liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Brage, Christina
    et al.
    Linköping University, University Library.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Studenternas informationsvanor: En undersökning  vid Linköpings Universitetsbibliotek2008In: InfoTrend, ISSN 1653-0225, Vol. 63, no 2, p. 45-52Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    In this article we present a survey conducted during the fall of 2007. We interviewed 700 undergraduate students about their information- seeking behaviour. We found that the Internet, especially Google, plays a major role for the majority of the students and that they tend to select resources based on accessibility, ease of use and convenience. We also found that there are differences in the use of information sources depending on how long the students have been studying. We also found that stringent course requirements from faculty and staff affected the students’ information behaviour. The results provide an insight into the factors that influence students’ information–seekingbehaviour and the information sources used.

  • 2.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Baurén, Ingegerd (Contributor)
    Linköping University, University Library.
    Eriksson, Per (Contributor)
    Linköping University, University Library.
    20 frågor om bibliometri2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 137-142Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    De flesta yrkesverksamma vid forskningsbibliotek eller inom forskarvärlden har förmodligen på ett eller annat sätt kommit i kontakt med bibliometri, eller åtminstone stött på begreppet. För den som inte är närmare insatt kan dock bibliometrin lätt uppfattas som lite av ett mysterium. Vad går en citeringsanalys egentligen ut på? Vad är det för indikatorer som man talar om inom bibliometrin? Och vad är den ”norska modellen” för någonting?

    För den som i likhet med mig har en något diffus bild av hur bibliometriska analyser går till, hjälper här medlemmar av Linköpings universitetsbiblioteks bibliometrigrupp till att reda ut begreppen. Gruppen tillkom 2007 på initiativ av bibliotekets dåvarande överbibliotekarie Marianne Hällgren. Syftet var att kunna erbjuda enskilda forskare, forskargrupper och fakulteter vid Linköpings universitet bibliometrisk rådgivning och analys. Internationella rankinglistor över lärosäten hade vid den här tiden börjat få större uppmärksamhet och mätning av universitetens forskningsproduktion fick därför allt större betydelse. Vid forskningsbibliotek hade man sedan länge gjort bibliometriska analyser med hjälp av manuella metoder, men nya digitala verktyg tillät nu att mer avancerade analyser utfördes. Vid LiUB valde man att skapa en grupp som jobbade med bibliometri istället för att som på många andra lärosäten tillsätta enskilda tjänster, detta för att göra bibliometriarbetet mindre personberoende. I april 2009 inrättades vid biblioteket avdelningen Publiceringens infrastruktur (PI) med ansvar för bland annat bibliometriverksamheten vid Linköpings universitetsbibliotek.

  • 3.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Biblioteken på Campus Valla2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 38-48Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    När Linköpings högskolas bibliotek vid starten 1969 inrymdes i den gamla linnefabrikens lokaler på Platensgatan 26 var detta endast en temporär lösning. Nybyggnationen på Vallaområdet i början av 1970-talet blev det första steget i att samla högskolans verksamhet vid de tekniska och filosofiska fakulteterna på ett campus. Planer fanns även att Lärarhögskolans verksamhet på sikt skulle förläggas till Valla.

    I anslutning till högskolans nya lokaler behövde således även en biblioteksverksamhet byggas upp. Ett mindre bibliotek med teknisk litteratur och endast ett fåtal läsplatser etablerades i hus A på Valla under 1970 och sommaren 1971 flyttade också bibliotekets centrala funktioner från Platensgatan till det nya campusområdet i Linköpings sydöstra del.

    Högskolans lokalmässiga utbyggnad planerades i så kallade lokal- och utrustningsprogram (LUP). LUP-kommittén för Linköping föreslog i februari 1972 ”en lokalmässig decentralisering av biblioteksservicen inom Vallaområdet”. I de bibliotek som etablerades på Valla finner vi därför de bästa exemplen på Linköpingsmodellens kvartersbibliotek.

  • 4.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    DDR-Kulturcentrum och dess bibliotek2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 148-158Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under det kalla kriget kunde även ett neutralt land som Sverige vara en viktig arena för det maktpolitiska spelet. Från och med 1967 fanns i Stockholm DDR-Kulturcentrum (DDR-Kulturzentrum på tyska), vars syfte var att sprida en positiv bild av Östtyskland (Deutsche Demokratische Republik - DDR) och landets politiska system till den svenska allmänheten. När kulturcentret lades ner i samband med den tyska återföreningen 1990 övertogs det bibliotek som utgjorde en del av DDR-Kulturcentrum av Linköpings universitetsbibliotek (LiUB), där det fick namnet DDR-samlingen.

    Övertagandet och invigningen av samlingen 1990 föranledde en hel del uppmärksamhet i både riks- och lokalpress, men under många år tycks DDR-samlingen ha tilldragit sig litet intresse från såväl forskare som allmänhet. Det massmediala intresset har då och då återupplivats när DDR och dess relationer till Sverige varit på tapeten, men inte sällan har bilden av DDR-samlingen präglats av missförstånd och felaktiga uppgifter. Idag, nästan 30 år efter Östtysklands fall, kan samlingen betraktas som en historisk kvarleva som ger en unik inblick i det forna DDR:s försök att med kultur som vapen påverka den svenska opinionen som ett led i maktkampen mellan öst och väst.

  • 5.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Det förflutnas framtid: Visioner och prognoser vid Linköpings universitetsbibliotek från 1970-tal till 1990-tal2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 171-197Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Framtiden blir sällan precis så som vi föreställer oss den. Detta hindrar dock inte att de flesta verksamheter ägnar sig åt att på något vis försöka förutsäga den kommande utvecklingen. Inom biblioteksvärlden har det länge funnits en livaktig diskussion om vad som står för dörren när det gäller bibliotekens roll, utformning och verksamhet.

    Följande exposé presenterar ett antal visioner, prognoser och scenarier från 1970-, 80- och 90-talen som satts på pränt i olika dokument med anknytning till Linköpings universitetsbibliotek (LiUB). Jag kommer även att göra några nedslag i den nationella och internationella biblioteksdebatten eftersom dessa i vissa fall är intimt kopplade till den lokala LiUB-diskussionen. En tillbakablick på gårdagens framtidsvisioner kan inte bara säga något om dåtiden utan också ge perspektiv på hur vi diskuterar framtiden idag.

  • 6.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Dupondtarnas fåfänga2013In: Tintinism - årsbok Generation T, ISSN 2000-6640, Vol. 6, p. 61-68Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I Hergés seriealbum om Tintin fungerar kläderna ofta som en viktig markör för de olika figurernas karaktär. De två detektiverna Dupont och Dupond framställs som inkompetenta och klantiga och som oftast oförmögna att lösa sina uppdrag. Artikeln analyserer hur deras personligheter återspeglas i deras relation till kläder. Dupondtarnas sätt att klä sig tyder på både fåfänga och på bristande flexibilitet. Då Hergés far och farbror allmänt anses ha stått som modeller för Dupondtarna kan man spekulera i att bilden av detektivernas relation till kläder hade en djupare psykologisk resonansbotten hos deras upphovsman.

  • 7.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    En återblick på Blink: LiUB:s personaltidning2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 164-170Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Blink – Linköpings universitetsbiblioteks personaltidning – kunde i april 1984 komma med ett stort avslöjande: Linköpings universitet skulle omorganisera och biblioteket skulle i den nya organisationen tilldelas en ledande roll. LiU:s informationschef Mats Arwidson citerades: ”Detta är en relativt ny idé som kommit upp i samband med Riksrevisionsverkets översyn av effektivitet i statsförvaltningen”. Biblioteket skulle sättas att styra hela universitetet med motiveringen att det ”varit föregångsman när det gäller  att automatisera och därmed effektivisera den egna verksamheten”. Överbibliotekarien Kari Marklund ställdes mot väggen och fick svara på frågan varför berörda parter inte fått någon tidigare information om detta: ”Hemlighetsmakeriet beror på att förhandlingarna förts på högsta nivå”.

    Att det rörde sig om ett aprilskämt hade Blinks läsare vid det här laget förmodligen insett. De allra flesta nyheter som Blink rapporterade om var dock helt autentiska. Personaltidningen var länge en viktig kanal för  informationsspridningen inom Linköpings universitetsbibliotek (LiUB). En första personaltidning, LiHB-bladet, startades 1972 men kom endast ut med tre nummer. Ett nytt initiativ i denna väg, LiUBbladet, kom till 1978 och gavs ut till och med 1982.

    Året efter var det så dags för en nystart under titeln Blink (”Bibliotek LINKöping”). Utgivningen av Blink fortlöpte till och med 1997. Följande axplock ur tidningen ger en bild av sådant som varit aktuellt på LiUB, inom biblioteksvärlden och i samhället över lag under de år tidningen gavs ut.

  • 8.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Från datorisering till digitalisering2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 26-36Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I oktober 1985 avrapporterade Kerstin Fridén i Linköpings universitetsbiblioteks personaltidning om det nyligen avslutade LIBCEPT-projektet. Projektets syfte hade varit att utveckla ett datorbaserat lånesystem genom att överföra poster från LIBRIS direkt till en lokal databas. Databasen skulle successivt byggas upp genom att ”knycka” eller genskjuta poster i LIBRIS varje gång en användare sökte i den lokala katalogen efter en bok som fanns i bibliotekets samlingar. I projektet hade förutom LiUB även Örebro högskolas bibliotek, Handelshögskolans bibliotek, Luleå högskolas bibliotek och Studsvikbiblioteket deltagit. Medel hade erhållits från Delegationen för teknisk och vetenskaplig informationsförsörjning (DFI) och en engelsk konsult hade anlitats för att arbeta med programvaran.

    Trots stora ansträngningar kunde LIBCEPT-projektet inte krönas med framgång. En av stötestenarna var att få programmet som skulle fånga in LIBRIS-posterna att fungera. Enligt den analys som gjordes var den viktigaste anledningen till projektets misslyckande svårigheten att sammankalla de berörda parterna, utspridda som de var i flera städer i två länder. Kerstin Fridén summerade lärdomen av LIBCEPT-projektet med ”att det minsann inte alltid går att realisera goda idéer”.

    Trots projektets misslyckande är LIBCEPT ändå ett bra exempel på den rad av datoriseringsinitiativ som gjordes vid Linköpings universitetsbibliotek under 1980-talet. Denna utveckling hade startat redan med LIBRIS i början av 1970-talet, men det är från och med omkring 1980 som datorer introducerades på bred front i allt fler delar av verksamheten. Idag har datoriseringen efterträtts av en alltmer långtgående digitalisering. Denna begreppsförskjutning fångar ett centralt inslag i bibliotekens utveckling från 1980-tal till 2010-tal.

  • 9.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Färösamlingen2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 146-147Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ejnar Fors Bergström (1892–1976) var en journalist med ett stort engagemang för nordiska frågor; Island och Färöarna inte minst. Med åren byggde han också upp en omfattande samling med böcker om Färöarna och dess kultur publicerade på färöiska och andra nordiska språk, främst danska. Samlingen donerades till Linköpings universitetsbibliotek hösten 1976.

  • 10.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Linköpingsmodellen2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018, p. 12-17Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I juli 1969 tillträdde Hans Baude som överbibliotekarie vid det nyinrättade högskolebiblioteket i Linköping (LiHB). Uppgiften att bygga upp ett högskolebibliotek från grunden innebar en inte oansenlig utmaning men erbjöd också möjligheter att pröva okonventionella lösningar utan att hämmas av tyngande traditioner. Med tanke på förutsättningarna utgjorde innovation också i praktiken en nödvändighet. Resultatet blev det som kom att kallas för Linköpingsmodellen.

  • 11.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    LiUB blir pliktbibliotek2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 102-105Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) blev genom en ny lag om pliktexemplar från och med januari 1979 det sjunde biblioteket i Sverige att motta pliktexemplar från landets tryckerier och förlag. På så vis kommer så gott som allt tryckt material som ges ut i landet biblioteket till del. Pliktleveranserna kom att fylla en viktig funktion för bibliotekets litteraturförsörjning men innefattade inte det bevarandeuppdrag som dittills gällt som pliktleveransernas huvudsyfte.

    Pliktleveranser reglerades från början i 1661 års kansliordning och fungerade delvis som ett statligt censurverktyg. Med tiden blev den viktigaste funktionen istället att bevara det tryckta kulturarvet. Mellan 1776 och 1949 utgjorde tryckfrihetsförordningen det ramverk i vilket bestämmelserna om pliktleveranserna reglerades. Den första lagen om pliktexemplar tillkom 1949 (SFS 1949:166), vilken ersattes med en ny 1978 (SFS 1978:487).

    Kungliga biblioteket (KB) var först med att erhålla funktionen som  pliktbibliotek 1661. Även universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund har sedan sent 1600-tal erhållit pliktleveranser. Under 1900-talet har också universitetsbiblioteken i Göteborg och Umeå erhållit denna status, och slutligen Stockholms och Linköpings universitetsbibliotek i enlighet med beslutet från 1978. Av dessa bibliotek är endast KB och Lunds UB ålagda att spara på allt material för all framtid medan de andra pliktbiblioteken erhåller ”biblioteksexemplar”, även kallade bruksexemplar eller regionexemplar, utan medföljande bevarandeansvar. Dessa exemplar hanteras dock ganska olika på de olika biblioteken.

  • 12.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    LiUB och LIBRIS2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 18-25Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Linköpings universitetsbiblioteks historia spelar LIBRIS en alldeles unik roll, liksom vice versa. LIBRIS, en förkortning av Library Information System, känner vi idag som Sveriges nationella bibliotekskatalog. En första skiss över systemet presenterades 1969 i ett betänkande från den av Universitetskanslerämbetet tillsatta kommittén för ADB i forskningsbibliotek. Utvecklingsarbetet av det som kom att bli LIBRIS anförtroddes Statskontoret med direktören Ingvar Lindberg i spetsen och representerar ett första steg i datoriseringen av de svenska forskningsbiblioteken.

    Linköpings högskolas bibliotek (LiHB) blev genom sin status som försöksbibliotek för LIBRIS under 1970-talet känt som ett modernt spjutspetsbibliotek. Denna ställning sågs inte med blida ögon inom alla delar av den svenska biblioteksvärlden där det ännu förekom en utbredd skepsis mot att introducera datorer i biblioteksarbetet.

  • 13.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    ”Småningom började det likna ett bibliotek”2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 8-11Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    ”Det fanns inga hyllor och inga böcker.” Det bibliotek som startade 1967 för att betjäna den nyinrättade universitetsfilialen på Sveagatan i Linköping var  till en början kanske inte så mycket att skryta med. Detta åtminstone enligt vittnesmål från dem som var med om bibliotekets första uppbyggnadsfas. Det inledande citatet härstammar från en av de allra första på plats, Monika Rudbeck.

    Filialer i en rad städer utanför de traditionella universitetsorterna var ett sätt för statsmakterna att möta de ökande behoven av högre utbildning i 1960-talets Sverige. Varje filial var underordnad ett av de redan etablerade lärosätena. I Linköpingsfilialens fall var det Stockholms universitet som utgjorde huvudman. Ännu idag finns det böcker i Linköpings universitetsbiblioteks samlingar som berättar om denna tid. En oval stämpel med texten ”Stockholms universitet – Kursbibl. i Linköping” skvallrar om LiUB:s ursprung...

  • 14.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Stolpesamlingen2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 159-161Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sven Stolpe (1905–1996) utgjorde under sin levnad något av ett eget fenomen i den svenska offentligheten. Som författare, kulturdebattör, forskare, lärare, tevekändis och katolsk konvertit stod han ständigt i blickfånget. Delar av Stolpes privatbibliotek har i två omgångar övertagits av Linköpings universitetsbibliotek (LiUB). Ett bestånd av fransk- och tyskspråkig skönlitteratur köptes av Institutionen för språk och kultur vid Linköpings universitet 2003 och donerades till biblioteket. Det franskspråkiga materialet omfattade ungefär tre fjärdedelar av böckerna, motsvarande 2448 band medan det tyskspråkiga omfattade 816 band. År 2011 övertog LiUB även böcker inom litteraturhistoria som tillhört Stolpe. Katalogiserade exemplar har stämplats ”Stolpe” på titelbladet.

  • 15.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Tintin och den borgerliga offentlighetens förfall2014In: Tintinism - årsbok Generation T, ISSN 2000-6640, Vol. 7, p. 75-81Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I Hergés seriealbum om Tintin spelar skildringar av massmedia en framträdande roll. Bilden av massmedia skiftar dock över tid från de första äventyren från 1920- och 30-talen till de sista från 1960- och 70-talen. Där relationen mellan privat och offentligt framstår som oproblematisk i de tidiga äventyren blir bilden av massmedia alltmer kritisk i de senare. Tintinalbumen skildrar hur gränserna mellan privat och offentligt luckras upp genom att massmedia alltmer intränger i den privata sfären. Artikeln diskuterar hur denna förändring kan tolkas utifrån Jürgen Habermas teorier om den borgerliga offentligheten och dess förfall under 1900-talet.

  • 16.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Tintin och läkarvetenskapen2012In: Tintinism - årsbok Generation T, ISSN 2000-6640, Vol. 5, p. 56-66Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Denna artikel uppmärksammar läkarkårens intresse för seriefiguren Tintin. I flera vetenskapliga medicinska tidskrifter, såsom Canadian Medical Association Journal och British Medical Journal, har artiklar publicerats som diskuterar de sjukdomsskildringar som förekommer i Tintinalbumen och där författarna försöker fastställa korrekta diagnoser på dessa fall.

    Särskilt fall av psykisk ohälsa respektive den syn på psykiatrikerkåren som förmedlas har uppmärksammats i dessa artiklar. Dessutom har man sökt olika förklaringar på sjukdomsskildringarnas framträdande roll i Tintinalbumen, bland annat med utgångspunkt i upphovsmannen Hergés egna erfarenheter.

    Att just Tintin uppmärksammats på detta sätt återspeglar dels seriens stora popularitet, men dels också läkarkårens intresse för hur deras yrke skildras i litteratur och populärkultur. Det ger också uttryck för en viss lekfullhet inom en i övrigt seriös forskningsdisciplin. Kanske utmärker sig Tintinalbumen också i sitt sätt att skildra hälsa och sjukdom i jämförelse med andra tecknade serier och övrig populärkultur.

  • 17.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Tintins undermedvetna2011In: Tintinism - årsbok Generation T, ISSN 2000-6640, Vol. 4, p. 25-41Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Surrealismen var en av den modernistiska epokens livaktigaste riktningar inom litteraturen och konsten. Denna artikel diskuterar hur de drömsekvenser som förekommer i Hergés seriealbum om Tintin ansluter till surrealisternas metoder för att gestalta det undermedvetna.

    Vissa drömskildringar i Tintinalbumen kan i likhet med åtskilliga surrealistiska verk tolkas såsom laddade med freudianska undertoner eller har gränslandet mellan hälsa och psykisk sjukdom som ett centralt tema, vilket också har starka kopplingar till surrealistiska motiv.

    I artikeln dras paralleller mellan Hergés drömskildringar och Salvador Dalís så kallade paranoisk-kritiska metod, liksom till verk av andra konstnärer såsom Yves Tanguy och Giorgio de Chirico.

    Det förekommer också drömsekvenser i äventyren som gestaltar ockulta och parapsykologiska teman, vilket också lockade flera surrealister. Hergé experimenterade dessutom med associativa och abrupta berättargrepp som kan liknas vid sådana förekommande i surrealistisk litteratur. Några drömsekvenser i Tintinalbumen belyses utifrån René Magrittes målningar, där ofta paradoxer och semiotiska relationer tematiseras.

    Det finns således åtskilliga paralleller mellan Hergés sätt att gestalta det undermedvetna och surrealisternas, även om det sker utifrån högst olika ideologiska positioner.

  • 18.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Utbildningssektorns bibliotek2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 49-57Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med Högskolereformen i juli 1977 (H-77) inordnades lärar- och förskollärarutbildningarna i högskolan. H-77 innebar även att högskolebiblioteken underställdes de lokala lärosätenas styrelser.

    För LiUB:s del innebar det att Lärarhögskolans bibliotek i Linköping, Slöjdlärarseminariets bibliotek i Linköping och Förskollärarseminariets bibliotek i Norrköping blev en del av dess organisation. Dessa bibliotek skiljde sig på flera sätt från de kvartersbibliotek som hade inrättats i början av 1970-talet på Valla. De har bland annat beskrivits som mer lika skol- eller folkbibliotek i sina rutiner än de datoriserade kvartersbiblioteken i A-huset och B-huset. Studenterna utgjorde deras helt dominerande användarkategori.

    Inom Linköpings universitetsbiblioteks organisation användes ”Utbildningssektorn” eller ”U-sektorn” som gemensam benämning på denna grupp av bibliotek. Till U-sektorn räknades även det beteendevetenskapliga bibliotek som hörde till Institutionen för pedagogik och psykologi, vars upprinnelse var en helt annan än lärarutbildningsbibliotekens.

  • 19.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Wessénsamlingen2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 144-145Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) tillhör inte de svenska bibliotek som kan stoltsera med omfattande samlingar av inkunabler, handskrifter och andra rariteter. Bibliotekets samlingar byggdes från början istället upp med ett starkt fokus på forskningens och undervisningens omedelbara behov, i synnerhet den tekniska, naturvetenskapliga och medicinska. LiUB har länge haft en restriktiv policy när det gäller att förvärva specialsamlingar, men har ändå genom bland annat donationer och inköp kommit att införliva enskilda samlingar av kulturhistoriskt intresse.

    En av bibliotekets specialsamlingar innehåller språkvetenskapliga böcker som tillhört Elias Wessén (1889–1981). Wessén var forskare och språkman, född i Linderås i Småland men uppvuxen i Högby utanför Mjölby där fadern var kyrkoherde. Efter läroverksstudier i Linköping blev Wessén student i Uppsala, där han disputerade 1914. År 1928 tillträdde han som professor i nordiska språk vid Stockholms högskola, numera Stockholms universitet. Han var initiativtagare till Svenska språknämnden, som instiftades 1944. År 1947 inträdde han i Svenska Akademien som efterträdare till Tor Andræ på stol nummer 16.

    Wessénsamlingen omfattar böcker om svenska dialekter, äldre historia, litteraturhistoria och religion, likväl som ordböcker, främst över nordiska språk, och ett brett spektrum av språkvetenskapliga arbeten.

  • 20.
    Igelström, Peter
    et al.
    Linköping University, University Library.
    Brage, ChristinaLinköping University, University Library.
    Söderholm, Anne (Contributor)
    Linköping University, University Library.
    Berkesand, Peter (Contributor)
    Linköping University, University Library.
    Lawrence, David (Contributor)
    Linköping University, University Library.
    Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år2018Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) firar år 2019 sitt 50-årsjubileum. År 1969 grundades Linköpings högskolas bibliotek, som 1975 blev universitetsbibliotek.

    Med hjälp av ett antal nedslag baserade på personliga hågkomster, intervjuer, dokument och publicerat material skildras i denna jubileumsskrift bibliotekets första 50 år. Linköpings högskolas bibliotek blev under 1970-talet känt för den så kallade Linköpingsmodellen och för försöken med bibliotekssystemet LIBRIS. Datoriseringens och digitaliseringens betydelse fram till våra dagar kan knappast överskattas.

    Boken berättar om ett antal av de kvartersbibliotek som funnits vid LiUB: bland annat de vid Campus Valla och de lärar- och förskollärarutbildningsbibliotek som blev en del av LiUB i samband med högskolereformen 1977. I två personligt hållna bidrag skildras det medicinska bibliotek som byggdes upp vid det 1986 grundade Hälsouniversitetet och bibliotekariens roll vid den tvärvetenskapliga Temainstitutionen. Under 1990-talet expanderade LiU i Norrköping och de kvartersbibliotek som tidigare funnits i staden slogs 1998 samman till Campus Norrköpings bibliotek.

    Andra bidrag skildrar användarundervisningens idéhistoria och hur den återspeglas i de undervisningsupplägg som praktiserats vid LiUB sedan början av 1970-talet. År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek genom en lagändring mottagare av pliktexemplar, vilket förändrade förutsättningarna för bibliotekets litteraturförsörjning. Andra verksamheter knutna till LiUB som skildras är det Centrum för biblioteks- och IT-pedagogik som under det tidiga 2000-talet arrangerade poänggivande kurser och det 1996 inrättade elektroniska förlaget LiU E-Press. I en intervju berättar personal om det bibliometriarbete som sedan 2007 utförs vid Linköpings universitetsbibliotek.

    I boken presenteras också några specialsamlingar, däribland DDR-samlingen och Stolpesamlingen.

    Temat i bokens avslutande del är framtidsvisioner och återblickar. Hur har man föreställt sig bibliotekets framtid i det förgångna? Hur har universitetsbibliotekets roll förändrats och vad står för dörren under den närmaste framtiden?

  • 21.
    Söderholm, Anne
    et al.
    Linköping University, University Library.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Campus Norrköpings bibliotek: de första 20 åren2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 73-77Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2017 firade Campus Norrköping 20 år, ett jubileum som lördagen den 18 mars uppmärksammades med populärvetenskapliga föreläsningar, guidade turer, öppet hus och filmvisningar. På Campus Norrköpings bibliotek (CNB) visades Sanna drömmar i kvarteret Oron, Toumo Haapalas film om invigningen av Campus Norrköping i september 1998.

    Och nog fanns det anledning att fira! Satsningen på ett samlat campus för Linköpings universitet (LiU) i Norrköping inleddes med regeringens sysselsättningsproposition i juni 1996. Tre civilingenjörsutbildningar och tre filosofiska magisterprogram etablerades nu i Norrköping. Liksom ett nytt campusgemensamt bibliotek. Under åren har LiU:s expansion i Norrköping lett till att antalet studenter vuxit från 1400 vårterminen 1997 till cirka 5000 idag och antalet anställda från 150 till 500, vilket motsvarar en femtedel av verksamheten vid hela Linköpings universitet.

    Vad har då kännetecknat Campus Norrköpings bibliotek under de första 20 åren av dess existens?

  • 22.
    Sultan, Ulrika (Contributor)
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Svenningsson, Maria (Curator)
    Linköping University, University Library.
    Igelström, Peter (Curator)
    Linköping University, University Library.
    Wiberg, Marie (Curator)
    Linköping University, University Library.
    Lindgren, Ulf (Contributor)
    Linköping University, University Library.
    Tjejer och teknik2019Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [sv]

    Studier visar att intresset för teknikämnet i skolan sjunker dramatiskt bland flickor mellan årskurs 5 och årskurs 8. Är det verkligen så att flickor tappar allt intresse för teknik eller visar siffrorna på något annat? Ulrika Sultan, doktorand i teknikens didaktik vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet, menar att flickor ÄR intresserade av teknik och GÖR teknik hela tiden, men att de inte definierar det de gör som teknik.

    Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen lyfter fram att för att Sverige ska kunna behålla sin position i framkant när det gäller industriell utveckling och innovation behövs en breddad rekrytering till tekniska yrken.

    Utställningen tar med besökaren till miljöer där kvinnor, flickor och tjejer i olika åldrar rör sig i teknikens värld. Här lyfts kvinnliga förebilder fram, eldsjälar och föreningar som jobbar för att stärka tjejers tekniska självförtroende.

    Utställningsperiod 30/8-19/12 2019

1 - 22 of 22
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf