liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Folkhögskolor, funktionsnedsättningar och specialpedagogik2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta paper presenterar kvantitativa resultat från en kartläggning av folkhögskolans deltagargrupper över tid 1997-2013 vad gäller deltagare som kategoriserats i olika funktionshinderområden, och från en enkät till landets folkhögskolor kring hur de arbetar med och ser på lärmiljön i relation till olika funktionsnedsättningar hos deltagarna.

  • 2.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Olson, Maria
    Stockholm University, Skövde University, Dalarna University.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandberg, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Individualisering genom det kollektiva i svensk folkhögskola2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Forsell, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tenglet, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Wessbo, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och litteratur. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The “Bashing” of Education Research2018Ingår i: Confero: Essays on education, philosophy and politics, E-ISSN 2001-4562, Vol. 6, nr 1, s. 5-12Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This special issue of Confero presents six essays with different aims and scope, which relate to the criticism or “bashing” of educational research. Starting with Martin Malmström’s essay How do you think it feels? On Being the Epitome of Pseudoscience that clearly connects to the bashing theme, the other essays elucidate and question related aspects of the universities, of pedagogy, teacher education and educational research. Together the essays form a dialogue on the underpinning perspectives on science and learning, not only in the field on education but academia at large. To clarify, the intention of this issue is not to constrain the critics, but an ambition to deepen the conversation and open up for different perspectives and voices.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Confero 6-1 The "Bashing" of Educational Research
  • 4.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    oLika TillSAMmanS: En kartläggning av folkhögskolors lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns det sedan en lång tid tillbaka flera utbildningsinstitutioner utanför det formella skolväsendet vilka erbjuder utbildningsmöjligheter för ungdomar och vuxna. En central plats i detta utbildningslandskap har Sveriges 150 folkhögskolor. Den här rapporten handlar om folkhögskolornas arbete med deltagare med funktions--‐ nedsättningar eller, mer precist, om de lärmiljöer i vilka folkhögskolornas pedagogiska arbete sker och hur dessa är utformade och anpassade för deltagare med funktions--‐ nedsättningar. Frågor om skolors lärmiljöer kan anses vara särskilt relevanta för deltagare med funktionsnedsättningar. En vanlig distinktion inom detta forskningsfält gör gällande att en funktionsnedsättning blir ett funktionshinder först i mötet med en hindrande omgivning.

    I rapporten visar vi att folkhögskolorna har fått en alltmer framträdande specialpedagogisk funktion i det svenska utbildningssystemet. Exempelvis har andelen deltagare med funktionsnedsättningar på de allmänna kurserna gått från att utgöra var femte deltagare 1997, till var tredje 2013. Ökningen i andel deltagare som kategoriseras som funktionsnedsatta är således väldigt kraftig på senare år. Bland dessa personer är grupperna med neuropsykiatriska diagnoser (särskilt ADHD), med svår psykisk ohälsa och med grava läs- och skrivsvårigheter de största till antalet. Men även deltagare med medicinska, fysiska och kliniska funktionsnedsättningar visar sig särskilt benägna att söka sig till, och använda sig av, folkhögskolornas utbildningsalternativ. Denna ökning av andelen deltagare med funktionsnedsättning verkar också återspegla sig i hur lärarna på folkhögskolorna upplever sitt arbete och sina kompetensbehov. En nyligen genomförd enkätstudie visar att utveckling av kompetensen för att upptäcka och stödja deltagare i behov av särskilt stöd är det som folkhögskollärarna efterfrågar i störst utsträckning – ett kompetensbehov som torde ha uppstått ur de nya villkor som förändringar av deltagargrupperna innebär.

    Dessa utvecklingstendenser är samtidigt svåra att frikoppla från andra samhällsförändringar, såsom det stora antal elever som lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg varje år eller ett ökat bruk av neuropsykiatriska diagnoser. Mot bakgrund av den livfulla debatt som på senare tid har förts om den svenska gymnasieskolans kris och de många elever som slås ut från denna skolform, är det förvånande att vi inte vet mer om de utbildningsinstitutioner som ”tar vid” och hur de arbetar med grupper som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden.

    Mot bakgrund av dessa förändringar menar vi att det är särskilt motiverat att ta ett samlat grepp om frågan hur folkhögskolorna arbetar och anpassar sina verksamheter till deltagare med funktionsnedsättningar. I denna kartläggning tar vi hjälp av officiell statistik för att visa hur antalet och andelen deltagare med funktionsnedsättningar förändrats i skolformen över tid, men frågar även folkhögskolornas representanter hur de anser att folkhögskolornas lärmiljöer är tillgängliggjorda och anpassade för deltagare med olika funktionsnedsättningar. Innan vi ger oss i kast med dessa frågeställningar ska vi säga någonting om vårt övergripande syfte och bakgrunden till rapporten.

    Rapporten är strukturerad enligt följande: först introduceras folkhögskolorna som skolform genom att deras politiska syften, finansiering samt kursverksamhet beskrivs. Därefter kommer ett avsnitt som redogör för studiens metod och design. Resultatavsnittet inleds med övergripande kartbilder över antalet deltagare på folkhögskolorna indelade efter breda funktionshinderområden. Därefter följer en analys över de motiv och påverkansfaktorer som folkhögskolornas lärare och verksamhetsledare tillerkänner betydelse i enkätsvaren. Sedan kommer en mer detaljerad analys över skolmiljöernas utformning med avseende på (i) multiprofessionalitet, (ii) pedagogiska strategier samt (iii) tekniskt och fysiskt stöd. Till sist diskuterar vi vad folkhögskoleföreträdarna själva framhåller som framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden i skolornas arbete med att anpassa och tillgängliggöra deras lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar. På basis av dessa svar resonerar vi om det arbete som görs inom ramen för folkhögskolorna redan idag och om vad som eventuellt kan behöva förbättras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Vem studerar på folkhögskola och varför?2020Ingår i: Om folkhögskolan: En särskild utbildningsform för vuxna / [ed] Per Andersson, Eva-Marie Harlin & Helena Colliander, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, 1, , s. 192s. 87-111Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vem är det som går på folkhögskola och varför väljer deltagare att börja studera i just denna utbildningsform? Dessa frågor står i fokus för detta kapitel. I kapitlets första del beskrivs folkhögskolornas rekrytering med hänsyn tagen till hur olika sociala och demografiska faktorer präglat deltagarmönstren de senaste decennierna. Genomgången visar att sociala strukturer hjälper till att forma folkhögskolans utbildningslandskap, vilket varierar kraftigt efter kurstyp och inriktning med avseende på vilka sociala grupper de primärt vänder sig till. Med avstamp i denna statistiska kartläggning undersöks sedan varför vuxna väljer att studera inom folkhögskolan. Här analyseras vilka motiv folkhögskoledeltagarna själva uppger som betydelsefulla, med fokus på hur deltagarnas berättelser orienterar sig i tiden. Sammantaget visar vi i kapitlet hur folkhögskolan å ena sidan kan ses som heterogen – med ett stort och diversifierat utbud av kurser likväl som deltagare, och å andra sidan hur den framstår som homogen – genom att dess nischade kursutbud tenderar att vara inriktat mot specifika deltagargrupper.

  • 6.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Arbetarrörelsen och datorn2019Ingår i: Fronesis, ISSN 1404-2614, Vol. 6Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm, Sverige.
    Computing the Nordic Way: The Swedish Labour Movement, Computers and Educational Imaginaries from the Post-War Period to the Turn of the Millennium2021Ingår i: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-7766, Vol. 8, nr 1, s. 31-58Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Based on empirical material from Swedish reformist labour movement associations, this article illustrates how digital technology has been described as a problem (and sometimes a solution) at different points in time. Most significant, for this article, is the role that non-formal adult education has played in solving these problems. Computer education has repeatedly been described as a measure not only to increase technical knowledge, but also to construe desirable (digital) citizens for the future. Problematisations of the digital have changed over time, and these discursive reconceptualisations can be described as existing on a spectrum between techno-utopian visions, where adaptation of the human is seen as a task for education, and techno-dystopian forecasts, where education is needed to mobilise democratic control over threatening machines. As such, the goal for education has been one of political control—either to adapt people to machines, or to adapt machines to people.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Den svenska arbetarrörelsens datapolitik: en berättelse om folkbildning2020Ingår i: Algoritmer / [ed] Kalle Eriksson, Anders Hylmö, Malmö, Sweden: Tidskriftföreningen Fronesis , 2020, Vol. 64-65, s. 168-189Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Digitizing Sweden: discourses on computerization and citizenship2016Ingår i: Politics of Education and Education Policy StudiesCitizenship education, democracy and the market, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 10.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Dystopia for the Unprepared, Utopia for the Prepared: Why zombies are no promise of monsters2014Ingår i: ImmediacyArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 11.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Educational imaginaries: a genealogy of the digital citizen2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna avhandling använder sig av ett genealogiskt tillvägagångssätt för att kartlägga och förklara hur och varför datorer och medborgarskap har kommit att bli så tätt sammankopplade och vilken funktion folkbildning har och har haft i denna relation. Avhandlingen undersöker historiska kontinuiteter och avbrott i perioden från 1950-talet till 2010-talet. Genom att bygga vidare på tidigare forskning i överlappningen mellan svensk folkbildningshistoria och historisk datapolitik bidrar avhandlingen med kunskap om hur folkbildning, och föreställningar om folkbildning, fungerat som en historisk och nutida universallösning, dels för att söka förekomma förutsedda problem med datorisering, men också för att realisera samhälleliga förhoppningar förknippade med den samma.

    Avhandlingens bidrag är dubbelt: 1) Empiriskt lyfter avhandlingen fram arkiverade och, på många sätt, bortglömda diskurser och folkbildningssatsningar kring datorisering och medborgarskap, samt påvisar dessas relevans för nutida föreställningar om den digitala medborgaren. 2) Teoretisk föreslår avhandlingen en konceptuell modell över framtidsföreställningar kring utbildning, samt introducerar specifikt begreppet (och metoden) ’problematisering’ i dessa föreställningar.

    Delarbeten
    1. Ubiquitous computing, digital failure and citizenship learning in Swedish popular education
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ubiquitous computing, digital failure and citizenship learning in Swedish popular education
    2015 (Engelska)Ingår i: Citizenship Teaching and Learning, ISSN 1751-1917, E-ISSN 1751-1925, Vol. 10, nr 2, s. 127-141Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    How do adult students enact citizenship, and what discursive and material conditions make certain enactments more or less possible? This article draws on 37 interviews with adult students at Swedish Folk High Schools and focuses on the everyday material-discursive enactments of interactive media in adult students’ statements about citizenship. Drawing on a post-constructional perspective, the analysis illustrates how students’ statements about citizenship are made possible by ever-present media technologies and the associated practices of ‘living in media’. Students’ statements continuously reiterate how notions of citizenship are entangled with the Internet (and other new media). However, while new media are deeply embedded in the everyday lives of citizens and enables important citizenship enactments, they are also a source of discomfort, giving rise to ambiguous statements. These double-edged statements refer on the one hand to negative implications on physical health, distraction from important tasks and an over-reliance on the Internet as an everyday need, and on the other hand to improved access to information, convivial communities and empowered citizenship.

    Nyckelord
    citizenship, citizenship education, adult learning, new media, folk high schools, popular education
    Nationell ämneskategori
    Utbildningsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-115923 (URN)10.1386/ctl.10.2.123_1 (DOI)
    Projekt
    Adult students citizenship discourses within and beyond the curriculum
    Tillgänglig från: 2015-03-24 Skapad: 2015-03-24 Senast uppdaterad: 2019-09-16Bibliografiskt granskad
    2. Popular education and the digital citizen: a genealogical analysis
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Popular education and the digital citizen: a genealogical analysis
    2017 (Engelska)Ingår i: European Journal for Research on the Education and Learning of Adults, ISSN 2000-7426, E-ISSN 2000-7426, Vol. 8, nr 1, s. 21-36, artikel-id rela9113Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This paper historicises and problematises the concept of the digital citizen and how it is constructed in Sweden today. Specifically, it examines the role of popular education in such an entanglement. It makes use of a genealogical analysis to produce a critical ‘history of the present’ by mapping out the debates and controversies around the emergence of the digital citizen in the 1970s and 1980s, and following to its manifestations in contemporary debates. This article argues that free and voluntary adult education (popular education) is and has been fundamental in efforts to construe the digital citizen. A central argument of the paper is that popular education aiming for digital inclusion is not a 21st century phenomenon; it actually commenced in the 1970s. However, this digitisation of citizens has also changed focus dramatically since the 1970s. During the 1970s, computers and computerisation were described as disconcerting, and as requiring popular education in order to counter the risk of the technology “running wild”. In current discourses, digitalisation is constructed in a non-ideological and post-political way. These post-political tendencies of today can be referred to as a post-digital present where computers have become so ordinary, domesticized and ubiquitous in everyday life that they are thereby also beyond criticism

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017
    Nyckelord
    digitalisation; computerisation; adult education; popular education; genealogy; data politics; algorithmic politics
    Nationell ämneskategori
    Pedagogik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-136289 (URN)10.3384/rela.2000-7426.rela9113 (DOI)000406456200002 ()
    Tillgänglig från: 2017-04-06 Skapad: 2017-04-06 Senast uppdaterad: 2020-02-21Bibliografiskt granskad
    3. Computing the Nordic Way: The Swedish Labour Movement, Computers and Educational Imaginaries from the Post-War Period to the Turn of the Millennium
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Computing the Nordic Way: The Swedish Labour Movement, Computers and Educational Imaginaries from the Post-War Period to the Turn of the Millennium
    2021 (Engelska)Ingår i: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-7766, Vol. 8, nr 1, s. 31-58Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Based on empirical material from Swedish reformist labour movement associations, this article illustrates how digital technology has been described as a problem (and sometimes a solution) at different points in time. Most significant, for this article, is the role that non-formal adult education has played in solving these problems. Computer education has repeatedly been described as a measure not only to increase technical knowledge, but also to construe desirable (digital) citizens for the future. Problematisations of the digital have changed over time, and these discursive reconceptualisations can be described as existing on a spectrum between techno-utopian visions, where adaptation of the human is seen as a task for education, and techno-dystopian forecasts, where education is needed to mobilise democratic control over threatening machines. As such, the goal for education has been one of political control—either to adapt people to machines, or to adapt machines to people.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Umeå: Idé- och samhällsstudier Umeå universitet, 2014-, 2021
    Nyckelord
    educational imaginaries, popular education, history, labour movement history, computer history, workers' education history
    Nationell ämneskategori
    Pedagogik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-173241 (URN)10.36368/njedh.v8i1.157 (DOI)
    Tillgänglig från: 2021-02-10 Skapad: 2021-02-10 Senast uppdaterad: 2021-02-10Bibliografiskt granskad
    4. The Ironies of Digital Citizenship: Educational Imaginaries and Digital Losers AcrossThree Decades
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Ironies of Digital Citizenship: Educational Imaginaries and Digital Losers AcrossThree Decades
    2018 (Engelska)Ingår i: Digital Culture & Society, ISSN 2364-2114, E-ISSN 2364-2122, Vol. 4, nr 2, s. 39-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Our everyday use of digital technologies, platforms and infrastructures is often portrayed as an autonomous technical development, guided by clever and independent innovations, rather than broad sociotechnical imaginaries that inspire parliamentary support and governance. This article will consequently shed the light on the often-overlooked structural and societal efforts that have historically shaped the digital citizen of today. For the past 70 years or so, non-formal adult education about computers and computing has been a key part of political ambitions to create a desirable future. Over time, digital technologies have also become a precondition for the enactment of citizenship. That is, ‘digital citizenship’ is increasingly positioned as a fundamental requirement for democratic participation. The purpose of this paper is to trace how the digital citizen, and its accompanying problems, has been construed over time, particularly through educational imaginaries. What problems is the digital citizen a solution to? Who has been presented as problematic, and who, subsequently, has become the primary target for educational solutions? What skills have been described as indispensable for the digital citizen during different periods in history? By using Sweden as a vantage point this paper provides both concrete examples as well as perspectives on transnational discourses. In focus for the study are discourses concerning non-formal adult education, in the form of awareness campaigns, social programmes and adult liberal education about computers aimed at the general citizenry, during three periods in time: the 1950s, the 1980s, and today. The contribution is a critical take on how the citizen has increasingly become connected to digital technologies, and how this convergence has at the same time created digital exclusion.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Transcript Verlag, 2018
    Nyckelord
    digital citizenship; popular education; participatory engagement; algorithmic governance; computer history; computer policies; educational imaginaries.
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap Medievetenskap Utbildningsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-160740 (URN)10.14361/dcs-2018-0204 (DOI)
    Tillgänglig från: 2019-10-04 Skapad: 2019-10-04 Senast uppdaterad: 2021-09-29Bibliografiskt granskad
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Educational imaginaries: a genealogy of the digital citizen
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 12.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    From fear of ‘Computer Force’ to ‘Digital Inclusion’2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Popular education is often described as particularly suitable for various projects related to digital inclusion. For example, the popular education guiding principle: "free and voluntary” has been described as an important prerequisite for effectively digitizing Sweden. From this we can be (mis)led to understand that the mission of public education to promote the digital citizen is a new quest (or at least beginning in the early 2000s). However, popular education has played a central role in the digitization of citizens for over 40 years now. This genealogy aims to shed light on the role of popular education in the history of digitalization.

  • 13.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Mot kyliga apparater tar man inte till knytnävarna: En historia om arbetarrörelsen och datorn2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Preparing for the future: Governance by educational films2017Ingår i: Worker's Education, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Utbildning som universalmedel mot teknologins faror och förhoppningar2019Ingår i: Skola & Samhälle [S.O.S], ISSN 2001-6727Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Who Will Survive?: On Bodies and Boundaries after the Apocalypse2013Ingår i: Gender Forum, ISSN 1613-1878, Gender Forum, ISSN 1613-1878, Vol. 45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Preppers and Survivalists are commonly described as people who believe in abrupt, imposing and near-in-time disasters and who are actively and practically preparing to survive this imminent apocalypse. This paper examines how the body, and the closely connected analytical categories of gender and sexuality, are used to define survivalism. In other words, how does corporeality structure survivalism – who gets to be a survivalist and who does not? In an attempt to answer these questions the paper turns to a theoretical framework that combines the notion of trans-corporeality with the performance of gender, sexuality and embodiment in virtual digital space. To bring focus the paper specifically concentrates on a recent online discussion about “if, how, and to what extent one, as a survivalist, should or would help a woman with small children alone in a forest with no survival equipment after TEOTWAWKI (The End Of The World As We Know It)” (Swedish Survivalist Forum, 2013). This particular discussion is relevant since it, as we shall see, puts analytical categories, such as gender and sexuality up front, pointing to their retained importance as objects of study. The results show a desire to protect the body from change – change that often emanates from other bodies. As such, the desire to remain bodily untouched or unaffected emerges as a foundation for survivalism

  • 17.
    Rahm, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ahn, Song-ee
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Digitalisering2020Ingår i: Om vuxenutbildning och vuxnas studier: en grundbok / [ed] Andreas Fejes, Karolina Muhrman & Sofia Nyström, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, 1, , s. 380s. 357-377Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet handlar om vad digitalisering kan betyda och medföra i vuxenutbildningspraktiker. Exempelvis hur användning av digital teknik i distansundervisning stärker eller försvårar pedagogiska intentioner, vilket i sin tur belyser hur lärarnas handlingar iscensätts olika i olika digitala miljöer. Därefter ger kapitlet en översikt över vuxenutbildningens historiska roll i digitaliseringen av samhället, samt visar hur det hänger samman med skapandet av önskad framtid. Detta åskådliggörs genom ett antal korta exempel på hur debatter kring digitalisering och vuxenutbildning kunde te sig vid olika tidpunkter i historien. Vi kommer att visa hur digitalisering i vuxenutbildning kan delas upp didaktiskt: undervisning i, om eller med det digitala, men också vem som konstrueras som målgrupp för nya kunskaper. Det här kapitlet ämnar således bidra med att utveckla och problematisera bilden av digitalisering och utbildning.

  • 18.
    Rahm, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Digital media and citizenship in adult education2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper is based on an on-going case study, drawing on interviews with adult students. The research question is: what narratives of citizenship are actualized in the everyday practices of adult students and how is citizenship enacted (or prevented from being enacted)? More specifically, this paper addresses the importance of interactive media in narratives of citizenship in the everyday practises of adult students. The study builds on 37 interviews with students enrolled at Folk high schools in Sweden. The students have, based on their own definition of the terms, been asked to participate in interviews about (and photo-document) their notions of citizenship and citizenship activities. The results of interest to this paper are statements about what we may refer to as ubiquitous computing (i.e. ever-present media technologies). It would seem that an important basis for students’ notions of citizenship is the practice of ‘living in media’. That is, students’ narratives continuously return to the entanglement of the Internet (and other new media) and notions of citizenship.

  • 19.
    Rahm, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Educating the digital citizen: a genealogy of computer skills in Swedish popular education2015Ingår i: Citizenship in the Making – Adult and Popular Education as Bunkers of failures, computers and recognition, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 20.
    Rahm, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ubiquitous computing, digital failure and citizenship learning in Swedish popular education2015Ingår i: Citizenship Teaching and Learning, ISSN 1751-1917, E-ISSN 1751-1925, Vol. 10, nr 2, s. 127-141Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How do adult students enact citizenship, and what discursive and material conditions make certain enactments more or less possible? This article draws on 37 interviews with adult students at Swedish Folk High Schools and focuses on the everyday material-discursive enactments of interactive media in adult students’ statements about citizenship. Drawing on a post-constructional perspective, the analysis illustrates how students’ statements about citizenship are made possible by ever-present media technologies and the associated practices of ‘living in media’. Students’ statements continuously reiterate how notions of citizenship are entangled with the Internet (and other new media). However, while new media are deeply embedded in the everyday lives of citizens and enables important citizenship enactments, they are also a source of discomfort, giving rise to ambiguous statements. These double-edged statements refer on the one hand to negative implications on physical health, distraction from important tasks and an over-reliance on the Internet as an everyday need, and on the other hand to improved access to information, convivial communities and empowered citizenship.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Rahm, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Skågeby, Jörgen
    Stockholm University, Sweden.
    Making change: produsing hybrid learning products2014Ingår i: Hybrid Pedagogy: a digital journal of learning, teaching, and technology, ISSN 2332-2098Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Too often, we demand from our students written proof of learning in the form of academic text. This is perhaps especially true within the humanities and the social sciences. We have, however, previously argued for the importance of installing an agency for change in students. For us, this agency seems unlikely to come only from producing a text that will at worst only be read by an examiner and at best also by a few classmates. This feeling of agency and efficacy (the capacity to produce an effect) rather comes with produsing hybrid learning products belonging to new/other genres than the ’pure’ critically reflecting text (or hardcore exams). We do not oppose critical reflection as being a foundation stone of any education, but as Laurillard, we argue that further inspiration could be taken from engineering, architecture, computer science and medicine in encouraging more of a ”design thinking” in (digital) humanities students. On a more general scale this is an approach that would combine critical reflection and experiential learning, and imbue students with an agency to make change and, quite literally, push things forward.

  • 22.
    Skågeby, Jörgen
    et al.
    Stockholm University, Sweden.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Positive Resistance and the Queering of Digital Media Theory: On Course Dis/contents and Classroom Spaces2013Ingår i: Media Fields Journal, ISSN 2159-7553, Vol. 7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This essay considers the entangled nature of classroom spaces and mediated course content. The authors rework an example course on digital media theory by applying three queer tactics in order to make room for diversity. These tactics are disidentification, crisis and failure. Their application provided the original course content with a number of resonating queer themes, including temporality, virality, anarchives, glitch, heterodoxy, and agency for change. The final theme (agency for change) is expanded upon by resignifying resistance as something positive to be developed in the classroom space. Positive resistance includes an acknowledgement of oppression in both theory and practice as well as an appeal to values such as fairness, social justice and ethical accountability in critical analyses of media. The essay also introduces some unconventional genres of writing that can support the queering of digital media theory, namely: anti-thesis; media-archaeology; interaction criticism; media failure; and manifesto.

  • 23.
    Skågeby, Jörgen
    et al.
    Stockholm university, Stockholm, Sweden.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    What is Feminist Media Archaeology?2018Ingår i: communication +1, ISSN 2380-6109, Vol. 7, nr 1, artikel-id 7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a fairly recent blog post, Jussi Parikka discusses how media archaeology can be criticized for being a “boy’s club”. In the introduction of this text, he writes: One of the set critiques of media archaeology is that it is a boys' club. That is a correct evaluation in so many ways when one has a look at the topics as well as authors of the circle of writers broadly understood part of 'media archaeology'. I make the same argument for instance in What is Media Archaeology?, but there is also something else that we need to attend to. There is however a danger that the critique also neglects the multiplicity inherent in the approach. For sure, there are critical points to be made in so many aspects of Kittler's and others' theoretical work, but at the same time it feels unfair to neglect the various female authors and artists at the core of the field. In other words, the critique often turns a blind eye to the women who are actively involved in media archaeology. Let's not write them out too easily. Parikka then goes on to briefly introduce several female researchers and artists who are active in the media archaeological field. These are women who are, in different ways, doing media archaeology. This is of course an important issue – skewed representations or lopsided citation practices are never good – and the contributions of these researchers are significant and important. However, we could also argue that there is an important difference between the body of work being done by women and, what we may call, feminist media archaeology. There can, of course, be overlaps between these two ways of representing feminist interests in media archaeology, but for feminist theorizing and practising to truly have an impact, we have to ask ourselves what is feminist media archaeology? By looking for empirical gaps and putting questions of, for example, design, power, infrastructure and benefit, to the fore we can shine a different light on the material-discursive genealogy of digital culture, still very much in the vein of media archaeological endeavors. What we suggest is quite simple – a transdisciplinary approach which emphasizes “the unity of intellectual frameworks beyond the disciplinary perspectives [which] points toward our potential to think in terms of frameworks, concepts, techniques, and vocabulary that we have not yet imagined”. As such, we want to take an exploratory tactic to the question posed in the title of this paper. We do not intend to provide a single nor definite answer – rather we want to think with media archaeology and feminism together, seeking to raise other questions in order to find dynamic parallels and crosscurrents.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Wessbo, Simon
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och litteratur. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Forsell, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Martín-Bylund, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Vestergren, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Open issue2017Ingår i: Confero: Essays on education, philosophy and politics, E-ISSN 2001-4562, Vol. 5, nr 1, s. 5-10Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This open issue of Confero presents four essays that all relate to questions of education and power. Laila Nielsen and Ralph Leighton compare how conditions of citizenship regarding ethnicity, gender, and social class are understood, based on interviews with teachers and students in upper secondary schools in England and Sweden. The second essay is written by Rasoul Nejadmehr who gives a thorough account of the "scientific education" as the dominant educational paradigm of the present. Through a historical analysis, Nejadmehr shows how this paradigm is deeply embedded with racial, colonial, and Eurocentric biases. The third essay by Marcus Samuelsson analyzes offical and unofficial inspections of the classroom that takes place when authorities conduct audits, but also when pupils post videos on social media. In the fourth essay of this issue, Tomas Wedin discusses changes in the Swedish school during the period of 1946-2000. 

1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf