälsa: Dödlighet och hälsoarbete i Linköping 1860-18941994Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här studien behandlar utvecklingen i Linköping 1860-94, en period som kännetecknades av en medveten strävan från samhällets sida att påverka hälsoförhållandena till det bättre. Från år 1860 förbättrades dödsorsaksstatistiken och strax därefter, 1863, genomfördes kommunreformen som gjorde genomgripande samhällsinsatser möjliga. Undersökningsperioden slutar 1894. Det viktigaste källmaterialet, de datoriserade kyrkböckema, upphhör då, men många av de studerade skillnadema mellan olika befolkningsgrupper har också reducerats betydligt. En senare tidsperiod kräver andra verktyg än de som används här. Avhandlingens syfte är att utifrån ett lokalt exempel studera hur förändringen i dödlighet (och i någon mån sjuklighet) gick till i olika befolkningsgrupper och analysera vilka faktorer som varit betydelsefulla för den. Avhandlingen är inte enbart epidemiologisk utan handlar i lika hög grad om ny kunskap, ny teknologi, nya ideer och deras spridning samt de olika aktörema på såväl lokal som central nivå i det expanderande Sjukvårdssverige.

    Att studera en lokal miljö ger många möjligheter att observera sådant som är omöjligt via aggregerade data på nationell nivå. Mängder av variabler kan kontrolleras, men i vilken grad speglar resultaten från Linköping förhållanden i andra städer i Sverige och Västeuropa? Till detta återkommer vi senare.

  • 27.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Norrköping och Linköping – syskonstäder genom historien1999Ingår i: Svenska turistföreningens årsbok: 2000 Östergötland, Svenska turistföreningen , 1999, s. 77-87Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De båda syskonstädernas historia har varit mycket olika. På medeltiden var de ungefär jämnstora, sedan drog Norrköping ifrån med hamn och industrier. De senaste årtiondena har de blivit jämförbara igen – och nu tycks Linköping ha starkast dynamik med kompetens som ligger i tiden.

  • 28.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Norrköpings historia: 1900-talet2000Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Varje generation skriver sin historia. Vårt mål har varit att lyfta fram det vi ansett vara det viktigaste  i stadens utveckling de senaste hundra åren. Boken är tematistk upplagd och ska ses som ett bokslut över 1900-talet. Tyngdpunkten i framställningen ligger i allmänhet på händelser efter andra världskriget och på förhållanden som inte behandlats tidigare delar av Norrköpings historia. Därför har vi valt att kalla boken "Norrköpings historia. 1900-talet". Vi är väl medvetna om att vi lämnat luckor i framställningen, luckor som kan fyllas av framtida forskare. På så vis kan rubriken "Norrköpings historia" fortsätta att finnas och ges nytt innehåll.

    Bokens teman är:

    Befolkning och boende, Arbete och boende, Arbete och utbildning, Politik och demokrati, Vård och omsorg samt Identitet och vardagsliv.

  • 29.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2008-20102008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Du håller nu ett Kulturarvsprogram för Östergötland i din hand. Syftet med programmet är att det ska vara vägledande och inspirerande för alla som arbetar med kulturarvsfrågor på ett eller annat sätt. Programmet utgör också en precisering av det regionala utvecklingsprogrammet Östgötaregionen 2020 och de mål som slås fast där. Bakom det regionala utvecklingsprogrammet står Regionförbundet Östsam.

    I utvecklingsprogrammet prioriteras sex stycken insatsområden, varav kulturen är ett. Inom vart och ett av dessa görs programskrivningar. I regionens insatsprogram för kultur understryks kulturens många olika uttrycksformer och det slås fast att ”kulturens kreativa kärna utgörs av människor som med estetiska uttrycksformer gestaltar och förmedlar berättelser eller idéer”. Vidare poängteras att kulturen inte enbart är ”en angelägenhet för de offentligt finansierade institutionerna”, utan utgör en mycket större del av samhället än dessa. Kulturen är en del av den så kallade kreativa sektorn. Denna breda tolkning av begreppen utgör även en utgångspunkt för detta kulturarvsprogram. Trots att kulturarvsområdet genom den här tolkningen även innefattar marknadsutsatt och marknadsanpassad verksamhet krävs, för att mångfalden inom kulturarvssektorn ska utvecklas, även fortsättningsvis ett engagemang från det offentligas sida, bland annat genom ett betydande ekonomiskt stöd.

  • 30.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skolmusikkåren 100 år2006Ingår i: Vår stad Linköping: Årsbok 2006 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2006, s. 72-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skolmusikkåren firade i januar sitt hundraårsjubileum med ett ambitiöst konsertprogram där både den nuvarande kåren och veteraner medverkade. Jubileumsåret är vid sidan av detta arrangemang fullt av andra aktiviteter, bland annat en turné till Tyskland där man medverkar vid en festival i Heikendorf tillsammans med ett 30-tal andra orkestrar. En jubileumsbok har framställts av orkesterns dirigent och ledare Leif Wangin.

  • 31.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Stångebro: händelser kring vattnet1998Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    År 1598 stod slaget vid Stångebro, ett av de få tillfällen då Linköping nämns i historieböckerna. Nästa gång detta sker är vid det s k blodbadet 1600, då ett antal adelsmän som stått på fel sida i striden avrättades. Krigshandlingarna ägde rum mellan de två stångebroarna, Lilla Stångebro vid nuvarande Tullbron och Stora Stångebro vid Nykvarn. Den bakomliggande konflikten var i första hand en maktstrid mellan kung Sigismund och hertig Karl, även om religiösa motsättningar också förekom. Resultatet av striderna vid Stångebro blev ett stort nederlag för kung Sigismund som sedermera lämnade landet för att aldrig mer återvända.

    Den här jubileumsboken är inte en heroisk krigsskildring, som så många andra krigsslag begåvats med, utan i stället koncentrerar vi oss på området runt platsen där slaget stod, d v s sträckan mellan Tannefors och åns mynning i Stångån. Vår tanke är att låta områdets betydelse för Linköping stå i centrum.

  • 32.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vart tog småstaden vägen?2002Ingår i: Mer än 1000 ord: 50 år med Correns bilder / [ed] Åsa Christoffersson, Linköping: Östergötlands länsmuseum i samarbete med Östgöta correspondenten , 2002, s. 31-39Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Linköping, centralorten i Correns spridningsområde, har vuxit och förändrats mycket under de 50 åren mellan 1950 och 2000. Många av förändringarna delar man fö rs tås med andra städer och landsändar. Linköping industrialiserades ganska sent, men har härefter vuxit snabbare än de flesta andra svenska städer. Det första större företaget, Aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna (ASJ), tillkom 1907. I övrigt var företagen i Linköping länge ganska små och fyra sektorer dominerade industrin: textil, livs, trä och metall. Över tid kom metallindustrin att dominera allt mer, särskilt från andra världskriget. 1950 fanns fortfarande alla de gamla industrisektorerna kvar, även om textilen och träet var på väg bort.

  • 33.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Väckelsen1987Ingår i: Linköpingsbygden / [ed] Sven Hellström, Linköping: Linköpings kommun , 1987, s. 369-385Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie behandlas företrädesvis väckelserörelsen under dess uppbyggnadsskede. Till stiftet, precis som landet i övrigt, kom 1800-talsväckelsen i organiserad form först som bibelväckelse. 1819 bildades Linköpings stifts bibelsällskap. Tillsammans med Brittiska och Utländska bibelsällskapet spred man billighetsupplagor av helbiblar och Nya testamentet i bygden. Kring sekelskiftet 1800 var Sjögestad ett centrum för herrnhutisk väckelse. 1 af Ekenstam på Solla herrgård spred enligt traditionen biblar bland befolkningen kring 1810, alltså före bibelsällskapens tid. Genom ökat missionsintresse ombildades Linköpings stifts bibelsällskap till ett missionssällskap 1841, dvs samma år som nykterhetsrörelsen startade i Linköping.

  • 34.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Även här – Erling Sandberg2006Ingår i: Vår stad Linköping: Årsbok 2006 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2006, s. 59-63Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Linköpingsborna på 1970-talet möttes ständigt av reklamskyltar med texten "Även här" (som syftade på att Erling Sandberg var inblandad i en byggnation). Den blivande byggmästaren Sandberg kom till Linköping på Luciadagen 1954 från Karmfors i Ådalen. Innan detta hade han arbetat bland annat som pråmbyggare. Bostad fixades i Linköping från den 1 januari året därpå och hustrun Brit-Ingrid kom med.

  • 35.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Faresjö, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Allmänmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Stor skillnad: om ojämlik hälsa i Linköping och Norrköping2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Östgötastäderna Linköping och Norrköping är handels- och tjänstestäder och båda är numera säten för högre utbildning. Städerna utgör navet i den östgötska regionen, är ungefär lika stora, men ändå så olika. Medellivslängden för en man är nästan två år kortare i Norrköping än i Linköping, för kvinnor är differensen cirka ett och ett halvt år.

    Vänder vi blicken bakåt i historien finner vi nästan hela tiden en högre dödlighet i Norrköping än i Linköping. Förr gällde det främst olika infektionssjukdomar. Idag är situationen mest allvarlig när det gäller hjärt–kärlsjuklighet, den vanligaste dödsorsaken. Norrköping sticker ut också om vi gör en jämförelse med andra svenska städer av samma storlek. Dessa data är alarmerande och måste tas på allvar.

    Gamla industristäder omvandlas och går nu in i en postindustriell epok. Jämförelser med andra europeiska städer blir därför högintressanta. För att understryka den internationella forskningsinriktningen har forskargruppen valt att använda en engelsk titel, Twincities Research Group.

    Forskargruppen består av forskare från flera institutioner vid Linköpings universitet. Både Hälsouniversitetet och Filosofiska fakulteten är representerade. Gruppen fokuserar på frågeställningar om människors hälsa och välfärd och de komponenter som påverkar dessa. Designen liknar i stort ett klassiskt naturvetenskapligt experiment. Genom att hålla så många inverkande faktorer som möjligt under kontroll kan man renodla inflytandet av olika faktorer och avläsa effekten på hälsan i en hel befolkning. Det är sannolikt framför allt socialhistorien, levnadsförhållandena, livsstilen och de socioekonomiska förhållanden som slår igenom på befolkningens hälsa i städerna Norrköping och Linköping.

    Twincitiesgruppen har under ungefär sex års tid arbetat hårt för att få till stånd ett fast samarbete med de aktuella kommunerna och Landstinget i Östergötland. Vi har påvisat att städerna Linköping och Norrköping och Linköping har olika socialhistoria, men också att förutsättningarna för att förbättra hälsan skiljer städerna åt. Norrköping har ett rikare föreningsliv, en historia präglad av kollektiv sammanhållning, något som talar för att man med medvetna satsningar skulle kunna bedriva farmgångsrikt folkhälsoarbete. Linköping å andra sidan har ett bättre hälsoläge, men här är staden och dess olika delar och näringar mer splittrade.

    Forskargruppens vision för det framtida folkhälsoarbetet är att det bildas ett folkhälsocentrum för att stärka samverkan mellan aktörerna. Två viktiga uppgifter som ett sådant bör ställa sig är att samordna och öka kunskapen om hälsans fördelning och hälsans bestämningsfaktorer på både individ- och samhällsnivå. Här handlar det lika mycket om underlag för politiska beslu  som att med vetenskapliga studier öka vår kunskap om hälsans bestämningsfaktorer.

    De aktörer som kan samverka i ett regionalt folkhälsocentrum är många. Twincities Research Group vill medverka i ett nära samarbete med Landstinget, kommunerna, Östsam, Länsstyrelsen, Försäkringskassan, kyrka och religiösa organisationer, idrottsrörelsen, näringslivet och olika aktörer i civilsamhället i stort. Aktiviteterna bör utgå från ett regionalt östgötaperspektiv och exempel på teman som skulle kan stå i centrum är: vår tids hälsoproblem, utsatta grupper i samhället, barns och ungdomars hälsa, de gamlas hälsa liksom sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt.

  • 36.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Faresjö, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Twin Cities Research Group: en växande forskningsplattform i Jan Sundins anda2008Ingår i: Se människan : demografi, rätt och hälsa: en vänbok till Jan Sundin / [ed] Annika Sandén, Linköping: Linköpings universitet , 2008, s. 195-202Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    An interdisciplinary research group entitled "Twincities Research Group" has been initiated at Linkoping University. The term twin cities refer to the Swedish cities Linkoping and Norrkoping, neighbors that are nearly equal in size. These two cities, located within a distance of only 40 km, are governed by the same county council and consequently have the same health care structure. However, public health is remarkably different in these twin cities. The comparison of public health in these two cities during the development from the industrial to the post-industrial era has a design similar to classical experiments with a control and an experiment group, since the social history and the socio-economic structures of the cities are radically different. Through an interdisciplinary research design including historical, epidemiological and clinical competence we have a unique opportunity to increase our understanding of how the social environment may affect public health.

  • 37.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Karlsson, Greger
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linköpings socialdemokratiska arbetarekommun 100 år2000Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Karlsson, Kerstin
    Folkets park i Linköping2005Ingår i: Vår stad Linköping: Årsbok 2005 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2005, s. 99-109Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I år, 2005, firar folkparksrörelsen i Sverige sitt 100-årsjubileum. Innan det fanns en folkparksrörelse var Malmö tidigast ute med funderingar kring att starta ett nöjesetablissemang för arbetare – detta skedde redan på 1880-talet. I Linköping skulle det dock dröja ännu några år inna Folkets Park kom till.

  • 39.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Karlsson, Kerstin
    Majkarnevalen och Bonnkapälle2004Ingår i: Vår stad Linköping: Årsbok 2004 / [ed] Karin Christoffersson, Linköping: Linköpings kommun , 2004, s. 41-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Majkarnevalen 1 Linköping är numera en död tradition, men var länge ett viktigt inslag i stadens historia och en del av dess självbild. Många är de barn som vuxit upp i Linköping och som har tydliga minnen från karnevalsfirandet. För oss i min generation som var små i Linköping under 1950-och 1960-talen, var karnevalen fortfarande något mycket speciellt. I dagligt tal kallade vi arrangemanget rätt och slätt för "majgubbarna", med hänvisning till aktörerna. För oss startade "majgubbarna" med att vi såg och hörde utstyrda gymnasister som ropade sitt: "Program ... program .. . program". Det var den här dagen vi fick ta på oss nya vårkläder (om vädret gjorde det möjligt) och vi pojkar kunde köpa ärtrör och ärtor som vi använde mot majgubbarna. Det fick flickorna säkert också göra, men jag minns inte att det förekom. Många var det som fick sina ärtrör avbrutna av arga karnevalsdeltagarepojkar. På torgen förekom försäljning av tivoliartad karaktär, billiga plastleksaker och gasballonger, och på många ställen luktade det stinkbomber, spunnet socker och på senare år även popcorn. I samband med karnevalen brukade också Cirkus Scott komma till Linköping, även det en tradition med rötter i 1800-talet, fast då var det andra cirkusar som gällde.

  • 40.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ohlsén, Marie
    Östergötlands museum.
    Malmslätt - rätt och slätt: historien om ett samhälle2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    "Malmslätt är en bild av Sverige, av folkhemmet och de hyperviktiga folkrörelserna och boken tar oss med genom 1900-talet och gör halt vid 1980. Från punschverandor och militärmusik till villaförort. Ortens liv, det som inte direkt handlar om flyget, drivs av ortens föreningar, som MAIK, Svenska kyrkan, nykterhetslogen, föreläsningsföreningen, Röda korskretsen, scouterna, Socialdemokraterna (som var störst) och andra partier. Det är det ideella engagemangets tid. Flera av ortens ”kändisar” är porträtterade, inte minst Lennart Svensson, Mr MAIK kallad, och ”den sjungande ingenjören” Ingemar Lindstrand, en av huvudkällorna i boken. Och knorrar finns det gott om. Som diskussionerna om rökruta på Kärna skola."

    Ur Östgöta Correspondenten 2012-12-21

  • 41.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ståhling, Magdalena
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Literacy and Childcare. A study of Infant Mortality in a Nineteenth-Century Swedish City1992Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sundin, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Spatial and Social Aspects on Mortality in Nineteenth-Century Linköping and its Hinterland1991Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tedebrand, Lars-Göran
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Determinants of Marriage Patterns in Urban Sweden 1840-19901998Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tedebrand, Lars-Göran
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Familjer i växande städer: strukturer och strategier vid familjebildning i Sverige 1840-19402005Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    FAMILJEHISTORIA är i dag ett expansivt forskningsområde över hela världen i skärningspunkten mellan ämnen som antropologi, ekonomisk historia, historia, historisk demografi och historiesociologi. Familj och hushåll är också viktiga analysredskap inom genetisk, epidemiologisk och hälsohistorisk forskning.

    I den här boken studeras den svenska stadsfamiljens historia under perioden 1840-1940 men också med utblickar fram till i dag. Det är en tid under vilken Sverige förvandlas från jordbruksland till modernt industriland med flertalet människor bosatta i städer och tätorter. Särskild uppmärksamhet ägnas åt utvecklingen i två mellanstora städer, Linköping och Sundsvall. De nya möjligheter att belysa stadsbefolkningars demografiska beteenden som Demografiska databasens i Umeå digitaliserade kyrkobokföring erbjuder utnyttjas. Men också folkräkningar, folkräkningsmanuskript och olika kvalitativa källor kommer till användning.

    I fokus för undersökningen står familjebildning och reproduktion inom åtta giftermålskohorter av män och kvinnor som ingick äktenskap åren 1840-49, 1870-79, 1900-09 och 1930-39. Den historiskt viktiga övergången till små familjer i Sverige och som kulminerade i början av 1930-talet när makarna Myrdal skrev sin klassiska bok Kris i befolkningsfrågan analyseras med hänsynstagande till social struktur, bostadsförhållanden, informationsspridning i stadsmiljön, familjestrategier och tidig feministisk debatt om barnbegränsning. Kärnfamiljens centrala men tidvis starkt hotade ställning under Sveriges industrialisering belyses.

  • 45.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tedebrand, Lars-Göran
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Marriage During Industrialization. Inmigrants to Swedish Cities 1840-19001998Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tedebrand, Lars-Göran
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Marriage Patterns and Family Building in Swedish Cities 1840-19202000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tedebrand, Lars-Göran
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Urban Adaption, the Case of Sweden1996Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tedebrand, Lars-Göran
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Vikström, Lotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier, Centrum för befolkningsstudier.
    Marriage Patterns in Swedish Cities 1840-19902004Ingår i: Living in the city : 14th-20th centuries: proceedings of the international conference held by International Commission for Historical Demography (ICHD) / [ed] Eugenio Sonnino, La Sapienza, University of Rome , 2004, s. 203-236Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Nilsson, Hans
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Willner, Sam
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Inflyttare till Linköping under 1800-talet1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    År 1989 fick Universitetet i Linköping de första leveranserna av datoriserat kyrkboksmaterial. Av detta, som från början var avpassat för forskningens krav, har vi börjat att bygga upp en historisk databas för Linköpingsområdet,Linköpings historiska databas (här benämnd LHDB). Strax efter år 2000  förväntas den geografiska utsträckningen vara färdig och ett område ungefär motsvarande Linköpings nuvarande kommun ska finnas tillgängligt på data. För tillfället är Linköpings stad och det närmaste omlandet registrerat. Det mycket omfattande arbetet med att överföra kyrkböckerna till datamediet har Demografiska databasen i Umeå svarat för. I ett andra steg har därefter Centrum för lokalhistoria vid Universitetet i Linköping bearbetat data och utvecklat enkla program för sökning i databasen. Utöver kyrk.boksmaterialet innehåller databasen en datoriserad version av Tabellverkets sockenstatistik för i stort sett alla församl ingar i Östergötland, dvs befolkningssiffror, yrkesuppgifter mm för tiden 1749-1859.

    Den här lilla uppsatsen om inflyttningen till Linköping är ett exempel på hur uppgifter ur databasen kan användas, och hur annat källmaterial kan kopplas ihop med databasens människor. Egentligen grundar sig innehållet i uppsatsen på flera olika studier, som på så sätt också illustrerar hur olika användare kan nyttja datamaterialet. Jan Sundin och Sven Hellström har gjort ett antal initiala studier över flyttningsmönster i Linköpingsbygden på 1830-, 1850- och 1870-talen tänkta att användas i ett europeiskt komparativt projekt om industristadens uppkomst. Därefter har en rad uppsatser skrivits på grundnivån i ämnet historia i Linköping. Tomas Widholms studie över samtliga inflyttare 1862 och 1868 förtjänar att nämnas, liksom Håkan Löfgrens uppsats om inflyttaröden. För att utöka kunskapen också till 1880-talet, den mest hektiska inflyttningsperioden, har studier av inflyttare åren 1880-1885 genomförts under Hans Nilssons ledning. Behjälpliga i detta arbete har Camilla Knudsen och Ingrid Olsson varit. För att bättre se vilken roll giftermålen har haft för att göra människor bofasta har Sam Willner gjort en giftermålsstudie. Willner har också svarat för sammanställningen av resultaten från de olika delstudierna. När inte annat anges är Linköpings historiska databas källa till uppsatsen.

    Utöver traditionellt universitetsfolk, som studenter och forskare, lämpar sig databasen för användning i släktforskn ing och på olika stadier i ungdomsskolan samt i lärarutbildningen. Genom uppgifterna i databasen kan skolhistorien bli konkret och gripbar. Den ger grundläggande demografiska fakta om befolkningen. Annat historiskt källmaterial som till exempel bouppteckningar, skattelängder, brev, fotografier, kartor och ritningar kan tillsammans med databasen ge en omfattande bild av levnadsvillkoren förr i tiden.

  • 50.
    Tedebrand, Lars-Göran
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Nilsson, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Family and Childbirth in Urban Sweden 1840-19402001Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
12 1 - 50 av 51
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf