liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ågren, Axel
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldre människor i ensamhet och gemenskap2017Ingår i: Vem är den äldre?: Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] M. Abramsson, L-C. Hydén, A. Motel-Klingebeil, Stockholm: Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, NISALn , 2017, 1, s. 73-84Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet innehåller en sammanställning över kunskapsläget när det gäller äldre personers upplevelse av ensamhet. Ensamhet kanbeskrivas som en negativ känsla vilken uppkommer och hörsamman med människors brist på sociala relationer. Det kan röra sig om brister när det gäller relationernas antal och/eller kontinuitet. Ensamhet är ett komplext fenomen, och mätningar av andelenäldre som upplever negativ ensamhet ger olika resultat beroende påstudie. Studier genomförda i Sverige har visat att cirka 10 procentav gruppen äldre (65+) uppger att de ofta har en känsla avensamhet. Till detta kan läggas att cirka 40 procent uppger att de ibland upplever ensamhet. Det finns ännu få svenska effektstudierav de satsningar som genomförts med syfte att motverka äldresensamhet.

  • 2.
    Ågren, Axel
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Loneliness among older people in the Swedish media: Constructions, discourses and the designation of responsibility2018Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Känslor av tillhörighet med andra människor betraktas som en viktig och universell del av människans existens. Ensamhet är särskilt relaterat till åldrande och äldre människor. Hur ensamhet pratas om och förstås varierar dock beroende på historiska, kulturella och samhälleliga kontexter. Idag är diskussionerna om ensamhet bland äldre människor intensiva inom svensk dagspress. Konstruktioner inom massmedia har visat sig ha ett betydande inflytande på hur äldre människor värderar sitt eget liv och hur äldre behandlas av det omgivande samhället. Få studier har fokuserat på konstruktioner av äldres ensamhet i massmedia, trots det stora antalet studier om ensamhet och trots att forskning om konstruktioner av äldre inom massmedia är en ofta behandlad fråga inom äldreforskningen. Syftet med denna licentiatavhandling är att undersöka hur ensamhet bland äldre konstrueras och hur ansvaret för att minska ensamhet bland äldre utpekas inom svensk dagsspressen.

    I Studie 1 bestod det empiriska materialet av 94 artiklar från svensk dagspress, från åren 2013-2014. Det främsta resultatet var att ensamhet inte utgjorde huvudfokus i artiklarna från svensk dagspress. Ensamhet användes främst som ett begrepp för att motivera behovet av politisk förändring, betona värdet av volontärarbete och för att i forskningsrapporter beskriva riskfaktorer för äldre personers hälsa.

    Materialet som analyserades i Studie 2 var 40 artiklar från svensk dagspress, från oktober 2016. Ansvaret för att minska ensamhet bland äldre utpekades mellan välfärdsstatliga institutioner på olika nivåer. Institutioner och politiska partier försvarade de planerade eller genomförda åtgärderna för att minska ensamhet, men erkände också att de inte gör tillräckligt i frågan. Äldre personer konstruerades som mottagare av aktiviteter för att minska ensamhet, och "vi" i "samhället" var de som borde utföra aktiviteter för att minska ensamhet bland äldre. De främsta resultaten från denna avhandling är att ensamhet inte är huvudfokus i artiklarna från svensk dagspress. Istället användes ensamhet som motiv för politisk förändring och för att betona värdet av volontärarbete. Vidare förstås ensamhet bland äldre människor som ett problem som behöver lösas. Massmediala sammanhang och logiker visade sig ha ett inflytande på hur ensamhet bland äldre konstrueras, eftersom frågan huvudsakligen behandlades i lokala debattartiklar, med ambitioner om att åstadkomma förändring.

    Delarbeten
    1. What are we talking about?: Constructions of loneliness among older people in the Swedish news-press
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>What are we talking about?: Constructions of loneliness among older people in the Swedish news-press
    2017 (Engelska)Ingår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 41, s. 18-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Loneliness among older people is an issue that engages the general public and various professions and organizations in contemporary Swedish society. One public arena where this engagement is particularly evident is within the Swedish news-press, where articles on loneliness among older people are frequently published. Loneliness is commonly perceived as significantly related to ageing and older people. In addition, the mass media is considered to have a crucial influence in shaping general perceptions of older people. The aim of this study is to examine how loneliness among older people is constructed in the Swedish news-press and whether there is a prevailing “loneliness discourse” within this context. The empirical material consists of 94 articles from the Swedish news-press from the years 2013–2014. Two dominating discourses was found. Loneliness — within the discourse of eldercare, politics and the welfare society, is primarily written about in news articles and debate articles by a variety of authors, such as politicians and representatives from organizations. Within this discourse, loneliness is utilized as a concept to motivate the need for political change and the allocations of resources and to amplify deficiencies within eldercare, politics and the welfare society. The second discourse, Loneliness — within the discourse of volunteer work, is addressed in reportage articles written by journalists. In this discourse focus was on depicting volunteers and enhancing the importance of volunteer work. Here, loneliness serves as a motive for performing volunteer work. In addition, the discourse of Research reports on older people's health was found, although less significant compared to the two major discourses. Within this discourse ageing is presented as a risk, where loneliness is one of these risk factors. Despite some minor differences, loneliness, within all three discourses, is given the meaning of being a problem that needs to be solved. A central finding in this study is that focus in the articles, from Swedish news-press, is not mainly on loneliness but rather on eldercare, politics and the welfare state, volunteer work and health among older people. Loneliness is, consequently, used as a concept to motivate the need for political change and the allocation of resources for older people, to enhance the values of volunteer work and to emphasize the risks associated with ageing.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Elsevier, 2017
    Nyckelord
    Loneliness, Older people, Mass media, Discourse theory
    Nationell ämneskategori
    Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-136131 (URN)10.1016/j.jaging.2017.03.002 (DOI)000404490400003 ()28610751 (PubMedID)
    Anmärkning

    Fundingagencies: Norrkepingsfonden [KS 2013/0721]

    Tillgänglig från: 2017-03-28 Skapad: 2017-03-28 Senast uppdaterad: 2018-12-13Bibliografiskt granskad
    2. Reducing loneliness among older people – who is responsible?
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Reducing loneliness among older people – who is responsible?
    2020 (Engelska)Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 40, nr 3, s. 584-603Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In the Swedish news-press, loneliness among older people is presented as a severe problem that needs to be solved. The issue of who is responsible for reducing loneliness and how this responsibility is designated is, however, rarely discussed. In this study, we have analysed how responsibility is designated and constructed in articles from the Swedish news-press. Focus has been on identifying responsibility in discourses proceeding from the concept of subject positions. This concept has enabled analysis on how responsibility is negotiated and who is positioned as a responsible actor with the ability to perform actions that reduce loneliness. Three dominating discourses were found. In the discourse of responsibility within politics and the welfare state, the responsibility is both self-taken and designated to other institutions held responsible for not initiating sufficient measures to reduce loneliness. In the discourse of responsibility within societal and evolutionary perspectives on loneliness, developments beyond the individual's control are considered to contribute to loneliness. At the same time ‘we’ in ‘society’ are considered capable of reducing loneliness, thereby constructing individuals as responsible actors. Within the discourses of responsibility within senior organisations, both senior organisations and people who participate in activities are constructed as responsible actors. In conclusion, the responsibility for reducing loneliness is, apart from the discourse on senior organisations, designated to those working with older people.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Cambridge: Cambridge University Press, 2020
    Nyckelord
    loneliness, responsibility, news-press, subject positions, discourses
    Nationell ämneskategori
    Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-153334 (URN)10.1017/S0144686X18001162 (DOI)000510751800007 ()2-s2.0-85055109228 (Scopus ID)
    Anmärkning

    Funding agencies: Norrkoping Municipality Research and Development Fund (Norrkopings fond for forskning och utveckling) [KS 2013/0721]

    Tillgänglig från: 2018-12-13 Skapad: 2018-12-13 Senast uppdaterad: 2020-02-17Bibliografiskt granskad
  • 3.
    Ågren, Axel
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utvärdering och uppföljning av SIK-projektet: Utvärdering av SIK-projektets tredje projektperiod, oktober 2012-maj 20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande utvärderings syfte har varit att belysa och analysera de kunskaper och erfarenheter som kommit ur arbetet med SIK projektet under de år som projektet bedrivits. Då detta har varit den tredje och sista projektperioden har en viktig del av utvärderingens syfte varit att sammanfatta och beskriva hur de erfarenheter och kunskaper som kommit ur de två föregående projektperioderna bidragit till att forma hur man arbetar inom projektet under den tredje och sista projektperioden. Resultaten i utvärderingen grundas till största del på samtal och kvalitativa intervjuer med medarbetarna inom SIK projektet. En observation av en regionträff för flertalet Integrationsfondsprojekt har även genomförts.

    Vid genomförandet av denna utvärdering har jag inspirerats av Den praktik och erfarenhetsbaserade idealtypen för utvärdering, där syftet utgörs av att förstå hur processer och insatser kan påverka en verksamhet både praktiskt och metodiskt. I denna ”modell” ligger betoning vid förståelse, tolkning och reflektioner kring det praktiska förändringsarbetet, vilket lämpar sig väl med de syften som denna utvärdering utgått ifrån. De centrala teman som framkommit och belysts i utvärderingen var; Processtödets betydelse, Tematisering som grund för kritiskt tänkande och reflektion, Critical friend, Arbete över geografiska och organisatoriska gränser - hinder och möjligheter, Erfarenheter och kunskaper från projekt - hur tas de tillvara? och Tillvaratagandet av SIK:s kunskaper och erfarenheter. Sammanfattningsvis har det visat sig att tyst kunskap varit fundamentet för SIK projektet, då kärnan i projektets arbete utgjorts av att främja synliggörandet, tillvaratagandet och utbyten av tyst kunskap. Hinder för att synliggöra tyst kunskap har således utgjort en central fråga för SIK projektet. Geografiska avstånd, olika organisatoriska tillhörigheter, skilda verklighetsbilder, svårigheten att överföra invanda handlingsmönster samt att kunskap kan skapa hierarkiska ordningar utifrån vad som anses vara ”rätt kunskap” har visat sig vara betydelsefulla hinder för utbyten av tyst kunskap. SIK projektet kan sammantaget ses som modell för framtiden då projektet fungerat som en motpol till projektlogikens fokus på mål och resultat, då det kontinuerligt arbetats för att ge de olika integrationsfondsprojekten verktyg för kritisk reflektion, möjliggöra kunskaps- och erfarenhetsutbyten, att belysa tyst kunskap och att synliggöra de komplexa processer som sker i projektens framväxande.

  • 4.
    Ågren, Axel
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    What are we talking about?: Constructions of loneliness among older people in the Swedish news-press2017Ingår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 41, s. 18-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Loneliness among older people is an issue that engages the general public and various professions and organizations in contemporary Swedish society. One public arena where this engagement is particularly evident is within the Swedish news-press, where articles on loneliness among older people are frequently published. Loneliness is commonly perceived as significantly related to ageing and older people. In addition, the mass media is considered to have a crucial influence in shaping general perceptions of older people. The aim of this study is to examine how loneliness among older people is constructed in the Swedish news-press and whether there is a prevailing “loneliness discourse” within this context. The empirical material consists of 94 articles from the Swedish news-press from the years 2013–2014. Two dominating discourses was found. Loneliness — within the discourse of eldercare, politics and the welfare society, is primarily written about in news articles and debate articles by a variety of authors, such as politicians and representatives from organizations. Within this discourse, loneliness is utilized as a concept to motivate the need for political change and the allocations of resources and to amplify deficiencies within eldercare, politics and the welfare society. The second discourse, Loneliness — within the discourse of volunteer work, is addressed in reportage articles written by journalists. In this discourse focus was on depicting volunteers and enhancing the importance of volunteer work. Here, loneliness serves as a motive for performing volunteer work. In addition, the discourse of Research reports on older people's health was found, although less significant compared to the two major discourses. Within this discourse ageing is presented as a risk, where loneliness is one of these risk factors. Despite some minor differences, loneliness, within all three discourses, is given the meaning of being a problem that needs to be solved. A central finding in this study is that focus in the articles, from Swedish news-press, is not mainly on loneliness but rather on eldercare, politics and the welfare state, volunteer work and health among older people. Loneliness is, consequently, used as a concept to motivate the need for political change and the allocation of resources for older people, to enhance the values of volunteer work and to emphasize the risks associated with ageing.

  • 5.
    Ågren, Axel
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Äldres ensamhet i media: mellan "epidemi" och individuell upplevelse2019Ingår i: Mind, ISSN 2002-4282, nr 2, s. 4s. 36-39Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ensamhet är idag en fråga som berör och får stor uppmärksamhet i massmedia. I ny forskning riktas blicken mot hur äldres ensamhet beskrivs i svensk dagspress idag, vilken bland annat visat att ensamhet främst kopplas till äldre samt att fokus ligger vid äldreomsorg och inte ensamhet i sig.

  • 6.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Reducing loneliness among older people – who is responsible?2020Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 40, nr 3, s. 584-603Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Swedish news-press, loneliness among older people is presented as a severe problem that needs to be solved. The issue of who is responsible for reducing loneliness and how this responsibility is designated is, however, rarely discussed. In this study, we have analysed how responsibility is designated and constructed in articles from the Swedish news-press. Focus has been on identifying responsibility in discourses proceeding from the concept of subject positions. This concept has enabled analysis on how responsibility is negotiated and who is positioned as a responsible actor with the ability to perform actions that reduce loneliness. Three dominating discourses were found. In the discourse of responsibility within politics and the welfare state, the responsibility is both self-taken and designated to other institutions held responsible for not initiating sufficient measures to reduce loneliness. In the discourse of responsibility within societal and evolutionary perspectives on loneliness, developments beyond the individual's control are considered to contribute to loneliness. At the same time ‘we’ in ‘society’ are considered capable of reducing loneliness, thereby constructing individuals as responsible actors. Within the discourses of responsibility within senior organisations, both senior organisations and people who participate in activities are constructed as responsible actors. In conclusion, the responsibility for reducing loneliness is, apart from the discourse on senior organisations, designated to those working with older people.

  • 7.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Ensommes gamle vaern, Danmark..
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Who is designated responsibility for reducing loneliness among older people?2018Ingår i: Lessons of a lifetime, Oslo, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldres ensamhet - vems ansvar?2019Ingår i: Äldre i centrum, ISSN 1653-3585, nr 4, s. 4s. 44-47Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I en aktuell studie av artiklar om ensamhet i svensk press framträder personer, institutioner och organisationer som är ”icke-äldre” som ansvariga för att genomföra åtgärder för att motverka ensamhet.

  • 9.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Swane, Christine
    Ensomme gamles vaern, Denmark.
    Constructions of loneliness in Swedish and Danish daily-press2017Ingår i: 13th ESA Conference: Abstract book, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 10.
    Ågren, Axel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nord, Catharina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utvärdering av projektet Testmiljö Norrköping Etapp 1. 2013-20142015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande utvärdering har avsett att värdera de resultat som framkommit under första året för Testmiljö Norrköping. En viktig del av utvärderingen har utgjorts av att förstå och reflektera kring nyckelaktörers och deltagares resonemang kring sitt deltagande, sina upplevelser av och syn på projektet. I utvärderingens syfte ingick även att lyfta vilka mervärden och bieffekter som kommit fram under projektets första år.

    Vid genomförande av föreliggande utvärdering har sammanlagt 14 kvalitativa intervjuer genomförts. Nio av dessa intervjuer har varit med personer som är nyckelaktörer inom projektet. Fem intervjuer har utförts med personer som deltagit i surfplatteutbildningen. Utöver de kvalitativa intervjuerna har en enkät delats ut till samtliga personer som deltagit i surfplatteutbildningen. Enkätens svarsfrekvens var hög, då 45 av 54 tillfrågade besvarade enkäten.

    Utifrån utvärderingens resultat- och analysdel är vår bedömning att man inom projektet Testmiljö Norrköping uppnått det övergripande målet att under projektets första år etablera stadsdelarna Såpkullen och Vilbergen som testmiljöer för digitala tjänster och lösningar riktade till personer över 75 år. Denna bedömning motiveras av att man etablerat kontakter med intresserade företag som vill genomföra olika tester inom ramen för projektet samt att man arrangerat surfplatteutbildningar där sammanlagt 64 personer deltog. Genom att man lyckats nå ut till denna grupp av personer och koppla dem till testmiljön har man lagt en viktig grund för testmiljöns framtid. Vår bedömning är även att bredden i styrgruppen och det stora externa intresset för testmiljön innebär potentialer till att länka till andra aktiviteter, yrkesområden, organisationer och projekt.

    Vad gäller deltagarnas uppfattningar av och syn på utbildningen var de överlag nöjda med utbildningens uppläggning och innehåll. Övergången från att gå en surfplatteutbildning till att faktiskt använda en surfplatta i vardagen har visat sig vara komplex och varierande mellan informanterna. Utbildningen har bidragit till att deltagarna vågat pröva sig fram på surfplattan på egen hand. Att man genom utbildningen upplever sig vara delaktig i samhället och att man tack vare utbildningen upplever att man följer med i samhällsutveck-lingen, var något majoriteten av deltagarna tog upp i intervjuerna samt i enkätsvaren.

    Beträffande nyckelaktörernas perspektiv på projektets första år framgick att styrgruppens sammansättning uppfattades som relevant. Alla i styrgruppen upplevde projektets innehåll och mål som betydelsefulla utifrån den verksamhet man representerade.

    Under projektets första år har flera oväntade resultat och ändringar i inriktning uppkommit. Att kalkylera och ge utrymme för oväntade resultat är svårt då man på förhand inte kan veta vilka oväntade resultat och händelser som kan inträffa. Att synliggöra dessa förändringar kan bidra till en förståelse för hur komplex framväxten av projektet varit. Det kan även bidra till att identifiera oväntade hinder som kan vara tidskrävande att överkomma, men även till att belysa vilka positiva resultat och mervärden som kan komma ur det oväntade.

    Utvärderingen är författad av Axel Ågren, Catharina Nord och Elisabet Cedersund (alla verksamma vid NISAL, Linköpings universitet) på uppdrag av vård- och omsorgskontoret och PUFF-enheten, Norrköpings kommun. PUFF-enheten är en forsknings- och utvecklingsverksamhet inom välfärdsområdet. Inom PUFF-enheten ingår Norrköpings, Söderköpings, Finspångs och Valdemarsviks kommun i samverkan.

1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf