Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag belyser hur personal, barn och föräldrar hanterar etnisk och språklig mångfald i förskolans praktik. Med hjälp av empiriska nedslag analyseras vardagliga händelser, aktiviteter och interaktioner. Situationer med bland annat lek, samtal och rekrytering tas upp och problematiseras. Boken behandlar också viktiga perspektiv och begrepp inom området och beskriver hur det mångkulturella uppdraget har förändrats över tid. Genom att fokusera på förskollärarnas arbete och de ideologiska och didaktiska dilemman som kan uppstå rörande barns flerspråkighet och integration vill författarna skapa reflektion och kritisk diskussion om förskolans uppdrag i ett mångkulturellt samhälle.Boken vänder sig framför allt till studerande vid förskollärarprogrammet och till anställda i förskolan, men är även av intresse för tjänstemän och politiker med ansvar för förskolan.
Förskolepersonal i landets förskolor kommer i kontakt med allt fler barn och föräldrar som talar ett annat modersmål än svenska. Eftersom majoriteten av förskolepersonalen i första hand talar svenska uppstår många frågor och funderingar kring hur man ska kunna följa läroplanens direktiv. Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin förmåga att kommunicera både på svenska och på modersmålet. Dessutom säger skollagen att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
Det här stödmaterialet handlar om språkutveckling och språkande i förskolor där barn talar två eller flera språk till vardags. Syftet med materialet är emellertid inte att ge några färdiga metoder, eftersom det inte finns några enkla svar på frågan hur man ska stödja barns tvåspråkiga eller flerspråkiga utveckling i förskolan. Avsikten är snarare att diskutera hur barns flerspråkiga utveckling kan främjas i förskolan. Ökad kunskap om språkutveckling och språkanvändning kan dessutom ge förskolepersonal redskap för det fortsatta arbetet med barns språkande. Varje förskola är unik i sin sammansättning av vuxna och barn, och därför är det viktigt att varje arbetslag arbetar utifrån sina särskilda förutsättningar.
Stödmaterialet tar avstamp i läroplanens språkutvecklingsrelaterade mål, men gör inget anspråk på att vara allomfattande. Materialet lyfter däremot olika aspekter av hur förskolan kan uppmärksamma, stödja och uppmuntra barns flerspråkiga utveckling. Samtidigt poängteras särskilt, eftersom förskolan huvudsakligen är en svenskspråkig domän, att det är viktigt att förskolepersonalen har kunskaper om såväl flerspråkighet i allmänhet som barns andraspråksutveckling i synnerhet för att kunna skapa en stimulerande språkmiljö.
Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag belyser hur personal, barn och föräldrar hanterar etnisk och språklig mångfald i förskolans praktik. Med hjälp av empiriska nedslag analyseras vardagliga händelser, aktiviteter och interaktioner. Situationer med bland annat lek, samtal och rekrytering tas upp och problematiseras. Boken behandlar också viktiga perspektiv och begrepp inom området och beskriver hur det mångkulturella uppdraget har förändrats över tid. Genom att fokusera på förskollärarnas arbete och de ideologiska och didaktiska dilemman som kan uppstå rörande barns flerspråkighet och integration vill författarna skapa reflektion och kritisk diskussion om förskolans uppdrag i ett mångkulturellt samhälle.Boken vänder sig framför allt till studerande vid förskollärarprogrammet och till anställda i förskolan, men är även av intresse för tjänstemän och politiker med ansvar för förskolan
This paper examines how local school politicians and school leaders reflect on the role of heritage language education in Swedish mainstreaming schools. The idea is to explore which language ideologies are attached to this specific language management mechanism. The attitudes of local school politicians is of particular interest in the Swedish context because Sweden has had a decentralised school system within which it is the task of the municipal educational boards to ensure that the educational activities are conducted in compliance with state regulations and guidelines.
Language ideologies are defined as beliefs or values attached to individual languages and to phenomena such us bilingualism and multilingualism. Language management refers to the explicit efforts of individuals, groups and institutions to modify the practices and beliefs of actors within a certain domain (Spolsky 2004, 2009:4). In this case the domain under scrutiny is the school.
In Sweden the introduction of heritage language education for children with immigrant minority background goes back to the 1970s when it was established with the intention to promote the development of active bilingualism. A municipality is required to organize heritage language education in any given immigrant language if at least five students have the right to and wish to study it and if there is a teacher available. The criterion for the right to instruction is that the child uses the given language in communication with family members at home.
The study is based on 6 focus group and 35 individual interviews with school politicians and school leaders in six different middle-sized cities (80-150000 inhabitants) in which the rate of children with immigrant background is 18-25 percent.
My preliminary results indicate the presence of two conflicting language ideologies: the language ideology of multilingualism and the language ideology of mainstreaming. Most school politicians and school leaders embrace the argument that heritage language education is an asset and an important part of the education of children with an immigrant background. Nevertheless at the same time they promote a language management mechanism which recognises linguistic difference but does little for the students’ multilingual development.
Turism och resande har blivit ett givet inslag i vår samtid. I den rika delen av världen framstår möjligheten att resa för många som en självklarhet. I den fattiga delen av världen har turismindustrin blivit en allt viktigare inkomstkälla.
Det turistiska fältet har dessutom kommit att erkännas som ett ytterst komplext forskningsfält som ger upphov till frågor som är både lokala och globala, och som kan handla om såväl människors drömmar och självförståelse, som mänskliga rättigheter, global ekonomi och internationella politiska relationer.
Denna bok närmar sig det turistiska fältet genom en rad analytiska begrepp. Varje kapitel lyfter fram ett bestämt begrepp – däribland makt, plats, etnicitet och transnationalism – diskuterar vad det kan betyda, hur det kan tolkas, och vad just det begreppet kan bidra med för den som vill analysera samtida turism och resande. Bekantskapen med vissa teoretiska begrepp gör att man förmår se saker på det turistiska fältet som tidigare var höljda i dunkel. Samtidigt kan en ökad teoretisk och begreppsmässig kännedom göra att man plötsligt förstår hur komplicerad världen är. På så vis får kanske våra begreppsdiskussioner det turistiska fältet att framstå som ännu mer utmanande och fascinerande.
En av de mest framträdande skiljelinjerna i mänskliga angelägenheter är språk, inte minst för att gränserna mellan olika språk och deras talare ofta uppfattas i etniska eller nationella termer. Samtidigt är sambandet mellan språk och etnicitet/nationalitet mångfacetterat och kan kopplas till olika språkideologier. Traditionellt har diskussioner om kulturella föreställningar om språk knutits till den nationella ideologin där en stat och ett gemensamt språk har sammankopplats. Därmed är det inte sagt att förekomsten av konkurrerande språkideologier är av mindre intresse. Under senare årtionden har begreppet flerspråkighet fått allt större utrymme inom diskussioner om skolans pedagogik och praktik. Därmed blir en diskussion om vad begreppen flerspråkiga barn, flerspråkig skola och flerspråkighet syftar till av stort intresse.
Artikelns syfte är att belysa den diskursiva övergången från begreppen mångkulturell/mångetnisk till begreppet flerspråkig.
Metod: Materialet består av Skolverkets och Skolinspektinens rapporter om flerspråkighet samt några nyligen publicerade läroböcker och forskningsrapporter.
Analys: Analysen av texterna görs i skärningspunkten mellan tre olika perspektiv: det integrationspolitiska perspektivet, etnicitets- och mångfaldsperspektivet och det språksociologiska perspektivet.
Resultat: I diskussioner om barn med utländsk bakgrund har begreppen ”mångetnisk” och ”mångkulturell” i allt större utsträckning ersatts med begreppet ”flerspråkig”. Utifrån ett etnicitetsperspektiv kan man hävda att det har skett en diskursiv förändring då gränserna mellan svensk och icke-svensk inte längre beskrivs i etniska eller kulturella termer, utan snarare i termer av språk, medan ”flerspråkig” används som en markör av etnicitet. Flerspråkighet har därmed blivit ett samhälleligt accepterat sätt att tala om barn med utländsk bakgrund då referenser till skillnader i språk och språkkunskaper inte anses vara lika laddade som referenser till barnens kulturella eller etniska bakgrund. Den diskursiva förändringen manifesteras även på institutionell nivå då skolor och förskolor som tidigare beskrevs som invandrartäta (Lahdenperä, 1997; Bunar, 2001) eller mångkulturella (Ljungberg, 2005; Bunar, 2009) beskrivs i allt högre grad som flerspråkiga.
"Tryggare kan ingen vara än den som besitter ett språk" skriver Theodor Kallifatides i sin självbiografiska berättelse Ett nytt land utanför mitt fönster. Det kan tyckas vara ett okomplicerat påpekande och en inställning som tas nästan för given. Att så ändå inte alltid är fallet visar Kallifatides och flertalet andra författare som analyseras i denna rapport om språk och identitetsskapande i några skönlitterära verk.
De verk som analyseras i rapporten är: - Brick Lane av Monica Ali - Du är alltså svensk? En triptyk av Lena Andersson - Ett tillfälligt möte av Nadine Gordimer - Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri - Ett nytt land utanför mitt fönster av Theodor Kallifatides - Damernas Detektivbyrå av Alexander McCall Smith - Persepolis 1-4 av Marjane Satrapi
Internationell migration och ökade etniska spänningar har skapat förutsättningar för utvecklingen av sociala, politiska och ekonomiska relationer som överskrider nationsgränser. Gränslösa gemenskaper uppstår där människor och platser knyts samman i ett globalt rum. De båda begreppen transnationalism och diaspora är centrala inom detta nydanande forskningsområde."Transnationella rum" ger nya insikter och perspektiv på identiteter och kulturella processer i en värld som länkats ihop av globaliseringen.
This dissertation explores what happens with ethnic and national identifications buiit on the same ethnocultural grounds, but under different socio-economic circumstances. Territorial and nonterritorial minorities have traditionally been considered non-comparable because it was assumed that groups organized on different grounds were distinctively separate phenomena. In this study, the comparative method is used to throw new light on how ethnic and national identifications are constructed, negotiated, and re-constructed in territorial and non-territorial minority contexts. The author investigates whether the ethnic and national identification and articulation processes of Hungarians in Slovakia and Hungarians in Sweden constitute different types of Hungarianness. Drawing on extensive interview material the empirical focus is on the interaction of self-narratives and public narratives. The author aims to challenge the notion that national minorities and diaspora communities are fundamentally different in their understanding of nationhood and their relationship to an externai national homeland.
The study examines the strategies monolingual Swedish preschool teachers make use of to tackle the challenges posed by the children’s multilingualism. In many Swedish preschools children with no or little prior knowledge of Swedish are enrolled in the preschools. Preschool teachers have the task of preparing these multilingual preschoolers for formal schooling in Swedish. This paper takes its departure in defining the preschool as an institution of cultural and linguistic reproduction and relates to the theories of second language teaching/learning within a context of institutional monolingualism. The study is based on ethnographic fieldwork in a multilingual preschool group while the focus is on teacher-child interaction.. Concepts such as “languaging” and “interactive languaging” are introduced as tools which help the author to make sense of the empirical material.
Swedish preschool education is, by law, non-confessional. Yet, it is also an educational context within which most children aged 1-5 encounter traditions that carry Christian connotations. This paper explores how two Swedish preschools maintain a balance between keeping education non-confessional and paying attention to the traditions that are associated with the preparation for and celebration of Christmas - Advent. The data consist of ten videotaped observations from two preschools. The data was thematised with the help of Ninian Smarts dimensions of religious and secular worldviews. This way, we could show that the different traditions the two preschools were engaged in during the four weeks before Christmas contributed to a banal reproduction of a holiday season with roots in Lutheran Christianity. At the same time, the preschools contributed to a (re)production of traditions that evoke a national imaginery. Our results show that Advent in Swedish preschools is characterised as a non-confessional task for the institution. Thus, the principle of non-confessionality lives side by side with a banal national religion. Thereby, the Swedish preschool plays an integral part in the banal reproduction of a Swedishness that includes Lutheran Christianity.
The paper explores how in a Swedish preschool with a religious profile teachers balance between keeping education non-confessional and teaching about a tradition with religious roots. In this paper, the focus is on how and why the secular and religious narratives are intertwined in a play that aims to teach children about why Easter is celebrated. Theoretically we combine Grimmitt's theoretical concepts of learning about and learning from religion with Smart's analytical framework. The analysis reveals that through translating between the secular and religious narratives the play offered an opportunity to learn both about and from religion.
According to the Swedish Preschool Curriculum, one of the tasks of the preschool is to pass on a cultural heritage, its values, traditions and history, language and knowledge, from one generation to the next. The formulation indicates that cultural heritage plays an important role in defining the tasks of preschool teachers as far as the transmission of cultural norms is concerned.
The aim of the overall study was to explore how Swedish preschool teachers implement and reflect on the task of transmitting a cultural heritage. This paper has its focus on how a particular cultural tradition, Easter, is celebrated in two preschools.
The empirical data consists of 227 min video data from two preschools. The video data were analysed through qualitative content analysis with a focus on how different semiotic resources, actions and artefacts are used to perform Easter.
The different modes of enacting traditions are used as instruments of socialisation into a cultural heritage as well as means of actualisation of a preschool pedagogy. While preschool teachers can be seen as agents of change who challenge some of the ways of celebrating a tradition, they are also agents of national reproduction. Thus, the teachers both enact the curriculum and build a bricolage of elements, some of which represent continuity, while others represent change.
dag uppmärksammas en rad traditioner i den svenska förskolan: halloween, lucia, jul, alla hjärtans dag och många andra. Hela tiden utmanas de rådande traditionerna av nya och de nya lever sida vid sida med de mer etablerade.
Enligt läroplanen ska förskolan överföra och utveckla ett kulturarv som handlar om värden, traditioner, historia, språk och kunskap. I de traditioner som anses vara äldre svenska traditioner ingår även religion. När barn i förskolan undervisas i och om traditioner skapas det därmed också möjligheter att ge barnen kunskaper om och av religion. Läroplanen ger dock ingen vägledning exakt om vad som ska förmedlas när det gäller exempelvis traditioner. Så hur kan man göra?
I Traditionernas didaktik ger författarna flera konkreta och inspirerande exempel på hur förskolepedagogerna kan uppfylla uppdraget att ge kunskap till och utveckla barns intresse för vad som pågår i det samhälle de växer upp i. Boken ger en inblick i vilka traditioner som uppmärksammas; vilka högtider som firas, samt hur relationen mellan kulturarv, tradition och religion hanteras i den svenska förskolan.
Bokens redaktörer är Tünde Puskás, biträdande professor i pedagogiskt arbete och Anita Andersson, lektor i samhälle och kultur i ett skolperspektiv, samt. Båda vid Linköpings universitet.Övriga författare är Polly Björk-Willén, biträdande professor emerita i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.
Migrationens och etnicitetens epok introducerar en rad begrepp som kan användas för att fördjupa förståelsen av en mängd fenomen och företeelser i samtiden, som på olika sätt kan länkas till frågor om migration och etnicitet. De begrepp som boken introducerar är etnicitet, migration, diaspora, medborgarskap, intersektionalitet, rasism, högerpopulism, social exkludering och informalisering.Bokens ämnesmässiga spännvidd gör den till viktig läsning för studenter och forskare inom en rad ämnen och utbildningar - såsom sociologi, statsvetenskap, socionom- och lärarutbildning.
This paper explores everyday nationalism in relation to work with traditions in Swedish preschools, as well as how preschool teachers reflect on these practices. One of the tasks of the Swedish preschools is to transmit and develop a cultural heritage. In Sweden, 95% of children aged 3-5 attend preschool. Approximately one fourth have a foreign background. Moreover, preschool children encounter very different cultural realities depending on where their preschool is located. Sweden is a secular as well as multi-religious country. This makes the cultural heritage that the preschools are supposed to transmit ambiguous and complex. Based on a survey where preschool practitioners answered questions about what traditions they pay attention to and what content they fill these traditions with, the article maps which traditions preschool practitioners actualize in their preschool practices. The data is analyzed and discussed in relation to everyday nationalism and the pedagogy of nation. The results show that the everyday nationalism of Swedish preschools both consolidates and challenges the traditions generally considered as being rooted in Swedish history. At the same time, many preschools integrate new traditions into their repertoire that represent societal changes, both in terms of cultural globalization and in terms of the traditions of religious minorities gaining greater visibility.