liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Gustavsson Holmström, Marie
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den sociala modellen2005In: Sociologiska perspektiv på funktionshinder och handikapp / [ed] Berth Danermark, Lund: Studentlitteratur , 2005, p. -171Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom det handikappvetenskapliga området pågår en intensiv diskussion om värdet av olika teoretiska tolkningar av funktionshinder och handikapp. Den konsensus om fruktbarheten i den sociala modell som tidigare rådde har under senare tid utsatts för kritik och alternativa synsätt har lanserats. Samtidigt är diskussionen ofta, främst i brittisk men även i amerikansk kontext, fortfarande präglad av ett medicinskt individualistiskt perspektiv. I Sverige har vi en något annorlunda historia och teoriutveckling inom området. Här var vi mycket tidiga med att diskutera frågan utifrån ett synsätt där både individen och det omgivande samhället har sin självklara plats. För första gången på svenska presenteras här en sammanställning av olika perspektiv som fokuserar på funktionshinder och handikapp samtidigt som andra intressanta sociologiska teoretiska perspektiv lyfts fram för att ytterligare fördjupa kunskapen i ämnet. Sociologiska perspektiv på funktionshinder och handikapp vänder sig i första hand till studerande som fokuserar på handikapp i sin utbildning, exempelvis inom sociala omsorgsutbildningar, handikappvetenskap, men även till studerande som söker ett spännande tillämpningsområde för sociologiska teorier. Den som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med funktionshinder får också en värdefull introduktion i moderna förklaringsmodeller till funktionshinder och handikapp. Bokserien "Handikapp och samhälle" syftar till att tematiskt presentera aktuella socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinderoch handikapp för såväl universitets- och högskolestuderande som andra intresserade. Redaktörer för serien är Ove Mallander och Magnus Tideman, universitetslektorer vid Malmö högskola respektive Högskolan i Halmstad. Mer information om våra bokserier och övriga böcker inom ämnesområdet finns på webbplatsen Handikapp och funktionshinder.

  • 2.
    Gustavsson Holmström, Marie
    Linköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Föräldrar med funktionshinder: om barn, föräldraskap och familjeliv2002Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    An increasing number of people with disabilities are choosing to become parents. However, several official goverment reports and other evidence points to the fact that parents with disabilities sometimes experience negative bias and distrust of their capacities as parents. The aim of this study is to describe and analyse aspects of parenthood in the families including parents with disabilities and/or chronic illness, as well as to illuminate concepts of an thoughts on parenthood and disability in these families. This is a qualitative interview study, complemented with structured diaries and network maps. The impairments or chronic illness of the parents in the eleven families of the study are cerebral palsy, spinal cord injury and multiple sclerosis.

    The different areas of the study are: the parents' reflections on becoming parents, the impact of the surrounding environment on the family, the effects of impairment or chronic illness in the family's everyday life and the parents' reflections on children and parenthood. The parents first and foremost describe their families as like any other families, but at the same time describe the special circumstances they live under. They work to handle the possibilities of negative consequences for the children with different strategies. The parents describe what they regard as the special experiences and knowledge that their children acquire which will benefit them as adults. The study recognises some dichotomous concepts relevant to different areas of family life in families with disabilities. The feeling the parents express of living in a world of double standpoints can be understood as ambivalence or in terms of embrace of paradox.

  • 3.
    Gustavsson Holmström, Marie
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Områdesanknutna socialsekreterare: Delutvärdering av projektet Barns och ungdomars bästa2006In: Utvärdering av projektet "Barns och ungdomars bästa" / [ed] Eva Marie Rigné, Kristina Hellberg, Marie Gustavsson Holmström, Ingrid Hylander, Maria Monahov, Linköpings universitet , 2006, p. -218Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inledningsvis vill utvärderarna framhålla att utvärderingen inte innebär kritik av enskilda personer eller projektdeltagares arbete, eller ambitioner. Många av de kritiska punkter som sammanfattas nedan är också återkommande iakttagelser gjorda i flera andra projekt i olika kommuner som engagerat CKS för utvärderingsinsatser av helt andra verksamheter. De återfinns också i flera utvärderingar gjorda av nationella utvecklingsprojekt. Utvärderingen av projektet ”Barns och ungdomars bästa” med fokus på de processer som utvecklats under projekttiden pekar på följande:

    Generellt finns det hos deltagarna i projektet en upplevelse av att det varit positivt och utvecklande att medverka, och inneburit ett stort utbyte i olika avseenden. Detta är inget oväntat, med tanke på att kriterierna för medverkan varit eget intresse och vilja att deltaga. Resultaten av projektarbetet kan således utifrån individernas upplevelser sammanfattas som givande. Å andra sidan finns också en osäkerhet om projektets räckvidd utanför dem som varit engagerade, vilket också flera deltagare själva utpekat som en svag punkt. Få projektdeltagare anser sig ha haft en upplevelse av att vara delar av en helhet, eller gemensamt ha arbetat mot övergripande mål. Den vanliga motsättningen mellan avgränsat projektarbete och kontinuerligt utvecklingsarbete förefaller alltså inte ha lösts, annat än inom ett fåtal delprojekt, och har också påverkats av omorganisationer under projektets avslutningsfas i de berörda verksamheterna.

    Projektorganisationen som byggts upp har haft svagheter. En sådan är att mycket arbete som borde föregått själva igångsättandet av projektet lagts inom detta, vilket framför allt påverkade initialfasen negativt. Ytterligare en består i att få medverkande förefaller haft kompetens eller fått stöd för att arbeta i projektform. En tredje är att är att den inte gett utrymme för jämställda positioner för olika medverkande i projektet. Projektorganisationen har genom sitt stora beroende av en enda persons arbete blivit onödigt sårbar, och har under projekttiden också i andra avseenden, framför allt administrativa, visat sig svårhanterlig. Mot bakgrund av detta, liksom av erfarenheterna från flera stora nationella projekt, kan det ifrågasättas om projektorganisationen är den lämpligaste arbetsformen för denna typ av utvecklingsarbete.

    Innehållet i projektet har fått en stark inriktning på intervention på individuell nivå, speciellt i form av olika typer av utbildningsinsatser. De projekt som förekommit inriktade på organisatorisk förändring gäller framför allt familjestödjande arbete i form av att försöka bygga upp familjecentraler, och i viss mån former för utåtriktat ungdomsarbete.

    Det har också blivit ett projekt som huvudsakligen kommit att präglas av de kommunala tjänstemän som arbetat inom dess ramar, och i liten utsträckning av kommuninvånare/medborgare.

    I projektet har också funnits olika uppfattningar om och definitioner av centrala inslag i projektarbetet, som exempelvis förebyggande arbete och samverkan, vilket i sin tur påverkat det konkreta arbetet. Utvärderarna menar att det hade varit till fördel för projektet om dessa hade bearbetats mer gemensamt av olika aktörer inom projektet i förarbete till projektet liksom i återkommande senare arbete under projekttiden, bl.a. för att på ett tydligare sätt kunna relatera dessa till mål både för de nationella uppdrag verksamheterna arbetar med och mål som formulerats för projektet.

    Delstudien av projektet ”Områdesanknutna socialarbetare” pekar på att socialsekreterarna kom in sent i projektet, och inte fick den formella position de med tanke på sitt uppdrag borde haft. De fick utöver sitt inledningsvis formulerade uppdrag också ett till, och har med skiftande framgång kunnat arbeta med två parallella uppdrag. Det visade sig under projekttiden också att det fanns mycket olika tolkningar av vad områdenas behov av socialsekreterare innebar, vilket ledde till svårigheter i arbetet. Utformningen av detta delprojekt styrdes heller inte av behovsanalys, utan hur stora resurser projektet ansåg sig kunna avsätta för arbetet. Med tanke på områdenas varierande karaktär hade en behovsanalys varit värdefull. Samtidigt kan vissa inslag i socialsekreterarnas arbete med fördel organiseras och genomföras centralt i stället för lokalt i områdena. För mer utförliga resonemang, hänvisas till delrapporten ”Områdesanknutna socialsekreterare” av Marie Gustavsson Holmström.

    Analysen av projektet i media pekar på hur projektet lyckats etablera en bild av sig som framgångsrikt, i stort sett helt baserad på utsagor från aktiva inom projektet. Huvudintrycket av innehållet i de artiklar som analyserats pekar på att detta innebär att en normativ och samtidigt starkt problemcentrerad framställning meddelas kring målgrupperna för projektet och de områden där verksamheten varit igång. Utifrånperspektivet som projektmedarbetare står för när de tillskriver områdena och invånarna en mängd brister och problem (ofta som individuella särdrag snarare än följden av strukturella omständigheter) balanseras inte av förmedling av inifrånperspektiv. Det finns en uppenbar risk att denna onyanserade bild får effekter i termer av en negativ stigmatisering. För mer utförliga resonemang hänvisas till delrapporten ”Projektet i pressen” av Maria-Monahov.

    Studien av det familjestödjande arbetet i form av uppbyggnadsarbete av familjecentraler, och föräldrautbildning enligt COPE-metoden, fokuserar innebörderna som givits detta arbete av olika aktörer engagerade i processen. Även här pekas på att olika aktörer definierar förebyggande arbete och samverkan på olika sätt och därmed också föreställer sig familjecentralerna som mötesplatser med olika utformning och inriktning på sin verksamhet. Avvägningen mellan det arbete som skall utföras inom familjecentralens ramar och annat arbete inom ens övriga verksamhet är inte klargjord. De tilltänkta brukarna av familjecentralerna har också olika förväntningar som inte på ett självklart sätt överensstämmer med personalens föreställningar om sin målgrupp. Bl.a. finns många negativa associationer hos föräldrarna kring begreppet ”familjecentral”. Vad föräldrarna ser, och värderar högt, är den öppna förskolans verksamhet. Föräldrautbildning enligt COPE-metoden problematiseras gällande dess tillämpbarhet på den målgrupp projektet har och aspekter av kontroll och styrning relaterade till målen för svensk förskola–skola; barn–föräldrarelationer, med mera. Den arena COPE-metoden erbjuder för föräldrautbildning är anpassad för, och når en typ av föräldrar som sannolikt inte är de som har störst behov av insatsen. För mer utförliga resonemang, se delrapporten ” Utvärdering av familjestödjande arbete” av Ingrid Hylander.

    Följande punkter föreslår utvärderarna kan vara särskilt viktiga att överväga inför framtida utvecklingsarbete:

    • Är organisering av arbetet i projektform det lämpligaste i förhållande till de mål man vill uppnå?
    • Om beslutet fattas att organisera utvecklingsarbete som projekt är det viktigt att utforma projektprocessen så att utrymme finns för en förberedelsefas. Innehållet i denna kan med fördel inriktas på ett systematiskt kunskapssökande i olika former, för att rikta in utvecklingsarbetet på adekvata områden och tillvarata tidigare kunskap och erfarenhet inom berörda utvecklingsområden. I föreliggande projekt har arbetets inriktning i hög grad blivit styrt av berörd personals uppfattningar och upplevelser av vad som är angeläget utvecklingsarbete.
    • I projektprocessen bör på ett tidigt stadium konkretiseringar göras av vad samtliga inblandade aktörer lägger i begrepp som är styrande för projektets innehåll och kontinuerligt bearbetas i förhållande till andra relevanta målformuleringar.
    • Personer som engageras i projektarbete bör ha eller ges tillfälle att inhämta, kunskap och kompetens i projektarbetets speciella karaktär. Det är vidare angeläget att bygga en projektorganisation med stabilitet både vad avser personers engagemang i tid, och deras inbördes ansvarsområden.
    • Projekt som arbetar med mål inriktade på någon typ av mobilisering av medborgare/allmänhet kan på ett mer systematiskt sätt än vad som blivit fallet inom föreliggande projekt använda sig av självorganiserade grupper/ickeprofessionella aktörer för utvecklingsarbete.
  • 4.
    Gustavsson Holmström, Marie
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Arvidsson, Maria
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity . Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Ung i Motala 2002: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Motala kommun2003Report (Other academic)
  • 5.
    Gustavsson Holmström, Marie
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Forne-Wästlund, Helena
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Omslaget - ett projekt med genomslag: Utvärdering av kvalitetsarbete inom handikappverksamheten i Norrköpings kommun2006Report (Other academic)
  • 6.
    Gustavsson, Marie
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Familjecentral - en plats för möten2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Familjecentraler finns idag i de flesta kommuner i Sverige. En familjecentral är enligt den vanligaste definitionen ett samarbete mellan öppen förskola, barnavårdscentral (BVC), mödrahälsovård och socialtjänsten, oftast samlokaliserat.

    I denna studie har tre familjecentraler ingått. Dessa skiljer sig åt på flera sätt samtidigt som det finns en gemensam grund och gemensam syn på vad som är en familjecentrals viktigaste uppgifter: att skapa mötesplatser, kontaktnät och att stötta föräldrar i sitt föräldraskap.

    Syftet med studien är att öka förståelsen av familjecentraler som mötesplats och vilken betydelse framför allt den öppna verksamheten har för föräldrar och personal. Perspektivet är främst personalens, med ett särskilt fokus på de som verkar i den öppna verksamheten, huvudsakligen förskollärare. Men även socialsekreterare, BVC-personal och föräldrar är intervjuade i studien. Totalt har 15 personal och 14 föräldrar deltagit i intervjuer.

    Navet i de studerade familjecentralerna är den öppna verksamheten. I samtal med föräldrar blir detta uppenbart och den öppna verksamheten blir i deras ögon ofta synonym med familjecentralen.

    Gemensamt för samtalen med personalen som arbetar inom den öppna verksamheten är en tilltro till den egna verksamheten och stolthet över vad som erbjuds föräldrarna. Det som familjecentralen erbjuder är något ”gott” och personalen upplever att föräldrarna uppskattar familjecentralen och dess öppna verksamhet. Vad som erbjuds är framför allt en mötesplats. Det arbete personalen inom den öppna verksamheten utför handlar till stor del om att stötta och stimulera möten och kan ses som nätverkskapande. Vissa föräldrar behöver mer stöd än andra och en av familjecentralens uppgifter handlar om att identifiera dessa.

  • 7.
    Gustavsson, Marie
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work.
    Reflektioner kring evidensbaserad praktik2010In: Samtal pågår: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg, Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, p. 103-116Chapter in book (Other academic)
  • 8.
    Gustavsson, Marie
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Starke, Mikaela
    Department of Social Work, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Groups for Parents with Intellectual Disabilities: A Qualitive Analysis of Experiences2017In: JARID: Journal of applied research in intellectual disabilities, ISSN 1360-2322, E-ISSN 1468-3148, Vol. 30, no 4, p. 638-647Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background

    Parents with intellectual disabilities (IDs) are often socially isolated and need support.

    Materials and Methods

    This qualitative study is based on participant observations of a group for parents with with intellectual disabilities. Data were categorized and interpreted in the framework of social capital and symbolic interactionism.

    Results

    Being a part of the parent group provided parents with a social network, which had the potential to be supportive in everyday life. The social workers in the group were seen as allies, and parents appeared to trust them and felt they could seek advice and tell them about their personal problems. The parents sometimes asked for advice about how to handle contacts with other professionals in their everyday life. The parents valued the social contact with the other parents.

    Conclusions

    The group provided the parents with the opportunity to meet both other parents and two social workers. The group gave a greater number of social relations, adding to the parents’ social capital and helping to reduce social isolation.

  • 9.
    Llewellyn, Gwynnyth
    et al.
    University of Sydney.
    Gustavsson Holmström, Marie
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Understanding community in the lives of parents with intellectual disability2010In: Parents with intellectual disabilities and their children: Living and learning in the community / [ed] Llewellyn, G., Traustadóttir, R., McConnel, D. & Sigurjónsdóttir, H.B., John Wiley & Sons, Ltd. , 2010, 1, p. 290-Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The first international, cross-disciplinary book to explore and understand the lives of parents with intellectual disabilities, their children, and the systems and services they encounter  Presents a unique, pan-disciplinary overview of this growing field of study Offers a human rights approach to disability and family life Informed by the newly adopted UN  Convention on the Rights of Persons with Disabilities  (2006) Provides comprehensive research-based knowledge from leading figures in the field of intellectual disability

  • 10.
    Möllerstrand, Anna
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gustavsson, Marie
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Osvaldsson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vad tycker föräldrar om föräldrastöd?: Enkät i Valdemarsviks kommun2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    När projektet Samverkande föräldrastöd startade i Östergötland kom frågan från Valdemarsviks kommun om det inom ramen för projektet kunde genomföras en enkätstudie i kommunen. Valdemarsvik är en liten kommun med knappt 8000 invånare. Då tidigare studier (redovisade i bl.a. SOU 2008:131) kring föräldrars syn på föräldrastöd inte särskilt berört behoven i en mindre kommun och det därför finns ett kunskapsglapp så valde vi att bemöta önskemålet. Under våren 2010 designades en enkät som sedan sändes ut till samtliga barns vårdnadshavare (barn i åldern 0 – 18 år) i Valdemarsviks kommun. För ökade möjligheter till jämförelser har vi ställt liknade frågor som i tidigare liknande undersökningar (Sarkadi m.fl. i SOU 2008).

    Studiens specifika frågeställningar är: Vad berättar föräldrar fungerar som stöd i deras föräldraskap? Vem vänder de sig till för stöd? Vilket ytterligare stöd önskar de? Hur samvarierar dessa frågor med bakgrundsvariabler som, arbete, ålder, ålder på barn, kön, utbildningsnivå? Sammanlagt 791 enkäter sändes ut med en svarsfrekvens på drygt 50 procent. Majoriteten som besvarat enkäten är kvinnor, nio av tio är gifta/sambo och de har i genomsnitt två barn. Huvuddelen av de svarande är 30 år och äldre. Mer än hälften har någon form av eftergymnasial utbildning och cirka hälften arbetar heltid. Tio procent av de svarande är föräldralediga.

    Resultaten av enkäten visar att det stora flertalet inte har saknat något stöd i sitt föräldraskap. Den viktigaste kontakten och den man i högst utsträckning vänder sig till vid svårigheter är den andre föräldern och det egna informella nätverket. Ensamstående har dock i högre utsträckning saknat eller behövt mer stöd från vänner och bekanta, jämfört med gifta eller samboende. Den form av stöd som högst andel är intresserade av (nära 60 procent) utgörs av en hemsida på Internet. Drygt 40 procent av föräldrarna är intresserade av föräldrautbildning och lika stor andel av en träfflokal. Något större andel är intresserade av individuell rådgivning. Webbaserad kurs är den form av stöd som har lägst andel intresserade.

    Om kommunen skulle erbjuda föreläsningar eller liknande önskar en klar majoritet av föräldrarna att detta sker kvällstid. Cirka en fjärdedel önskar möjlighet till barnpassning. I svaren på de öppna frågorna framkom att många är nöjda med det föräldrastöd som finns i Valdemarsvik. Här lyfts vikten av bra basverksamheter. Utveckling önskas kring kontakten mellan hem och skola, samt mer information om vad som finns att tillgå i kommunen. Flera ger uttryck för att det är viktigt att satsa på barn och unga och efterlyser ett politiskt engagemang kring barn, unga och familj.

    • Föräldrar i Valdemarsvik är framförallt måna om stöd i form av bra basverksamheter. Med detta menas bra barnomsorg och skolbarnomsorg och goda kontakter mellan hem och skola.
    • Det vardagliga stödet hämtas helst från den andre föräldern. Detta är ibland svårare för ensamstående föräldrar, vilka eventuellt skulle kunna behöva andra former av stöd.
    • Om Valdemarsviks kommun skulle börja erbjuda nya former av stöd som t ex föreläsningar kring relevanta ämnen ser föräldrarna helst att detta sker under kvällstid. Här rekommenderar vi att kommunen i så fall även erbjuder barnpassning, framförallt för ensamstående föräldrars skull.
    • Trots att många föräldrar i dagsläget inte använder Internet som hjälp i sitt föräldraskap anser en stor andel föräldrar att mer föräldrastöd skulle kunna erbjudas via en hemsida. Dock inte i form av en webbaserad kurs.
    • Vid behov av professionell rådgivning önskar flera en individuell sådan, snarare än gruppbaserad.
  • 11.
    Pellbring, Mats
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gustavsson, Marie
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    "Idén är bra...": en genomlysning och uppföljning av Familjehusen i Motala2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hösten 2010 kontaktades Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet av Motala kommun med en förfrågan om att genomföra en genomlysning och uppföljning av Familjehusen i Motala. Efter samtal med kommunen kring uppdragets omfattning inleddes ett arbete som under vårterminen 2011 utförts av fil dr Mats Pellbring, som rekryterades från avdelningen för sociologi, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, och fil dr Marie Gustavsson, Centrum för kommunstrategiska studier.

    De frågeställningar som bildat utgångspunkt för genomförandet av genomlysningen/uppföljningen är följande:

    1. Hur fungerar samverkan på Familjehusen? Vad fungerar bra och vad kan förbättras, för att uppnå målen?
    2. Hur ser Familjehusens relation till basverksamheterna (skola samt socialtjänst) ut? Vad har basverksamheterna för förväntningar på Familjehusen? Vad fungerar bra och vad kan förbättras i denna relation?
    3. Vilka uppfattningar har brukarna (föräldrar/barn) om Familjehusens service? Vad fungerar bra och vad kan förbättras?

    Genomlysningen bygger främst på beskrivningar av upplevelser och synpunkter från de skilda parter som arbetar i, eller i relation till, Familjehusen (metoderna för genomlysningen är beskrivna i kapitel 2 i rapporten). Förutom intervjuer och fokusgrupper har vi också gjort en genomgång av dokument kring processen som ledde fram till familjehusen, samt en mindre webb-enkät till besökande föräldrar på familjehusen och telefonintervjuer med föräldrar. Arbetet går att se som en uppsamling av ståndpunkter och upplevelser av Familjehusen. Ett värde av genomlysningen är att ställa olika ståndpunkter och upplevelser mot varandra. Dessa resultat kan användas i syfte att utveckla arbetet med Familjehusen i den riktning som kommunen sedan uppfattar som mest önskvärd.

    Rapporten inleds med en beskrivning av processen som ledde fram till familjehusen. Därefter försöker vi sätta Motala kommuns arbete med familjehusen i relation till den nationella kontexten innan vi kommer in på delar av den kunskapsbildning som sedan tidigare är känd kring samverkan och förebyggande arbete. Det mest omfattande kapitlet kring upplevelser och erfarenheter av familjehusen bygger på de intervjuer och fokusgrupper som genomförts. Varje del i detta kapitel inleds med en kursiv sammanfattning. Avslutningsvis diskuteras resultaten i relation till tidigare kunskapsbildning på området.

    En något omarbetad version kommer att publiceras i CKS rapportserie under hösten 2011.

  • 12.
    Östlund, Gunnel
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Marie, Gustavsson Holmström
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vad innebär ett "serviceinriktat" förhållningssätt?: Pilotstudie i Linköpings kommun2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta är en rapport om en pilotstudie som genomfördes under våren 2006 i Linköpings kommun inom individ- och familjeomsorgen och äldreomsorgen. Syftet var att ringa in områden/verksamheter där ett serviceinriktat för­hållningssätt är lämpligt att studera. Inom individ- och familjeomsorg är de verksamheter som ges som service mer varierade än inom äldre- och handikappomsorgen. På så sätt blir avtrycken där otydligare än inom äldreomsorgen och det serviceinriktade förhållningssättet blir också svårare att studera. I rapporten ges förslag på några specifika fält som är möjliga att fördjupa i framtida studier. Rapporten kan ses som en inspirationskälla till pågående, planerad eller kommande forskning med ett särskilt intresse av nya former för organisering av socialt välfärdsarbete inom socialtjänst.

1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf