liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Folkhögskolor, funktionsnedsättningar och specialpedagogik2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta paper presenterar kvantitativa resultat från en kartläggning av folkhögskolans deltagargrupper över tid 1997-2013 vad gäller deltagare som kategoriserats i olika funktionshinderområden, och från en enkät till landets folkhögskolor kring hur de arbetar med och ser på lärmiljön i relation till olika funktionsnedsättningar hos deltagarna.

  • 2.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Disability management experts in Ontario: the equity myth and the impact of legislation on practice.: Posterpresentation2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Professionalisierung in der beruflichen Wiedereingliederung in Schweden2011Ingår i: Inklusion in Bildungsinstitutionen: Eine Herausforderung an die Heil- und Sonderpädagogik / [ed] Lütje-Klose, Birgit, Langer, Marie-Therese, Serke, Björn & Urban, Melanie, Bad Heilbrunn: Verlag Julius Klinkhardt, 2011, s. 361-367Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [de]

    Der Themenkomplex Integration und Inklusion bewegt die wissenschaftliche Heil- und Sonderpädagogik seit vielen Jahren, mit der Umsetzung inklusiver Ideen und Praktiken verbinden sich gleichwohl noch immer erhebliche Herausforderungen für die sonderpädagogische Disziplin und Profession. In der Folge der UN-Charta über die Rechte von Menschen mit Behinderungen hat die Auseinandersetzung mit dem Inklusionsanspruch eine neue Aktualität im Fachdiskurs gewonnen, die sich in den Beiträgen dieses Tagungsbandes widerspiegelt. Die Texte bieten einen Einblick in aktuelle Theoriediskurse und Forschungsergebnisse zur Inklusion in Bildungsinstitutionen. Eine theoretische und philosophische Auseinandersetzung mit dem Inklusionsbegriff und seinen Implikationen wird unter anderem aus gerechtigkeitstheoretischer und systemtheoretischer Perspektive geführt. Das Professionsverständnis von Heil- und SonderpädagogInnen im Kontext von Inklusion wird im Zusammenhang mit Fragen der Lehreraus- und -weiterbildung sowie mit der Schul- und Unterrichtsentwicklung erörtert. Aktuelle empirische Studien aus den Feldern der frühkindlichen Bildung und Schule sowie des Übergangs in die berufliche Bildung werden präsentiert.

  • 4.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Professionalisierung in der beruflichen Wiedereingliederung in Schweden – Auswirkung auf Bildungsangebote. Oral Presentation.2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 5.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Samordningsfunktionen hos rehabilitering samordnare i Östergötland: Presentation of preliminary results of the postdoc projekt2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Tasks, responsibilities and training of rehabilitation professionals: insights from Sweden and Germany. Oral Presentation.2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7.
    Bernhard, Dörte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Sonderpädagogische Kompetenz in schwedischen Volkshochschulen2016Ingår i: Teilhabe und Vielfalt: Herausforderungen einer Weltgesellschaft / [ed] Ingeborg Hedderich, Raphael Zahnd, Bad Heilbrunn: Verlag Julius Klinkhardt, 2016, s. 289-299Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [de]

    In der Erwachsenenbildung des schwedischen Bildungssystems spielen Volkshochschulen (schwedisch: „folkhögskolor”) als staatlich unabhängige Instanzen eine wichtige Rolle. Kennzeichen ist ihre Teilnehmer-Offenheit. Menschen mit Behinderungen werden hier als ein wachsender Personenkreis wahrgenommen, dem zunehmend Aufmerksamkeit gewidmet wird. Die Resultate differenzieren den Personenkreis und deuten auf die Notwendigkeit hin, eine sonderpädagogische Handlungskompetenz zu entwickeln.

  • 8.
    Bernhard, Dörte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Swedish Folk High Schools and Inclusive Education2017Ingår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 37, nr 2, s. 87-102Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses on Swedish folk high schools’ participants with disabilities, and their learning environment within adult education. Facilitating factors are presented and discussed, as well as developmental factors regarding the adjustment of the learning environment. The basis for this empirical study is data from Statistics Sweden and a self-designed online questionnaire with respondents representing the folk high schools (N=212). Theoretical reference is given to concepts such as adult education and inclusive education. The results show there are an increased number of participants with disabilities in Swedish folk high schools. Furthermore, the study emphasizes the meaning of pedagogics with a personalized, individualized approach, and highlights a need for further education of adult educators about disability. The conclusion is that a stronger inclusive-education perspective with focus on learners’ diversity reflects only one side of practice, as this practice is also challenged by welfare system-steered processes that may conflict with an ideal of adult education as empowerment.

  • 9.
    Bernhard, Dörte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rehabilitation professionals’ practice in Sweden and in Germany.: Poster presentation2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 10.
    Bernhard, Dörte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    MacEachen, Ellen
    The Institute for Work and Health, Toronto, Canada /Dalla Lana School of Public Health, University of Toronto, Canada.
    Lippel, Katherine
    University of Ottawa.
    Disability management experts and the impact of jurisdiction on practice: an Ontario example2010Ingår i: International Journal of Social Security and Workers Compensation, ISSN 1836-9022, Vol. 2, nr 1, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction The role, tasks and competencies of disability management professionals (DMPs) have increasingly become a focus of research in the last decade. However, the legal context in which DMPs work, how this affects their daily practice, and how this impacts their training curricula, has been neglected. This omission is problematic given that international training programs of disability management (DM) operate across different jurisdictions. Our study describes DMPs' practice in Ontario, Canada and considers jurisdiction-specific elements of disability management practice.

    Methods The study is based on seven interviews and a focus group with five participants, who are either certified disability management professionals or who are involved with DMPs' training, as well as documentary analysis of the legal context of these professionals' practice.

    Results The study shows how DMPs' practice is affected by the local legal context. The jurisdiction's socio-political framework requires DMPs to distinguish between occupational and non-occupational cases, a distinction which affects their practice and their recommendations to employers. This is in contrast to DM training which emphasises equal treatment of all people with disabilities.

    Conclusions The research suggests that disability management practices may differ from one jurisdiction to the next and therefore emphasises the need to consider socio-political aspects in DMPs' practice as well as in the development of training programmes and cross-jurisdictional research.

  • 11.
    Bernhard, Dörte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Niehaus, Mathilde
    University of Cologne.
    Marfels, Britta
    University of Cologne.
    Changes in Managing Disability in the Workplace in Germany: Changes of Professionalization2011Ingår i: Disability Management and Workplace Integration: International Research Findings / [ed] Geisen, Thomas and Harder, Henry, Farnham: Gower Applied Research, 2011, s. 59-70Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The social and economic costs of injury and disability in the workplace has had an adverse impact on employers and societies throughout the world. International trends in worksite disability management policies and practices, as surveyed by the International Labor Organization, are explored. The impact of formal training for Disability Management Coordinators is discussed, as relates to reductions in unnecessary lost time and workplace disability costs. A disability management audit system is summarized, as a strategic planning process for developing return-to-work programs for workers with disabilities.

  • 12.
    Niehaus, Mathilde
    et al.
    Universität zu Köln.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Dienstleistungen für Ausbildung und Beschäftigung2011Ingår i: Gemeindeorientierte pädagogische Dienstleistungen. Behinderung, Bildung, Partizipation: Enzyklopädisches Handbuch der Behindertenpädagogik (Bd. 6) / [ed] Beck, I. & Greving, G., Stuttgart: W. Kohlhammer GmbH, 2011Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [de]

    Im Mittelpunkt dieses Bandes stehen die Organisation und die Erbringung professioneller pädagogischer und sozialer Dienstleistungen für eine gemeinde-integrierte Lebensführung. Neben der personalen Perspektive auf individuelle Bedarfslagen wendet sich der Blick auch auf behindernde Bedingungen im unmittelbaren sozialen und materiellen Umfeld. Ausgehend von der Frage nach Gerechtigkeit und der Institutionalisierung und Organisation der Dienstleistungen bietet der Band einen Überblick über alle professsionellen Handlungsfelder. Er beschreibt Grundprobleme und Aufgaben der Organisation pädagogischer Angebote für behinderte Menschen von der Frage ihrer gesellschaftlichen und politischen Bedingungen über die Organisations- und Personalentwicklung bis hin zu den rechtlichen Aspekten und ihren strukturellen Folgen.

  • 13.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    oLika TillSAMmanS: En kartläggning av folkhögskolors lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns det sedan en lång tid tillbaka flera utbildningsinstitutioner utanför det formella skolväsendet vilka erbjuder utbildningsmöjligheter för ungdomar och vuxna. En central plats i detta utbildningslandskap har Sveriges 150 folkhögskolor. Den här rapporten handlar om folkhögskolornas arbete med deltagare med funktions--‐ nedsättningar eller, mer precist, om de lärmiljöer i vilka folkhögskolornas pedagogiska arbete sker och hur dessa är utformade och anpassade för deltagare med funktions--‐ nedsättningar. Frågor om skolors lärmiljöer kan anses vara särskilt relevanta för deltagare med funktionsnedsättningar. En vanlig distinktion inom detta forskningsfält gör gällande att en funktionsnedsättning blir ett funktionshinder först i mötet med en hindrande omgivning.

    I rapporten visar vi att folkhögskolorna har fått en alltmer framträdande specialpedagogisk funktion i det svenska utbildningssystemet. Exempelvis har andelen deltagare med funktionsnedsättningar på de allmänna kurserna gått från att utgöra var femte deltagare 1997, till var tredje 2013. Ökningen i andel deltagare som kategoriseras som funktionsnedsatta är således väldigt kraftig på senare år. Bland dessa personer är grupperna med neuropsykiatriska diagnoser (särskilt ADHD), med svår psykisk ohälsa och med grava läs- och skrivsvårigheter de största till antalet. Men även deltagare med medicinska, fysiska och kliniska funktionsnedsättningar visar sig särskilt benägna att söka sig till, och använda sig av, folkhögskolornas utbildningsalternativ. Denna ökning av andelen deltagare med funktionsnedsättning verkar också återspegla sig i hur lärarna på folkhögskolorna upplever sitt arbete och sina kompetensbehov. En nyligen genomförd enkätstudie visar att utveckling av kompetensen för att upptäcka och stödja deltagare i behov av särskilt stöd är det som folkhögskollärarna efterfrågar i störst utsträckning – ett kompetensbehov som torde ha uppstått ur de nya villkor som förändringar av deltagargrupperna innebär.

    Dessa utvecklingstendenser är samtidigt svåra att frikoppla från andra samhällsförändringar, såsom det stora antal elever som lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg varje år eller ett ökat bruk av neuropsykiatriska diagnoser. Mot bakgrund av den livfulla debatt som på senare tid har förts om den svenska gymnasieskolans kris och de många elever som slås ut från denna skolform, är det förvånande att vi inte vet mer om de utbildningsinstitutioner som ”tar vid” och hur de arbetar med grupper som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden.

    Mot bakgrund av dessa förändringar menar vi att det är särskilt motiverat att ta ett samlat grepp om frågan hur folkhögskolorna arbetar och anpassar sina verksamheter till deltagare med funktionsnedsättningar. I denna kartläggning tar vi hjälp av officiell statistik för att visa hur antalet och andelen deltagare med funktionsnedsättningar förändrats i skolformen över tid, men frågar även folkhögskolornas representanter hur de anser att folkhögskolornas lärmiljöer är tillgängliggjorda och anpassade för deltagare med olika funktionsnedsättningar. Innan vi ger oss i kast med dessa frågeställningar ska vi säga någonting om vårt övergripande syfte och bakgrunden till rapporten.

    Rapporten är strukturerad enligt följande: först introduceras folkhögskolorna som skolform genom att deras politiska syften, finansiering samt kursverksamhet beskrivs. Därefter kommer ett avsnitt som redogör för studiens metod och design. Resultatavsnittet inleds med övergripande kartbilder över antalet deltagare på folkhögskolorna indelade efter breda funktionshinderområden. Därefter följer en analys över de motiv och påverkansfaktorer som folkhögskolornas lärare och verksamhetsledare tillerkänner betydelse i enkätsvaren. Sedan kommer en mer detaljerad analys över skolmiljöernas utformning med avseende på (i) multiprofessionalitet, (ii) pedagogiska strategier samt (iii) tekniskt och fysiskt stöd. Till sist diskuterar vi vad folkhögskoleföreträdarna själva framhåller som framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden i skolornas arbete med att anpassa och tillgängliggöra deras lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar. På basis av dessa svar resonerar vi om det arbete som görs inom ramen för folkhögskolorna redan idag och om vad som eventuellt kan behöva förbättras.

1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf