liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Elg, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Lindmark, Jan
    CIO Axfood AB.
    Wiger, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Översättning av riktlinjer: Fallstudier av sjukdomsförebyggande metoders genomslag2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen beslutade i november 2011 om nationella riktlinjer för sjukdomsföre­byggande metoder. Riktlinjerna hade tagits fram inom myndigheten för att stärka det sjukdomsförebyggande arbetet i vården och för att ändra ohälsosamma levnadsvanor. I riktlinjerna fokuseras fyra områden: tobak, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet och mat­vanor. Vårdens huvudmän, det vill säga landstingen och kommunerna, har sedan intro­duktionen av riktlinjerna arbetat med implementeringen. Socialstyrelsen har haft i upp­drag av regeringen sedan januari 2011 att stödja införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Det visar sig idag att det finns en variation gällande hur långt de olika landstingen har kommit i införandet av riktlinjerna. Socialstyrelsen frågar därför vad det varierade utfallet kan bero på och hur implementeringen och användning av riktlinjerna kan förstärkas. Rapporten adresserar just dessa två frågor. När­mare bestämt analyseras implementeringsprocesserna av riktlinjerna för sjukdomsföre­byggande metoder i ett flernivåperspektiv och hur deras styrmedel översätts ut i kliniska verksamheter i möten med patienter. Det övergripande syftet är att analysera översätt­ningen av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder från Socialstyrelsen via lands­tingens politiska och förvaltningsadministrativa nivåer ut till kliniska verksamheter i möten med patienter för att identifiera faktorer som stödjer respektive hindrar hållbar implementering av dessa riktlinjer.

    Teoretiska utgångspunkter och metod

    Den teoretiska ingången, som ramar in våra analyser av implementering, ledning och styrning av offentliga verksamheter, handlar om att se dessa processer som en kontinuer­lig översättning mellan olika delar av en komplex organisering. Vi ser implementerings­processerna som kedjor av sammanlänkade steg från regeringens idéer om de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, till introduktionen i regionerna/lands­tingen via olika politiska och förvaltningsadministrativa aktiviteter till realiserad klinisk praktik. Det handlar således om att länka samman flera olika organisationer i en samman­hållen kedja. Därför är organisationernas uppdrag och arbetssätt centrala delar som kan bidra eller hindra att dessa kedjor blir hållbara. För att implementeringen av förhållnings- och arbetssätt för sjukdomsförebyggande metoder ska vara framgångsrik krävs att kedjor­na – något förenklat – måste vara sammanhållna. När delar i kedjan brister, alltså när översättning inte sker, så fallerar arbetet och resultatet blir inte det avsedda. För att kunna stärka implementeringskedjorna behöver vi därför identifiera och förstå de mekanismer som gör att kedjan håller samman eller finna skäl till varför den brister eller inte länkar samman hela vägen.

    Fyra landsting studeras: Norrbottens läns landsting, Stockholms läns landsting, Region Östergötland och Region Skåne. Fallstudierna bygger huvudsakligen på intervjuer med nyckelpersoner inom respektive landsting/region samt av studier av styr- och policydoku­ment. Total har 31 personer intervjuats i olika delar av landstingen/regionerna; från poli­tiker via förvaltningen ut till verksamheterna. Intervjuerna har både gett inblick i imple­menteringen och det nuvarande arbetet med riktlinjerna samt inställningen till rikt­linjerna.

    Utformning av styrning av sjukdomsförebyggande metoder i landstingen

    I rapporten synliggörs att utformningen av styrningen i landstingen i syfte att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder översätts och formas genom tre olika ingångar/möjliga processer: (1) direkt från de nationella riktlinjerna, (2) via tidigare insatser i samma eller närliggande område (t.ex. folkhälsofrågor), och (3) via delaktighet i utvecklingen av riktlinjerna.

    Vi menar att de olika ingångarna in i styrningsarbetet också får olika konsekvenser för hur realiseringen går till. Detta sker via en process där de ledande aktörerna definierarinriktningen på arbetet. Utformningen av styrningen påverkas dessutom av faktorer i om­givningen. Det kan gälla landstingsinterna ekonomiska och organisatoriska osäkerheter som gör att riktlinjearbetet tar olika vägar såväl som osäkerhet om hur man ska tolka och förstå tillämpningar av de sjukdomsförebyggande metoderna.

    Styrningen genomförs sedan på förvaltningsnivå – på systemövergripande nivå genom en rad olika aktiviteter:

    • Prioriteringar av insatser

    • Initiering av projekt

    • Ekonomisk styrning

    • Kompetensutvecklingssatsningar

    • Teknik- och processutveckling

    • Vårdprogram

     

    Alla dessa aktiviteter sker på systemövergripande nivå och leder sedan till länkar (eller avbrott) in i det kliniska arbetets vardagliga arbete. I det kliniska arbetet översätts dessa systemövergripande idéer till lokal praktik. I primärvårdsenheter transformeras riktlinjer­na in i verksamhetsledningsstrukturer och de lever sedan vidare via engagerade med­arbetare.

    Via fallstudierna ser vi därmed att översättning inte i första hand sker direkt från den nationella nivån till klinisk praktik utan via olika landstingsövergripande översättningar på förvaltningsnivå. Men det finns faktiskt också en direkt relation mellan de nationella riktlinjerna och vårdprofessionerna. Vårdpersonalen har själva kompetenser och möjlig­heter att förhålla sig till implementeringen och därmed också bedöma dess eventuella legitimitet i den egna praktiken. Vilken patient som får respektive inte får ta del av in­satserna bestäms i mötet med vårdpersonalen. Om riktlinjerna tillskrivs hög grad av legitimitet ökar sannolikheten för tillämpning i praktiken men om de ifrågasätter rikt­linjernas legitimitet kommer det att motverka implementeringen – och ett kedjebrott upp­står. Sättet som man väljer för att översätta spelar med andra ord en viktig roll för fram­gång. Slutsatserna i rapporten pekar mot en rad mekanismer som stödjer implemente­ringen:

    • Aktivt ägarskap i frågorna – En nödvändig faktor för att nå framgång, i arbetet med implementering av riktlinjerna, är att det drivs av aktiva aktörer i alla delar av vårdsystemet. Det manifesteras exempelvis genom Socialstyrelsens stöd till implementering för att tydliggöra det lagstadgade uppdraget, vidareutveckling av de sjukdomsförebyggande metoderna och stöd i lärandet mellan landstingen. På landstingsövergripande nivå handlar det aktiva ägarskapet om att prioritera frå­gorna och att avsätta resurser. Men projektägare behöver också aktivt vara mer delaktiga och involverade i hela processen för utveckling av de sjukdomsföre­byggande metoderna. På förvaltningsnivån krävs ett engagerat resurssatt arbete med att skapa stöd för frågorna i den kliniska vardagen.

    • Breda förankringsprocesser – Det är tydligt att i de sammanhang där det sjuk­domsförebyggande arbetet nått ut i de kliniska praktikerna har man på landstings­övergripande förvaltning arbetat med breda förankringsprocesser. De ledande aktörerna som styr arbetet bör vara medvetna om hur inlåsningar och utestäng­ningar kan skapas genom olika resurser som står till deras förfogande. Till exempel visar vår studie att aktörer som arbetar med folkhälsofrågor i landstingen/ regionerna har haft inflytande på hur arbetet har formulerats.

    • Översättare som skapar stöd och förutsättningar – Förutom att det behövs ett ak­tivt ägarskap på politisk nivå i frågorna så ser vi också ett stort behov av resursstöd i verksamheternas omgivning. Detta är en viktig komponent för att upprätthålla en hållbar implementeringskedja. Översättarna skapar länkarna i denna kedja och binder ihop olika verksamheter med dess omgivningar. Översättare kan ge stöd och skapa förutsättningar genom att delta i utveckling av vårdprogram och beslutsstöd, stödja och driva förbättringsarbete, kompetensutveckla, utveckla nya IT lös­ningar för uppföljning och kvalitetsarbete på verksamhetsnivå.

    • Drivande verksamhetschefer – På samma sätt som andra nivåer i vårdsystemet krävs ett utvecklingsorienterat ledarskap bland verksamhetscheferna. Vi ser att dessa chefer kan använda en palett av olika angreppssätt och verktyg för att stödja implementeringen av riktlinjerna. De har en nyckelroll i översättningen, motive­ring och utformningen av arbetet i den kliniska praktiken. Det handlar om så olika saker som att skapa delaktighet genom verksamhetsplanering, integrering i pro­duktionsplaneringsarbetet, prioriteringar på arbetsplatsen och att skapa handlings­utrymme för engagerade medarbetare. Det krävs således att chefer i verksamheten har förmåga och handlingsutrymme att driva verksamheterna på ett sådant sätt att implementeringen förstärks – att kedjan hålls samman. När chefer och andra professionella lyckas med detta så ökar riktlinjernas legitimitet både internt i organisationen och gentemot andra.

    • Effekter av projekt och inbäddning i vardagligt arbete Många projekt som drivs testar nya lösningar och har korta tidshorisonter. Utvärdering av projekten sker löpande och förändringar förs in kontinuerligt. Effekterna av ett hållbart och lång­siktigt arbete kan bara realiseras om projektresultaten integreras i det dagliga arbetet – något som upplevs problematiskt när projekt ska övergå i förvaltning. Precis som verksamhetschefer i våra studier reflekterar över, så behövs personer och funktioner som arbetar med sjukdomsförebyggande metoder i det vardagliga, förvaltande arbetet. Det innebär att projektidéer som faller väl ut måste bäddas in i det vardagliga arbetet och bli mer långsiktiga för att verkligen ge effekter.

    • Betydelser av förebilder – Vi noterar särskilt att det saknas berättelser om fram­gångsrika organisationer eller individer. Ett kännetecken för framgångsrik reali­sering är att någon verksamhet kan lyftas fram som ett gott exempel som visar på möjligheterna till god implementering med goda effekter.

    Råd för fortsatt utveckling

    Vår analys visar att översättningsprocessen från riktlinjer på den nationella nivån över landstingens ledningsnivåer, vidare över verksamhetsledning för att slutligen nå den en­skilde befattningshavare som möter patienten inte alltid är optimal. Likaså måste upp­följningen åt andra hållet ge information huruvida det sjukdomsförebyggande fungerar som det var tänkt. Kedjorna blir inte starkare än sina svagaste länkar.

    Utifrån analysen av implementeringen vill vi generellt lyfta fram några möjligheter och områden för framtida utveckling: 

    • Att för förvaltning och verksamhetschefer utveckla kunskap om stödjande struk­turer i det dagliga arbetet.

    • Att aktivt arbeta för att stärka riktlinjernas legitimitet framförallt gentemot läkar­professionen. Till exempel utbildningsaktiviteter riktade mot läkare kan med för­del utformas peer-to-peer.

    • Att se över möjligheter att utveckla IT-baserade journalsystem som stödjer analy­ser av insatser och effekter av de sjukdomsförebyggande metoderna

    • Att utveckla arbetssätt för hur regionala vårdprogram – som innehåller riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder – kan fungera som stöd för verksamhets­chefer och kliniskt verksamma

    • Att följa, dokumentera och utvärdera olika former av ekonomiska styrmodeller för de sjukdomsförebyggande metoderna. Eftersom det experimenteras med många olika styrnings- och ersättningsmodeller så kan det vara av värde att samla kunskap om effekter av olika former av interventioner.

    •  

    • Att utveckla modeller för mer aktiva patienter och medskapande. Via våra inter­vjuer kan vi se att det finns en outnyttjad potential i att aktivera patienterna. Deras egen strävan efter hälsa kan bidra till mer aktivt arbete med lösningar där patienter medskapar de sjukdomsförebyggande aktiviteterna. Det kan till exempel handla om att man utvecklar informationsmaterial i form av podcasts, filmer på nätet som patienter kan ta till sig.

     

    Vi föreslår även att landstingen/regionerna:

    • Genomför systematiska egenanalyser av sina översättningsprocesser och sin där­till kopplade uppföljning. Var är våra styrkor och svagheter?

    • Vid behov tar fram systematiska planer med till dessa kopplad uppföljning för att åtgärda eventuell problematik

    • Dokumenterar förändringsprocesser på ett systematiskt sätt för att underlätta spridning av erfarenheter (eventuellt med forskningsstöd)

    • Bildar och finansierar nätverk för utbyte av erfarenheter och för upprättade av standardiserad mått och mätmetodik

    • Tillsammans verkar för att sådan forskning genomförs som påvisar effekter av insatser och konsekvenser för patienter, organisation, personal och kostnader

  • 2.
    Olsson, Olle
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Wiger, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Aronsson, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Developments in the field of healthcarelogistics and SCM: A patient flow focus2012Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Purpose

    During the last years, attention for healthcare logistics and SCM has begun. This is a novel topic, with a lack of literature reviews on research related to this field. Therefore, the aim of this paper is to provide guidance in how to develop healthcare logistics and SCM research related to patient flows.

    Design/methodology/approach

    This paper adopted an exploratory literature review, focusing on patient flow issues, through a scanning of logistics and SCM journals. The identified articles references as well as the papers that had referred to the papers were also included in the review.

    Findings

    The field of healthcare logistics and SCM is still in its infancy, with few papers published. The papers with a supply chain or network as unit of analysis are mostly conceptual and the case studies mainly descriptive studies on a single healthcare unit. Some major challenges for future research is how to manage a complex service context, how to create flexibility in healthcare provision and coordinate multiple healthcare actors.

    Research limitations/implications

    The findings should be considered as conceptual, and provides a basis for further empirical and theoretical based research.

    Practical implications

    The results provide a basis for healthcare organizations and their managers, to build upon in their continuing efforts to develop more efficient patient flows.

    Original/value

    This literature review responds to the absence of an overview on research in healthcare logistics and SCM. It contributes to both logistics and SCM literature by identifying some important challenges and gaps for future research.

  • 3. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Wiger, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Logistics Management in a Healthcare Context: Methodological development for describing and evaluating a healthcare organisation as a logistics system2013Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis tests whether logistics knowledge, theories and principles can be used to provide potential patient flow efficiency improvements. By emphasizing an ideal logistics system by means of its main features and then using these to evaluate two different healthcare organisations, it is assumed that knowledge regarding patient flows can be obtained and potentials for improvement highlighted. Hence, this licentiate thesis presents a developed method intended for evaluating a healthcare organisation by means of a logistics system’s main features. The purpose rests on the assumption that effective management and real flow-efficient improvements can only be accomplished by viewing logistics as an integrated system.

    Demographics, increased costs, strong technical and medical developments, new kinds of customer requirements, stressed staff and preventable adverse events are some of the challenges the Swedish healthcare system is currently facing. In addition, there is a constant demand on healthcare to be more cost-effective while fulfilling demands as regards waiting times, quality and availability. Experience from structural changes in other industries gives reason to be positive about the potential for long-term productivity leaps in the healthcare sector. The challenge is to simultaneously find successful application of efficient production and flexible adaptation to changing patients’ demands and requirements. Taking advantage of the logistics expertise that already exists can be a way to meet these challenges. It can be assumed that logistics knowledge applied in healthcare can lead to lower costs, shorter waiting lists, better patient service, shorter treatment times and increased capacity. Nevertheless, flow-oriented design of healthcare delivery systems is novel and positions much currently isolated research on a conceptual level or within single wards (Wiger and Aronsson, 2012).

    The research is part of a three-year project, "Lean and agile – logistics driven improvement in health and social care”, funded by Vinnvård, a collaboration between the Department of Management and Engineering at Linköping University, Hässleholm Healthcare Organisation and the Medical Management Center at Karolinska Institutet in Stockholm. This thesis is partly a theoretical development of logistics models. This is done in order to create an ideal logistics system’s main features and description aspects to describe a system to be able to evaluate it using these features. The two cases are used to test the adequacy of the developed method and its associated models and to identify potential for improvement towards a more flow-oriented business. Four series of interview sessions were conducted with a total of 23 respondents and 18 interviews and over 500 Excel files were collected from the business system.

    It is suggested that a healthcare organisation can be evaluated by the developed logistics main features. These features, listed below, together provide a possibility to complement a healthcare organisation’s ability to meet patient requirements by flow-efficiency and demonstrate logistical operational excellence.

    1. A logistics system’s purpose is to meet customer requirements by cost-effective delivery service through flow orientation by prioritising the total performance
    2. A logistics system has a flow-oriented structure
    3. A logistics system transforms orders into customer services in a flow-oriented process
    4. A logistics system can control the transformation of input (demand) to output (customer service) and thus the cost of resources
    5. A logistics system measures to capture the whole system’s logistics performance, including total logistics costs, lead times and customer service
    6. A logistics system has a strategy to meet demand
    7. A logistics system uses logistics measurements as feedback to regulate its behaviour to reduce differences between actual and desired performance

    The analysis of the two cases confirms the picture of an organisational design driven by medical specialties. This implies a possibility to change perspective to a more holistic view with the patient flow in focus. The fact that there are very few possibilities to control the transformation has partly to do with ownership of patient flows being less well-defined than clearly defined medical responsibilities within each specialty. It also has to do with the inability to distinguish between the uncertainty regarding unique patients on a low level of aggregation and at the higher level where there should be complete and explicit specifications of the end-product requirements and delivery requirements. The lack of demand strategies that support the total logistics performance ultimately leads to both clinics having to use a sacrificing work effort rather than working systematically to be able to meet the demand. At the case hospital, there is a lack of information aggregated from operational level about patient processes that is made available for strategic decision-making. Neither of the two cases measure on the basis of improving patient flow efficiency, especially not the total patient flow costs or the total logistics costs.

    The major contribution is the analysis based on the logistics system’s main features, which gives a more purposive understanding of what can be done to improve flow efficiency within a healthcare organisation to make healthcare organisations progress in their ability to be more flow-oriented. A further contribution is a more clearly defined field of healthcare logistics research and the stressed importance of the “new” research field of logistics management.

  • 4.
    Wiger, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Logistics management operationalised in a healthcare context: Understanding care chain effectiveness through logistics management theories and systems theory2018Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Healthcare improvements is constantly relevant and an important topic. Healthcare is frequently being called upon to be more cost-efficient and still fulfil demands regarding waiting times, quality and availability. Experience from structural changes in other contexts gives reason to be positive about the potential for logistics improvements in the healthcare sector as well. From a logistics perspective patients pass different care functions, units, organisations and health facilities. It is assumed that logistics management knowledge applied in healthcare can lead to lower costs, shorter waiting times, better patient service, shorter treatment times and increased capacity. This dissertation therefore presents an exploration of how logistics management theories can be operationalised in a healthcare context to understand care chain effectiveness.

    Theoretically, the operationalisation is done by systems theory creating compatibility between logistics management theories and the healthcare context. As a first step, features for a logistics system forms features for achieving care chain effectiveness. High care chain effectiveness is thus a desired condition and the care delivery system is the tool to achieve it. As the final step in the operationalisation the features for care chain effectiveness are in turn used to analyse today’s practices. Empirically, the research is based on qualitative data from a single case study with multiple units of analysis. It includes four care units at one of Sweden’s university hospitals, where the data is gathered through interviews, insight into management systems and document analysis. One of the main results is the 21 areas identified for analysing today’s practices by means of features for care chain effectiveness. Another main result is the four important concepts revealed through the operationalisation:

    • Lead time - the episode of care from order to delivery as the amount of time for patient cases between first contact with healthcare and the last.
    • Patient order fulfilment - fulfilment of patients’ needs, broken down into several smaller steps performed over time within different care units in one or several organisations, consisting of five sub-processes - order handling, diagnosis, treatment, follow-up, and discharge.
    • True demand – patients’ needs that is to be met and thus sets what care to deliver, i.e. the production plan and the subordinate resource plan.
    • System boundaries - defines which care units to include when focusing on the care delivery system’s performance as a whole and should be more important than the performance and productivity of each individual care unit.

    A number of direct suggestions for care chain improvement can also be found in the concluding remarks, for example that objectives linked to economic influx or penalty narrow the system and that lead time data on an aggregated level is needed to cover episodes of care. The theoretical contribution of the dissertation is to the field of logistics management through the methodological development of using these theories in a new context. The managerial contribution is to healthcare managers through providing opportunities to improve care chains primarily by means of a greater understanding of care delivery systems.

  • 5.
    Wiger, Malin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Aronsson, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Decision support by process-oriented cost accounting for the healthcare industry: PFC - patient flow costing2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper presents a cost accounting model with the aim to facilitate process owners in decision-making and to keep track of the patient flow by combining Total cost analysis, Activity based costing and systemic approach. The patient flow costing (PFC) model has been developed through an iterative process with a Swedish hospital. Costs not tied to the patient flows are by the model collected to a residual, which makes them visible and therefore approachable. Furthermore, the PFC-model is a tool to help analyze the cost of logistic decisions as a means to increase the efficiency in the flow of patients.

  • 6.
    Wiger, Malin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Aronsson, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Healthcare logistics - a patient flow focus: What has been done?2012Ingår i: NoFoMa Conference: Book of proceedings / [ed] Juuso Töyli, Laura Johansson, Harri Lorentz, Lauri Ojala and Sini Laari, Naantali, Finland, 2012, s. 827-842Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Purpose of this paper

    During the last years attention for healthcare logistics has increased along with the healthcare sector evolvements towards more process oriented business models. The Supply Chain Management: An International Journal recently published a special issue on supply chain management in health services (Issue 3, 2011). This is though a novel topic, with a lack of literature reviews on research related to this field. Therefore, the purpose of this paper is to present an outline of helthcare logistics and supply chain management research related to patient flows.

    Design/methodology/approach

    A literature review was conducted on what is written in logistics and supply chain journals focusing on patient flow issues and practical logistics implication in a healthcare context, as a first phase. A second phase was conducted using a “snowball approach” to trace the “first phase” article´s references.

    Findings

    The field of healthcare logistics is still in its infancy, few articles are published in traditional logistics journals. However, most of the reviewed articles from the first search phase are published during the last years. The second search phase shows that the articles in the reference list were published in a wide range of journals.

    Research limitations/implications (if applicable)

    This paper is based on theories about patient flows and healthcare organization's capacity to provide service. The findings should be considered as conceptual, and provides a basis for further empirical and theoretical based research.

    Practical implications (if applicable)

    The results provide a basis for healthcare organizations and their managers, to build upon in their continuing efforts to develop and enhance more efficient patient flows.

    Originality/value

    This literature review responds to the absence of an overview on research in a healthcare context using theories based in the logistics and a supply chain management field.

     

1 - 6 av 6
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf