liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahn, Song-Ee
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Harlin, Eva-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Innovative folk high school programs2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Ahn, Song-ee
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Harlin, Eva-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kursutveckling inom folkhögskolan: Fyra exampelpå didaktisk innovation2018Ingår i: Folkhögskolan 150 år / [ed] Ann- Marie Laginder, Eva Önnesjö, Irma Carlsson & Erik Nylander, Stockholm: Förening för Folkbildningsforsning och författarna , 2018, 1, s. 273-286Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Ahn, Song-Ee
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Harlin, Eva-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Innovative Program Development in Swedish Folk High Schools2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Arbetsliv och mobilitet: en forskningsöversikt2005Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Från både forskare och praktiker framställs idag önskemål om en större rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Ohälsan i arbetslivet skulle kunna mötas med en större rörlighet menar somliga. Andra för fram ekonomiska motiv och förhoppningar om att generativa effekter som innovation och idéutveckling kan följa på en ökad inter- och intraorganisatorisk mobilitet. Därtill kan anföras en värderings- och mentalitetsförändring som skett de senaste decennierna, som innebär att människor tycks värdesätta växling och förändring högre än vad tidigare generationer gjort. Samtidigt tyder statistiska uppgifter på en relativt svag mobilitet. Begreppen -yrkesinlåsning- och -arbetsplatsinlåsning- myntas som redskap för att förstå det förhållande att människor som säger sig vilja byta yrke eller arbetsplats ändå förblir vid sin läst. Att frågor som rör arbetsliv och mobilitet tas upp till behandling är av betydelse ur både individ- och samhällsperspektiv. Det handlar om den enskildes livskvalitet, samhällets önskan att ge förutsättningar för livslångt lärande, ett hållbart arbetsliv och dess möjligheter att sörja för personalbehovet på en föränderlig arbetsmarknad. Inte minst tycks det angeläget att adressera frågor om hur människor bemästrar yrkesmässiga omställningsprocesser och hur dylika processer kan stödjas och uppmuntras inom institutionella ramar och med pedagogiska incitament. Föreliggande forskningsöversikt behandlar dessa frågor med utgångspunkt i framför allt amerikansk och utomnordisk europeisk forskning, med syftet att presentera, diskutera och generera kunskaper om några av mobilitetens förutsättningar. Avsikten är att med hjälp av befintliga forskningsarbeten beskriva kunskapsläget, tydliggöra, analysera och diskutera problemet samt identifiera områden som bedöms vara angelägna att utsätta för ytterligare forskningsinsatser.

  • 5.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Biographical learning: two decades of research and discussion2014Ingår i: Educational review (Birmingham), ISSN 0013-1911, E-ISSN 1465-3397, Vol. 66, nr 4, s. 497-513Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article discusses the concept of biographical learning and reviews previous research on the subject. Several tensions between different versions of the concept are recognized, and a wide range of research areas in which the concept has been used are identified and presented. The general idea in the biographical learning tradition regarding the occurrence of general conceptions of one’s biography, as well as the idea of narrative coherence, is discussed critically. New areas of research are suggested.

  • 6.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nya karriärval mitt i livet: omställningsprocesser och biografiska brott2015Ingår i: Karriärvägledning: en forskningsöversikt / [ed] Anders Lovén, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, s. 293-314Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Occupational transitions as a relational project2012Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 34, nr 2, s. 83-98Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Looking at ‘biographical learning’ as part of a work transition, the aim of this paper is to investigate how social relations enable and constrain such a learning process in outplacement clients. To examine the process, its character and social conditions, the study draws on interviews with workers who had been made redundant and were enrolled at an outplacement agency. The interviews were analysed using a comparative cross-case analysis. A distinction was made between ‘strong’ (long-term and intimate), ‘weak’ (short-term and non-intimate) and ‘formal’ (e.g., professional counsellors) relations. Findings showed that strong and formal relations were rather influential on people's engagement in biographical learning while weak relations were important to the straightforward career. Since transitions in late modern society has become not only a passage but also a learning option, the different sources and functions of social relations should be considered a vital part of outplacement counselling. Future research should examine more closely both parties in strong relationships and the (joint) process of career decision-making inherent in occupational transitions.

  • 8.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Pragmatism and the challenge of work life transitions2007Ingår i: 5th ESREA European Research Conference, 2007, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to outline how to make use of a number of perspectives in the tradition of pragmatism1 to understand agency in work-life transitions. It will focus on the interplay of cultural conditions, educational praxis in the field of career development and human action. The intention is also to develop theoretical resources that will be used in a forthcoming empirical study. The research question to be examined is how agency arises or emerges in occupational transitions; the main proposal is that pragmatism holds valuable insights that may be harnessed in this particular field of research.

    The paper begins by introducing the tradition of pragmatism. This is viewed in relation to the basic cultural and philosophical conditions known as modernity and enlightenment; it is characterized as modern but at the same time a departure from the rationalist-modernist era. Although this discussion will be preoccupied to some extent with the epistemological question, I will keep in mind the issue of human action and put forward  some arguments about the relationship between modernity, pragmatism and action theory. The content draws largely from analyses by the German sociologist Hans Joas.

    In the second part of the paper, I will make explicit use of Joas’ view of action to understand how agency emerges in work-life transitions. Three action-related phenomena are examined. The first is goal setting. The dynamic and elastic character of human intentionality as well as the ‘pre-reflective’ sources of agency will be emphasized. Consequently, career planning as some kind of instrumental, rationalist endeavour will be investigated. Secondly, the power of the situation will be examined and highlighted as a force that may produce reflection and creativity in work-life transitions. However, agency presupposes an ability to take different perspectives of the actual situation in order to find an appropriate line of action. Third, I will explore the importance of imagination further, in relation to goal setting. Emotional power and creative imagination are supposed to be latent in our wishes, but they need to be cultivated in imaginative interplay with the current conditions and in moments of ‘reality testing’. Creative imagination, however, presupposes confidence and ‘the capacity to be alone’. For that very reason, it is argued, insecurity and risk in work-life transitions need to be balanced by trust in order to release the crucial imaginative processes.

  • 9.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Understanding transitions2007Ingår i: Concepts of Learning 2007 Conference of the ESREA Network on Life History and Biography,2007, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    Uppdrag familjehem: ett svensk-ryskt utvecklingsprojekt utvärderas2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bland socialarbetare i Ryssland pågår ett intensivt och angeläget arbete med hemlösa och föräldralösa barn. Många barn lever utan föräldrars omvård-nad, samtidigt som de ekonomiska resurserna som socialtjänsten förvaltar är knappa. För att höja kvalitén och effektivisera arbetet pågår sedan ett antal år tillbaka ett försök att introducera familjehemmet som samlevnadsform inom den ryska socialtjänsten. Ambitionen är barn ska kunna tas emot i familjer i stället för att placeras på institution. Som ett led i denna omställning genomfördes under 2002-2005 ett svensk-ryskt utvecklingsprojekt som syftade till att utveckla familjehemsverksamhet. Projektet var ett samarbete mellan de sociala myndigheterna i Leningrads län och Kommunförbundet (numera Regionförbundet) Sörmland. Det byggde bland annat på erfarenhetsutbyte mellan ryska och svenska socialarbetare. Mälardalens utvärderingsakademi vid Institutionen för samhälls- och bete-endevetenskap på Mälardalens högskola, har på uppdrag av projektledning-en genomfört en utvärdering av projektet. I föreliggande rapport presenteras resultatet från utvärderingen. Utfallet har bedömts med avseende på de resultat som kunnat iakttas när det gäller (1) expansion av familjehem och minskning av institutionsplacer-ingar, (2) fördjupning av den verksamhet som bedrivs, (3) strategisk program-utveckling samt (4) i vilken utsträckning projektet medverkat till en grundlig analys av det samhällsproblem som ska bemötas. Dessutom har frågor ställts om verksamhetens relevans och hållbarhet. Det empiriska underlaget för be-dömningen utgörs av både enkäter, intervjuer, dokument, ljudupptagningar från seminarier, observationer och informella samtal. Resultaten visar att projektet har medverkat till begränsad expansion och kvalitativ fördjupning av ett angeläget arbete med att utveckla familjehem samt att familjehemsprojektet därmed har angripit ett samhällsproblem som bör ha hög prioritet hos såväl ryska myndigheter som svenska biståndsor-gan. Problemets omfattning är ett skäl till arbetets aktualitet och angelägen-hetsgrad. Dess nära förhållande till en utbredd kriminalitet bland unga är ett annat. Projektet har stärkt de ryska deltagarna i deras dagliga arbete. De har fått uppslag och utvecklat kunskaper om hur arbetet kan utformas. Projektet har också medverkat till att deltagarnas arbete fått större legitimitet från myn-digheter och medborgare i det ryska samhället. Omställningen från ett institutionsbaserat system till ett system som byg-ger på familjen har emellertid inte kunnat fullföljas. Framför allt har de eko-nomiska resurserna saknats. Förklaringen är otillräcklig eftersom familje-hemsverksamhet är mindre kostnadskrävande än institutionsboende. Projektet har blottlagt och kanske förstärkt en intressekonflikt mellan olika myndigheter. Flera av länets kommittéer har de utsatta barnen inom sitt an-svarsområde. Om det samhällsproblem som projektet handlar om ska kunna bemötas fordras samarbete mellan dessa myndigheter. Att systemskiftet inte har kunnat genomföras kan ha sin förklaring i att myndigheterna inte kunnat enas. I mötet mellan svensk och rysk praxis och juridisk tradition har både lik-heter och skillnader länderna emellan blivit uppmärksammade. Familje-hemsmodellen har inte fullt ut kunnat integreras i den ryska socialtjänsten. Lagstiftningen ger inte verksamheten den legitimitet som fordras. Tack vare projektet har emellertid verksamhetens svaga juridiska grund placerats på dagordningen.

  • 11.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Work Transitions as Biographical Learning: Exploring the Dynamics of Job Loss2012Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På senare år har betydelsen av berättelser och berättande framhållits av samhällsvetare från olika discipliner. Inom pedagogisk och utbildningssociologisk forskning har exempelvis begreppet biografisk lärande tagits i bruk för att visa hur människor tolkar, förstår och skapar mening i sina biografier genom självbiografiskt berättande. Denna avhandling diskuterar begreppet biografiskt lärande i relation till ett forskningsprojekt om omställningsprocesser efter uppsägning bland privat- och statsanställda tjänstemän. Medan tidigare forskning om uppsägning och arbetslöshet framför allt har intresserat sig för orsaker, effekter, copingprocesser och hur människor går till väga för att söka arbete, föreslås i denna avhandling att omställningsprocesser kan teoretisk förstås i termer av biografiskt lärande.

    I avhandlingen placeras begreppet i en handlingsteoretisk ram och utrymme skapas som gör det möjligt att tala om olika former av biografiskt lärande. Genom analys av narrativa intervjuer med personer som blivit uppsagda (n=23) föreslås att denna variation bland annat handlar om i vilken utsträckning och på vilket sätt människor engagerar sig i reflexivitet och kreativt handlande. Analysen visar också att variationen kan förstås med hänvisning till att människor under en omställning ställs inför vissa valsituationer och i samband därmed gör olika val. Studien visar att en uppsägning, under vissa betingelser, medverkar till kritisk reflektion och ”horisontella” karriärsteg.

    Avhandlingen diskuterar även begreppet reflexivitet som alltså är centralt för biografiskt lärande. I studien föreslås att reflexivitet bland annat utövas genom berättande, i det specifika moment då evaluering av det som berättelsen handlar om äger rum. Eftersom evaluering genomförs på olika sätt, bör man tala om reflexivitet i pluralis. Slutligen framhålls att omställning är en relationell process och att formella så väl som nära relationer har stor betydelse när människor överväger ”horisontella” karriärsteg. Nyckelord: biografiskt lärande, omställning, uppsägning, vuxnas lärande, vuxenutbildning, karriärvägledning.

    Delarbeten
    1. The many faces of biographical learning
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The many faces of biographical learning
    2012 (Engelska)Ingår i: Studies in the Education of Adults, ISSN 0266-0830, E-ISSN 1478-9833, Vol. 44, nr 1, s. 70-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Our aim in this article is to look for more diversity within the concept of biographical leaning. As a conceptual tool for investigating learning in life transitions, biographical learning has gained some recognition over recent years. The concept centres on people’s abilities and possibilities to cope with change in a rapidly changing environment. As transitions have become more common, ‘learning processes within transition’ has become an important area for educational research. The development of the concept of biographical learning is related to this trend, since biographical learning processes appear to be more explicitly triggered when a person’s life course is changing and people are faced with transitions in it. In this article, biographical learning will be discussed in relation to research on restructuring, job loss and enforced work transitions. The article will suggest that such transitions may be understood in terms of biographical learning, acknowledging that learning in work transitions is not only about ensuring one’s ‘professional competence’ or ‘employability’ but includes identity issues and decision-making that affect one’s biography.

    Alheit and Dausien portray biographical learning as a certain perspective on lifelong learning, suggesting a ‘shift in analytic perspective’ and a departure from the policy-focused view in which lifelong learning is framed by political and economic precepts. Acknowledging the inner tensions between the ‘instrumentalist’ and ‘emancipative’ power of lifelong learning, the authors place some confidence in the latter, calling for an outlook in which the learning individual ‘is taken more seriously’. There are empirical reasons for such a preference. Although traditional lifeworlds are eroding, people’s responses are not inevitably a ‘panic’ reaction. Instead, people cope with changes rather creatively by using different action strategies that affect both their own biography and the social world in which they live.

    The concept of biographical learning is regarded as useful in this context, firstly because it takes account both of social structures and of the individual’s subjectivity. Hence, it recognizes people’s sense of being able to control their own lives interacting with biographical and structural conditions. Even though life chances are unequally distributed and agency is always ‘bounded’, when people face transitions decisions must be made and actions taken that are affected by and affect their biography. Secondly, biographical learning could be considered valuable because its scope is wider than predominant lifelong learning policies and because its aim extends beyond instrumental skills and ‘employability’. Thirdly, biographical learning can be regarded as helpful because it includes not only formal and organized aspects of learning, but also ‘cognitive and reflexive dimensions of learning as much as the emotional, embodied, pre-reflexive and non-cognitive aspects of everyday learning processes and practices’.

    However, further investigations of the concept are called for, as pointed out by Alheit and Dausien. One possible development concerns challenging its somewhat uniform character. While Alheit has identified three current ‘biographical coping patterns’ (‘patchworking’, ‘networking’ and ‘designing’; Alheit, 1999, p. 75), further analysis will probably reveal new insights and perhaps lead to a more complex description of what biographical learning is. It seems reasonable to assume, for example, that there might be differences between more continuous and more disruptive versions of biographical learning. In order to encompass a wider spectrum of approaches, the aim of this paper is to analyse, explore and expand the notion of biographical learning and to suggest a number of different modes of such learning.

    Nyckelord
    Biographical learning, biographicity, identity work, work transitions, career change
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-76634 (URN)
    Tillgänglig från: 2012-04-13 Skapad: 2012-04-13 Senast uppdaterad: 2017-12-07
    2. Learning in occupational transitions: a study of the process following job loss
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Learning in occupational transitions: a study of the process following job loss
    2012 (Engelska)Ingår i: Work: A Journal of Prevention, Assessment and Rehabilitation, ISSN 1051-9815, Vol. 43, nr 3, s. 331-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Objective: This article examines how workers supported by outplacement services engage with an occupational transition through problem solving and learning.

    Participants: The participants were 23 mid-life redundant white collar workers with at least eight years in their sector, organization or occupation. The selected interviewees either participated in training to broaden their professional competence or did not make any such ‘expansive’ efforts.

    Methods: The study was based on narrative interviews, which enabled a detailed cross case examination of individuals’ actions and choices and how the process unfolds over time.

    Results: The results showed that people treat their job loss as a practical problem to be solved using various strategies. This problemsolving process is structured, with people passing similar crossroads defining particular challenges and opportunities giving people limited sets of choices.

    Conclusion: The results point to the significance of creativity and learning in occupational transitions.

    Nyckelord
    Job search; outplacement, lifelong learning
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-76635 (URN)10.3233/WOR-2012-1384 (DOI)000311225500009 ()
    Tillgänglig från: 2012-04-13 Skapad: 2012-04-13 Senast uppdaterad: 2013-09-04Bibliografiskt granskad
    3. Work transitions as told: a narrative approach to biographical learning
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Work transitions as told: a narrative approach to biographical learning
    2013 (Engelska)Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 35, nr 1, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In this article, we introduce a narrative approach to biographical learning; that is, an approach that considers autobiographical storytelling as a practice through which claims about life history are performed and negotiated. Using insights from narrative theory, we highlight evaluations in those narratives and suggest their crucial role in promoting self-reflective thought. The research area is unemployment, more specifically, work transitions following company restructuring and redundancy supported by outplacement services. Recognizing the learning potential in autobiographical storytelling, the article examines job-loss narratives told by people made redundant. The analysis focuses on strategies used in moments of evaluation. Our findings point to a variety of rhetorical strategies, different kinds of reflexivity and, in turn, variation in the potential for biographical learning.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis, 2013
    Nyckelord
    biographical learning, work transitions, narrative, job loss, outplacement
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-76636 (URN)10.1080/0158037X.2012.712037 (DOI)000315190500001 ()
    Tillgänglig från: 2012-04-13 Skapad: 2012-04-13 Senast uppdaterad: 2017-12-07Bibliografiskt granskad
    4. Occupational transitions as a relational project
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Occupational transitions as a relational project
    2012 (Engelska)Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 34, nr 2, s. 83-98Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Looking at ‘biographical learning’ as part of a work transition, the aim of this paper is to investigate how social relations enable and constrain such a learning process in outplacement clients. To examine the process, its character and social conditions, the study draws on interviews with workers who had been made redundant and were enrolled at an outplacement agency. The interviews were analysed using a comparative cross-case analysis. A distinction was made between ‘strong’ (long-term and intimate), ‘weak’ (short-term and non-intimate) and ‘formal’ (e.g., professional counsellors) relations. Findings showed that strong and formal relations were rather influential on people's engagement in biographical learning while weak relations were important to the straightforward career. Since transitions in late modern society has become not only a passage but also a learning option, the different sources and functions of social relations should be considered a vital part of outplacement counselling. Future research should examine more closely both parties in strong relationships and the (joint) process of career decision-making inherent in occupational transitions.

    Nyckelord
    Work transitions; biographical learning; social relations; social support; outplacement
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-76637 (URN)10.1080/0158037X.2011.610300 (DOI)000306597300001 ()
    Tillgänglig från: 2012-04-13 Skapad: 2012-04-13 Senast uppdaterad: 2017-12-07
  • 12.
    Hallqvist, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Ellström, Per-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The many faces of biographical learning2012Ingår i: Studies in the Education of Adults, ISSN 0266-0830, E-ISSN 1478-9833, Vol. 44, nr 1, s. 70-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Our aim in this article is to look for more diversity within the concept of biographical leaning. As a conceptual tool for investigating learning in life transitions, biographical learning has gained some recognition over recent years. The concept centres on people’s abilities and possibilities to cope with change in a rapidly changing environment. As transitions have become more common, ‘learning processes within transition’ has become an important area for educational research. The development of the concept of biographical learning is related to this trend, since biographical learning processes appear to be more explicitly triggered when a person’s life course is changing and people are faced with transitions in it. In this article, biographical learning will be discussed in relation to research on restructuring, job loss and enforced work transitions. The article will suggest that such transitions may be understood in terms of biographical learning, acknowledging that learning in work transitions is not only about ensuring one’s ‘professional competence’ or ‘employability’ but includes identity issues and decision-making that affect one’s biography.

    Alheit and Dausien portray biographical learning as a certain perspective on lifelong learning, suggesting a ‘shift in analytic perspective’ and a departure from the policy-focused view in which lifelong learning is framed by political and economic precepts. Acknowledging the inner tensions between the ‘instrumentalist’ and ‘emancipative’ power of lifelong learning, the authors place some confidence in the latter, calling for an outlook in which the learning individual ‘is taken more seriously’. There are empirical reasons for such a preference. Although traditional lifeworlds are eroding, people’s responses are not inevitably a ‘panic’ reaction. Instead, people cope with changes rather creatively by using different action strategies that affect both their own biography and the social world in which they live.

    The concept of biographical learning is regarded as useful in this context, firstly because it takes account both of social structures and of the individual’s subjectivity. Hence, it recognizes people’s sense of being able to control their own lives interacting with biographical and structural conditions. Even though life chances are unequally distributed and agency is always ‘bounded’, when people face transitions decisions must be made and actions taken that are affected by and affect their biography. Secondly, biographical learning could be considered valuable because its scope is wider than predominant lifelong learning policies and because its aim extends beyond instrumental skills and ‘employability’. Thirdly, biographical learning can be regarded as helpful because it includes not only formal and organized aspects of learning, but also ‘cognitive and reflexive dimensions of learning as much as the emotional, embodied, pre-reflexive and non-cognitive aspects of everyday learning processes and practices’.

    However, further investigations of the concept are called for, as pointed out by Alheit and Dausien. One possible development concerns challenging its somewhat uniform character. While Alheit has identified three current ‘biographical coping patterns’ (‘patchworking’, ‘networking’ and ‘designing’; Alheit, 1999, p. 75), further analysis will probably reveal new insights and perhaps lead to a more complex description of what biographical learning is. It seems reasonable to assume, for example, that there might be differences between more continuous and more disruptive versions of biographical learning. In order to encompass a wider spectrum of approaches, the aim of this paper is to analyse, explore and expand the notion of biographical learning and to suggest a number of different modes of such learning.

  • 13.
    Hallqvist, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    End of journey, end of story? A longitudinal study of involuntary work transitions among laid-off workers2014Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 36, nr 2, s. 201-217Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to increase knowledge regarding involuntary work transitions among laid-off workers. It is part of an ongoing cooperation with two outplacement agencies enrolling white-collar workers. The particular arrangements, which are based on collective agreements, include relatively generous support, both economically and regarding the educational and counselling arrangements offered. A narrative research approach is used and the analysis is based on interviews with 15 people, conducted on two occasions with about a year in between. Conceptualizing the transition as a biographical learning process, the findings point out a great variety within and between cases. While the basic distinction is drawn between people who have changed their status and those who have not, a number of rhetorical varieties are identified, pointing to different modes of biographical learning. The originality of the paper lies in its narrative approach and the particular conceptual framework showing that biographical learning is a vital part of enforced work transitions.

  • 14.
    Hallqvist, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Learning in occupational transitions: a study of the process following job loss2012Ingår i: Work: A Journal of Prevention, Assessment and Rehabilitation, ISSN 1051-9815, Vol. 43, nr 3, s. 331-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: This article examines how workers supported by outplacement services engage with an occupational transition through problem solving and learning.

    Participants: The participants were 23 mid-life redundant white collar workers with at least eight years in their sector, organization or occupation. The selected interviewees either participated in training to broaden their professional competence or did not make any such ‘expansive’ efforts.

    Methods: The study was based on narrative interviews, which enabled a detailed cross case examination of individuals’ actions and choices and how the process unfolds over time.

    Results: The results showed that people treat their job loss as a practical problem to be solved using various strategies. This problemsolving process is structured, with people passing similar crossroads defining particular challenges and opportunities giving people limited sets of choices.

    Conclusion: The results point to the significance of creativity and learning in occupational transitions.

  • 15.
    Hallqvist, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Work transitions as told: a narrative approach to biographical learning2013Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 35, nr 1, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, we introduce a narrative approach to biographical learning; that is, an approach that considers autobiographical storytelling as a practice through which claims about life history are performed and negotiated. Using insights from narrative theory, we highlight evaluations in those narratives and suggest their crucial role in promoting self-reflective thought. The research area is unemployment, more specifically, work transitions following company restructuring and redundancy supported by outplacement services. Recognizing the learning potential in autobiographical storytelling, the article examines job-loss narratives told by people made redundant. The analysis focuses on strategies used in moments of evaluation. Our findings point to a variety of rhetorical strategies, different kinds of reflexivity and, in turn, variation in the potential for biographical learning.

  • 16.
    Hallqvist, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tillmar, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tillit i intersektoriell organisering?: en interaktiv longitudinell studie2014Ingår i: Lärande i arbetslivet: möjligheter och utmaningar : en vänbok till Per-Erik Ellström / [ed] Henrik Kock, Linköping: Linköpings universitet , 2014, s. 119-137Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet vill vi diskutera hur intersektoriell samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor etableras och utvecklas. Mer specifikt vill vi utforska villkoren för och betydelsen av förtroende och misstroende mellan individer och organisationer över tid, i dylika projekt. Detta gör vi genom att närmare utforska och granska ett lokalt arbetsmarknadsprojekt drivet bland annat av ett arbetsintegrerande socialt företag. Projektet har följts över tre år i en höggradigt interaktiv process. På basis av resultaten diskuteras även intersektoriell rörlighet som en av den interaktive forskarens utmaningar och möjligheter.

  • 17.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Malmquist, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandberg, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Managing by measuring: Academic knowledge production under the ranks2013Ingår i: Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics, ISSN 2001-4562, Vol. 1, nr 1, s. 5-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Olsen, Ole Johnny
    et al.
    University of Bergen, Norway.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Building and construction: a critical case for the future of vocational education2018Ingår i: Vocational education in the nordic countries: learning from diversity / [ed] Christian Helms Jurgensen, Ole Johnny Olsen, Daniel Persson Thunqvist, Abingdon: Routledge, 2018, 1, s. 136-155Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 19.
    Persson Thunqvist, Daniel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hallqvist, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The current state of the challenges for VET in Sweden2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present report is based on a review of previous research and it expands an earlier report2(Olofsson & Persson Thunqvist, 2014). By highlighting the various forms of initial VET that havebeen established in Sweden during the last decades (1991 and onwards), the present report willilluminate how different challenges have been tackled in various ways. What are the experiencesof different VET-tracks in providing access to higher education as well as work-based learningand skilled employment? In addition, in accounting for these VET-forms, we will point out thepossibilities for change within the existing educational model. The ambition is to go beyond astatic description of the “theoretically school-based regime” in Sweden and explore the potentialsfor institutional change.

1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf