liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Asplund, Therese
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Schmid Neset, Tina-Simone
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Käyhkö, Janina
    University of Helsinki, Finland.
    Wiréhn, Lotten
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Juhola, Sirkku
    University of Helsinki, Finland.
    Benefits and challenges of serious gaming – the case of “The Maladaptation Game”2019Ingår i: Open Agriculture, ISSN 2391-9531, nr 4, s. 107-117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The use of digital tools and interactive technologies for farming systems has increased rapidly in recent years and is likely to continue to play a significant role in meeting future challenges. Particularly games and gaming are promising new and innovative communication strategies to inform and engage public and stakeholders with scientific research. This study offers an analysis of how a research based game on climate change maladaptation can support, but also hinder players’ sense-making processes. Through the analysis of eight gaming workshops, this study identifies challenges and support for the players’ sense-making. While it concludes that conceptual thinking of game content sometimes clashes with players’ everyday experiences and practice, possibly resulting in loss of credibility, this study also concludes that gaming may function as an eye-opener to new ways of thinking. Overall, this paper suggests that the communication of (social) science and agricultural practices through serious gaming has great potential but at the same time poses challenges due to different knowledge systems and interpretive frameworks among researchers and practitioners.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Asplund, Therese
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Schmid Neset, Tina-Simone
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Käyhkö, Janina
    Faculty of Biological and Environmental Science, University of Helsinki, Finland.
    Wiréhn, Lotten
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Juhola, Sirkku
    Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Integrating social science and agricultural practice through serious gaming - perspectives on benefits and challenges2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Nordic agriculture has to adapt to the effects of climate change, both in terms of reducing the risk of negative effects, but also to draw on the opportunities that climate change might imply for agricultural production. As the implementation of adaptation measures might lead to potential negative outcomes or have trade-offs with different environmental or socio-economic goals, this project addresses the concept of maladaptation in Nordic agriculture. In order to identify and assess examples of maladaptation for the agricultural sector, we developed a novel methodology, integrating visualization, participatory methods and serious gaming. While games and gaming may be considered as a new, and innovative communication strategy to inform and engage public and citizens with scientific research, this study offers an analysis of how a research based game on climate change maladaptation can support but also hinder players' sense-making processes. Through the analysis of eight gaming workshops, this study identifies challenges and support for the player's sense-making. While it concludes that conceptual thinking of game content sometimes clashes with players' everyday experiences and practice, possibly resulting in loss of credibility, this study also concludes that gaming may function as an eye-opener to new ways of thinking. Overall, this paper suggests that the integration of (social) science and agricultural practices through serious gaming has great potential but at the same time poses challenges due to different knowledge systems and interpretive frameworks among researchers and practitioners.

  • 3.
    Eliasson, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Wiréhn, Lotten
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Neset, Tina-Simone
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Linnér, Björn-Ola
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Transformations towards sustainable food systems: contrasting Swedish practitioner perspectives with the European Commission’s Farm to Fork Strategy2022Ingår i: Sustainability Science, ISSN 1862-4065, E-ISSN 1862-4057, Vol. 17, s. 2411-2425Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores features of food system transformations towards sustainability in the Farm to Fork Strategy in relation toperspectives of Swedish food system practitioners. Transformations towards sustainable food systems are essential to achievethe United Nations’ 2030 Agenda and the need for more sustainable food systems has been recognised in the European GreenDeal and its Farm to Fork Strategy. The Swedish ambition to act as a global leader in achieving the 2030 Agenda and theEuropean Commission’s aspiration for Europe to lead global food system transformations offer a critical opportunity to studytransformational processes and agents of change in a high-income region with externalised environmental and sustainabilityimpacts. Drawing on theories of complex systems transformations, this study identifies features of food system transformations,exploring places to intervene and examines the roles, responsibilities, and agency related to these changes. The resultsof this study provide three main conclusions highlighting (i) alignment of high-level policy and the perspectives of nationalpractitioners at the paradigm level, especially concerning how food is valued, which is a crucial first step for transformationalprocesses to come about (ii) a lack of clarity as well as diversity of pathways to transform food systems although commonobjectives are expressed, and (iii) governance mechanisms as enablers for a diversity of transformations. Moreover, theseprocesses must acknowledge the contextual and complex nature of food systems and the level of agency and power of actors.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Käyhkö, Janina
    et al.
    Ecosystems and Environment Research Programme & Helsinki Institute of Sustainability Science (HELSUS), University of Helsinki, Finland.
    Wiréhn, Lotten
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Juhola, Sirkku
    Ecosystems and Environment Research Programme & Helsinki Institute of Sustainability Science (HELSUS), University of Helsinki, Finland.
    Schmid Neset, Tina-Simone
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Integrated framework for identifying transformative adaptation in agri-food systems2020Ingår i: Environmental Science and Policy, ISSN 1462-9011, E-ISSN 1873-6416, Vol. 114, s. 580-586Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Climate change adaptation measures and practices may induce fundamental changes i.e. transformations in socio-ecological systems. Adaptation that intentionally aims for transformation is often intended to increase benefits and synergies with other broader societal development goals such as sustainability. Adaptation measures also have possible unintended negative effects that, in the case of system transformations, may be difficult to reverse. This study seeks to identify characteristic features of the adaptation processes that may result in agri-food system transformations. We introduce an integrated framework to identify these features and ‘adaptation activity spaces’, and apply this framework to the Nordic context, analysing stakeholder interviews that integrated serious gaming. The results show how transformations may result from adaptation measures targeted towards climate risks with an objective of changing either current practices or surrounding supportive structures. This study addresses reasons why transformative adaptation is not occurring in Nordic agri-food systems and presents novel information that may contribute to policymaking and further research needs on transformations in relation to adaptation decision-making.

  • 5.
    Navarra, Carlo
    et al.
    Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Eliasson, Karin
    Linköpings universitet.
    Karjalainen, Jesper
    Linköpings universitet.
    Wiréhn, Lotten
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Cooper, Matthew
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Schmid Neset, Tina-Simone
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    ResFlow: Visualizing Global Resource Flows2020Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Global resource flows and indicators for emerging challenges relevant to the realization of sustainable development goals are of high interest for research on sustainable development and geopolitics. Such complex sets of information require advanced methodological approaches that enable effective communication of data and participatory data exploration. To address this need, we present ResFlow, an interactive web-based application for the visualization and exploration of flow data, in particular for analysing resource flows between countries. ResFlow visualizes resource flows to and from countries using 3D arcs and provides tailored interaction and filtering techniques to facilitate flexible exploration of the data at hand.

  • 6.
    Neset, Tina-Simone
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Wiréhn, Lotten
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Klein, Natacha
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Käyhköb, Janina
    University of Helsinki, Finland.
    Juhola, Sirkku
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. University of Helsinki, Finland.
    Maladaptation in Nordic agriculture2019Ingår i: Climate Risk Management, E-ISSN 2212-0963, Vol. 23, s. 78-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Climatic changes are expected to pose challenges to Nordic agriculture. While some changes may provide opportunities for higher productivity, others may severely increase agricultural vulnerability. Farmers attempt to adapt or cope with these changes by taking measures to decrease vulnerability or to take advantage of potential benefits, but little is known what outcomes these adaptation measures might have. This study identifies unintended negative impacts of adaptation measures, drawing on a literature review and interviews with farmers and agricultural officials and experts in Sweden and Finland. Based on the conceptual framework of maladaptation, this study identifies outcomes that either increase the vulnerability of the implementing actor, shift the vulnerability to other actors or sectors or affect common pool resources. While a large number of adaptation measures rebound vulnerability to the implementing actor, several potential maladaptive outcomes may shift vulnerability or affect common pool resources. The findings point to the large number of trade-offs that are involved in adaptation decision-making and lead to the conclusion that raising awareness of these aspects can support future adaptation strategies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Neset, Tina-Simone
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Wiréhn, Lotten
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Tomasz, Opach
    Norwegian University of Science and Technology, Norway .
    Glaas, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Linnér, Björn-Ola
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Evaluation of indicators for agricultural vulnerability to climate change: The case of Swedish agriculture2019Ingår i: Ecological Indicators, ISSN 1470-160X, E-ISSN 1872-7034, Vol. 105, s. 571-580Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Agriculture is often described as one of the sectors most vulnerable to future climate change, and its vulnerability is commonly assessed through quantitative indices. However, such indices differ significantly depending on their selected indicators, weighting mechanisms, and summarizing methods, often leading to divergent assessments of vulnerability for the same geographic area. The use of generic indicators might also lead to a loss of information about contextual risks and vulnerabilities. This may reduce the perceived usefulness of indices among stakeholders.

    This study analyses the role of indicators in assessing agricultural vulnerability to climate change. It analyses how indices are understood and used through three separate focus group sessions, involving agricultural experts professionally active in south-eastern Sweden. The paper presents how agricultural practitioners perceive a set of common vulnerability indicators, presented through a visualization tool, and their relevance, logic, and applicability to assess and address vulnerability to climate change. The results of this study contribute with perspectives on (i) the relevance and applicability of the commonly used generic indicators for agricultural vulnerability (ii) the assumed correlation of indicators with climate vulnerability and (iii) the identification of missing vulnerability indicators. The study finds that commonly used vulnerability indicators are perceived hard to apply in practice, as definitions and thresholds are often depending on the geographical and temporal scale, as well as the regional context. Additional exposure factors that were identified included extreme events, such as heavy precipitation and external factors such as global food demand and trade-patterns. Further, participants expressed that it is important to include indices that combine effects of multiple climatic changes and in-direct factors, such as policies, regulations and measures. Inherent complexities, context dependencies, and multiple factors should further be included, but entail difficulties in developing suitable indicators. These factors must be addressed by a broader set of qualitative and quantitative indicators, and greater flexibility in the assessment methodology. The interactive vulnerability assessments presented in this paper indicate a need for an integration of quantitative and qualitative aspects and how such indicators could be developed and applied.

  • 8.
    Schmid Neset, Tina-Simone
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Juhola, Sirkku
    Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Helsinki University, Finland.
    Wiréhn, Lotten
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Käyhkö, Janina
    Helsinki University.
    Navarra, Carlo
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Asplund, Therese
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Glaas, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Linnér, Björn-Ola
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Supporting dialogue and analysis on trade-offs in climate adaptation research with the Maladaptation Game2020Ingår i: Journal Simulation & Gaming, ISSN 1046-8781, E-ISSN 1552-826X, Vol. 51, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. Serious games are gaining increasing prominence in environmental communication research, but their potential to form an integrated part of participatory research approaches is still strikingly understudied. This is particularly the case for applications of interactive digital formats in research on environmental challenges of high complexity, such as climate adaptation, which is a specifically suitable case as it involves complex interaction between climate systems and society, but where the response also involves trade-offs with potentially negative – maladaptive – outcomes.

    Intervention. This article presents the Maladaptation Game, which was designed to facilitate dialogue about potential negative outcomes of agricultural climate adaptation.

    Methods. We conducted test sessions with agricultural stakeholders in Finland and Sweden, and analysed quantitative and qualitative, audio-recorded and transcribed, material for opportunities and challenges related to dialogues, engagement, interactivity and experienced relevance.

    Results. The qualitative analysis of recorded dialogues shows that the Maladaptation Game has potential to support dialogue by challenging players to negotiate between options with negative outcomes. The gameplay itself presents opportunities in terms of creating engagement with options that provoke disagreement and debates between players, as well as interactivity, that players reflected upon as quick and easy, while challenges were related to the experienced relevance, in particular the options provided in the game, and its general framing.

    Conclusions. The results indicate a need for complementary approaches to this type of game but also suggest the importance of moderation when the game design is aimed at creating dialogue around a complex environmental challenge such as agricultural climate adaptation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Sköld Gustafsson, Viktor
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Hjerpe, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Wiréhn, Lotten
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Andersson Granberg, Tobias
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Pilemalm, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informationssystem och digitalisering. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Waldemarsson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Multipla naturhändelser i Sverige2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport syftar till att (i) redogöra för begreppet ’multipla naturhändelser’ och kunskapsläget kring interaktioner mellan olika naturhändelser, samt att (ii) fastställa vilka naturhändelser som är mest relevanta med hänsyn till beredskap och förmåga innanför Sveriges territoriala gränser. Översiktligt diskuteras dessutom förutsättningar för och behov av hantering av multipla naturhändelser. Rapporten innehåller en sammanställning av hur naturhändelser interagerar med varandra i vetenskaplig litteratur, en sammanställning av förekomst av naturhändelser i Sverige utifrån sekundärdata från myndigheter och en workshop med experter för att identifiera multipla naturhändelser med relevans för svenska förhållanden. Rapporten presenterar resultat från en första delstudie inom forskningsprojektet Effektiv hantering av multipla naturhändelser (EMMUNE), som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Formas. 

    Naturhändelser kan vara multipla på olika sätt. En primär naturhändelse kan direkt utlösa en eller flera andra naturhändelser. De sekundära händelserna kan sedan i sin tur orsaka ytterligare händelser, vilket skapar en kaskad av händelser. En naturhändelse kan också öka sannolikheten eller förutsättningen för en eller flera andra naturhändelser, exempelvis genom höga flöden eller långvarig torka. Det kan också inträffa flera naturhändelser som sammanfaller i tid och rum utan att händelserna är direkt relaterade till varandra. 

    I rapporten redogörs för interaktioner mellan följande naturhändelser: jordbävning; tsunami; geofysiska jordrörelser och hydrologiska skred, ras och sättningar; vulkanutbrott; blixtnedslag; extremt höga respektive låga temperaturer; isstormar; översvämningar; torka; laviner; skogs- och markbränder; skadedjursangrepp; meteoriter; och geomagnetisk storm. En bedömning görs också av vilka naturhändelser som kan anses vara mest relevanta för Sverige i relation till vårt klimat och väder. Bedömningen grundar sig i litteraturstudien och det genomgångna materialet kring förekomst och magnitud och leder fram till att följande naturhändelser anses relevanta: laviner; kraftig vind; kraftig nederbörd; extrema temperaturer; blixturladdningar; översvämningar; ras och sättningar; torka; samt skog- och markbränder. De påverkas alla antingen direkt eller indirekt av klimategenskaper eller väderhändelser. Kunskapen om klimatförändringarnas påverkan på förekomsten av extrema väderförhållanden är varierande och innefattar olika grader av osäkerheter beroende av vilken typ av extremt förhållande det handlar om. I Sverige innefattar eller drivs multipla naturhändelser oftast av atmosfäriska eller hydrologiska händelser. De multipla naturhändelser som av experterna anses vara mest frekventa samt får allvarliga konsekvenser inkluderar antingen höga flöden eller skogsbrand i kombination med annan händelse. 

    När det gäller kunskapsläget kring multipla naturhändelser visar litteraturstudien att det finns vetenskapligt stöd för en mängd olika interaktioner mellan naturhändelser. Experterna som deltog i vår workshop beskriver också att vissa naturhändelser, som exempelvis kustöversvämningar, oftast uppstår vid ”multipla” väderfenomen och att det finns många potentiella multipla interaktioner både kopplade till ett utgångsläge med långvarig torka och värme eller höga flöden i vattendrag. Sammantaget talar detta för att naturhändelser behöver betraktas mer utifrån ett multipelt perspektiv. Naturhändelser sker inte bara isolerat utan kan påverkas av eller påverka andra naturhändelsers förlopp, antingen genom ett direkt utlösande eller genom förändring av miljön som ökar sannolikheten för andra naturhändelser. I såväl forskning om naturhändelser och klimatförändringar som i forskning om hantering av naturhändelser har händelserna hittills främst betraktats en och en. 

    Det genomgångna materialet indikerar inte att Sverige kommer att drabbas av några nya företeelser på nationell nivå, däremot är det troligt att frekvensen och magnituden för vissa av naturhändelserna kommer att öka i ett förändrat klimat. Det kan även finnas anledning att inkludera biologiska naturhändelser, såsom det gjordes i exempelvis MSB:s sammanställning av riskområden och scenarioanalyser (MSB 2015). 

    För att öka medvetenheten om multipla naturhändelser beskrivs tre scenarier för multipla naturhändelser, 1. en situation med höga flöden i vattendrag där det oväntat inträffar ett kraftigt regn, 2. en situation med en torr sommar där det inträffar en värmebölja, och 3. en relativ nederbördsfattning senvinter och varm april med låg markfuktigheten där det uppstår en skogsbrand. Ett lågtryck drar sedan in som ger mycket kraftiga vindar varvid skogsbranden intensifieras och sprids. 

    Redan när det gäller förekomst och omfattning av enskilda atmosfäriska eller hydrologiska händelser är det stora osäkerheter i befintliga prognoser och klimatförändringsprojektioner, även om det sannolikt kommer bli både starkare och mer frekvent förekomst av väderfenomen framgent. Att prognostisera och simulera multipla naturhändelser innefattar därmed ännu större osäkerheter. Beredskapen att hantera multipla naturhändelser kan gynnas av ett fortsatt fokus på konsekvensbaserade vädervarningssystem. Exempelvis att vid en period med höga flöden i vattendrag kunna informera att om detta fortsätter ökar risken för sekundära händelser exempelvis skred. Multipla naturhändelsers hantering skulle kunna underlättas genom att tillhandahålla information baserad på förutsättningar för olika naturhändelser på specifika platser, detta för att bedöma risken för sekundära naturhändelser under givna förutsättningar samt de möjliga konsekvenserna av multipla naturhändelser för en specifik plats. Det är därför viktigt att för de tänkta målgrupperna öka förmågan att kunna tolka sådan information och vädervarningar samt att målgrupperna i förväg haft möjlighet kartlägga tänkbara konsekvenser för olika naturhändelser så att behovet av insatser snabbare kan bedömas när en händelse inträffar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 10.
    Tälle, Malin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Teoretisk Biologi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Wiréhn, Lotten
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Ellström, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Hjerpe, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Huge-Brodin, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Jensen, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Biologi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Lindström, Tom
    Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Teoretisk Biologi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Schmid Neset, Tina
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Wennergren, Uno
    Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Teoretisk Biologi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Metson, Genevieve
    Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Teoretisk Biologi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Synergies and Trade-Offs for Sustainable Food Production in Sweden: An Integrated Approach2019Ingår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, nr 3, artikel-id 601Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The production of food can have large impacts on sustainable development in relation to various socio-ecological dimensions, like climate change, the environment, animal welfare, livestock epidemiology, and the economy. To achieve a sustainable food production system in Sweden, an integrated approach that considers all five of these dimensions, and all parts of the food production chain, is necessary. This paper systematically reviewed the literature related to food production in Sweden, especially in association with resource distribution and recycling logistics, and identified potential sustainability interventions and assessed their effects according to the five dimensions. Participation of stakeholders across the food production chain contributed with the focus of the literature search and subsequent synthesis. In general, there were synergies between the sustainability interventions and their effect on climate change and the environment, while there often were trade-offs between effects on the economy and the other dimensions. Few interventions considered effects on animal welfare or livestock epidemiology and few studies dealt with resource distribution and recycling logistics. This indicates that there is a need for future research that considers this in particular, as well as research that considers the whole food production chain and all dimensions at once, and investigates effects across multiple scales.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Wiréhn, Lotten
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Climate indices for the tailoring of climate information: a systematic literature review of Swedish forestry and agriculture2021Ingår i: Climate Risk Management, E-ISSN 2212-0963, Vol. 34, artikel-id 100370Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Climate information is an important support for national adaptation plan processes, but there is at the same time a general desire that climate information should be more relevant and appropriate in relation to decision-making contexts. An initial step in such a development towards tailored climate information would be to understand the currently available climate indices, their defi-nitions and contexts. This study systematically reviews the scientific literature on climate indices and factors related to  specific climate impacts, and  in  this  way identifies currently available climate indices for Swedish forestry and agriculture. The identified indices are analysed relative to climate change impact categories from the vulnerability assessments and adaptation plans set out by the Swedish Forest Agency and the Swedish Board of Agriculture, to indicate development potentials and research gaps in climate indices. The review identifies 79 definitions of climate indices for forestry and 63 indices for agriculture in Sweden. The reviewed literature has employed or developed climate indices for only 11 of the 25 types of climate impact emphasised as important by the two sectoral authorities. Most of the climate indices identified have been adopted for use in modelling forest growth or crop growth and productivity. The results of the review found indices lacking for a substantial number of impacts that are relevant for Swedish forestry and agriculture. The study shows that scientific literature on climate indices to a very limited degree addresses the specific tailoring of climate indices. Potential reasons for the lack of climate indices are discussed, and the study suggests that there is a need to continue climate model development such that the models better represent relevant processes, to advance research on the co-design of indices together with sectoral stakeholders, and to enhance collaboration between adaptation, impact modelling and climatology research. The results of this study may be used in future research to analyse if and how the identified climate indices can be actionable for different stakeholders, and as a foundation to examine the demands and feasibilities of developing new tailored climate indices.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Wiréhn, Lotten
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Climate vulnerability assessment methodology: Agriculture under climate change in the Nordic region2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För jordbrukssektorn och global hållbar utveckling i stort är matsäkerhet och mitigering av klimatförändringar viktiga angelägenheter. Samtidigt är jordbruksproduktionen ofta direkt beroende av klimatförhållanden, vilket gör klimatanpassningsstrategier mycket centrala för sektorn. Forskare, planerare och aktörer behöver förstå hur, varför och i vilken omfattning jordbruket är sårbart inför klimatförändringar. Sådana analyser inbegriper även de utmaningar som skapas genom jordbrukets komplexa socio-ekologiska karaktär, och de många utgångspunkter och tillvägagångssätt som används för att bedöma sårbarhet. Syftet med denna avhandling är att identifiera hur sårbarhetsbedömningar kan representera klimatrelaterad sårbarhet i nordiskt jordbruk, och i och med detta har avhandlingen som avsikt att utveckla metodologin för indikatorbaserade- och geografiska visualiseringsmetoder. Följande forskningsfrågor avhandlas: (i) Hur kan det nordiska jordbrukets sårbarhet inför klimatvariation och förändringar karaktäriseras? (ii) Hur påverkar urval, definitioner och betoningar av indikatorer bedömningar av sårbarhet? (iii) Hur varierar uppskattningar med bedömningsmetod? (iv) Hur kan geografisk visualisering användas i integrerade såbarhetsbedömningar? För att svara på dessa frågor analyseras och tillämpas olika tillvägagångssätt att bedöma sårbarhet inom nordiskt jordbruk.

    Avhandlingen visar att olika metoder för sårbarhetskompositindex resulterar i signifikanta skillnader mellan index, trots att samma indikatorer och data används. Ett konceptuellt ramverk för sårberhetsbedömningar där geografisk visualisering används, har utvecklats för att möjliggöra transparens avseende till exempel. vilka variabler, metoder och antaganden som används i kompositindex. Detta ramverk har följaktligen legat till grund för att utveckla ett geografiskt visualiseringsverktyg – AgroExplore. Verktyget möjliggör interaktivitet där användaren kan välja, kategorisera och vikta indikatorer, och dessutom utforska data och spatiala mönster av indikatorer och kompositindex. AgroExplore användes i denna avhandling för att stödja fokusgruppdialoger med experter inom den svenska jordbrukssektorn.

    Resultaten från dessa workshops bekräftar svårigheten med att välja och skapa indikatorer. Dessa svårigheter innefattar olika uppfattningar om vad indikatorer representerar, antagandet om linjära samband mellan indikatorerna och sårbarhet, och följaktligen att sambandens riktning är fördefinierade för respektive indikator. Utöver de konceptuella och metodologiska utmaningarna med sårbarhetsbedömningar visar avhandlingen på komplexa svårigheter och möjligheter för jordbruket vid klimatförändringar. Särskilt framhålls att klimatanpassningspolitik och åtgärder inom jordbruket medför konflikter och avvägningar mellan olika miljö- och socio-ekonomiska mål. Implementering av sådana anpassningsåtgärder kan vidare innebära oönskade konsekvenser, så kallad missanpassning. Trots ökad kunskap gällande nordiska jordbrukets sårbarhet inför klimatförändringar har det visats sig vara svårt att statistiskt validera indikatorer på grund av, exempelvis, skalproblematik och datatillgänglighet. Samtidigt som experterna ansåg att kraftig nederbörd och andra extrema väderhändelser är de mest relevanta drivkrafterna till klimatsårbarhet visar den statistiska analysen av historiska data på få signifikanta samband mellan förlorad skördeavkastning och kraftig nederbörd.

    Denna avhandling bidrar till metodutveckling av kompositindex och indikatorbaserade metoder för sårbarhetsbedömningar. En viktig slutsats är att bedömningar är metodberoende och att valet av indikatorer är relaterat till aspekter såsom systemets utbredning och den spatiala skalan av bedömningen. Även indikatorernas tröskelvärden och hur deras relation till sårbarhet är definierade anses vara viktiga faktorer som påverkar hur indikatorer representerar sårbarhet, vilket visar på sårbarhetsbedömningars kontextuella beroende. I och med de rådande bristerna hos indikatorbaserade metoder, som bland annat har identifierats i denna avhandling, vill jag framhålla vikten av att sårbarhetsbedömningar bör vara transparanta gällande den tillämpade metodens principer, antaganden och begräsningar. Detta för att säkerställa användbarhet, giltighet och relevans, om metoden och bedömningen ska ligga till grund för anpassningsstrategier hos såväl politiker, planerare och lantbrukare.

    Delarbeten
    1. Assessment of composite index methods for agricultural vulnerability to climate change
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Assessment of composite index methods for agricultural vulnerability to climate change
    2015 (Engelska)Ingår i: Journal of Environmental Management, ISSN 0301-4797, E-ISSN 1095-8630, Vol. 156, s. 70-80Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    A common way of quantifying and communicating climate vulnerability is to calculate composite indices from indicators, visualizing these as maps. Inherent methodological uncertainties in vulnerability assessments, however, require greater attention. This study examines Swedish agricultural vulnerability to climate change, the aim being to review various indicator approaches for assessing agricultural vulnerability to climate change and to evaluate differences in climate vulnerability depending on the weighting and summarizing methods. The reviewed methods are evaluated by being tested at the municipal level. Three weighting and summarizing methods, representative of climate vulnerability indices in general, are analysed. The results indicate that 34 of 36 method combinations differ signifi- cantly from each other. We argue that representing agricultural vulnerability in a single composite index might be insufficient to guide climate adaptation. We emphasize the need for further research into how to measure and visualize agricultural vulnerability and into how to communicate uncertainties in both data and methods.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Elsevier, 2015
    Nyckelord
    climate vulnerability; composite index; Agriculture; Regression Analysis
    Nationell ämneskategori
    Klimatforskning Miljövetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-116480 (URN)10.1016/j.jenvman.2015.03.020 (DOI)000355036700009 ()
    Projekt
    Nord-Star
    Tillgänglig från: 2015-03-27 Skapad: 2015-03-27 Senast uppdaterad: 2017-12-04
    2. Assessing agricultural vulnerability to climate change in the Nordic countries an interactive geovisualization approach
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Assessing agricultural vulnerability to climate change in the Nordic countries an interactive geovisualization approach
    2017 (Engelska)Ingår i: Journal of Environmental Planning and Management, ISSN 0964-0568, E-ISSN 1360-0559, Vol. 60, nr 1, s. 115-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Nordic agriculture must adapt to climate change to reduce vulnerability and exploit potential opportunities. Integrated assessments can identify and quantify vulnerability in order to recognize these adaptation needs. This study presents a geographic visualization approach to support the interactive assessment of agricultural vulnerability to climate change. We have identified requirements for increased transparency and reflexivity in vulnerability assessments, arguing that these can be met by geographic visualization. A conceptual framework to support the integration of geographic visualization for vulnerability assessments has been designed and applied for the development of AgroExplore, an interactive tool for assessing agricultural vulnerability to climate change in Sweden. To open up the black box of composite vulnerability indices, AgroExplore enables the user to select, weight, and classify relevant indicators into sub-indices of exposure, sensitivity, and adaptive capacity. This enables the exploration of underlying indicators and factors determining vulnerability in Nordic agriculture.

    Nyckelord
    Nordic agriculture, climate vulnerability, geographic visualization, interactive map
    Nationell ämneskategori
    Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-126306 (URN)10.1080/09640568.2016.1143351 (DOI)000390112400006 ()
    Projekt
    NORD-STAR
    Forskningsfinansiär
    Nordiska ministerrådet
    Anmärkning

    Funding agencies: Norden Top-Level Research Initiative sub-programme Effect studies and adaptation to climate change. Swedish Research Council [2013-1557]

    Tillgänglig från: 2016-03-22 Skapad: 2016-03-22 Senast uppdaterad: 2018-01-10
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Climate vulnerability assessment methodology: Agriculture under climate change in the Nordic region
    Ladda ner (pdf)
    omslag
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 13.
    Wiréhn, Lotten
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    From relevant to usable: Swedish agricultural extension officers’ perspectives on climate change projections2024Ingår i: Climate Services, E-ISSN 2405-8807, Vol. 33, artikel-id 100441Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigates the potential relevance, usefulness, and usability of climate change projections for Swedish agricultural planning and management. Although research indicates the importance of specific users acting as knowledge brokers for climate information, there are knowledge gaps concerning agricultural extension officers’ use of climate information. Through a survey and stakeholder workshops, perspectives of Swedish agricultural extension officers on climate change projections were collected. The results provide insights into “what” information in climate change projections that is relevant and “how” climate information may be presented and used. Based on the analysis of the workshop dialogues, four themes outlining the “what” and “how” were identified: (i) a need for additional climate indicators for Swedish agriculture, (ii) the criticalness of temporal precision, (iii) trade-offs between providing precision and an overview, and (iv) a relevance – usability contradiction. These results inform the basis for ongoing research and practical applications focused on agriculturally tailored climate information, as well as the broader development of climate service methodology. The study reveals a latent demand for climate change projections among respondents, indicating a perceived relevance of information on future climates, but limited current use and usability among agricultural extension officers. The requisite for tailored climate indicators is clear – in this case, for Swedish agricultural planning and management – but critical usability challenges need to be addressed to move from providing relevant information to achieving actual usage that can enhance the climate resilience in Swedish agriculture.

  • 14.
    Wiréhn, Lotten
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nordic agriculture under climate change: A systematic review of challenges, opportunities and adaptation strategies for crop production2018Ingår i: Land use policy, ISSN 0264-8377, E-ISSN 1873-5754, Vol. 77, s. 63-74Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Nordic countries agricultural sector is potentially considered both a winner and loser in relation to climate change. With effective adaptation management, climate change could lead to increased agricultural productivity. Yet if concurrent challenges are left unaddressed, productivity losses may impede gains. Thus, adaptation to climate change is key both to avoid negative consequences and to benefit from opportunities. This paper conducts the first systematic literature review of scientific and grey literature on climate change related opportunities and challenges in Nordic agriculture, resulting in a complex overview of required adaptation actions. The synthesis on suggested adaptation policies and measures shows that farm based adaptation measures appear to be more abundant and more discussed than policy driven adaptation in the scientific literature. This paper identifies a knowledge gap regarding the complexity of adaptation needs and trade-offs in the Nordic agricultural sector. In conclusion, although the agricultural sector in the Nordic region is facing certain benefits from climate change, this review demonstrates profound challenges related directly to climate change. The synthesis of suggested adaptation actions furthermore indicates that adaptation involve trade-offs, however, increased knowledge on this subject is required. Failing to address these challenges might impede Nordic agricultures potential gains from climate change in a long-term perspective.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Wiréhn, Lotten
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Danielsson, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Neset, Tina-Simone
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Assessment of composite index methods for agricultural vulnerability to climate change2015Ingår i: Journal of Environmental Management, ISSN 0301-4797, E-ISSN 1095-8630, Vol. 156, s. 70-80Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A common way of quantifying and communicating climate vulnerability is to calculate composite indices from indicators, visualizing these as maps. Inherent methodological uncertainties in vulnerability assessments, however, require greater attention. This study examines Swedish agricultural vulnerability to climate change, the aim being to review various indicator approaches for assessing agricultural vulnerability to climate change and to evaluate differences in climate vulnerability depending on the weighting and summarizing methods. The reviewed methods are evaluated by being tested at the municipal level. Three weighting and summarizing methods, representative of climate vulnerability indices in general, are analysed. The results indicate that 34 of 36 method combinations differ signifi- cantly from each other. We argue that representing agricultural vulnerability in a single composite index might be insufficient to guide climate adaptation. We emphasize the need for further research into how to measure and visualize agricultural vulnerability and into how to communicate uncertainties in both data and methods.

  • 16.
    Wiréhn, Lotten
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Opach, Tomasz
    Norwegain University of Science and Technology, Trondheim, Norway.
    Schmid Neset, Tina
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Assessing agricultural vulnerability to climate change in the Nordic countries an interactive geovisualization approach2017Ingår i: Journal of Environmental Planning and Management, ISSN 0964-0568, E-ISSN 1360-0559, Vol. 60, nr 1, s. 115-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nordic agriculture must adapt to climate change to reduce vulnerability and exploit potential opportunities. Integrated assessments can identify and quantify vulnerability in order to recognize these adaptation needs. This study presents a geographic visualization approach to support the interactive assessment of agricultural vulnerability to climate change. We have identified requirements for increased transparency and reflexivity in vulnerability assessments, arguing that these can be met by geographic visualization. A conceptual framework to support the integration of geographic visualization for vulnerability assessments has been designed and applied for the development of AgroExplore, an interactive tool for assessing agricultural vulnerability to climate change in Sweden. To open up the black box of composite vulnerability indices, AgroExplore enables the user to select, weight, and classify relevant indicators into sub-indices of exposure, sensitivity, and adaptive capacity. This enables the exploration of underlying indicators and factors determining vulnerability in Nordic agriculture.

1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf