liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Grip, Björn
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Samhällsförändring och det ömtåliga hjärtat: En analys av samhälle, ohälsa och hjärtdödlighet i Linköping och Norrköping från 1950-tal till 2000-tal2012Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The study Social Change and the Fragile Heart is an analysis of contemporary history in two neighboring Swedish cities, Linköping and Norrköping. The analysis has been made from a special perspective: the changes in deaths due to heart disease in the age group 50-74 years.

    The differences in mortality between the two cities is a measurable way to study how well a society functions and is governed. These cities in the county of Östergötland differ historically and socially. This has led to clear differences in socio-economic conditions and even variations in health and mortality that have been to Norrköping’s disadvantage.

    There is an exception, the 1970’s, when the rise in the numbers of deaths due to heart disease was broken in Norrköping, while the figures continued to increase in the neighboring city, especially among men. Uneasiness about the future and opportunities to make a living grew. This may have influenced health negatively, especially among middle-aged men who feared their jobs were threatened. In Norrköping the textile industry had definitely died in the beginning of the 1970’s. The closing of this industry meant at the same time that poor working conditions and low-paid work were phased out. The earlier rising trend in deaths due to heart diseases was broken, and instead a noticeable decline occurred that was especially clear among women.

    Deaths due to heart disease in ages 50–74 began to decline generally in the 1980’s and sank significantly in the following decade. The difference between the cities, however, grew from the relatively equal situation of the 1970’s. These are the years during which economic and political power shifted from Norrköping to Linköping. As the regional center and a relatively new university town, Linköping survived the recession of the 1990’s rather well. Simultaneously, Norrköping suffered from what might be called a “social exhaustion depression.” During the last decade of the 20th century long-term unemployment and illness affected far more people than in Linköping. The great transformation from an industrial to a post-industrial society left its mark on Norrköping in the form of increased differences between the cities in the case of premature deaths due to heart disease.

  • 2.
    Grip, Björn
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Samtidshistorien i dödlighetens spegel2012In: Kulturaliseringens samhälle: Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q 2002-2012 / [ed] Svante Beckman, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012, p. 154-158Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Skillnaderna mellan städerna Linköpings och Norrköpings ohälsa och dödlighet tycks inte ännu ha minskat. Detta fastän omstruktureringen socialt och ekonomiskt från industritill postindustriella städer har skett i båda städerna. Hälsovillkor och livsstil som länge präglat arbetarstaden tycks finnas kvar. Det kastar en skugga av högre risk när det gäller för tidig död och ohälsa i arbetarstaden. Inte minst gäller detta hjärtkärlsjukdomar, de diagnosområden som står i fokus för min avhandling.

  • 3.
    Grip, Björn
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vårdcentralen och det ömtåliga hjärtat2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i de skillnader i ohälsa mellan tvillingstäderna Linköping och Norrköping som tidigare dokumenterats i en rapport som publicerades i CKS skriftserie år 2012. Skillnaderna är stora till Norrköpings nackdel, visade den rapporten. Överdödligheten i Norrköping är påtaglig, inte minst när det gäller hjärt-kärlsjukdomar, den diagnosgrupp som fortfarande orsakar flest dödsfall i Sverige. Sjukdomstypen står därför i centrum för denna studie, som är en studie som bygger på kvalitativa intervjuer huvudsakligen med distriktsläkare på ett antal utvalda vårdcentraler.

    Boendesegregeringen har ökat i bägge städerna under de senaste trettio åren, vilket sannolikt förstärker ojämlikheten i ohälsa mellan olika  ocioekonomiska områden. Att ökade klyftor leder till större ohälsoskillnader är väldokumenterat när det gäller olika städer och kommuner. Hur ohälsan ser ut på stadsdelsnivå har emellertid inte undersökts. Olikheterna på stadsdelsnivå när det gäller den dominerande dödsorsaken, hjärtsjukdomar och hjärtdödlighet, blev därför intressant att undersöka. Här samverkar socioekonomiska förhållanden knutna till befolkningen med den fysiska miljön i respektive stadsdel, men också med den vård som erbjuds genom vårdcentralerna. Eftersom hjärtdödligheten enstaka år är begränsad i små geografiska områden och skillnader kan hänföras till slumpen valde forskargruppen att undersöka hjärtsjukligheten i stället, med statistiskt underlag från vårddatalagret, en särskild databas som landstinget i Östergötland byggt upp (det s.k. vårddatalagret) och som är ett etablerat statistiskt underlag.

    Skillnaderna mellan vårdcentralsområdena visade sig vara uppseendeväckande stora. I Norrköping dock inte i överensstämmelse med att socio-ekonomiskt mera utsatta och fattigare områden skulle ha ett högre antal diagnoser inom hjärt-kärlområdet. Den förhållandevis välbärgade förorten Åby exempelvis, sticker ut med ovanligt många sjukdomsdiagnoser när det gäller hjärtkärlsjukdomar och högt blodtryck. Vad kunde vara orsaken? Berodde det på vårdcentralens organisation och arbetssätt, skillnader i diagnossättning eller kunde det finnas andra förklaringar?

    Utifrån dessa frågor knöts undersökningens fokus till vad som händer på vårdcentralerna och i mötet mellan läkare och patient. Urvalet av vårdcentraler har delvis skett eftersom detta är vårdcentraler som förklarat sig intresserade av ett samarbete med forskargruppen Twincities Research Group. Men de representerar också tydligt socio-ekonomiskt olika miljöer.

    Syftet med studien är att för åren 2005-2009 undersöka hur arbetsvillkoren på ett antal vårdcentraler påverkar vården och diagnossättningen när det gäller hjärt-kärlrelaterade sjukdomar.

    Undersökningen baseras på fjorton kvalitativa intervjuer, i huvudsak med distriktsläkare som arbetar på de berörda vårdcentralerna.

    De centrala frågorna som ligger till grund för intervjuerna är:

    • Hur uppfattas arbetsvillkoren av informanterna ute på de olika vårdcentralerna?
    • Vilken betydelse bedöms arbetsförhållandena ha för vården och mera specifikt diagnosernas tillförlitlighet?
    • Hur säker anser informanterna att diagnossättningen är avseende sjukdomsförekomst när det gäller hjärt-kärlsjukdomar?

    Det framgår av intervjuerna att läkarförsörjningen och kontinuiteten när det gäller läkare på vårdcentralerna är centralt för vårdkvalitén. Förekomsten av hyrläkare leder till ökad belastning för den ordinarie personalen och med sämre kvalitét på vården som följd.

    Ledningsfunktionens betydelse, liksom graden av inflytande för den egna vårdcentralen är andra företeelser som lyfts fram i intervjuerna.

    Ersättningssystemen påverkar, men inte enligt uttalade intentioner. Det förekommer såväl över- som underrapportering när det gäller diagnoser, delvis som en följd av stress, men också som en följd av ersättningssystemens utformning, vilket gör sjukdomsstatistiken otillförlitlig ur forskningssynpunkt, hävdas det av flera informanter.

    Det numera lagstadgade kravet på bättre tillgänglighet för nybesök har inneburit att uppföljningen av multisjuka och kroniska patienter har fått stå tillbaka. Uppföljningen av patienter med hjärtkärldiagnos eller förstadier till hjärtkärlsjukdomar har därmed ofta fått längre väntetider än tidigare, påpekas det också i flera intervjuer.

    En underliggande frågeställning i föreliggande studie var att ge svar på frågan: Varför följer inte den diagnostiserade hjärtsjukligheten i vårdcentralsområdena socioekonomiska gradienter?

    Enligt informanterna, som intervjuats för den här artikeln, beror detta delvis på att arbetsvillkor och vårdtyngd är olika mellan vårdcentralerna. Det framkommer tydligt av intervjuerna att läkarnas och annan vårdpersonals arbetsvillkor upplevs ha betydelse för kvalitén på vården.

    Av de här representerade åtta stadsdelarna, är hjärt-kärldiagnoserna allra flest i det område, Skäggetorp i Linköping, som har en befolkning med svårast socio-ekonomiska omständigheter. Som god tvåa kommer emellertid Åby vårdcentral i Norrköping, där befolkningen generellt har det betydligt bättre.

    Det som också framgår tydligt av intervjuerna är att statistiken över diagnostiserade hjärtkärlsjukdomar inte anses vara ett tillförlitligt mått på förekomsten av hjärtkärlsjukdomar. Det förekommer såväl över- som underrapportering.

    Hjärt-kärldiagnoserna är något fler i Linköpings olika stadsdelar än i deras motsvarigheter i Norrköping. En möjlig förklaring till att diagnoserna är fler i Linköping, kan vara att det funnits och finns en bättre läkarförsörjning sammantaget. Därmed upptäcks fler hjärtsjukdomar och dessa blir bättre dokumenterade. Även den specifika diagnosen hjärtinfarkt utgör en större andel i Linköping än i grannstaden. Det kan alltså vara så att det finns fler dokumenterade hjärtinfarkter i Linköpings olika stadsdelar, samtidigt som betydligt fler hjärtinfarktpatienter dör i Norrköping utan att dessa tidigare dokumenterats!

    Den här studien har också tydligt visat att arbetsförhållandena på vårdcentralerna är viktiga för vårdens kvalitét. Besvärliga arbetsvillkor på vårdcentralen – bristande läkarbemanning på fasta tjänster, osäker och otydlig arbetsledning, vårdens styrning – kan ge betydande försämringar i vården, inte minst för kroniskt sjuka. Detta är fallet oavsett socio-ekonomisk status på området där vårdcentralen är belägen. Konsekvensen kan bli att hjärt-kärlsjukdomar inte följs upp systematiskt och i tid. Därmed riskerar människor att dö i förtid i dessa åtgärdbara sjukdomar.

  • 4.
    Grip, Björn
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of History, Tourism and Media. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    PERSPECTIVES ON THE RISE AND FALL OF SWEDISH CARDIAC EPIDEMICS: The cases of Linköping and Norrköping2016In: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 41, no 1, p. 32-53Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Morbidity and mortality in cardiovascular diseases (CVD) can be described as an ongoing epidemic, although a very protracted one, lasting more than 100 years. Cardiovascular diseasesstill top mortality rates in the world today, accounting for about 30% of all deaths around the globe. But it is in the industrialized world that CVD dominate, although differences are great among various regions. Myocardial infarctions are significantly more common in Sweden than in southern Europe, but less common than in Eastern Europe. The overall question concerns the consequences for health in areas on the road to a post-industrial society. Over the years a clearer link has become visible between lifestyle and health. In Sweden, infectious diseases diminished as result of rising living standards. At the same time cardiovascular diseases were beginning their upward phase, reaching a peak in the 1960s. Deaths due to CVD bring to light significant discrepancies related to socio-economic and cultural factors. A comparison of the Swedish twin cities Linkoping and Norrkoping show considerable differences in death rates in favour of Linkoping, amounting to about 30% fewer in the 1920s with a tendency toward rising differences thereafter. A preliminary investigation of diagnoses has shown that links commonly made between health and socio-economic patterns need revision. The differences in cardiovascular morbidity show another pattern than was expected. It is obvious that the neighbourhood environments themselves have significance, and that the inequalities need additional research based on complementary explanatory models.

  • 5.
    Wennerholm, Carina
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Nursing Science. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Grip, Björn
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, AnnaKarin
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Nursing Science. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Nilsson, Hans
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Local History. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Honkasalo, Marja-Liisa
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health and Society. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Faresjö, Tomas
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, General Practice. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Cardiovascular disease occurrence in two close but different social environments2011In: INTERNATIONAL JOURNAL OF HEALTH GEOGRAPHICS, ISSN 1476-072X, Vol. 10, no 5Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Cardiovascular diseases estimate to be the leading cause of death and loss of disability-adjusted life years globally. Conventional risk factors for cardiovascular diseases only partly account for the social gradient. The purpose of this study was to compare the occurrence of the most frequent cardiovascular diseases and cardiovascular mortality in two close cities, the Twin cities. Methods: We focused on the total population in two neighbour and equally sized cities with a population of around 135 000 inhabitants each. These twin cities represent two different social environments in the same Swedish county. According to their social history they could be labelled a "blue-collar" and a "white-collar" city. Morbidity data for the two cities was derived from an administrative health care register based on medical records assigned by the physicians at both hospitals and primary care. The morbidity data presented are cumulative incidence rates and the data on mortality for ischemic heart diseases is based on official Swedish statistics. Results: The cumulative incidence of different cardiovascular diagnoses for younger and also elderly men and women revealed significantly differences for studied cardiovascular diagnoses. The occurrence rates were in all aspects highest in the population of the "blue-collar" twin city for both sexes. Conclusions: This study revealed that there are significant differences in risk for cardiovascular morbidity and mortality between the populations in the studied different social environments. These differences seem to be profound and stable over time and thereby give implication for public health policy to initiate a community intervention program in the "blue-collar" twin city.

1 - 5 of 5
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf