Textarbete i svenska på gymnasiet

Varje svensklärare har som sin uppgift att stödja och utveckla unga människors språk och genom läsning och samtal hjälpa till att vidga gränserna för deras omvärldsuppfattning. Det är en ansvarsfull uppgift som många gånger kan verka nästan omöjlig. I de nya ämnesplanerna för gymnasieskolan ses arbetet med texter som det centrala i svenskämnet. Men vad innebär det att arbeta med texter? Hur kan man iscensätta aktiviteter som upplevs som meningsfulla, språkutvecklande, lustfyllda och kreativa och som samtidigt leder till kunskapsutveckling i språk och litteratur?

I boken ger författarna en mängd förslag på undervisning som öppnar upp för litteraturläsning och samtal, de presenterar aktiviteter som utvecklar elevernas skrivande samt diskuterar frågor som rör respons och bedömning. Författarna anlägger ett dialogiskt och analytiskt perspektiv på lärande och språkutveckling och visar hur en genomtänkt teori kan ligga till grund för stimulerande undervisning. Konkret handlar det om läsning, skrivande och samtal - om språket som redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.

Läsning, skrivande, samtal inspirerar till förändring och utveckling av svenskundervisningen på gymnasiets studie- och yrkes­förberedande program och vänder sig till såväl blivande som verksamma lärare i svenska.

Under temat ”Ämnesdidaktik – dåtid, nutid och framtid” samlades i Linköping den 26 – 27 maj 2010 ett 90-tal forskare, forskarstuderande och lärare för att delta i den femte nationella rikskonferensen i ämnesdidaktik. Arrangör var det nationella nätverket för ämnesdidaktik och Linköpings universitet. De nationella konferenserna har gått från att vara årliga till att hållas vartannat år. Från 2007, med början i Oslo, varvas nämligen de nationella konferenserna med nordiska konferenser.

Kännetecknande för dessa konferenser, både de nationella och de nordiska, är att de utgör en mötesplats över didaktiska ämnesgränser utan att man för den skull tvingas söka sig till det allmändidaktiska fältet för att finna gemenskap. De olika ämnesdidaktiska inriktningarna skapar en vetenskaplig bredd som är befruktande och inspirerande samt borgar för att en så kallad kritisk massa av aktiva forskare kontinuerligt  kommunicerar och granskar vetenskapliga resultat och problemformuleringar på fältet.

Att det trots den ämnesmässiga bredden finns gemensamma frågeställningar för fältet visades i den inledande plenarföreläsningen. MayBrith Ohman-Nielsen, professor i historia och historiedidaktik vid Universitetet i Agder, Kristiansand och gästprofessor vid Karlstad Universitet, diskuterade i denna begreppet ämnesdidaktik och några av de definitioner och metaforer som finns för förhållandet mellan ämnesinnehåll och didaktik.

Anna-Lena Göransson går i det första bidraget utanför det traditionella skolfältet och ger oss i artikeln Att riva en brandvägg en inblick i läsning och lärande i yrkesmiljöer. Brandmän möter i sitt dagliga värvtryckta läromedel i form av häften och böcker som produceras av Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). De är inte alltid välkommen läsning bland brandmännen och betraktas ofta som en pålaga uppifrån och inte som nödvändig fortbildning. Men hur sker lärandet i en så praktisk och handfast praktik som brandmannayrket? Finns det sätt att göra läsning och lärande angeläget i den professionella vardagen? Göransson visar hur abstrakt teoretisk kunskap medierad via tryckt text, kan rekontextualiseras genom samtal och diskussioner, så att läromedlet får avsedd funktion, nämligen att utveckla brandmäns professionella kunnande. Om det går att förena praktisk kunskap med teoretiskt lärande genom läroböcker är en huvudfråga i Göranssons artikel.

I Kampen om Samhällskunskapsboken beskriver och analyserarAnna Johnsson Harrie granskningen av läromedel i samhällskunskap. Hon ger en bild av en tid då staten styrde, inte enbart genom läroplaner och kursplaner, utan även med de utsedda läromedelsgranskare som påverkade ämnets faktiska innehåll. Genom att följa ett läromedel, Moment: häfte 14, och hur det i ett övergångsskede passerar mellan två olika läromedelsgranskningssystem, visar hon på de möjligheter granskningsnämndens ledamöter hade att påverka innehållet i läromedlet och därmed också innehållet i skolan. Hon problematiserar det faktum att granskningsnämndens ledamöter inte alltid gav avslag på läromedel med stöd i kursplanen utan att deras egna politiska preferenser kunde styra. Vem styr och hur styrs ämnesinnehållet i dagens skola? kan man fråga utifrån Johnsson Harries bidrag?

I Viveka Lindberg och Ragnhild Löfgrens, studie  Prov, vitsord och bedömning som aspekter av kemilärares bedömningspraktik möterläsaren fyra finlandssvenska bedömningspraktiker i kemi. Vi får ta del av lärarnas konstruktion av kemiprov och på vilket sätt de sedan bedöms. Bedömning är alltid en aktuell ämnesdidaktisk fråga och Lindberg & Löfgren problematiserar frågan om provens relevans som rättvist bedömningsverktyg. Har kursplanen och dess uttryck för kunskap i kemi någon återverkan på hur proven konstrueras och bedöms eller är provkonstruktion och bedömning av prov endast exempel på en vardaglig och traditionsbunden normativ praxis?

Ragnhild Löfgren, Jan Schoultz, Glenn Hultman och Lars-Erik Björklund skriver om lärares dialog vid laborationer i kemi. I deras bidrag Kommunicera naturvetenskap i skolan – exempel från årskurs 3 handlar det om kommunikation och interaktion mellan lärare och elever. Löfgren m.fl. prövar ett analysverktyg för att studera dialog- eller interaktionstyper i klassrummet. Har samtalet om ämnet någon betydelse och vilka olika typer av elev- lärar-interaktion kan finnas? Samtalet är  enligt författarna kontextbundet till respektive ämnes diskurs. Inom naturvetenskap utgörs diskursen främst av beskrivningar, generaliseringar och förklaringar, med andra ord hur läraren får eleverna att tillägna sig och använda naturvetenskapliga begrepp. De visar på mönster i interaktionen mellan lärare och elev och genom framför allt sociokulturella teorier om lärande analyserar de vilken typ av interaktion som bäst främjar begreppsutveckling.

Vad kommer elever ihåg av olika undervisningssituationer i skolan? Varför minns de just dessa? I Ola Magntorns bidrag Läsa naturen – om minnesvärda episoder i undervisningen kommer läsaren rakt in i enklassrumsnära skolverklighet när en grupp barn på lågstadiet får berätta om vad de minns av ett tematiskt undervisningsförlopp i biologi som inkluderade studiebesök, insamling av vattenprover från en närliggande å, uppbyggnad av ett slutet ekosystem, lekar och kreativt skapande av den biologiska mångfalden i konstnärlig form. Magntorn studerar det som kallas episodiskt minne och i hans studie, som är en delstudie i ett större projekt, avslöjas vilken typ av handlingar och lärande som eleverna minns bäst 18 månader efter att undervisningen genomförts.

I alla svenskklassrum pågår läsning och skrivande som en naturlig del av ämnets innehåll. I det klassrum som presenteras i Gunilla Molloys bidrag Vilket århundrade undervisar du i? är undervisning kring läsning av klassisk skönlitteratur, särskilt Selma Lagerlöfs roman Kejsaren av Portugallien, i centrum. Eleverna kan med hjälp av en kunnig lärare få ut mycket av sin läsning, men hur är det med skrivandet? Har lärare i svenska så breda kunskaper att det omfattar ämnesdidaktiska kunskaper avseende både litteratur och skrivande? Molloy pekar på behovet av fortbildning för lärare som har ambitionen att bli den ”breda svenskläraren” som behärskar både litteratur, litteraturdidaktik, textanalys, skrivdidaktik och konsten att få elever att utmana sin kreativitet både som läsare och skribenter.

Ingrid Mossberg Schüllerkvist diskuterar i Ämnesdidaktisk forskning om universitetsundervisning statusen för det som kan kallas forskning om högskolepedagogik. Hon problematiserar förhållandet att det saknas ämnesdidaktisk forskning om lärandemiljöer på universitet och högskola. Vidare frågas om var inom forskningen vi kan hitta diskussioner om vad akademiska lärare behöver veta för att utveckla undervisningen och för att göra den mer studentcentrerad? På vilka arenor kan de  högskoledidaktiska frågorna väckas? Mossberg Schüllerkvist efterlyser en aktiv diskussion och forskning om lärandemål, examinationsformer och den så kallade bologniseringen av högskolan.

Blir det samma kurs som ges eleverna beroende på om de ges på två olika program, ett teoretiskt studieförberedande och ett praktiskt yrkesförberedande? De har samma kursplan, lika många undervisningstimmar och ges i samma årskurs, men vilken betydelse har programmets kontext? Christina Odenstad rapporterar i En kurs i läroplanen, två i praktiken? Skriftliga prov och bedömning i ämnet samhällskunskap på studie och yrkesförberedande program om sin granskning av 95 prov och 1239 frågor i ämnet samhällskunskap. Det föreligger överlag stora skillnader mellan studieförberedande och yrkesförberedande program konstaterar Odenstad i sin artikel. Faktafrågor och en inriktning av innehåll mot vardagen är ämnets innehåll för yrkesprogrammen, medan analys, diskussion och mer samhälls- och globalt inriktade frågor utgör de studieförberedande programmens ämnesinnehåll. Den didaktiska frågan ”ämnet samhällskunskap – vad, hur och för vem?” aktualiseras med stor tydlighet.

Vad innebär det att kunna historia? undrar Johan Samuelsson i sitt bidrag Bedömning och ämneskunskap: exemplet historia på mellanstadiet. Samuelsson har studerat en bedömningspraktik i historia i en årskurs 5. Han menar att det saknas verktyg för att beskriva vad eleverna kan. Historieämnet framgår ämnesmässigt svagt och när det framträder fungerar det som ett ”att veta att –ämne”. Samuelsson efterlyser en problematisering av kunskapsområdet historia. Hur uttrycks egentligen historiekunskap?

Även Martin Stolare har undersökt historieundervisningen i skolan och skriver i Att fånga historieundervisning: ett förslag till analysmodell, att det finns ett tomrum i den svenska historiedidaktiska forskningen. Hur ska lärare inför den nya ämnesplanen i historia förhålla sig till historieämnet nu när det ska fungera som ett eget ämne i grundskolan och inte som en del av SO-ämnet? Stolare går igenom olika historiedidaktiska synsätt och frågar sig vilket synsätt som kan vara mest fruktbart. Stolare presenterar en modell som försöker fånga historieämnets urvalsdimensioner. Kan det utvecklas en gemensam förståelse av vad historia i skolan kan vara?

Vad gör elever i träslöjden i skolans årskurs 5 och vad gör deltagare i så kallad fritidsslöjd? Detta beskriver och analyserar Marcus Samuelsson i Att skapa och finna mening med slöjd – problematisering av meningserbjudanden i slöjdpraktiker. Samuelsson har granskat så kallade meningserbjudanden eller affordances i dessa praktiker och finner uppenbara skillnader dem emellan. Det handlar bland annat om mer begränsade meningserbjudanden, i skolans fall, och mer öppna  meningserbjudanden i fritidsslöjden. Vidare beskrivs skolslöjdens praktik som väntan med fördröjd respons medan slöjdklubbens deltagare erhåller omedelbar respons. Elevernas i skolslöjden upplevde starka ramar och begränsad valfrihet medan det var på ett helt motsatt sätt i slöjdklubbspraktiken.

Vad är meningen med läsning av skönlitteratur i skolan? I Litteratur som spegel eller fönster diskuterar Annette Årheim sätten att läsa litteratur i gymnasiet. Hon menar att litteraturläsningen som erfarenhetsprojekt, där eleverna genom läsning ska söka sig själva och få svar på frågor om den egna identiteten, har gått i stå. Kan inte skönlitteraturen användas till något mer? Annette Årheim motsätter sig en litteraturläsning som grundar sig i att eleverna efter läsningen enbart ska svara på frågorna: ”Känner du igen dig?” och ”Hur tror du huvudpersonen känner sig?” Hon hänvisar till kritiska röster som menar att den så kallade empatiska läsningen urartat till ”erfarenhetsimperialism”. Årheim avslutar sitt inlägg i debatten om litteraturens roll i skolan med att hävda att litteraturen, så som den ofta behandlas i skolan, är tömd på sitt innehåll, sitt mål och sin mening och att den fungerar mer som en spegel för igenkänning än som ett fönster som öppnar upp mot omvärlden.

Nätverket för ämnesdidaktik är ett nationellt och nordiskt samarbete för ämnesdidaktiker inom alla olika ämnen och kunskapsomraden. Nätverket bildades i Gävle 2002 och har sedan dess organiserat nationella konferenser i Göteborg 2004, Karlstad 2005, Kristianstad 2006 och Stockholm 2008. I maj 2007 organiserades pa initiativ av nätverket den första nordiska ämnesdidaktiska konferensen vid Högskolan i Oslo och 2009 höll en andra sadan i regi av Syddansk universitet i Odense och Lillebelt University College. 2010 hölls en nationell svensk konferens i Linköping, 2011 var Karlstad värd för den tredje nordiska konferensen och 2012 arrangerades den nationella konferensen för lärande, ämnesdidaktik och mediebruk (KLÄM) vid Umea universitet. Nätverkets malsättning är att:

• underlätta kontakter och informationsutbyte mellan ämnesdidaktiska forskare och lärare

• stimulera utvecklingen av nya ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt

• bidra till utvecklingen av en ämnesdidaktisk metadebatt

• organisera återkommande ämnesdidaktiska seminarier och konferenser

http://www.kau.se/natverk-for-amnesdidaktik

The purpose of this dissertation is to explore how students in upper secondary school can feel, react and cope with writing tasks, time conditions and assessment in the subject of Swedish. The study deals with two upper secondary classes from different schools, one at a natural science programme, one at an aesthetical programme with music as an area of emphasis. The empirical material consists of interviews, grouptalk, observations and student essays collected over a period of two compulsary courses in the subject of Swedish. The theorethical framework that characterizes the study takes a sociocultural, dialogical and ecological approach to writing. The study deals with questions such as: what are the topics given and what are the instructions like? How are they concieved by the students? What consequences do interpretation and understanding of essay topics have for students writing? What is the relationship between the conditions of writing in school and the students´development as writers and progress towards self awareness? Does school with its culture of assessment create varying self conceptions through writing? The results indicate that theres is a lot of contradictions and dilemmas involved in writing tasks. Students are confused and have difficulties in interpreting the teachers purposes with writing tasks and topics. They often receive double and divergent messages in their encounter with writing instructions and topics. Limited time for writing is used to disciplin the students which have negative effects on their writing development. It is also important for students to develop self disciplin and adjust to implicit cultural and textual norms and rules The study also shows that assessment and negative comments on students individual text products create feelings of shame and inadequacy. Assesment and comments on their texts concern mainly shortcomings which instead of being a challenge to develop texts create feelings of guilt. Explicit writing instruction and teaching of writing is often spars. In the study the students propose different kinds of writing activities where a dialogical approach to writing ought to be part of the writing instruction. In the students view the act of practicing writing is essential for developing their skills. The study suggests that writing could be part of of the creative potential inherent both in writing and in talking about texts. An instruction of writing could function as a thinking device instead of a grading criteria. Leading students into learning and making text worlds understandable could be a realizable goal.

Denna artikel går igenom hur man under elevernas gymnasietid kan träna på använda ett specifikt ämnesspråk i de olika skrivhandlingarna beskriva,förklara, analysera och utredabegrepp, samtåterberätta, referera ochredogöraså att eleverna behärskar detta när mer komplexa vetenskapliga texter ska skrivas.

Varje deli denna modulhar tagit upp en aspekt av vetenskapligt skrivande och läsande och har försökt se det vetenskapliga ur flera olika perspektiv och synvinklar.Artiklarna har strävat efter att man som lärareska kunna betrakta den egna undervisningen i ämnet och få inspiration till antingen förändring av förhållningssätt och metoder, eller få inspiration och uppleva en styrka att fortsätta utvecklingen av den egna undervisningen.

Som tidigare angetts har också denna modul haft fokus på att alla elever ska lyckas med sina teoretiska gymnasiestudier och sin högskoleförberedelse. Detta låter sig inte göras utan målmedvetet arbete och stöd från lärare, handledare, skolbibliotekarier och andra stödfunktioner i skolan. Nedan följer en översikt över vad alla som är inkluderade i gymnasiearbetet och andra liknande typer av vetenskapligt förankrade arbeten kan tänka på närde ger stöd i elevernas skrivprocesser.

Denna artikel handlar om den lite snåriga vägen till resultatet av en undersökning och hur resultat kan presenteras, således om vägen från att samla in ett material, göra analys, dokumentera analysen och till att presentera resultatet.

I svenskämnets ges en mängd uppgifter som ska leda eleverna till att skriva texter av olika slag. Lärare, läromedelsförfattare och nationella kursprovskonstruktörer i svenska är alla uppgiftsförfattare och skriver korta men viktiga texter som ska läsas, tolkas och förstås av en läsare - eleven. Därför utgör de en betydelsefull del av svenskundervisningens praktik. Uppgiftstexterna är precis som vilka texter som helst analyserbara. En modell för att analysera mötet mellan läsaren och texten är den strukturella textanalysen. Genom den avtäcks betydelsebärande element för meningsskapande i uppgiftssituationen, vilket möjliggör att ett kritiskt perspektiv kan anläggas.

Att kunna läsa, förstå och förhålla sig kritiskt till olika typer av texter är oerhört viktigti dagens informationstäta samhälle. Ett kritiskt förhållningssätt är också ett centraltinslag i samtliga ämnen på gymnasiet. Denna modul behandlar hur lärare kan arbetamed kritisk granskning och analys av text och bild (även rörliga bilder). Den vändersig till lärare inom teoretiska ämnen och andra textrika ämnen och till lärare i estetiskaämnen. Två av modulens delar består av en grundartikel och två inriktningsartiklar. Ibåda fallen riktar sig den ena inriktningsartikeln till lärare i teoretisk ämnen och andratextrika ämnen och den andra inriktningsartikeln riktar sig till lärare i estetiska ämnen.Modulens delar visar hur lärare i olika ämnen kan arbeta med de mål i ämnesplanernasom handlar om analys, kritiskt förhållningssätt och begreppsanvändning. Syftet medmodulen är att deltagande lärare ska få begrepp och didaktiska redskap för att stöttaeleverna i deras utveckling mot en mer komplex förståelse av olika typer av texter,såsom olika slags skriven text, film och bild. I modulen ingår övningar som till exempelhandlar om analys av lärobokstext, uppgiftskonstruktion och analys av instruktioner,arbete med modelltexter och begreppsutveckling.I modulen ingår också filmer som visar undervisningssekvenser vilka exemplifierar detsom behandlas i modulens olika delar, samt ljudfiler med samtal mellan erfarna lärareoch forskare inom området.Målgrupp: Lärare i teoretiska och andra textrika ämnen samt lärare i estetiska ämnen.Modulen är framtagen av Linköpings universitet

Författaren beskriver hur lärare kan integrera svenskämnets innehåll , språk och litteratur, och utifrån denna integrering lägga upp undervisningen i det formella skrivandet. Boken tar också upp hur lärare kan uppöva elevernas kritiska och analytiska blick så att de står rustade för samtida och framtida samhällsliv

Syftet med denna del är att ni ska få stöd i att problematisera och diskutera språk och textfrågor som är relaterade till vetenskaplig text. Den vetenskapliga textens språk, form och funktion presenteras och analyseras, bland annat med hjälp av begreppet skrivhandling, vilket beskrivs genom utförliga exempel i artikeln.

Syftet med den här delen är att visa hur man kan stötta eleverna i deras utveckling mot ett mer övergripande och abstrakt tänkande. Artikeln visar hur lärare kan utveckla strategier för ett vetenskapligt förhållningssätt hos eleverna genom att arbeta med mindre delmoment och stegvis leda eleverna igenom mer komplexa, vetenskapliga texter. Ni får också verktyg för att stötta eleverna mot att själva identifiera och formulera syfte och frågeställningar.

I den här delen presenteras arbete med argumenterande texter av olika slag. Syftetmed delen är att ge stöd till dig som lärare i arbetet med att läsa, skriva och analyseraolika typer av argumenterande texter. I den inledande artikeln ges flera exempel påargumenterande texter som kan kopplas till olika skolämnen.I inriktningsartiklarna får du också förslag på hur argumenterande texter kananalyseras utifrån olika perspektiv. Det ges exempel på hur man kan arbeta medmodelltexter, både för att hjälpa eleverna vidare i sin analys och för att hjälpa dem attsjälva skriva argumenterande texter.I moment C görs en retorisk analys av en argumenterande text.

One of the objectives of the national curriculum in the subject of Swedish is to give students an opportunity to establish reliance on their language, and make full use of it, by giving them tools for expressing themselves in everyday life, at work, and as members of society. This article takes a social-semiotic and multimodal perspective in order to point out some dilemmas for students in upper secondary school when interpreting and understanding the instructions introducing the task of writing an essay in the national test in the subject of Swedish. To pass a writing test as it is formulated in the curriculum of Swedish, students have to be able to follow quite complicated instructions. The article will show what can happen when students try to understand these instructions; what signals the instructions convey and how students respond to these signals. The results point out that most of the students act in an instrumental way or show reluctance while completing the task. The instructions convey implicit norms and rules, and are also perceived as confusing and diffi cult to understand, making it harder for students to use optimal verbal resources and establish reliance in using their language in writing.

Del 3. Analysera och kritisktgranska – uppgifter ochinstruktionerEtt återkommande inslag i undervisning är instruktioner av olika slag. Den här delenhandlar om hur elever läser och förstår instruktioner och uppgifter, samt vilken typ avhandling som instruktionerna förutsätter. I den inledande texten ges exempel på instruktioner som fungerar bra och på sådanasom kan förbättras. Du får bland annat analysera olika instruktioner för att avslöjaunderliggande premisser som kan hindra arbetet med en uppgift. Målet är att du somlärare ska kunna utveckla ditt eget sätt att formulera uppgifter till eleverna.I moment C observeras och analyseras elevers förståelse av instruktioner.

Den här modulen handlar om vetenskaplighet och om att läsa och skriva vetenskaplig text. Den vill ur flera aspekter visa att ett lärande mot ett vetenskapligt förhållningssätt, läsning och skrivande av vetenskapliga texter,innebär en skolning in i olikasätt att tänkaoch agerainom olika ämnen och vetenskapliga discipliner. Skolningen har att göra medatt tillägna sigämneskunskapoch begrepp, tekniska färdigheteri att skriva. Skolningen innebär ocksåen förståelse för vad analys och kritisk granskning är, samt en förmåga atti samtal och skriftgranska och analysera egna och andras resultat och teorier.

Att kunna skriva utredande texttyper, som till exempel förklaringar, är enframgångsfaktor när det gäller språk- och kunskapsutveckling. Syftet med den här delen är att visa hur du som lärare på olika sätt kan arbeta medelevers texter så att dessa når upp till kunskapskraven utförliga, nyanserade ochvälutvecklade resonemang.I moment C får du möjlighet att tillsammans med dina elever pröva att skrivabegreppsutredningar.

Varje svensklärare har som sin uppgift att stödja och utveckla unga människors språk och genom läsning och samtal hjälpa till att vidga gränserna för deras omvärldsuppfattning. Det är en ansvarsfull uppgift som många gånger kan verka nästan omöjlig. I ämnesplanerna för gymnasieskolan ses arbetet med texter som det centrala i svenskämnet. Men vad innebär det att arbeta med texter? Hur kan man iscensätta aktiviteter som upplevs som meningsfulla, språkutvecklande, lustfyllda och kreativa och som samtidigt leder till kunskapsutveckling i språk och litteratur?



I boken ger författarna en mängd förslag på undervisning som öppnar upp för litteraturläsning och samtal, de presenterar aktiviteter som utvecklar elevernas skrivande samt diskuterar frågor som rör respons och bedömning. Författarna anlägger ett dialogiskt och analytiskt perspektiv på lärande och språkutveckling och visar hur en genomtänkt teori kan ligga till grund för stimulerande undervisning. 


Den andra upplagan är uppdaterad med ytterligare aspekter på samtal om litteratur, vetenskapligt skrivande samt bedömning och betyg-­ sättning i svenskämnet.



Läsning, skrivande, samtal inspirerar till förändring och utveckling av svenskundervisningen på gymnasiets studie- och yrkesförberedande program och vänder sig till såväl blivande som verksamma lärare i svenska.

Syftet med den avslutande delen i modulen är att du som lärare ska få möjlighet attsammanfatta och reflektera över ditt lärande under arbetet med modulen. Artikeln ochfilmen visar hur man kan arbeta elevaktivt, textnära och utforskande.Du inbjuds att använda ett sådant mer övergripande arbetssätt i moment C. Detinnebär att de upptäckter som du gjort och de tankar som väckts under arbetet medmodulen får möjlighet att komma till uttryck i denna uppgift och i den gemensammauppföljningen av den.

Formellt skrivande i alla ämnen i gymnasiet-att utveckla undervisningvisar hur du som yrkesverksam eller blivande lärare kan främja elevernas lärande och skrivutveckling i alla ämnen. Boken ger dig teorier, metoder och didaktiska reflektioner om det formella skrivandet. Du får också följa tre gymnasielärares arbete med att implementera strategier och modeller för det formella skrivandet i sina klassrum. Du kan ta del av upplägg, elevtexter oh dialoger med elever för att få en konkret inblick i hur man kan utforma undervisningen.