liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ingemark, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Anders Dahlgren: "Fullständigt otillförlitlig, men absolut oumbärlig" - en historiografisk undersökning av projektet Svensk stad. Diss. Göteborgs universitet2019Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, nr 76, s. 107-108Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Ingemark, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arkitekturens resenärer: Formandet av en identitet och en diskurs2018Ingår i: Perspektiv på "den andre" / [ed] Kjell O. Lejon, Carlsson Bokförlag, 2018, s. 46-69Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Ingemark, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att kontextualisera arkitektur – Bauhausskolans gestaltade miljö2019Ingår i: Kontextualisering: teoretiska perspektiv på konstvetenskap 2 / [ed] Hans Hayden, Stockholm: Stockholm University Press, 2019, s. 121-141Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ett byggnadsverk kan omedelbart kommunicera något till betraktaren eller brukaren –genom sitt uttryck, sin funktion och placering – men är dessutom en del av ett större sammanhang. Det är nästintill omöjligt att beskriva arkitektur utan att samtidigt ägna sig åt någon form av kontextualisering. En byggnads betydelse framträder inte sällan i sin kontext – vilken kan bestå av såväl stadsbilden som en historisk epok eller en arkitekturteoretisk ram. Man kan prata om en platsbunden kontext respektive diskursiv kontext, där den förstnämnda utgår från den fysiska miljön och den sistnämnda snarare kan kopplas till tankar och ideal. Tolkningen varierar och tyngdpunkten i en studie förskjuts, beroende på vilken eller vilka kontexter vi väljer att placera in objekten i. Kapitlet visar hur kontexten påverkar tolkningen, men tydliggör även hur man kan utföra en arkitekturanalys, med utgångspunkt i Bauhausskolans arkitektur i Dessau, ritad av Walter Gropius år 1925.

  • 4.
    Ingemark, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den iscensatta lyckan: hemmet som privat och offentlig sfär2019Ingår i: Tankar om lycka: några kulturvetenskapliga forskares perspektiv / [ed] Kjell O. Lejon, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2019, s. 166-194Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Ingemark, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Konverterade industribyggnader - ett återbruk som vitaliserar2018Ingår i: Konstvetaren 2017, s. 4-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Ingemark, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Memento mori: liv och död i stadens diskurs2017Ingår i: Föreställningar om döden: forskares aspekter på vår existens och dess begränsningar / [ed] Kjell O. Lejon, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2017, s. 17-36Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Ingemark, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Ulrika Torell et. al. (red) Köket - Rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet2019Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, nr 76, s. 123-124Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Ingemark Milos, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arkitekturkritiken formas som genre: en historisk tillbakablick på det offentliga samtalet om arkitektur2011Ingår i: Valör, ISSN 0283-751X, nr 3-4, s. 25-35Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den tredimensionella brukskonsten arkitektur har sedan tusentals år uttryckts verbalt och visuellt i olika forum och i en varierande kontext. Så småningom uppstår ett offentligt samtal om arkitektur i media. Flera, mer eller mindre parallella, skeenden och föregångsgestalter förefaller ha format arkitekturkritiken som en egen textgenre och influerat den kritik som idag förekommer i facktidskrifter och på dagstidningarnas kultursidor.[i] Under arbetet med min doktorsavhandling uppenbarade sig stora kunskapsluckor, inte minst när det gäller arkitekturkritikens uppkomst, vilket har föranlett mig att åtminstone skissera upp några tendenser.

    [i] Anna Ingemark Milos, Stockholms stadsbibliotek och Moderna museet – En analys av arkitekturkritik i svensk press, Diss. Lunds universitet, Sekel bokförlag, Lund 2010. Artikeln är delvis baserad på avsnittet ”Arkitekturkritiken formas som genre” i avhandlingens inledning (s. 16-25). Min definition på arkitekturkritik lyder: arkitekturkritik är ett professionellt förhållningssätt till arkitektur som manifesteras dels som verksamhet, dels som ett konkret uttryck i tal och skrift inom ramen för ett offentligt samtal.

  • 9.
    Ingemark Milos, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det privata hemmet som offentlig scen:: Ellen Keys Strand och Verner von Heidenstams Övralid1998Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 81, nr 2, s. 76-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 10.
    Ingemark Milos, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Ett välhängt kassaskåp": det arkitekturkritiska mottagandet av nya Moderna Museet2003Ingår i: Om konstkritik : studier av konstkritik i svensk dagspress 1990-2000 / [ed] Sjölin, Jan-Gunnar, Lund: Palmkron , 2003, 1, Vol. S. 234-269, s. 234-269Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Ingemark Milos, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Föreställningen om idealbostaden: en närläsning av Vitruvius och Albertis arkitekturtraktat2015Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 69, s. 8-23, artikel-id 0349-2834Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article the author highlights the discourseon the ideal home by a close reading of twohistorically important treatises, namely De architecturalibri decem (c. 25 BC) by Vitruvius andDe re aedificatoria (1452) by Leon Battista Alberti.Attention is made to focus on these authors’ideas concerning the design of house and home.Three overarching themes — aesthetic, functionand environmental psychology — crystallise outand are discussed in relation to thoughts propoundedby other theorists, above all in the 19thand 20th centuries. This article, then, is a historicalretrospect and a theoretical discussion, ofpresent-day relevance, concerning the theory ofarchitecture. The discourse on domestic architecturehas centred round both quantifiable and unquantifiablequalities, but Vitruvius’ classic triadof durability, utility and beauty (firmitas, utilitas,venustas) appears fundamental. Other aspects,however, such as the vital interaction betweenman and environment, appear to possess a validitytranscending time and space.

  • 12.
    Ingemark Milos, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Recension av Anders Björnsson, Palatset som Finland räddade2011Ingår i: Sjuttonhundratal, ISSN 1652-4772, s. 296-297Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Ingemark Milos, Anna
    Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.
    Stockholms stadsbibliotek och Moderna museet: en analys av arkitekturkritik i svensk press2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In English In this dissertation, The Public Library and the Museum of Modern Art in Stockholm – A Study of Architectural Criticism in the Swedish Press, the textual genre of architectural criticism is discussed from different perspectives. The principal aim is to illuminate, through a close reading of a sample of articles, how professional critics discursively and rhetorically communicate their idea of architecture and architectural quality. My case studies consist of a selection of the critical reception in the press of Stockholm Public Library (Gunnar Asplund 1928 and the competition for an extension 2007-2008) and the Museum of Modern Art (Rafael Moneo 1998). After a briefly sketched history of architectural criticism and a survey of the critique in swedish press I give an account of a method of approaching the critical articles within the framework of a case study concerning textual analysis. My close reading, where both form and contents are in focus, has its starting point in the methods of critique (normative, interpretive and descriptive) and critical elements (description, interpretation, evaluation and contextualization) respectively. In addition I am using a variant of discourse analysis and a simplified form of rhetorical analysis. This eclectic method is above all applied to my empirical material in the vertical analysis, where I am scrutinizing every single article starting from my questions at issue. The horizontal analysis – based on all texts in the case study – consists of an all-embracing, thematic treatment as well as a reflection on the authors’ use of language and rhetoric. My conclusion from the close reading is that the assessments themselves, which primarily touch upon aestethic and spatial qualities, are often expressed implicitly (for example by means of metaphors or rhetorical questions) and normatively (for example by means of comparisons with canonized buildings). My impression is that architectural critique as a phenomenon, is characterized by three different intentions: to assess architectonic quality, state one’s view of architecture/introduce an ideal and to convey experiences and knowledge – which influence different texts in varying degrees. There is a verbal tradition within the field of architecture which offers both a terminology and a way of expression that is unmistakable. I am of the opinion that within the criticism of architecture there exists a kind of meta-critical model where an account of the form, function and origin of the building combined with an established terminology, expressions characteristic of the period associated with current discourses and a rich imagery is typical.

  • 14.
    Ingemark Milos, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Victor Edman:  Sjuttonhundratalet som svenskt ideal: Moderna rekonstruktioner av historiska miljöer2010Ingår i: Sjuttonhundratal, ISSN 1652-4772, Vol. 7, s. 220-221Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf