liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Dahl, Emmy
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Henriksson, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Levin, Lena
    VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Sweden.
    Konstruktioner av maskulinitet i samtal om kollektivtrafik2012Ingår i: Norma, ISSN 1890-2138, E-ISSN 1890-2146, Vol. 07, nr 2, s. 160-181Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article highlights how environmental issues influence transport planning, andhow they make transport planners rethink previous categorizations of user groups.The introduction of an environmental discourse leads to a questioning of men’stravel activities, i.e. car driving. However, the critique against men’s travelling doesnot address all men. Instead, two types of masculinities are constructed in the localplanning discourse: the first one is a ‘problematic’ obsolete old driver. The secondone is a young ‘quality conscious’ man who opts for new technological solutions.The relationship between these two constructions of masculinities is hierarchical.The transport planners interpret it as their responsibility to make sure that publictransport is regarded as attractive to younger men and their imagined ‘needs’. Theelderly men however, are made scapegoats and are blamed for their unsustainabletravelling. These rather stereotypical constructions of men also include a negativeperception of elderly men. The analysis is based on discussions in eight focusgroups, accomplished in 2009 with 36 transport planners and politicians (24 menand 12 women) working with the planning of the future public transport system in Malmö city in the south of Sweden.

  • 2.
    Djuric Ilic, Danica
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Henriksson, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Magnusson, Dick
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Stockholms fjärrvärmenät idag och imorgon: en tvärvetenskaplig studie av ett regionalt energisystem2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fjärrvärme spelar en viktig roll i strävan mot ett hållbart samhälle. Därför har vi i denna studie studerat Stockholms fjärrvärmenät och de aktörer som påverkar dess utformning. Syftet med studien har varit att undersöka drivkrafter och hinder för att utveckla fjärrvärmenäten i Stockholm. Vidare har syftet varit att studera hur aktörerna samverkar på kommunal och regional nivå för att bibehålla och/ eller vidareutveckla energisamarbeten.

    Fjärrvärmenätet har modellerats utifrån sex olika scenarier i optimeringsprogrammet MODEST. Genom scenarierna har vi kunnat testa dagens nät med bättre sammankopplingar, byggande av kraftvärmeverk samt naturgas som bränsle i kraftvärmeverken. Vidare har kvalitativa intervjuer med kommuner, energibolag, intresse- och branschorganisationer samt regionala aktörer genomförts.

    Studien visar att Stockholms fjärrvärmenät redan idag är väl sammankopplat vilket innebär att de ekonomiska vinsterna med ytterligare sammankopplingar inte är särskilt stora. Modelleringarna pekar dock på att byggande av kraftvärme, både med biobränsle och med naturgas, har en viss ekonomisk potential. En positiv effekt är också minskningen av de globala utsläppen av växthusgaser. Vinster med samarbeten och sammankopplingar från energibolagens sida är framförallt ökad driftsäkerhet och driftsoptimering samt möjligheten att samordna revisioner. För att samarbeten ska fungera är dock ekonomisk vinst för samtliga parter samt jämlika förhållanden dem emellan en förutsättning. Det är inte tekniska problem som hindrar utökade sammankopplingar, snarare är det ökat behov av planering och administration som försvårar utökat samarbete mellan bolag.

    Genom resultatet från intervjuerna kan slutsatsen dras att ett glapp finns i synen på samverkan mellan bolag och kommuner. Detta oavsett om bolagen är kommunalt eller privat ägda. Att energibolagen ska drivas på bolagsmässiga grunder kan vara en förklaring till detta. Energiplanering från kommunernas perspektiv har kommit att handla om klimatfrågan i hög utsträckning och ses ofta som synonymt med miljöarbete. Energiplaneringen har därmed fått högre status och flyttats närmre kommunledning. Samtidigt sker energiplanering på många olika nivåer, inom och mellan kommunerna samt på regional nivå, vilket gör det svårt att få ett samlat grepp om frågan. Också bolagen har olika syn på det regionala perspektivet vilket pekar på att det saknas ett fungerande regionalt organ där bolag och kommuner kan samverka.

    Även om både energibolagen och kommunerna är positivt inställda till fjärrvärme som teknik ser framtiden för fjärrvärmebranschen något osäker ut. Minskade värmelaster på grund av energieffektiviseringar och klimatförändringar bidrar till osäkerheten. Samtidigt väntar en utredning om tredjepartstillträde som potentiellt kan innebära stora förändringar för branschen. Genom att alla bygger kraftvärme kan det vara ett sätt att ändra marknadsinriktning från värme till el för att ge ökad lönsamhet. Det går inte heller att bortse från att Stockholmsregionen har goda förutsättningar för att införa ett tredjepartstillträde där kunderna själva kan välja fjärrvärmeleverantör.

  • 3. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Henriksson, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att resa rätt är stort, att resa fritt är större: Kommunala planerares föreställningar om hållbara resor2014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Minskning av transporters negativa miljöpåverkan, eller en ökning av hållbara resor, har blivit en allt viktigare fråga för lokala aktörer. Genom samhälls- och trafikplanering ska dagens ohållbara transportsystem bli mer hållbart. Det gör hur planerare i Helsingborg planerar för hållbara resor intressant att studera. Avhandlingen undersöker hur planerare föreställer sig vad hållbart resande är, vilka resenärer det är som bör resa mer hållbart samt hur en hållbar stad kan se ut. Teoretiskt kombinerar avhandlingen ett intersektionellt ramverk med feministisk planeringsteori samt teorier från STS (teknik- och vetenskapsstudier). Det empiriska materialet består av djupintervjuer med sexton planerare, en fokusgruppsintervju samt bildanalys av de planeringsdokument som Helsingborgs stad använder sig av i planeringen för hållbara resor. Framförallt visar avhandlingen att planerare inte betraktar resors negativa miljöpåverkan som ett argument som kan få människor att resa mer hållbart. Istället är det möjligheten att framställa hållbara resor som roliga, hälsosamma, lustfyllda och praktiska som planerare tror kan få helsingborgarna att cykla eller åka mer buss. Men det är bara vissa resenärer som antas kunna ta del av de hållbara resornas positiva värden. Planerarnas föreställningar om bland annat kön, etnicitet och klass är avgörande för hur de förstår hållbara resor. Planerarna menar sammanfattningsvis att det är stort att resa rätt av miljöskäl, men större att fritt välja det mest attraktiva färdsättet.

  • 4.
    Henriksson, Malin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dahl, Emmy
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Genusdimensioner i svensk kommunal planering och krishantering: En forskningsöversikt2010Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna forskningsöversikt är att genom en litteraturstudie av hur genusteori och genusperspektiv hanterats i forskning om kommunal planering dra lärdomar inför etableringen av ett nytt forskningsfält: genus och klimatanpassning.

    Den forskning om genus och samhällsplanering som har bedrivits under närmare 40 år kan delas in i fyra olika teman: boende, medborgarinflytande, trygghet, planering och planerings-praktiker. Ett femte tema, kris- och riskhantering, introduceras på grund av dess relevans för forskningsfältet genus och klimatanpassning.

    Forskningen om boendefrågor har berört olika sätt att organisera bostaden för att svara mot kvinnors behov, men också ifrågasatt kärnfamiljens isolering i samhället. Kvinnors erfarenheter har setts som centrala att utforska, medan mäns erfarenheter osynliggjorts.

    Gällande medborgarinflytande så sysselsätter forskningen sig med frågan om ifall kvinnors medverkan i planeringsprocesser leder till en annorlunda eller ”bättre” planering. Genom kvinnors medverkan blir planeringen bredare vad gäller perspektiv. Typiska frågor som kvinnor är tänkta att bidra med är barns behov och vikten av att hushållsarbete är praktiskt och enkelt. Kvinnor framställs bitvis som en homogen grupp.

    Trygghet är ett forskningsområde som har fått stor genomslagskraft i den praktiska sam­hällsplaneringen. Samtidigt lyfts kritik mot att när trygghet diskuteras så konstrueras kvinnor ofta som rädda. Hur kvinnors rädsla kan synliggöras men samtidigt inte leda till schablonbilder av kvinn­lighet är därför en fråga som har uppehållit forskarna inom detta forskningsområde. Ett intresse för hur män hanterar rädsla saknas dock.

    Forskningen om planering och planeringspraktiker är omfattande. Resultaten pekar emellertid på en ambivalens kring hur mäns och kvinnors erfarenheter av livet i sam­hället ska betraktas. Finns det en grundläggande skillnad mellan könen eller beror skillnaderna på mäns och kvinnors olika erfarenheter? Tanken om två biologiskt olika kön har historiskt lett till att samhället blir ojämlikt eftersom könen tilldelas olika värden och rättigheter. Att negligera könets betydelse för hur fysiska rum upplevs kan dock innebära att planeringen blir könsblind. Forskningen i sig kan även reproducera bilden av män och kvinnor som olika vilket leder till att planeringen fortsätter att reproducera ojämlikhet.

    I forskningen om krishantering, risk och kön har genus som social och kulturell konstruktion uppmärksammats. Genus ses som inflytelserikt över hur individer, praktiker och organisationer hanterar och påverkas av kriser och risker. Forskningen är dock inte särskilt omfattande. Mer kunskap om genusaspekter av hur män och kvinnor drabbas av kriser, hur organisationer med ansvar för krishantering präglas och hur risker definieras och värderas efterfrågas.

    Forskningsöversikten ger överlag anledning att uppmuntra analyser som kan ge en bredare bild av både kvinnors och mäns liv och av olika familjeformer för att på så sätt bryta föreställningen om män respektive kvinnor som homogena grupper. Studier av hur genus skapas och återskapas som en social och kulturell konstruktion kan vidareut­veckla fältet. Ett intersektionellt perspektiv kan dessutom synliggöra hur normer för genus, etnicitet, familj, sexualitet, ålder och klass samverkar och bidrar till olika former av exkluderingar och kategoriseringar i samhällsplaneringen.

  • 5.
    Sjögren, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gyberg, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Henriksson, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Human–animal relations beyond the zoo: the quest for a more inclusive sustainability education2015Ingår i: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, Vol. 23, nr 4, s. 597-615Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper investigates human–animal relations in sustainability education. To understand what educational relationships and boundaries are challenged and/or strengthened in education promoting future sustainable societies, we argue that educational theory and practice must move beyond the anthropocentric framework’s sole focus on relationships between humans. Drawing on focus group interviews with teacher instructors at eight Swedish universities, we discuss cases in which sustainability education benefits from being understood as crafted via human–nonhuman relations. By concentrating on human–animal relations, we discuss the political and ethical implications arising from relationships being created in certain ways and not others. The empirical examples illustrate how the relations between teacher instructors and various animals can be a critical starting point for understanding the limitations and possibilities fostered by sustainability education.

1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf