liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 23 av 23
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård.
    Internet och delaktighet: Hur unga med intellektuell funktionsnedsättning använder internet2021Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad handlar boken om?

    Den här boken är en lättläst version och handlar om hur unga med IF i Sverige använder internet. IF betyder intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning. Kunskapen i boken kommer från forskning. Jag som har forskat heter Kristin Alfredsson Ågren. Jag har också haft två handledare som har hjälpt mig med forskningen.

    Sammanfattning: Unga med IF använder internet ganska mycket

     Vår forskning visar att unga med IF använder internet ganska mycket. Men andra ungdomar använder internet mer. Många unga med IF spelar spel på internet. De använder oftast mobil eller surfplatta. Föräldrar till unga med IF är inte så oroliga för att det kan finnas risker med internet.

    Många behöver mer stöd för att delta på internet

    Många unga med IF tycker ändå det är svårt att till exempel använda dator. De kan också ha svårt att hitta information på internet. De flesta unga med IF behöver stöd för att använda internet. Ungdomar, föräldrar och personal kan tillsammans skapa nya stöd som gör det enklare att använda internet. Internet måste bli mer tillgängligt och information måste bli enklare att förstå. Då kan ungdomar med IF bli mer delaktiga i samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Internet och delaktighet
    Ladda ner fulltext (epub)
    E-pub version
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 2. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Alfredsson Ågren, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Internet use and digital participation in everyday life: Adolescents and young adults with intellectual disabilities2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund till avhandlingen: Internetanvändning är en integrerad del av vardagen i dagens samhälle, särskilt bland ungdomar. Internet används för att utföra en mängd aktiviteter i vardagen av alltfler personer. Dock är kunskapen om tillgång till, samt användning av internet i vardagliga aktiviteter för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) bristfällig. Ökad kunskap behövs om digitala kompetenser och digital delaktighet i vardagen för ungdomar och unga vuxna med IF.

    Syftet med avhandlingen: Det övergripande syftet med denna avhandling var att utforska och beskriva tillgång till och användning av internet och digital delaktighet i vardagen bland ungdomar och unga vuxna med IF.

    Hur studierna genomfördes: Avhandlingen bygger på resultat från tre delstudier. I studie I samlades data in via observationer av och uppföljande intervjuer med 15 deltagare med IF, i åldern 13–24 år. Fokus låg på tillgång till och användning av internet i deras vardagliga miljöer: skola/arbete, hemma eller på fritiden. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studie II och III var designen jämförande tvärsnittsstudier. Nationella enkäter från Statens Medieråd om medie- och internetanvändning användes där jämförande data från referensgrupper kunde erhållas. I studie II gjordes kognitiva anpassningar av den nationella enkäten om medie- och internetanvändning i flera steg för målgruppen ungdomar med IF i åldern 13–20 år. Anpassningen till en lättläst version av enkäten, med bildstöd för de som behövde det, gjorde den möjlig att skicka till ett totalurval av elever från alla särskolor i fyra olika kommuner i två olika regioner i Sverige. I studie III användes den nationella enkäten till föräldrar om möjligheter och risker med internet- och medieanvändning för deras ungdomar. Enkäterna skickades till ett urval av n = 318 ungdomar med IF och deras vårdgivare/förälder. Antalet svar var fler från ungdomarna (n = 114) jämfört med föräldrarna (n = 99), och svarsfrekvensen för ungdomar med IF var i paritet med referensgruppens, med 36% för ungdomar med IF, jämfört med 38% i referensgruppen. I studie II användes chi-två tester och vid behov Fisher’s exakta test, för analys av data. I studie III genomfördes analyser med Fisher’s exakta test och logistisk regression för att kontrollera för confounding faktorer dvs övriga faktorer som kan påverka.

    Resultaten som framkom i studierna: Resultaten av studierna visar att tillgången till enheter för internetanvändning är lägre för ungdomar med IF än för ungdomar generellt, med undantag för surfplattor (studie II). Alla internet-aktiviteter, utom att spela spel, utförs av en lägre andel ungdomar med IF jämfört med referensgruppen (studie II) och tiden som spenderas på internet-aktiviteterna är lägre för ungdomar med IF (studie III). Utmaningar i den omgivande miljön, såväl som personliga förmågor leder till svårigheter med internetuppkoppling och internetanvändning (studie I), och påverkar digital delaktighet för ungdomarna och de unga vuxna med IF. Möjligheter och risker med att använda internet visade att en signifikant högre andel föräldrar till ungdomar med IF uppfattar möjligheter förknippade med internetanvändning och att spela spel, och en lägre andel upplever risker med negativa konsekvenser, eller oroar sig för risker med internet jämfört med referensgruppen (studie III). Signifikant fler föräldrar till ungdomar med IF uppfattar dock att deras ungdomar aldrig använder smartphones och sociala medier jämfört med referensgruppen. Strategier, som ungdomar och unga vuxna med både lindrig och måttlig IF använder för att hantera den digitala miljön och delta i internet aktiviteter identifierades (studie I). Strategierna innebär; att få stöd från andra; att minska andelen enheter som används för internetanvändning och att främsta använda enheter som är utformade för/av person; samt att använda stödstrategier som är baserade på ord- bild- och röststöd för att kunna utföra internet-aktiviteter.

    Kunskapen som avhandlingen har bidragit med: Sammantaget visar resultaten en eftersläpning i tillgång till och användning av internet, liksom i digital delaktighet för ungdomar och unga vuxna med IF. Även om deltagarna har tillgång till och använder internet, är det i lägre utsträckning än referensgruppen. Faktorer i miljön tillsammans med deltagarnas personliga förmågor gör utvecklingen av digital kompetens svår för deltagarna. Resultatet att fler föräldrar till ungdomar med IF uppfattar möjligheter och färre uppfattar risker med internet är ny kunskap som kan stödja positivt risktagande i internetanvändning och möjliggöra digital delaktighet för ungdomar med IF. Stöd kan utvecklas i samarbete mellan ungdomar, deras föräldrar och personal, i både skola och kommunal omsorgsverksamhet, och involvera anpassningar av såväl fysisk, som social och digital miljö för utveckling av digitala kompetenser. Genom detta kan eftersläpningen i digital delaktighet i vardagen minimeras, vilket krävs för delaktighet i dagens digitaliserade samhälle

    Delarbeten
    1. Access to and Use of the Internet among Adolscents and Young Adults with Intellectual Disabilities in Everyday Settings.
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Access to and Use of the Internet among Adolscents and Young Adults with Intellectual Disabilities in Everyday Settings.
    2020 (Engelska)Ingår i: Journal of Intellectual & Developmental Disability, ISSN 1366-8250, E-ISSN 1469-9532, nr 1, s. 89-98Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background: The aim is to explore and describe access to the internet and how it is used among adolescents and young adults with mild and moderate intellectual disabilities in their everyday settings. Method: Data were collected through observations of and interviews with 15 participants with intellectual disabilities, aged 13-25, on access and use of the internet in school or work and at home or in their free time. A qualitative content analysis was used. Results: Main findings were categorised into: Access to the internet in different settings, Challenges when using the internet and Strategies to handle the digital environment and take part in internet activities.Conclusions: This study revealed that participants had access to internet connections and to a high number of internet-enabled devices. Participants use the internet through strategies when doing internet activities, for example using pictures and reducing the number of internet-enabled devices used in their everyday settings.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis, 2020
    Nyckelord
    Intellectual disability, accessibility, internet use, digital divide, youth, developmental disabilities
    Nationell ämneskategori
    Arbetsterapi Annan medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-151985 (URN)10.3109/13668250.2018.1518898 (DOI)000510209300011 ()
    Tillgänglig från: 2018-10-12 Skapad: 2018-10-12 Senast uppdaterad: 2023-10-18
    2. Digital participation? Internet use among adolescents with and without intellectual disabilities: A comparative study
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Digital participation? Internet use among adolescents with and without intellectual disabilities: A comparative study
    2020 (Engelska)Ingår i: New Media and Society, ISSN 1461-4448, E-ISSN 1461-7315, Vol. 22, nr 12, s. 2128-2145Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Internet use is an integrated part of everyday life, especially among young people. However, knowledge of this for young people with disabilities is scarce. This study investigates digital participation of adolescents with intellectual disabilities by comparing aspects of Internet use among adolescents with and without intellectual disabilities. Cross-sectional comparative design was used and a national survey from the Swedish Media Council was cognitively adapted for adolescents with intellectual disabilities aged 13-20 years. The results reveal that a significantly lower proportion of the 114 participating adolescents with intellectual disabilities had access to Internet-enabled devices and performed Internet activities, except for playing games, than the reference group (n = 1161). The greatest difference was found in searching for information. Analyses indicate that adolescents with intellectual disabilities are following a similar pattern of Internet use as the reference group, but a digital lag is prevalent, and a more cognitively accessible web could be beneficial.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    SAGE PUBLICATIONS LTD, 2020
    Nyckelord
    Accessibility; digital divide; digital inequality; digital participation; intellectual disability; Internet use; online risks; questionnaire designs; survey method; youth
    Nationell ämneskategori
    Människa-datorinteraktion (interaktionsdesign)
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-162754 (URN)10.1177/1461444819888398 (DOI)000498737100001 ()
    Anmärkning

    Funding Agencies|Linkoping University, Sweden; Foundation Solstickan, Stockholm, Sweden; Swedish Association of Occupational Therapy, Stockholm, Sweden

    Tillgänglig från: 2019-12-18 Skapad: 2019-12-18 Senast uppdaterad: 2021-05-01
    3. Internet opportunities and risks for adolescents with intellectual disabilities: a comparative study of parents' perceptions.
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Internet opportunities and risks for adolescents with intellectual disabilities: a comparative study of parents' perceptions.
    2020 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 27, nr 8, s. 601-613Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background: In contemporary society internet and digital competencies are used to perform activities.

    Aim: The aim of this study is to investigate opportunities and risks of internet use as perceived by the parents of adolescents with intellectual disabilities (ID) in comparison with a national reference group of parents of adolescents.

    Methods: This was a cross-sectional study with group comparisons using a national survey. Analyses were carried out using Fisher's exact test and logistic regression to control for confounding factors.

    Results: A significantly higher proportion of parents of adolescents with ID perceive opportunities associated with internet use and playing games, and a lower proportion perceive risks with negative consequences, compared with the reference group. Significantly more parents of adolescents with ID perceive their adolescent never use smartphones and social media compared with the reference group. Fewer parents of adolescents with ID have concerns about online risks for their adolescents compared with the reference group.

    Conclusion and Significance: The results provide new knowledge for occupational therapists to support positive risk-taking in internet-use for adolescents with ID, in collaboration with their parents, to enable the development of digital competencies and digital participation in everyday life in a digitalised society.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis, 2020
    Nyckelord
    Digitalisation, digital competence, digital participation, intellectual disability, internet use, online risks, parents, participation, positive risk-taking, youths
    Nationell ämneskategori
    Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-168057 (URN)10.1080/11038128.2020.1770330 (DOI)000545335500001 ()32538241 (PubMedID)
    Anmärkning

    Funding: Faculty of Medicine and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden

    Tillgänglig från: 2020-08-13 Skapad: 2020-08-13 Senast uppdaterad: 2021-03-22Bibliografiskt granskad
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
    Ladda ner (pdf)
    errata
  • 3.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Special Education, Stockholm University, Sweden .
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Access to and Use of the Internet among Adolscents and Young Adults with Intellectual Disabilities in Everyday Settings.2020Ingår i: Journal of Intellectual & Developmental Disability, ISSN 1366-8250, E-ISSN 1469-9532, nr 1, s. 89-98Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The aim is to explore and describe access to the internet and how it is used among adolescents and young adults with mild and moderate intellectual disabilities in their everyday settings. Method: Data were collected through observations of and interviews with 15 participants with intellectual disabilities, aged 13-25, on access and use of the internet in school or work and at home or in their free time. A qualitative content analysis was used. Results: Main findings were categorised into: Access to the internet in different settings, Challenges when using the internet and Strategies to handle the digital environment and take part in internet activities.Conclusions: This study revealed that participants had access to internet connections and to a high number of internet-enabled devices. Participants use the internet through strategies when doing internet activities, for example using pictures and reducing the number of internet-enabled devices used in their everyday settings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Stockholm Univ, Sweden.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Internet activities and social and community participation among young people with learning disabilities2023Ingår i: British Journal of Learning Disabilities, ISSN 1354-4187, E-ISSN 1468-3156, Vol. 51, nr 2, s. 125-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundA digital lag has been reported on access to the internet and performing internet activities for young people with learning disabilities in everyday life. AimThe aim of this study is to explore environmental opportunities and challenges when performing internet activities and how internet use influences social and community participation for young people with learning disabilities from the perspectives of the target group. MethodsAn inductive design was applied, with focused observations and follow-up interviews of 15 internet-using young persons with learning disabilities in their everyday settings. The data was analysed interpretatively using open coding. FindingsThe environment offered both opportunities and challenges in terms of the design of digital devices and digital support. Support from peers was often preferred. All participants performed internet activities related to social participation although not all used social media. Searching for information was performed, however, finding the information or understanding it was challenging and led to restricted participation in the community. ConclusionMore examples of internet use positively influencing social participation were found, contrary to community participation. It is indicated that concrete learning situations when using the internet for social participation were more adapted to the participants and promoted this type of participation, contrary to situations of internet use influencing community participation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Internet use among adolescents with intellectual disabilities at home and school2016Ingår i: Abstract book: International Conference on Cerebral Palsy and other Childhood-onset Disabilities Stockholm 1–4 June 2016, 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Today everyday life depends on having access to, understand and use internet inorder to participate and take part in societal resources. This understanding can be complex forpersons with intellectual disabilities (ID) due to their cognitive impairments. It is even statedthat internet-use can be yet another part of daily life activities they are excluded from. Internet-use is claimed to involve risks, but also benefits for persons with ID, but there is a shortage inempirical studies with the target group ́s own opinion regarding this. Broader knowledge isacquired of internet-use in everyday life for adolescents with ID, as a precondition toparticipation. 

    Aim: This study aims to explore and describe internet-use and doing internet activities at homeand at school among adolescents with mild and moderate intellectual disabilities. Method: The study has a qualitative inductive design using observations and interviews in thetwo settings; at home and at school. Participants are six adolescents with mild and moderate ID,from special schools in the middle-region of Sweden, between the ages 13-20, that use internetto some extent. Data was collected at 2 occasions/participant for about 2hours/participant/setting. The analysis was done using a qualitative content analysis.

    Result: Preliminary results show that adolescents with mild and moderate ID use internet both athome and in school, to a greater extent than was expected, but the doings of internet-activitiesvaries in the different settings. Both facilitating and hindering aspects are described by theparticipants. Pictures on the internet seem to be of support when using and navigating theinternet.

    Conclusion: Deeper knowledge regarding internet-use from the target groups own perspectivehas been gained. The results can be used in the different occupational settings and in furtherresearch to survey internet use and participation in internet-activities

  • 6.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Holstein, Jane
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    How can an entrepreneurial mind-set be encouraged among occupational therapy students? An example from Linköping University, Sweden.2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction

    The structures of social and health care are changing, and public health related problems in Western Europe are increasing, such as an increased elderly population, obesity and mental health problems in young people. In order to meet the need of the clients in occupational therapy practice we have to look into new ways to approach the changing times. A way to support the students’ preparedness for action in the field is to encourage the use of an entrepreneurial mindset through different learning methods. An entrepreneurial mindset is defined as “a way to see the possibilities and make something out of them”.

    Objectives

    To describe learning methods to raise awareness and promote an entrepreneurialmind-set among OT students and teachers.Description/ReportThe learning methods for the students varies from working with a specific design problem in groups, discussing literature about entrepreneurship in seminars and get supervision from Innovation office. To enhance the teachers awareness about entrepreneurial mind-set workshops about how to find new non-traditional fieldwork placements in a creative way was conducted.

    Results/Discussion

    Our experiences of how the entrepreneurial mind-set can be encouraged are that entrepreneurship can be looked upon in different ways and should be seen close to the reality that one work in. Follow-up from workshops with teachersas well evaluations from the students about the entrepreneurial mind set will be presented. Primary results show that students feel more prepared for a new and creative way of thinking and that teachers have more entrepreneurial mind-set than they think in the beginning.

    Conclusion

    An increased entrepreneurial mindset can be learned/trained and used as a way of dealing with the future challengesin the health care sector for occupational therapists.

  • 7.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård.
    Holstein, Jane
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hur kan ett entreprenöriellt förhållningssätt främjas hos studenter på arbetsterapeutprogrammet?2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Strukturerna för den offentliga sektorn och hälso- och sjukvården förändras ständigt, och folkhälsorelaterade problem ökar. Exempel på detta är en ökad andel äldre i befolkningen, eller fetma och psykisk ohälsa hos unga människor. För att möta dessa förändringar och behoven hos klienter i arbetsterapeutisk verksamhet måste nya förhållningssätt användas. Ett sätt att under utbildningen utveckla studenters handlingsberedskap inför framtida insatser kan vara att medvetandegöra och främja ett entreprenöriellt förhållningssättgenom olika lärmoment. Entreprenöriellt förhållningssätt definieras som"ett sätt att se möjligheterna och göra något av dem".

    Syfte: Syftet är att beskriva och utvärdera lärmoment för att främja entreprenöriellt förhållningssätt hos studenter på Arbetsterapeutprogrammet.

    Metod: Två huvudsakliga lärmoment användes för studenterna, och uppföljande utvärderingar genomfördes via enkät med öppna och slutna frågor. Utöver detta anordnades workshop för lärare, som följdes av utvärdering.

    Resultat/preliminärt resultat: Lärmomenten för studenter innebar att arbeta i projektform i gruppmed ett aktivitetsproblem för en specifik målgrupp utifrån Design för alla under handledning. Uppföljande seminarium utifrån specifik litteratur genomfördes. Studenternas utvärdering visar vikten av att ha lärmoment om design och entreprenörskap i utbildningen. Många studenteruppgav att de kunde använda denna kunskap i arbetsterapeutisk verksamhet. Workshop genomfördes med lärare där begrepp inom entreprenörskap diskuterades och kreativa sätt att utveckla lärmoment för studenter inom detta lyftes. I utvärderingen uppgav merparten av lärarna entreprenöriellt förhållningssätt som viktigt inom utbildningen.

    Slutsats: Vikten av lärares förståelse för entreprenöriellt förhållningssätt identifierades. Entreprenöriellt förhållningssätt kan främjas genom att kombinera fler lärmoment för studenter. Genom detta kan studenter utveckla handlingsberedskap gällande utmaningar i ett föränderligt samhälle.

  • 8.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Focus on professional development in the occupational therapy programme2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 9.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Går det att utveckla sitt professionella förhållningssätt gentemot klient?2009Ingår i: / [ed] Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utifrån de nationella målen för Arbetsterapeutexamen skall studenter efter erlagd examen bl.a. visa förmåga till professionellt förhållningssätt gentemot klient, närstående eller andra grupper. Arbetsterapeutprogrammet, HU, LiU, består av totalt 12 kurser. Vid den senaste kursplaneförändringen infördes bl.a. tre kurser med stark fokus på arbetsterapeutens yrkesutövning och professionellt förhållningssätt. The Intentional Relationship Model (IRM) (Taylor, 2008) används som ett sätt att medvetet arbeta för att utveckla förmåga till ett professionellt förhållningssätt.

    Syftet är att undersöka hur studenter under sin studietid vid Arbetsterapeutprogrammet, HU, LiU, utvecklar sitt professionella förhållningssätt i mötet med klienter.

    Metod: Vid tre tillfällen under utbildningen, initialt, i mitten och i slutet, fyller studenter i ett självskattningsformulär (Taylor, 2008) angående förhållningssätt de skulle kunna använda i olika exemplifierade klientkontakter. IRM presenteras samt sex förhållningssätt enligt IRM, och studenterna arbetar vidare med dessa förhållningssätt genom olika lärmoment, som basgrupp och praktiska moment.

    Förväntat resultat: Att studenterna har utvecklat och reflekterat över sitt professionella förhållningssätt under utbildningen och därmed kan visa en förmåga till professionellt förhållningssätt.

    Konklusion: Användandet av IRM kan vara ett sätt att medvetet utveckla professionellt förhållningssätt hos såväl arbetsterapeutstudenter som yrkesverksamma arbetsterapeuter.

  • 10.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Medvetna relationer skapar bra interventioner2012Ingår i: Arbetsterapeuten, ISSN 0345-0988, nr 3, s. 32-33Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    IRM är utvecklad av professor Renée Taylor, som är doktor i klinisk psykologi och professor i arbetsterapi vid University of Illinois i Chicago. Modellen beskrivs i hennes bok från 2008 The Intentional Relationship – Occupational Therapy and Use of Self. Syftet med modellen är att erbjuda en specifik begreppsapparat för ett medvetet användande av sig själv som arbetsterapeut och den behandlar händelser som förekommer i relationer mellan personer i en interventionsprocess. Dessa händelser påverkar såväl aktivitetsengagemang som utfall av intervention.

  • 11.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    A comparartive study on internet usage in adolescents with intellectual disabilities and a reference group in Sweden2019Ingår i: Journal of Intellectual Disability Research, JIDR: Future4All; Comparative Policy and Practice, John Wiley & Sons, 2019, Vol. 63, s. 710-726, artikel-id 7Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 12.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Stockholm Univ, Sweden.
    Digital participation? Internet use among adolescents with and without intellectual disabilities: A comparative study2020Ingår i: New Media and Society, ISSN 1461-4448, E-ISSN 1461-7315, Vol. 22, nr 12, s. 2128-2145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Internet use is an integrated part of everyday life, especially among young people. However, knowledge of this for young people with disabilities is scarce. This study investigates digital participation of adolescents with intellectual disabilities by comparing aspects of Internet use among adolescents with and without intellectual disabilities. Cross-sectional comparative design was used and a national survey from the Swedish Media Council was cognitively adapted for adolescents with intellectual disabilities aged 13-20 years. The results reveal that a significantly lower proportion of the 114 participating adolescents with intellectual disabilities had access to Internet-enabled devices and performed Internet activities, except for playing games, than the reference group (n = 1161). The greatest difference was found in searching for information. Analyses indicate that adolescents with intellectual disabilities are following a similar pattern of Internet use as the reference group, but a digital lag is prevalent, and a more cognitively accessible web could be beneficial.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Stockholm University, Sweden.
    Internet opportunities and risks for adolescents with intellectual disabilities: a comparative study of parents' perceptions.2020Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 27, nr 8, s. 601-613Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In contemporary society internet and digital competencies are used to perform activities.

    Aim: The aim of this study is to investigate opportunities and risks of internet use as perceived by the parents of adolescents with intellectual disabilities (ID) in comparison with a national reference group of parents of adolescents.

    Methods: This was a cross-sectional study with group comparisons using a national survey. Analyses were carried out using Fisher's exact test and logistic regression to control for confounding factors.

    Results: A significantly higher proportion of parents of adolescents with ID perceive opportunities associated with internet use and playing games, and a lower proportion perceive risks with negative consequences, compared with the reference group. Significantly more parents of adolescents with ID perceive their adolescent never use smartphones and social media compared with the reference group. Fewer parents of adolescents with ID have concerns about online risks for their adolescents compared with the reference group.

    Conclusion and Significance: The results provide new knowledge for occupational therapists to support positive risk-taking in internet-use for adolescents with ID, in collaboration with their parents, to enable the development of digital competencies and digital participation in everyday life in a digitalised society.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Internet use among adolescents with intellectual disabilities in Sweden2018Ingår i: 18th International WFOT18 Congress on Occupational Therapy Connected in Diversity, Positioned for Impact, Cape Town, South Africa, 21-25 May 2018, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Internet is an integral part of everyday life today. In Sweden 98% of adolescents are reported using internet. However, adolescents with intellectual disabilities are often excluded in national surveys, since questions are not adapted for the target group. Statistics remain therefore limited regarding internet-use among adolescents with intellectual disabilities. Objectives: To investigate and describe internet-use among adolescents with intellectual disabilities through an adapted version of a nationwide survey in Sweden. Method: A cross-sectional study was conducted using an adapted version of a survey from the Swedish Media Council on media-use among adolescents. Cognitive adaptations were included and it was accessible through the web and in paper. The sample was drawn from three municipalities using a total-selection of pupils in secondary- and upper secondary special schools. 265 surveys were sent out and the response rate was approximately 32%. Data was analyzed through descriptive statistics. Results: The result gives demographic data on the participants and descriptive statistics on the access to devices for internet-connection. Further, data are provided on activities done in leisure time and whether internet is used or not, together with perceptions of doings on internet from the participants. Conclusion: Stepwise adaptations of the survey with different levels of cognitive support enabled the participation of adolescents with intellectual disabilities and the result gives increased knowledge of internet-use among adolescents with intellectual disabilities. Finally, future comparative analysis are possible due to the national survey being used implying the voices of adolescents with intellectual disabilities being heard.

  • 15. Caton, Sue
    et al.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård.
    Raghavendra, Parimala
    Digital Participation and Competencies for Young People with Intellectual or Developmental Disabilities2024Ingår i: The Lives of Children and Adolescents with Disabilities / [ed] Angharad E. Beckett, Anne-Marie Callus, Routledge, 2024, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter explores why digital participation is important for young people with intellectual or developmental disabilities, the extent of their digital participation, as well as the multiple environmental and personal challenges to developing digital competencies that allow for digital participation. The chapter explores the complexities of supporting digital participation and ways that digital competencies can be developed. Specific examples are given of research that has taken place in the UK, Sweden and Australia. Consideration is given to the response to the Covid-19 pandemic which has potentially changed the landscape of issues around digital inclusion due to the rapid move online of everyday activities.

  • 16.
    Chadwick, Darren
    et al.
    Univ Wolverhampton, England.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Caton, Sue
    Manchester Metropolitan Univ, England.
    Chiner, Esther
    Univ Alicante, Spain.
    Danker, Joanne
    Univ New South Wales, Australia.
    Gomez-Puerta, Marcos
    Univ Alicante, Spain.
    Heitplatz, Vanessa
    TU Dortmund Univ, Germany.
    Johansson, Stefan
    KTH Royal Inst Technol, Sweden.
    Normand, Claude L.
    Univ Quebec Outaouais, Canada.
    Murphy, Esther
    Trinity Coll Dublin, Ireland.
    Plichta, Piotr
    Univ Wroclaw, Poland.
    Strnadova, Iva
    Univ New South Wales, Australia.
    Wallen, Eva Flygare
    Karolinska Inst, Sweden.
    Digital inclusion and participation of people with intellectual disabilities during COVID-19: A rapid review and international bricolage2022Ingår i: Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, ISSN 1741-1122, E-ISSN 1741-1130, Vol. 19, nr 3, s. 242-256Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The COVID-19 pandemic has meant a rapid transfer of everyday activities to the online world. Information and communication technologies (ICTs) have become more embedded than ever in peoples lives. This investigation addresses how this change has affected the lives of people with intellectual disabilities (ID). A two-step design was used. A rapid review was conducted on empirical studies published between January 2019 and June 2021. Search terms related to ID, ICT use and COVID-19. A qualitative international bricolage was also conducted corresponding to author nationalities. Data gathered from the review and bricolage were analysed separately using thematic analysis and relationally synthesised. Digital solutions to provide access to COVID-19 information and guidance seemed inadequate but were seldom empirically studied. Digital poverty, literacy and exclusion remain significant issues for people with ID internationally. People and their carers experienced reduced and removed service provision, loneliness and impoverished daily lives during the pandemic; amelioration of which was facilitated by digital solutions. One solution often used was videoconferencing. Prior experience of digital participation, adequate finances, connection, support and digital literacy mentoring for both people with ID and those providing services and support facilitated digital inclusion. Digital exclusion during COVID-19 was exacerbated by sociopolitical, structural, individual and support-related barriers. Although awareness of digital exclusion appears to have been raised, the extent to which this has led to action and change remains unclear. Despite digital exclusion and digital participation benefitting continuation of life, social and emotional well-being and autonomy, COVID-19 has not provided the impetus to eradicate digital poverty for people with ID. Governmental support, digital education, creativity and problem solving are required to enable people with ID the human right to be included in the digital world at this essential time and into the future.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Kjellberg, Anette
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kåhlin, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Arbetsterapi för vuxna personer med utvecklingsstörning en litteraturgenomgång: Tidskriften arbetsterapeuten2010Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Kåhlin, Ida
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Evidensbaserad arbetsterapi - en rättighet för vuxna personer med utvecklingsstörning2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 19.
    Kåhlin, Ida
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Occupational Therapy for adults with intellectual disability2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to perform a literature review in order to present an overview of evaluations and interventions in occupational therapy for adults with intellectual disabilities.

    The search was conducted through the following data bases AMED, CINAHL, ERIC, OT Seeker, PsycINFO, PubMed and Scopus covering the period between 2000 (January) - 2010 (March). The search was limited to empirical studies in occupational therapy written in English and published in peer-reviewed journals. The search terms “developmental disability”

    “intellectual disability” learning disability” “mental retardation” “adults” and “occupational therapy”. The final sample that was examined was 22 papers. The result showed that eight of the papers focused on evaluation and three of these included assessments based on Model of Human Occupation (MOHO); Assessment of Communication and Interaction Skills, Assessment of Motor and Process Skills and Volitional Questionnaire. Interventions were described in 14 papers and these were categorized as focusing on function, occupation or environment. Nine of the 22 included papers were written by Swedish occupational therapists. In total six papers were related to MOHO. This shows that the model is a potential support in the implementation of evidence based occupational therapy practise for adults with intellectual disabilities.

  • 20.
    Kåhlin, Ida
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Haglund, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Delaktighet som mål och medel i arbetsterapi2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Marie, Gustavsson Holmström
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård.
    Intellektuell funktionsnedsättning och rätt till fritid2023Ingår i: De sociala rättigheternas politik: förhandlingar och spänningsfält / [ed] Magnus Dahlstedt, Anna Lundberg, Dimitris Michailakis, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, Vol. Sidorna 139-154, s. 139-154Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Müssener, Ulrika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Henriksson, Pontus
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gustavsson, Catharina
    Uppsala Univ, Sweden; Dalarna Univ, Sweden.
    Henriksson, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Tyrberg, Marten J.
    Uppsala Univ, Sweden; Vastmanland Hosp, Sweden.
    Johansson, Stefan
    Kungliga Tekn Hogskolan, Sweden; Lund Univ, Sweden.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Promoting Healthy Behaviors Among Adolescents and Young Adults With Intellectual Disability: Protocol for Developing a Digital Intervention With Co-Design Workshops2023Ingår i: JMIR Research Protocols, E-ISSN 1929-0748, Vol. 12, artikel-id e47877Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Intellectual disability (ID) is a neurodevelopmental disorder associated with a poorer health profile and higher mortality. Young people with ID have more sedentary lifestyles than their typically developing peers. Consequently, this group is at significant risk of developing lifestyle diseases (ie, noncommunicable diseases) later in life. Increasing physical activity and eating a healthier diet have been argued to be effective ways to improve the health of adolescents and young adults with ID. Digital interventions are a viable option for improving health behaviors. Objective: This research protocol describes a co-design approach using workshops to develop a digital intervention that promotes healthy behaviors, including increasing physical activity and eating a healthier diet, among adolescents and young adults with ID. Methods: A participatory design using a co-design approach will be applied as a strategy to include potential users of the digital intervention and other stakeholders in the research process, comprising research design, data collection, and data analysis. A total of 7 to 10 workshops will be conducted aimed at developing a digital intervention and will include procedures for assessing needs; facilitators and barriers to health promotion; physical, mental, and social well-being; participation; and relationships. The workshops will include 12 to 18 stakeholders with experience of clinical practice and research related to young people with ID, including relatives, as well as adolescents and young adults (aged 16-25 years) with mild to moderate ID. Participants will perform a mixture of individual and group work using whiteboards, sticky notes, felt-tip pens, cards, balls, stickers, and wireframe templates. Data analysis will take place concurrently with data collection as an iterative process. Transcribed data from the audio and video recordings of the groups discussions will be analyzed following a qualitative methodological procedure.Results: This study protocol provides a systematic record of the scientific methodologies used when developing the digital intervention and provides insights into the potential practical solutions and challenges when following a co-design approach in which relatives and professionals, as well as adolescents and young adults with ID, are included as research partners. Recruitment of participants started in April 2023. Data collection, analysis, and reporting will be completed in December 2023.Conclusions: This study will explore the effectiveness of workshops at gathering rich, reliable, and valid data in a co-design approach with participants. The results will provide increased knowledge in how to use technology to develop novel, evidence-based, and scalable interventions that adolescents and young adults with ID can and want to use to motivate physical activity and a healthier diet. The project will provide a simple and cognitively accessible digital solution for promoting lifestyle behaviors tailored to the needs of adolescents and young adults with ID.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Normand, Claude L.
    et al.
    Department of Psychoeducation and Psychology, Université du Québec en Outaouais, Gatineau, Qc, Canada.
    Gustavsson, Catharina
    Center for Clinical Research Dalarna, Uppsala University, Falun, Sweden; Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; School of Health and Welfare, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Heitplatz, Vanessa N.
    Social Research Center and Rehabilitation Technology, TU Dortmund University, Dortmund, Germany.
    Chadwick, Darren D.
    School of Psychology, Liverpool John Moores University, Liverpool, UK.
    Johansson, Stefan
    Department of Media Technology and Interaction Design, School of Electrical Engineering and Computer Science, KTH, Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden; Faculty of Engineering, Certec, Department of Design Studies, LTH, Lund University, Lund, Sweden.
    “Mum Helps Me When the Internet Messes Up…”: Accessibility of eHealth Services for People with Intellectual Disability2024Ingår i: Universal Access in Human-Computer Interaction: 18th International Conference, UAHCI 2024, Held as Part of the 26th HCI International Conference, HCII 2024, Washington, DC, USA, June 29 – July 4, 2024, Proceedings, Part II / [ed] Margherita Antona, Constantine Stephanidis, Springer, 2024, s. 213-230Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many services have become digitized in society, including health services. Although there are many advantages to eHealth services, some segments of the population cannot reap those benefits.

    Objectives: This study aimed to: 1- describe how people with intellectual disability use the internet in Sweden; and 2- understand the nature of the contextual and personal barriers these users face when trying to access eHealth services in particular.

    Methods: Data from the nationwide survey “Swedes with Impairment and the Internet 2021” (SMFOI-21) were extracted for a subsample of 154 people with self-declared intellectual disability.

    Results: Findings reveal that people with intellectual disability used the internet predominantly for entertainment purposes. Challenges arose in more complex online activities, like internet searches, logging into eHealth services, booking medical appointments, and financial transactions. Participants relied on support from family, guardians or staff to read, write, create and memorise passwords, understand content, or solve technical problems encountered. They expressed a desire to engage more independently in the digital society but faced barriers due to the cognitive requirements of using apps and the internet as designed by computer scientists, difficulties in navigating complex online processes, such as eHealth services, and a lack of accessible infrastructure. Conclusion: This research underscores the importance of improved accessibility, simplified interfaces, clearer instructions, and a supportive ecosystem to enhance their digital inclusion. It is a matter of people with intellectual disability being afforded equal rights to access health services.

1 - 23 av 23
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf