liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 25 of 25
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Andersson, Ida
    et al.
    Stockholms universitet, Kulturgeografiska instititionen.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hur hållbar utveckling blev en fråga om hållbara städer, nätverksplanering och hållbar tillväxt2012In: Hållbar utveckling: samhällsplanering, lokala villkor och globala beroenden / [ed] Lennart Tonell, Stockholm: Svenska sällskapet för Antropologi och Geografi , 2012, 79-96 p.Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Fenton, Paul David
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den attraktiva regionen: kommunens roll i nationella infrastruktur satsningar2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Genom fallstudien av BanaVäg Motala-Mjölby undersöker detta paper hur kommunerna och lokala verksamheter genom planeringsinsatser, initiativ och samarbeten stärker effekterna och nyttan av tillgång till förstärkt fysisk infrastruktur för persontransporter. Studien avgränsas geografiskt till Motala och Mjölby centralorter, till Skänninge tätort, och till att belysa de lokalsamhälleliga effekterna. 

  • 3.
    Hedberg, Charlotta
    et al.
    Stockholm University, Sweden.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Westermark, Kristina
    Stockholm University, Sweden.
    TRANSNATIONAL SPACES FROM ABOVE - THE ROLE OF INSTITUTIONS IN PROMOTING HIGHLY SKILLED LABOUR MIGRATION FROM INDIA TO SWEDEN2014In: Tijdschrift voor economische en sociale geografie, ISSN 0040-747X, E-ISSN 1467-9663, Vol. 105, no 5, 511-525 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The global network economy involves intensive interactions and flows between places. In this paper, we define a theoretical framework of labour migration in the global economy in which we propose the importance of transnational spaces from above and how formal organisations develop networks for migration processes. This theoretical framework is employed on an empirical study that investigates the increasing flows of highly-skilled labour migration from India to Sweden within the ICT-sector. The paper illustrates how transformations and acting in formal institutions in the political and private sectors have a strong impact on the transnational migration of highly-skilled labour. By integrating theories from migration studies, institutional theory and economic geography the theoretical framework has been able to conceptualise factors that are less visible in migration studies from below. Thereby this paper contributes to a more multi-sided understanding of transnational migration processes.

  • 4.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Book Review: Asian Inward and Outward FDI. New Challenges ind the Global Economy.2015In: Journal of Economic Geography, ISSN 1468-2702, E-ISSN 1468-2710Article, book review (Other academic)
  • 5.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Green services development: aspects of local policy and cross-sector interactions2016In: Services and the Green Economy / [ed] Andrew Jones, Patrik Ström, Brita Hermelin, Grete Rusten, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2016, 25-49 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This first empirical chapter discusses how green services develop in different local settings with a particular focus on the role of the public sector and how activities of local authorities affect the development of such services. These activities include policy actions and project activities. Green services are present in many different industries and in private and public sectors. Technical services, management and education are important specialisations. Green services need to be defined by their aim of bringing improvements as regards environmental impacts (cf. Vinnova 2013). The framework for discussion is sustainable discourses and how these are translated locally as important factors that influence the development of green services. The focus is on the role of the discourse on green growth and how it influences both sustainable policy and green services. Initiatives, incentives, and resources for the development of green services may derive from policy and from business, and through collaborations across sectors and between organisations

  • 6.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Institutioner, organisationer och nätverk: tre begrepp som hjälper oss att förstå samhällsförändringar2014In: Kommunstrategiska perspektiv: demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring / [ed] Brita Hermelin, Norrköping: CKS, Linköpings universitet , 2014, 1, 67-75 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Politik och planering handlar ofta om att generera samhällsförändringar. Exempel på en idag aktuell politisk utmaning och som kräver genomgripande omställningar är frågan om hållbar ekologisk utveckling. En sådan utveckling berör och kräver förändringar i genomgripande fysiska strukturer – exempelvis för transporter och mobilitet. Det förutsätter även att individers förändrar sina beteendemönster – exempelvis för avfallshantering och energiförbrukning.

    Detta kapitel syftar till att förstå förutsättningar för samhällsförändringar på en teoretisk nivå. Diskussionen är strukturerad utifrån tre grundläggande begrepp för samhälleliga organisationsformer och samhällsprocesser. Dessa begrepp är institutioner, organisationer och nätverk. I kapitlet diskuteras hur dessa element är relaterade till stabilitet och varaktighet, respektive samhällsförändringar.

    Temat för detta kapitel berör samhällsvetenskapliga discipliner och områden brett och här är det endast möjligt att ge en översiktlig bild kombinerat med ett selektivt urval av några aktuella debatter. Författarens bakgrund inom kulturgeografi, ekonomisk geografi och ekonomisk sociologi och intresset för kunskapsutveckling och ekologisk hållbarhet har påverkat valet av teorier, begrepp och exempel.

  • 7.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kommunstrategiska perspektiv: Demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna skrift är en antologi författad av medarbetare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). CKS är ett centrum för forskning, utveckling och samverkan vid Linköpings universitet. Antologins kapitel spänner över CKS tre olika verksamhetsfält: lokal politik och kommunledning, välfärd samt lokal utveckling och samhällsplanering. Texterna är skrivna med forskning som perspektiv och rapporten riktar sig till läsare som är intresserade av att få inblick i den akademiska debatten.

    Johan Wänström skriver om kommunal politik utifrån en diskussion om demokrati. I diskussionen ställs folkomröstningar och parlamentarisk representativ demokrati mot varandra. Via en litteraturöversikt identifieras olika utmaningar som finns kring användandet av folkomröstningar som ett demokratiskt instrument. I Sverige har kommunallagen sedan några år tillbaka gett utrymme för förstärkt folkinitiativ och det gör att frågan om folkomröstningar är högst aktuell för kommunerna.

    Sabrina Thelander diskuterar forskning kring ledarskap och ledaridealmed syftet att identifiera frågor och utmaningar vad gäller det  kommunala ledarskapet. Ledarskap i kommuner finns både inom politiken och inom förvaltningen och har samtidigt en nära och kontinuerlig interaktion. Denna ”tvåsidighet” lyfts fram som en aspekt som gör en kommun till en komplex organisation.

    Josefina Syssners kapitel behandlar krympande kommuner och hur detta utmanar den kommunala organisationen och ställer krav på en kommunal anpassningspolitik. Hon framför olika skäl till varför en sådan politik bör utvecklas. Befolkningsminskning har varit en realitet över en lång tid och för en stor andel av landets kommuner. Urbaniseringen och en åtföljande befolkningsminskning av mer perifera eller glest befolkade regioner är en del i en vidare strukturomvandling och svår för en enskild kommun att påverka.

    Tre av antologins kapitel är författade av medarbetare vid CKS som i första hand arbetar inom verksamhetsfältet välfärd. Samtliga dessa kapitel berör frågan om evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och socialt arbete, men från olika perspektiv. Martin Börjeson resonerar om hur begreppet evidensbaserad praktik har introducerats och utvecklats och att fokus i detta arbete har legat på den enskilde yrkesutövarens praktik. Han menar att den inriktningen har ställt förståelsen för det sociala arbetets organisation och den politiska styrningen av socialtjänsten lite i skuggan och att detta är viktiga aspekter som behöver diskuteras.

    Evidensbaserad praktik förutsätter kunskapsutveckling och lärande hos praktiker inom socialtjänsten. Sofia Nordmark utvecklar i sitt kapitel en diskussion om detta och hon gör där en åtskillnad mellan anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande. Det förra innebär att lära sig att utforma arbetsmoment enligt utarbetade modeller, det senare är lärande för att utveckla förmåga till kritisk reflektion. Båda dessa lärandeformer framförs som relevanta och viktiga kompentenser för att införa evidensbaserad praktik i socialt arbete.

    Kerstin Johanssons kapitel diskuterar behovet av att knyta samman forskning inom välfärdsområdet med utvecklingsarbete i kommunernas verksamheter och hur den internationellt etablerade forskningstraditionen praktikforskning kan erbjuda ett förhållningssätt och ett verktyg i detta  arbete. Praktikforskning kan vara ett medel för att utveckla evidensbaserad praktik. Texten utgör ett exempel på kommunstrategisk forskning med fokus på socialtjänstens område, men resonemanget torde vara relevant för stora delar av välfärdsområdet.

    Avslutningsvis diskuterar Brita Hermelin, utifrån frågor som rör strategisk planering och hållbar utveckling, hur forskningen kan hjälpa oss att förstå villkor och förutsättningar för samhällsförändringar. Diskussionen utgår från begreppen institutioner, organisationer och nätverk och hur dessa samhällsfunktioner är både medel för förändring men även hinder för förändring och utveckling.

  • 8.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköpings universitet.
    Lokal utveckling efter de-industraliseringen2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, 185-194 p.Chapter in book (Other academic)
  • 9.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Norway: Nature, Industry and Society2014In: Norsk Geografisk Tidsskrift, ISSN 0029-1951, E-ISSN 1502-5292, Vol. 68, no 1, 63-64 p.Article, book review (Other academic)
    Abstract [en]

    n/a

  • 10.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The rise of the hybrid domain. Collaborative governance for social innovation2018In: Regional studies, ISSN 0034-3404, E-ISSN 1360-0591, Vol. 52, no 1, 156-157 p.Article, book review (Other academic)
    Abstract [en]

    n/a

  • 11.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Dahlström, Margareta
    Department of Geography, Media and Communication, Karlstad University, Sweden.
    Lukas, Smas
    Nordregio, Nordic Centre for Spatial Development, Stockholm, Sweden.
    Geographies of knowledge and learning: The example of medical technology2014In: Growth and Change, ISSN 0017-4815, E-ISSN 1468-2257, Vol. 45, no 3, 450-470 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper brings a geographical perspective to debates in research on knowledge and learning for the innovation of products and firms. The importance of understanding the development of “composite knowledge,” which should be understood as knowledge developed through the bridging of different knowledge fields, is stressed. The empirical focus of the study is medical technology. The arguments in this paper are based on a literature review, secondary data, and a “knowledge biography” case study of a firm located in Stockholm, Sweden. The discussion describes how knowledge networks may be multilocal, thus connecting partners in local, national, and international geographical settings. This paper shows that synergies and complementary relations between regional, network, and corporate spaces are focal points for the processes of knowledge dynamics. It also illustrates how “soft” factors in innovations (in addition to important and “hard” factors of technology and functionality improvements, for instance) are important. “Soft” factors include market, process and input innovations, and aesthetic expressions.

  • 12.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Edwardsson, Erik
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling: exemplet Finspång2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om strategier och insatser för lokal ekonomisk utveckling och har fokus på hur det sker i samarbeten mellan kommuner och stora företag.

    Rapportens empiriska exempel är Finspångs kommun som ligger i norra utkanten av Östergötlands län och har omkring 21 000 invånare. Denna kommun har en lång historia av stora industriföretag och ännu idag är sysselsättningen inom tillverkningsindustrin betydande. Studiens viktigaste källor är intervjuer med 17 olika representanter för kommunal politik och förvaltning, företag och arbetstagare samt för utbildning.

    Samarbeten i Finspång mellan kommunen och företagen, och med syfte att stärka den lokala utvecklingen, är i rapporten tematiserade i tre olika områden: nätverk, ortsutveckling och utbildning. Den första tematiken om nätverk tar upp frågan om ”mjuka faktorer” och omfattar förtroende mellan individer, aktörer och socialt kapital. I intervjuerna har begrepp som närhet, ortskänsla, bruksanda och Finspångsanda varit återkommande. Det beskrivs att kommunens kontakter med näringslivet har blivit allt mer omfattande och att kommunen fått breddat ansvar för att stödja näringslivsutveckling. Från kommunens håll uppfattas också att företagen under senare tid har visat ett ökat ansvar och intresse för orten. Detta intresse går utanför de strikt företagsmässiga frågorna.

    Den andra tematiken rör ortsutveckling. Detta handlar om hur kommunala insatser för utveckling av social och fysisk infrastruktur, kultur och social sammanhållning samt platsmarknadsföring kan vara verktyg för att stödja tillväxt, och hur dessa insatser också involverar företag och näringsliv. Samverkan med näringslivet kan innebära ett värdefullt resurstillskott och även leda till att insatserna får ökad uppmärksamhet från företagens sida. Exempel på konkreta samverkansprojekt från en senare period för att stödja ortsutveckling är gemensamma marknadsföringsinsatser av Finspång, arbete för att få till stånd en utbyggnad av väg 51 och nybyggnation för de lokala gymnasieskolorna.

    Den tredje tematiken handlar om samverkan för utbildning. Utvecklingen av Curt Nicolin Gymnasiet – den av kommunen och företagen samägda lokala gymnasiefriskolan – presenteras som ett ”flaggskeppsexempel” på ett mer omfattande och långsiktigt samarbete. Curt Nicolin Gymnasiets utveckling är ett exempel på hur omvandling och tradition kan integreras. Traditionen handlar om att industrin sedan långt tillbaka varit verksam inom utbildning, och skolans dominerande inriktning mot industri och teknik. Omvandlingen av gymnasiet rör moderna pedagogiska arbetssätt, nya samverkansformer och breddad utbildning  utanför teknikområdet. Breddningen inriktas på att starta ett vård- och omsorgsprogram. Skolan erbjuder konkurrensmässig utbildning som attraherar ungdomar till Finspång från ett vidare omland.

  • 13.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fenton, Paul
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Ragnarsson, Terje
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Infrastrukturinvesteringar, kommunal planering och hållbar samhällsutveckling – erfarenheter från BanaVäg Motala-Mjölby2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studien ”Infrastrukturinvesteringar, kommunal planering och hållbar samhällsutveckling” som presenteras i denna rapport riktar intresset mot mindre kommuners och orters förutsättningar att ta del av stora infrastrukturprojekt. 

    Studien har undersökt hur kommunerna Motala och Mjölby genom planeringsinsatser, initiativ och samarbeten har verkat för att stärka nyttan och effekterna av tillgängligheten till ny- och ombyggd fysisk infrastruktur i samband med genomförandet av BanaVäg Motala-Mjölby. Det empiriska underlaget utgörs av kommunala planeringsdokument och intervjuer med representanter för kommunerna och andra lokala organisationer.

    BanaVäg Motala-Mjölby genomfördes 2008-2013 och innebar ny sträckning av Riksväg 50 mellan Motala och Mjölby, ny genomfart i Motala med ny bro över Motalaviken samt utbyggnad av järnvägen till dubbelspår mellan Motala och Mjölby. Motala och Mjölby kommuner tillhör Östergötlands län och ligger i omlandet för Linköping som utgör ett viktigt centrum för den regionala arbetsmarknadsregionen. Mjölby har en befolkning på knappt 30 000 invånare, medan Motalas befolkning uppgår till knappt 43 000 invånare. Studien har geografisk fokus till Motala och Mjölby centralorter och till Skänninge tätort.

    Kommunernas planering för att stärka nyttan av  infrastruktursatsningen sker integrerat med olika planeringsområden och avgränsningen av vilka planeringsinsatser som berörts i studien har diskuteras med kommunerna. Studien visar att planerna för tätorterna Motala, Mjölby och Skänninge delar en rad utvecklingsmål som exempelvis förtätning och funktionsintegrering i stadskärnan, att bygga bostäder i stationsnära områden, att förlägga störande verksamheter i nära anslutning till riksvägar och motorväg och att värna centrumlokaliserad detaljhandel genom att vara restriktiv till sådan lokalisering i externa lägen. Båda kommunernas planering präglas av ambitionen att förstärka respektive kommuns centralort. Svårförenade intressen och utmaningar diskuteras i planeringsdokumenten; exempelvis avvägningen mellan strandskydd och exploatering, samt bullernivåer i infrastrukturnära områden. Båda Motala och Mjölby kommuner framhåller betydelsen av visionsarbete och att utveckla sina platsvarumärken. Det har samband med att lokal utveckling sker genom att olika aktörer samarbetar och visioner kan vara ett stöd till att utveckla gemensamma mål och samverkansinsatser. Samverkan med byggbolag, företag, detaljhandel, organisationer och lokalbefolkningen är en förutsättning för att planeringsmålen ska kunna omsättas i praktiken.

    Många av de som intervjuades för studien instämmer med den breda uppfattningen att infrastruktur har djupgående effekter för lokal utveckling. Flera av respondenterna uttrycker dessutom förvåning över att effekterna av BanaVäg Motala-Mjölby har uppstått väldigt snabbt och till och med innan den nya infrastrukturen var byggd. Effekterna av infrastruktursatsningen blir olika för de tätorter som står i fokus för studien. Mjölby tätort arbetar i hög grad med att fortsätta att utnyttja en god infrastruktur man haft tillgång till sedan en tid tillbaka. Motala och Skänninge, däremot, har hamnat i radikalt förbättrade infrastrukturlägen via BanaVäg-projektet. Alla studerade orter rapporterar stark efterfrågan på pendeltåget.

    Mer generella slutsatser av studien formuleras som tre lärdomar och råd. För det första är det en stor fördel att inleda planeringsinsatser för fysisk och för strategisk planering tidigt, även om inte förutsättningarna för kommande infrastrukturutbyggnad är kända i detalj. Med utgångspunkt i att fysisk planering är nödvändigt men inte tillräckligt för att stödja lokal utveckling betonar lärdom nummer två betydelsen av strategisk planering och samverkan över samhällssektorer. Lärdom nummer tre handlar om behovet av att förstärka insatser för hållbara transporter. Generellt sett är detta inte så tydligt utvecklat samtidigt som det är viktigt att notera att det är en närvarande fråga i kommunernas planeringsdokument och respondenternas reflektioner.

  • 14.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hinchcliffe, Gabriela
    Uppsala Universitet.
    Stenbacka, Susanne
    Uppsala Universitet.
    The making of the gourmet restaurateur-masculine ideology, identity and performance2017In: Norma, ISSN 1890-2138, E-ISSN 1890-2146, Vol. 12, no 1, 48-64 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In recent decades, there has been growing interest in renowned gourmet restaurants, and increased awareness about how food is prepared, presented and served. A small and select group of chefs have thereby gained prestigious positions and high-profile images as restaurateurs. Most of these restaurateurs are men. The research question this article sets out to study is: How is the identity and ideology of masculinity imbued into the subjectivity and representations of gourmet restaurateurs? The selection of data sources means that our geographical focus is on Stockholm, Sweden’s main urban region. The methodological approach of this article to employ empirical material from interviews and media articles reveals how this masculine discourse is attained through a particular interplay of subjects (the chefs and entrepreneurs) and representations (the media). The focus of this article has included a quite exclusive category of a few restaurants and restaurateurs, which may have implications on the findings pointing to a homogenous profile of the ideals of the gourmet chefs. The results point out that the micro-spaces of gourmet restaurants’ kitchens and dining rooms can be understood as nurseries for ‘nostalgic and conservative masculinities’.

  • 15.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Magnusson, Dick
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Effektstudie fibernät: Utbyggnad av fibernät på Linköpings landsbygd2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utbyggnaden av fibernät för bredband på landsbygden i Linköpings kommun har pågått sedan 2010. Hushållen och företagen på landsbygden har anslutit sig till de stamlinjer som kommunen byggt genom lokala samarbeten som har organiserats i byalag. I denna rapport presenteras resultatet från en effektstudie som syftat till att få bättre kunskap om vilka möjligheter hushåll och företag i berörda områden upplever att uppkopplingen till fiberbaserat bredband inneburit för vardagslivet och för företagande. Undersök­ningen har utformats som en webbenkät till anslutna fastigheter, dessa utgörs av hushåll och/eller företag. Totalt skickades enkäten till 936 respondenter varav 396 svarade. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent. Inom studien har även fokusgruppsintervjuer med representanter för byalagen genomförts.

    Trots att hushållen och företagen i undersökningen varit anslutna en kortare tid, mellan sex månader och tre år, visar enkätsvaren att användning av digitala tjänster via internet har ökat. Vissa nya användningsområden har tillkommit eller ökat kraftigt, såsom streamingtjänster och IP-telefoni. Detta ska även ses i ljuset av att Telia aviserat avveckling av kopparnätet för fast telefoni, vilket var ett av skälen till kommunens satsning på fiberbaserade stamnätet då det ger möjlighet till just IP-telefoni, och detta bedöms ha påskyndat en övergång till IP-telefoni bland användarna. Om man ska sammanfatta den genomförda studien och med fokus på identifierade direkta effekter av fiberanslut­ningen är detta tydligast avseende ökad användning av internet för media och underhållning. I det sammanhanget är det intressant att notera att hushållen ofta är utrustade med ett stort antal enheter som är uppkopplade till fibernä­tet. Betydligt fler än hälften hade fem enheter eller fler. Sammantaget tyder enkätsvaren på att kvaliteten på vardagslivet förbättrats.

    Om man ser till resultat från studien och som handlar om arbetsliv så indikerar dessa att förvärvsarbete hemifrån i viss mån ökat i samband med fiberuppkopplingen. Sådana trender kan spegla olika fenomen. Det kan handla om att arbetstiden förlängs genom att man håller sig underrättad och kommunicerar via internet efter ordinarie arbetstid. Det kan också vara så att man förlägger delar av sin ordinarie arbetstid hemma. Det är möjligt att utbyggnaden av fibernätet har haft viss påverkan på miljön då det finns en del som menar att resor med bil faktiskt minskat tack vare uppkopplingen.

    Enkätsvaren från företagen (67 svarande) visar inte samma tydliga förändringar som en följd av fiberuppkopplingen som hushållen, men vissa effekter går att se. Främst har framtidstron förbättrats och man uttrycker att arbetet har förenklats tack vare uppkopplingen. Direkta effekter på företagandet, i form av exempelvis ökad omsättning eller ökat antal anställda, uppskattas av de svarande vara mer modesta.

    Sammantaget går det att konstatera att de svarande hushållen i vår enkät använder internet och digitala tjänster i liknande utsträckning som riket i övrigt (Findahl, 2014; SCB, 2014a). Detta tyder på att fibernätet påverkat att hushållen på landsbygden kan få samma vardag, sett till digitala tjänster, som de i städerna och tätorterna. Företa­gen ger liknande svar som tidigare studier, gällande att ju mindre företag desto mindre användning av it (SCB, 2014b). Företagen som besvarade enkäten är små.

    Resultaten av studien visar att fiberutbyggnaden i stor utsträckning ses som något positivt. I det sammanhanget är det viktigt att notera att de som svarat är de som valt att ansluta sig till fibernätet och som är något som krävt en finansiell investering och att engagera sig i genomförandet.

    Det betyder att enkätstudiens respondenter sannolikt representerar en grupp som har tilltro till it och vad den kan bidra till. Flera av de frågor som ställdes handlade om uppfattningar kring utbyggnaden, exempelvis kring attraktivitet och framtidstro.

    Det ska även betonas att denna studie genomförts en kort tid efter att fastigheterna i undersökningen blivit uppkopp­lade, vilket gör att effekter kan vara svåra att bedöma. Det är sannolikt att tidsfaktorn har en betydelse för hur mycket användningen förändras. Samtidigt kan tidpunkten för studien öka möjligheten att de svarande minns hur de använde digitala tjänster före uppkopplingen och att de kan göra en jämförelse mellan före och efter anslutningen. Detta stärker tillförlitligheten i enkätsvaren.

  • 16.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rusten, Grete
    Universitetet i Bergen, Norge.
    Cross-sector partnerhsips and social innovations for secondary school vocational education: experiences from industrial towns in Sweden and Norway2014Conference paper (Other academic)
  • 17.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rusten, Grete
    Universitetet i Bergen, Norge.
    Lokal samverkan, tillväxt och omställning: Studier från industriregioner i Sverige och Norge2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om regional utveckling och regional utvecklingspolitik med fokus på den lokala nivån, kommunernas roll och betydelsen av samverkan mellan kommunen och de lokala företagen. De empiriska studierna som presenteras handlar om lokala strategier och insatser med syfte att utveckla orter och lokala miljöer till att bli mer dynamiska, attraktiva och robusta avseende näringslivsutveckling, arbetsliv och välfärd. De geografiska sammanhangen för studierna är industriregioner utanför de dominerande storstadsregionerna i Sverige och Norge, som är lokaliseringar för stora industriföretag. Upprinnelsen till denna rapport är ett forskningsprojekt med titeln ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet”, med finansiellt stöd från Vetenskapsrådet. Genom detta projekt har ett antal empiriska fallstudier genomförts med syfte att beskriva och förstå e›ekterna av olika initiativ som sker lokalt. Studierna diskuterar kommunernas och näringslivets roller, engagemang och insatser för näringslivsutveckling och arbetslivsutveckling; var för sig och också avseende olika samverkanskonstellationer och sektorsamverkan mellan o›entlig och privat sektor. Dessa studier är genomförda i Sverige, Norge och i England och några är publicerade i tidigare CKS-rapporter och genom konferenser (Hermelin och Edwardsson 2014; Hermelin och Westermark 2015; Hermelin och Rusten 2015; Rusten och Hermelin 2014). Dessa är fallstudier från Finspång och Mjölby kommuner och jämförande studier mellan Norge och Sverige. Denna rapport består av fyra kapitel. Kapitel 1 diskuterar forskningsbakgrund och övergripande slutsatser från genomförda empiriska studier inom projektet. Kapitel två, tre och fyra presenterar empiriska studier från Sverige och Norge.

    Kapitel ett introducerar rapportens övergripande tema och som är regional utveckling och regional utvecklingspolitik med perspektiv från kommuner och industriorter utanför storstadsregionerna. Här diskuteras hur begreppet ”regional resiliens” kan vara en modell för att förstå hur regional utveckling sker i ett stigberoende som formas av de lokala specifika strukturella förhållandena. Regional resiliens riktar uppmärksamheten mot regionala e›ekter av förändrade villkor för näringsverksamhet och arbetsmarknad och hur detta kan bemötas genom olika anpassnings- och omställningsstrategier och processer. I kapitel ett diskuteras på vilket sätt kommunerna är aktörer i den regionala utvecklingspolitiken och hur detta sker i samverkan med de lokala företagen. I mer konkreta ordalag diskuterar detta kapital också hur de genomförda empiriska studierna i Norge och Sverige fördjupar kunskapen om kommunernas inflytande på olika faktorer med betydelse för regional utveckling. Dessa faktorer är (1) det sociala kapitalet; (2) infrastruktur och annan fysisk struktur; (3) kompetens och kunskap samt forskning och utveckling; samt (4) diversifierat näringsliv och arbetsmarknad.

    Kapitel två är en studie från Sverige om lokal tillväxtpolitik och lokal utveckling i Östhammars kommun. Östhammar tillhör Upplands län. Fokus i detta kapitel är samverkan mellan kommunen och de stora företagen som är lokaliserade här och vilka nätverk och samarbeten som har etablerats mellan dessa parter. Kapitlet diskuterar vilka sakområden som samverkan mellan kommun och företag berör och där markplanering, infrastruktur och utbildning framstår som mest angelägna. Samverkan mellan kommunen och de stora företagen för utbildning fokuserar teknikinriktade utbildningar på gymnasienivå och hur dessa sker inom organisationsformen Teknikcollege. Detta är ett nationellt program för samverkan mellan industri, kommuner och utbildningsanordnare för gymnasieskolan, inom teknikutbildningar och för eftergymnasial utbildning.

    Kapitel tre är en studie från Norge och mer specifikt från Nordhordland vid Bergen. Detta är en industriregion som omfattar åtta kommuner och drygt 30 000 invånare. I detta kapitel diskuteras hur samverkan mellan kommuner och företag har bidragit till utvecklingen av en fyraårig utbildning på gymnasienivå, med benämningen ”tekniske fag og allmennfag” (TAF). Denna utbildning motsvarar vad man inom EU benämner dual modell, som kombinerar teoretisk utbildning med praktisk yrkesutbildning på företag inom ett program (VET). Knarvik gymnasieskola som ligger i Nordhordland var en pionjärskola som startade TAF redan 1992. Efter detta har TAF etablerats på 18 olika gymnasieskolor som alla finns på några av industriorterna i Norge. Kapitel tre följer hur utvecklingen, organiseringen och praktiken sker inom denna utbildning där skola och näringsliv samarbetar. Dessutom har man analyserat karriärvägar för de som varit TAF elever vid Knarvik vgs. skola. Detta visar hur utbildningen har bidragit till anställningsbarhet och till individers karriär. I kapitlet diskuteras hur utbildningen på detta sätt har betydelse för kompetensförsörjning till industrin i Nordhordland och i andra delar av landet.

    Kapitel fyra är en studie av ett statligt program för innovationsaktiviteter i Norge (SkatteFUNN) som syftar till att stödja företag att initiera och öka sina insatser för forskning och utveckling (FoU). Detta program riktar sig huvudsakligen till små- och mellanstora företag. Programmet erbjuder skattereduktioner om man genomför forsknings- och utvecklingsinsatser i egen regi eller i samverkan med definierade forskningsinstitutioner. Studien visar hur detta generella program för hela landet har varierande betydelser för företag i olika kategorier och för företag i olika regioner i Norge. Den regionala variationen följer inte på ett systematiskt sätt företagsstruktur eller närvaro av forskningsinstitutioner. Förklaringen till denna ojämna fördelning är relaterat till kontextuella förhållanden som exempelvis industrins aktivitetsnivå och därigenom regionens möjligheter och behov för innovationer. Hög aktivitetsgrad minskar utrymmet att driva innovationsprojekt. Några av regionerna med mindre SkatteFUNNs-aktiviteter som Nordhordland är också regioner med färre entreprenörskapsinitiativ.

  • 18.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rusten, Grete
    Universitet i Bergen, Norge.
    Service Economy, Geography of2015In: International encyclopedia of the social & behavioral sciences / [ed] James D. Wright, Oxford: Elsevier, 2015, 2, 648-653 p.Chapter in book (Refereed)
  • 19.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rämö, Hans
    Stockholms universitet.
    Regional network organisations in cleantech: Agendas, actors and intermediary activities2013Conference paper (Other academic)
  • 20.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wallin, Fredrik
    Norrköpings kommun.
    Gustafsson, Sara
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Environmental Technology and Management. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Förväntningar på megaprojekt: Kommunala strategier i Norrköping för Ostlänken2015In: Plan, ISSN 0032-0560, Vol. 69, no 5, 24-27 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    När staten rullar ut sin matta av infrastruktursatsningar ställer det höga krav på de angörande kommunerna. Men det skapar också förväntningar som utgör en helt ny och omfattande grund för planering. I Norrköping förbereds nu för Ostlänken vilket innebär djupgående effekter på såväl organisation som processer, även om många ideal för samtidens stadsutveckling känns igen. Brita Hermelin, Fredrik Wallin och Sara Gustafsson beskriver projektet och de lokala planeringsförberedelserna.

  • 21.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Westermark, Kristina
    Stockholms universitet.
    Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling: exemplet Mjölby2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna skrift är en delrapport inom ett forskningsprojekt som har titeln ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet”. Inom projektet genomförs fallstudier i Sverige, Norge och England. Här presenteras ett av dessa fall, nämligen Mjölby kommun i Östergötlands län. Det empiriska underlaget för rapporten består av olika dokument framställda genom kommunen, artiklar från media, statistiska källor samt 18 intervjuer med politiker, tjänstemän och representanter för företagen i Mjölby. Följande forskningsfråga har formulerats: Hur sker interaktion och samarbeten mellan kommunen och företag för resursutveckling som bidrar till lokal ekonomisk hållbarhet?

    Mjölby kommun tillhör Östergötlands län och har knappt 26 500 invånare år 2014. Sett till den storleksmässiga positionen bland alla Sveriges 290 kommuner är Mjölby nummer 94 med ett befolkningsantal under medel (som är drygt 33 000 år 2013) och över medianen (som är drygt 15 000 år 2013). Från 1970 till 2014 har befolkningen i Mjölby ökat med 1 855 personer. Befolkningsutvecklingen har varit ojämn över perioden och framförallt 1990-talets senare hälft innebar påtaglig befolkningsminskning. De negativa befolkningstalen innebar en period med sämre framtidstro. Sedan 2006 har tillväxten varit sammanhängande och stabil och det är något som bidragit till stärkt självbild.

    Antalet sysselsatta i Mjölby (förvärvsarbetande dagbefolkning) var år 2013 knappt 12 000 personer. Nettoförändringen under mätperioden 1990 till 2013 vad gäller förvärvsarbetande dagbefolkning i kommunen motsvarar en ökning med 271 sysselsatta (2 procent). I Mjölby finns det tre stora privata arbetsgivare och samtliga dessa är familjeägda företag. Toyota är den största med omkring 1 850 anställda. Här sker produktion av lagertruckar. Väderstad-Verken är Mjölbys andra största privata arbetsgivare med säte i Väderstad. Här sker tillverkning av jordbruksmaskiner. Den tredje största privata arbetsgivaren i Mjölby efter Toyota och Väderstad-Verken är Runsvengruppen. Familjeföretaget Runsvengruppen har idag omkring 1 800 anställda. De som är anställda i bolagets detaljhandelsverksamhet – Runsvengruppen Aktiebolag – finns vid varuhusen ÖoB och är därmed utspridda över hela landet. Partihandelsverksamheten inom koncernen har ökat till 230 sysselsatta år 2013 och enligt de uppgifter vi har haft tillgång till, är denna sysselsättning koncentrerad till kontoret i Skänninge som är en tätort i Mjölby kommun.

    Diskussionen i denna rapport om samverkan och interaktion mellan kommun och stora företag är strukturerad efter tre teman; nätverk, ortsutveckling och utbildning. Med nätverk åsyftas kontakter och relationer som formellt eller informellt hanterar samarbeten mellan kommun och företag. Vårt andra tema; ortsutveckling innefattar mobilisering av resurser för fysisk infrastruktur, transport och kommunikation, bostäder, mark och lokaler, samt för utveckling av  anläggningar och service för fritid och nöjen. Hit hör även mer mjuka frågor om attraktivitet. Slutligen har vi valt att fokusera på utbildning. Inom utbildningstemat ingår kompetensutveckling som är en nyckelfaktor för utvecklingsmöjligheter; detta gäller både för företag och för individer.

    I rapportens slutsatser lyfter vi fram följande fyra faktorer som vi bedömer har stor inverkan på hur samverkan mellan företag och kommun sker i Mjölby kommun.

    1. Storföretagen i Mjölby har inte funnits här så länge och de är lokaliserade på olika orter.
    2. Näringslivet i Mjölby har en stor mångfald.
    3. Mjölby kommun ”går bra” med befolkningstillväxt och sysselsättningstillväxt.
    4. Mjölby är tätt integrerat med det växande Linköping.

    Mjölby kommun och de stora företagen har olika kontakter och som har inverkan på lokal utveckling. Samverkan sker dels för långsiktiga processer och inom utbildning och dels för tidsspecifika projekt som kan beröra lokala anläggningar och infrastruktur. Företagen stödjer den lokala tillgången till service och fritidsaktiviteter för sina anställda genom sponsoraktiviteter.

  • 22.
    Jones, Andrew
    et al.
    Geography, Environment and Development at Birkbeck, University of London, UK.
    Ström, PatrikCentre for International Business Studies, University of Gothenburg, Sweden.Hermelin, BritaLinköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Rusten, GreteEconomic Geography, University of Bergen, Norway.
    Services and the green economy2016Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    Services and the Green Economy addresses a significant gap in the knowledge and understanding of sustainable economic development. Bringing together a range of expert contributions the book analyses the role of services and service industries in the transition to a greener economy. Framed by an approach within environmental economic geography, chapters written by leading researchers from a range of disciplines explore how service industries, service firms and service activities are at heart of green economic processes. Adopting a global perspective, it includes research from the US, Europe, South America and Japan, providing a detailed insight into how the crucial role of service industry activity has often been ignored in current understandings of a green economic transition.

  • 23.
    Stanojcic, Ana
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Quality Technology and Management. Linköping University, The Institute of Technology.
    Kommunala projekt och nätverk för hållbar utveckling2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisas resultatet av en studie gjord vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet. Studien behandlar kommunala projekt och nätverk för ekologisk hållbarhet. Syftet har varit att undersöka hur kommuners projektarbete för ekologisk hållbarhet sker i nätverk och omfattar kunskapsutbyten och kunskapsutveckling. Dessa nätverk kan integrera aktiviteter hos kommuner, offentliga och politiska organisationer på regional, nationell och internationell nivå, privata företag, universitet, ideella organisationer samt medborgare.

    Studien har genomförts utifrån flera viktiga avgränsningar, med avseende på tematik, politisk nivå, organisationsform och resurser.

    • För det första är tematiken ekologisk hållbarhet i centrum (även om också samband med social och ekonomisk hållbarhet ofta finns).
    • För det andra är det kommunala aktiviteter som studeras (även om dessa kan vara integrerade i initiativ på regional, nationell och internationell politisk nivå).
    • För det tredje är det insatser i projektform som ingår i vår empiriska studie (även om dessa är nära relaterade till mer långsiktiga politiska planer, strategier och insatser).
    • För det fjärde är kunskap den resurs som tilldelas störst uppmärksamhet i vår studie (och inte exempelvis finansiella resurser).

    Den empiriska studien omfattar CKS medlemskommuner, vilka är kommunerna i Östergötland och Vimmerby kommun. Det empiriska materialet har samlats in främst genom intervjuer med ansvariga tjänstemän för kommunernas miljöarbete (miljösamordnare, miljöstrateger etc.) och genom en enkätstudie som skickades ut till projektledare eller kontaktpersoner för pågående eller nyss avslutande projekt för ekologisk hållbarhet. Enkäten är besvarad av 32 projektledare fördelade mellan tio kommuner. De som deltagit i studien och andra intresserade fick möjlighet att ge reflektioner och kommentarer kring enkätstudiens resultat vid ett seminarium vid CKS (maj 2013).

    I rapportens avsnitt ”Projekt och nätverk för hållbar utveckling” presenteras den empiriska studiens resultat. Resultaten kan  sammanfattas i tre punkter.

    1. Regionens och den geografiska närhetens roll. Regionala organisationer på länsnivå har en viktig samordnande funktion.
    2. Kommuners projektsamarbeten med nationella och internationella organisationer visar olika mönster för kommuner med olika befolkningsstorlek. Det är främst de stora kommunerna som utvecklar geografiskt vida nätverk och samarbeten med nationella och internationella aktörer.
    3. Vikten av personliga nätverk för kunskapsutbyte och kunskapsutveckling. Detta handlar om socialt kapital som utvecklas utifrån professionella kontakter och har samband med behov av tillit och förtroende.

    Studien diskuterar även relationen mellan politiska plandokument och projektarbete. Resultaten ger en bild av att projekt och reguljär verksamhet är tätt integrerade och att påverkan kan ske åt båda hållen; från projekt till formuleringar i plandokument och att plandokument styr vilka projekt som genomförs.

  • 24.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, Kerstin
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Erlingsson, Gissur
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jonsson, Robert
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Thelander, Sabrina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1997 är det lagstadgat i Högskolelagen att det ingår i universitetens och högskolornas uppgifter att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Detta är en viktig bakgrund till denna rapport genom vilken forskarna vid CKS diskuterar förhållningssätt till de krav som ställs på forskningen idag. Vi menar att den forskning som växer fram ur samtidens krav på samhällsrelevans och nytta är värdefull på flera sätt. Samtidigt får dessa krav konsekvenser för hur forskningen planeras, genomförs och rapporteras. Vår avsikt är att beskriva hur forskning kan genomföras på ett sådant sätt att kraven på samhällsrelevans och nytta tillgodoses, samtidigt som man värnar forskarens strävan att vara teoretiskt förankrad, kritisk och oberoende. Vi beskriver detta i termer av interaktiv och kritisk forskning. Två par av nyckelord är i centrum för diskussionen om den forskningsansats som beskrivs i rapporten; samhällsrelevans och nytta; interaktivitet och kritisk analys.

    Den interaktiva karaktären av forskningsansatsen betyder att forskarna har återkommande kontakter med företrädare för fältet under hela forskningsprocessen – från planeringsstadiet till dess att forskningen avslutats. Den kritiska analysen sker utifrån ett reflexivt förhållningssätt och vetenskaplig grund. För kritiskt förhållningssätt är vetenskaplig analys det huvudsakliga ”verktyget”. Utan teorier är det omöjligt att genomföra forskning av hög kvalitet. Vetenskaplig analys sker utifrån olika forskningstraditioner och forskningsperspektiv, exempelvis det pragmatiska, konstruktivistiska eller det politiskt-normativa.

    I diskussionen lyfter vi även fram vikten av att beakta etiska frågor. I interaktiv forskning som utvecklas genom långvarig samverkan utvecklas relationer till företrädarna för praktiken. Det är viktigt att reflektera över hur tillitsfulla relationer kan bibehållas, samtidigt som vi bedriver forskning och presenterar resultat som understundom kan uppfattas som känsliga och oönskade.

    Det är också viktigt att betona vikten av att publicera resultat från interaktiv, kritisk forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. På så sätt blir forskningen granskad och kvalitetssäkrad och ett bidrag till det akademiska fältet lämnas. Forskarnas kompetens skärps. På detta sätt sker det ett ömsesidigt utbyte mellan det som kan beskrivas som teoretisk forskning och samhällsrelevant forskning.

    I rapporten argumenterar vi för att interaktiv och kritisk forskning bidrar till att fördjupa samhällsrelevansen i ett forskningsprojekt, utan att den vetenskapliga kvaliteten eller forskarens frihet hotas. Samhällsrelevans diskuteras utifrån hur en forskningsfråga har relevans för en specifik aktör eller organisation, exempelvis en kommun, så väl som för ett vidare sammanhang, exempelvis för andra kommuner mer generellt. I interaktionen mellan kommun och forskare, sker en ”översättning” mellan kommunens problem och en formulerad forskningsfråga. Interaktiviteten med ”fältet” får konsekvenser för vilken empirisk data forskarna får tillgång till och kvaliteten av denna. Interaktiveten ger goda förutsättningar för att stärka validiteten och reliabilitet av data samt analysen av data och på så sätt uppnå initierade forskningsresultat och slutsatser.

    Vad gäller nytta är det ett svårfångat begrepp. Nytta kan uppstå på kort eller lång sikt. Om det är till nytta för en aktör eller organisation är det inte säkert att det är till nytta för andra. Resultaten från interaktiv och kritisk forskning syftar både till att bidra till samverkanspartens utvecklingsarbete och till den allmänna samhällsdebatten och kunskapsutvecklingen. Forskningskommunikationen bör bidra till en fortsatt öppen konstruktiv debatt snarare än utgöra ett försök till att styra diskussionerna mot ett förbestämt mål.

  • 25.
    Trygg, Kristina
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Work practice among advanced producer service firms – project work in space-time2017In: Geografisk Tidsskrift-Danish Journal of Geography, Vol. 117, no 1, 11-21 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article is an explorative investigation of a sample of advanced producer service (APS) companies located in Stockholm (the capital and main urban centre of Sweden). The discussion is centred on aspects of work practice and how this is conditioned by space-time constraints. These space-time constraints refer to coupling, authority and capability constraints which are concepts framed in a time-geography approach. Although time-geography is primarily engaged in mapping presence and locations in time-space, its concepts of constraints embrace physical, social and cultural factors. The article presents an empirical in-depth study of project work and work practice among a selection of APS companies. A micro-approach to work practice has been pursued using a multi-method strategy and time-geography methodology including time diaries, interviews and a questionnaire. The experiences among the investigated companies of time-geography constraints make the constant negotiations for the practice of work among these organizations intelligible. To the extent these investigated companies may be considered representative of advanced services more generally, the presence of pressing constraints helps to explain the more general structure of this industry of high labour turnover and rapid company re-structuring processes.

1 - 25 of 25
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf