liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ekdahl, A. W.
    et al.
    Karolinska Institute, Sweden.
    Odzakovic, Elzana
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hellström, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    LIVING UNNOTICED: COGNITIVE IMPAIRMENT IN OLDER PEOPLE WITH MULTIMORBIDITY2016Ingår i: The Journal of Nutrition, Health & Aging, ISSN 1279-7707, E-ISSN 1760-4788, Vol. 20, nr 3, s. 275-279Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To investigate the correlation between MMSE <= 23 and the presence of a diagnosis of dementia in the medical record in a population with multimorbidity. Design, setting, and participants: This cross-sectional study was part of the Ambulatory Geriatric Assessment - a Frailty Intervention Trial (AGe-FIT; N = 382). Participants were community dwelling, aged >= 75 years, had received inpatient hospital care at least three times during the past 12 months, and had three or more concomitant diagnoses according to the International Classification of Diseases, 10th revision. Measurements: The Mini Mental State Examination (MMSE) was administered at baseline. Medical records of participants with MMSE scores < 24 were examined for the presence of dementia diagnoses and two years ahead. Results: Fifty-three (16%) of 337 participants with a measure of MMSE had a MMSE scores < 24. Six of these 53 (11%) participants had diagnoses of dementia (vascular dementia, n = 4; unspecified dementia, n = 1; Alzheimers disease, n = 1) according to medical records; 89% did not. Conclusions: A MMSE-score < 24 is not well correlated to a diagnosis of dementia in the medical record in a population of elderly with multimorbidity. This could imply that cognitive decline and the diagnosis of dementia remain undetected in older people with multimorbidity. Proactive care of older people with multimorbidity should focus on cognitive decline to detect cognitive impairment and to provide necessary help and support to this very vulnerable group.

  • 2.
    Kullberg, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Odzakovic, Elzana
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Walking interviews as a research method with people living with dementia in their local community2018Ingår i: Social research methods in dementia studies: inclusion and innovation / [ed] John Keady, Lars-Christer Hydén, Ann Johnson, Caroline Swarbrick, Abingdon, Oxon: Routledge, 2018, s. 23-37Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Odzakovic, Elzana
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Neurologiska kliniken i Linköping.
    Neighbourhood nursing: connection, place and meaning in the everyday experience of dementia2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den senaste samhällsutvecklingen och de politiska ambitionerna har utgått alltmer från att göra det möjligt för personer med demenssjukdom att bo kvar allt längre i sina hem och grannskap. Trots denna utveckling finns det lite kunskap utifrån det bredare perspektivet om grannskapet som en vardaglig plats för relationer, omvårdnad samt vilken mening det har för personer som har erfarenhet av demens.

    Syfte: Syftet med avhandlingen var för det första att undersöka grannskapet som en plats i vardagen för personer som har erfarenheter av demens, och för det andra, att undersöka grannskapet som en plats för omvårdnad.

    Design och metod: Avhandlingen inkluderar fem delstudier med både kvalitativ och kvantitativ design. Studie I hade en explorativ och beskrivande tvärsnittsdesign. Totalt ingick det 17 405 personer med en demensdiagnos som identifierades och samkördes med information av hemtjänstinsatser och boende. Denna informationen förenades sedan med de socio-demografiska faktorerna i de tre regionerna Östergötland, Stockholm och Västerbotten. Studie II hade en femenologisk design som inkluderade 14 personer som bodde i ett eget boende med en demensdiagnos i Östergötlands län och som deltog i ´promenad intervjuer´. Studie III hade en induktiv och beskrivande kvalitativ design vilket inkluderade 14 personer som bodde ensamma i ett eget boende med en demensdiagnos i England, Skottland och Sverige. De 14 personer som bodde i ett eget boende med en demensdiagnos i Studie III deltog i flera datainsamlingsmetoder. Studie IV hade en induktiv och beskrivande kvalitativ design som inkluderade 22 personer med levda, personliga och professionella erfarenheter av demens som deltog i semistrukturerade individuella och gruppintervjuer. Slutligen, Studie V hade också en induktiv och beskrivande kvalitativ design där 18 deltagare (legitimerade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor) inkluderades skuggning som är den huvudsakliga metoden för datainsamlingen.

    Resultat: I Studie I fann vi att 72 % av den totala befolkningen av 17 405 personer med en demensdiagnos bodde i ordinärt boende och 28 % i särskilt boende. Sammantaget bodde 52 % av de 17 405 personerna med demens i singelhushåll i de tre regionerna Östergötland, Stockholm och Västerbotten. Studie II påvisade att promenader i grannskapet var en betydelsefull del av deras dagliga aktiviteter som hjälpte personer med en demensdiagnos att hantera ett liv med demens. Att vara utomhus i naturen medförde att personer med demens knöt an till naturen och genom det återhämtade sig. Grannskapet beskrivs ofta som ett socialt sammanhang, även om vissa deltagare som bodde ensamma berättade att deras sociala kontakter främst var med personalen som arbetade i den kommunala hemsjukvården (och hemtjänsten). I studie III beskrev personer med demens i England, Skottland och Sverige hur de ansträngde sig för att hålla kvar kontakten med grannskapet men också hur de skapade nya sätt att upprätthålla och hitta nya sociala nätverk och kontakter. Dessa vänskapsband skapades genom att delta i olika aktiviteter (som tillhandahålls i England av tredje sektorn och välgörenhetsgrupper, och i Sverige, av kommunerna). Även effekterna av stigmatiseringen kring att leva med demens betonades av deltagarna, de beskrev detta som en orsak till ofrivillig ensamhet. Trots påverkan av stigmatiseringen tog personerna med demens, kontroll över sina liv, genom att finna nya dagliga sociala kontakter i grannskapet. Personer med demens är intressearde av att anta nya utmaningarna i vardagen. I studie IV diskuterade personerna med olika erfarenheter av demens hur demenssjukdomen som ett stigmatiserat tillstånd i samhället påverkade dem. De ansåg att deltagarna som lever med en demensdiagnos ofta inte respekterades som aktiva medborgare med sina egna resurser i samhället. Personerna med olika erfarenhet av demens framhöll också att vara socialt aktiv i en grupp eller i offentliga rum var strategier för att upprätthålla en social roll i samhället. Förutom betydelsen av det sociala livet påpekade personerna med olika erfarenheter av demens att de skulle önska att dagverksamheterna och demensteamen skulle utgå mer utifrån person-centrerad vård och hälsofrämjande förhållningssätt. Slutligen, i studie V observerades det hur legitimerade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor kämpade med den vanligt förekommande synen på deras profession och arbetsplatsen inom hälso-och sjukvården som gav sig uttryck som osynlig. Deras uppgifter och ansvar hade även förändrats och allt mer hade överlåtits till undersköterskor, grannar och familjemedlemmar och kommunernas socioekonomiska status hade betydelse. Legitimerade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskorna var en självklar del av grannskapet. Resultaten av denna avhandling har integrerats i en sammansatt tematisk analys baserad på de fem studierna för att nå en övergripande representation av människors upplevelser av grannskapet som en plats för det dagliga livet och omvårdnad med utgångspunkt utifrån erfarenheter av demens. Analysen resulterade i fem huvudteman (och tre underteman): (1) anknytning till det existerade grannskapet via promenader (2) dagliga aktiviteter främjar hälsa och välbefinnande; (3) möjligheter för sociala kontakter; (4) behandla oss som aktiva medborgare; (5) grannskapet som en plats för omvårdnad. Grannskapet beskrivs inte bara som en framkomlig, social medborgarskapsarena i relation till demens, utan var även en plats där sjuksköterskepraxis pågick dygnet runt (studierna II, III, IV och V) eftersom de flesta personer som lever med demens bor i ordinärt boende (studie I).

    Konklusion: Avhandlingen presenterar ett nytt underlag och ny kunskap för att förstå grannskapet som en plats för dagligt liv och omvårdnad genom att använda ett nytt perspektiv för att få förståelse. Grannskapet kan förstås som en plats förenad genom förbindelser som människor aktivt söker efter och där betydelsen av grannskapet inträder genom kroppens rörelse ut mot världen. Det är också en plats där omvårdnad sker som i sin tur stödjer vardagslivet för personer med demens, särskilt för dem som lever ensamma med demens. Detta visar på behovet av att tänka om i praktiken vad det gäller omvårdnaden, där ”omvårdnad i grannskapet” som en modell med ett livsvärldsperspektiv behövs i dialog med medborgarna.

    Delarbeten
    1. People diagnosed with dementia in Sweden: What type of home care services and housing are they granted? A cross-sectional study
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>People diagnosed with dementia in Sweden: What type of home care services and housing are they granted? A cross-sectional study
    2019 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 47, nr 2, s. 229-239Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    AIMS: This study aims to examine what types of home care services and housing are granted to people with a dementia diagnosis and how these types are associated with socio-demographic factors (sex, age, marital status, native or foreign born, and regional area).

    METHODS: A cross-sectional study of all people diagnosed with dementia in three Swedish counties was conducted from the medical records in 2012. Logistic regression analysis was carried out to investigate associations between home care services and housing and socio-demographic variables.

    RESULTS: In total, 17,405 people had a dementia diagnosis, and the majority were women, aged 80+ years, and unmarried. Some 72% were living in ordinary housing and 28% lived in special housing. Of those who lived in ordinary housing, 50% did not receive any home care service. Not receiving any type of home care services was less common for older people and was also associated with being married and living in rural municipalities. The most common home care services granted were home help and personal care. Special housing was more common for older people, unmarried persons, and those living in rural municipalities.

    CONCLUSIONS: Most people with a dementia diagnosis were living in ordinary housing, and, surprisingly, half of those did not receive any type of home care service. This knowledge is essential for making the living conditions and needs of people living with dementia more visible and to provide good home care services for people with dementia and their families.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Sage Publications, 2019
    Nyckelord
    Home care services, cross-sectional study, dementia, foreign born, ordinary housing, special housing
    Nationell ämneskategori
    Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-146049 (URN)10.1177/1403494818755600 (DOI)000462758700019 ()29409432 (PubMedID)2-s2.0-85042217866 (Scopus ID)
    Tillgänglig från: 2018-03-23 Skapad: 2018-03-23 Senast uppdaterad: 2019-12-20Bibliografiskt granskad
    2. 'Overjoyed that I can go outside': Using walking interviews to learn about the lived experience and meaning of neighbourhood for people living with dementia.
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>'Overjoyed that I can go outside': Using walking interviews to learn about the lived experience and meaning of neighbourhood for people living with dementia.
    2018 (Engelska)Ingår i: Dementia, ISSN 1471-3012, E-ISSN 1741-2684, artikel-id 1471301218817453Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Epub ahead of print
    Abstract [en]

    This study explores the relationships between people living with dementia and their neighbourhood as they venture out from home on a regular and often routine basis. Here, we report findings from the Swedish field site of an international 5-year project: Neighbourhoods: our people, our places. The aims of this study were to investigate the lived experience of the neighbourhood for people with dementia and through this to better understand the meaning that neighbourhood held for the participants. In this study, we focus on the walking interviews which were conducted with 14 community-dwelling people with dementia (11 men and 3 women) and were analysed using an interpretative phenomenological method. Four themes were revealed from these interviews: life narratives embedded within neighbourhood; the support of selfhood and wellbeing through movement; the neighbourhood as an immediate social context; and restorative connections to nature. These themes were distilled into the 'essence' of what neighbourhood meant for the people we interviewed: A walkable area of subjective significance and social opportunity in which to move freely and feel rejuvenated. We have found that the neighbourhood for community-dwelling people with dementia holds a sense of attachment and offers the potential for freedom of movement. Our research indicates that a dementia diagnosis doesn't necessarily reduce this freedom of movement. The implications for practice and policy are considered: future research should explore and pay closer attention to the diverse living conditions of people living with dementia, and not least the particular challenges faced by people living alone with dementia.

    Nyckelord
    community-dwelling, dementia, interpretative phenomenology, lived experiences, neighbourhood, walking interviews
    Nationell ämneskategori
    Geriatrik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-153897 (URN)10.1177/1471301218817453 (DOI)30541394 (PubMedID)
    Tillgänglig från: 2019-01-18 Skapad: 2019-01-18 Senast uppdaterad: 2019-12-20
    3. ‘It's our pleasure, we count cars here’: an exploration of the ‘neighbourhood-based connections’ for people living alone with dementia
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>‘It's our pleasure, we count cars here’: an exploration of the ‘neighbourhood-based connections’ for people living alone with dementia
    Visa övriga...
    2019 (Engelska)Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 9, s. 1-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Epub ahead of print
    Abstract [en]

    The extent of social isolation experienced by people living with dementia who reside in the community has been well acknowledged, yet little is known about how people living alone with dementia maintain neighbourhood-based connections. The purpose of this study is to examine the experiences of people with dementia who live alone, focusing upon how they establish social networks and relationships in a neighbourhood context, and how they are supported to maintain this social context within everyday life. Multiple data collection methods were used including, semi-structured interviews, walking interviews, guided home tours and social network mapping, which were conducted with 14 community-dwelling people living alone with dementia (11 women and three men) situated across the three international study sites in England, Scotland and Sweden. Data were analysed using thematic analysis. The analysis revealed four main themes: (a) making the effort to stay connected; (b) befriending by organisations and facilitated friendships; (c) the quiet neighbourhood atmosphere; and (d) changing social connections. The analysis suggests that people with dementia who live alone were active agents who took control to find and maintain relationships and social networks in the neighbourhood. Our findings indicate the need to raise awareness about this specific group in both policy and practice, and to find creative ways to help people connect through everyday activities and by spontaneous encounters in the neighbourhood.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Cambridge University Press, 2019
    Nyckelord
    Dementia, living alone, neighbourhood, community, qualitative research, social networks, relationships, solitude
    Nationell ämneskategori
    Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi Omvårdnad Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-160696 (URN)10.1017/s0144686x19001259 (DOI)
    Tillgänglig från: 2019-10-02 Skapad: 2019-10-02 Senast uppdaterad: 2019-12-20Bibliografiskt granskad
  • 4.
    Odzakovic, Elzana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hellström, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland. Ersta Sköndal Bräcke University College, Sweden.
    Ward, Richard
    Faculty of Social Science, University of Stirling, UK.
    Kullberg, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    'Overjoyed that I can go outside': Using walking interviews to learn about the lived experience and meaning of neighbourhood for people living with dementia.2018Ingår i: Dementia, ISSN 1471-3012, E-ISSN 1741-2684, artikel-id 1471301218817453Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores the relationships between people living with dementia and their neighbourhood as they venture out from home on a regular and often routine basis. Here, we report findings from the Swedish field site of an international 5-year project: Neighbourhoods: our people, our places. The aims of this study were to investigate the lived experience of the neighbourhood for people with dementia and through this to better understand the meaning that neighbourhood held for the participants. In this study, we focus on the walking interviews which were conducted with 14 community-dwelling people with dementia (11 men and 3 women) and were analysed using an interpretative phenomenological method. Four themes were revealed from these interviews: life narratives embedded within neighbourhood; the support of selfhood and wellbeing through movement; the neighbourhood as an immediate social context; and restorative connections to nature. These themes were distilled into the 'essence' of what neighbourhood meant for the people we interviewed: A walkable area of subjective significance and social opportunity in which to move freely and feel rejuvenated. We have found that the neighbourhood for community-dwelling people with dementia holds a sense of attachment and offers the potential for freedom of movement. Our research indicates that a dementia diagnosis doesn't necessarily reduce this freedom of movement. The implications for practice and policy are considered: future research should explore and pay closer attention to the diverse living conditions of people living with dementia, and not least the particular challenges faced by people living alone with dementia.

  • 5.
    Odzakovic, Elzana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hyden, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Festin, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kullberg, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    People diagnosed with dementia in Sweden: What type of home care services and housing are they granted? A cross-sectional study2019Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 47, nr 2, s. 229-239Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: This study aims to examine what types of home care services and housing are granted to people with a dementia diagnosis and how these types are associated with socio-demographic factors (sex, age, marital status, native or foreign born, and regional area).

    METHODS: A cross-sectional study of all people diagnosed with dementia in three Swedish counties was conducted from the medical records in 2012. Logistic regression analysis was carried out to investigate associations between home care services and housing and socio-demographic variables.

    RESULTS: In total, 17,405 people had a dementia diagnosis, and the majority were women, aged 80+ years, and unmarried. Some 72% were living in ordinary housing and 28% lived in special housing. Of those who lived in ordinary housing, 50% did not receive any home care service. Not receiving any type of home care services was less common for older people and was also associated with being married and living in rural municipalities. The most common home care services granted were home help and personal care. Special housing was more common for older people, unmarried persons, and those living in rural municipalities.

    CONCLUSIONS: Most people with a dementia diagnosis were living in ordinary housing, and, surprisingly, half of those did not receive any type of home care service. This knowledge is essential for making the living conditions and needs of people living with dementia more visible and to provide good home care services for people with dementia and their families.

  • 6.
    Odzakovic, Elzana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kullberg, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Boendemiljö och grannskap2016Ingår i: Att leva med demens / [ed] Ingrid Hellström, Lars-Christer Hydén, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, s. 87-95Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Odzakovic, Elzana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Neurologiska kliniken i Linköping.
    Kullberg, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hellström, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland.
    Andrew, Clark
    School of Health and Society, University of Salford, Salford, UK.
    Sarah, Campbell
    Division of Nursing, Midwifery and Social Work, University of Manchester, Manchester, UK.
    Kainde, Manji
    Faculty of Social Science, University of Stirling, Stirling, UK.
    Kirstein, Rummery
    Faculty of Social Science, University of Stirling, Stirling, UK.
    John, Keady
    Division of Nursing, Midwifery and Social Work, University of Manchester, Manchester, UK.
    Richard, Ward
    Faculty of Social Science, University of Stirling, Stirling, UK.
    ‘It's our pleasure, we count cars here’: an exploration of the ‘neighbourhood-based connections’ for people living alone with dementia2019Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 9, s. 1-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The extent of social isolation experienced by people living with dementia who reside in the community has been well acknowledged, yet little is known about how people living alone with dementia maintain neighbourhood-based connections. The purpose of this study is to examine the experiences of people with dementia who live alone, focusing upon how they establish social networks and relationships in a neighbourhood context, and how they are supported to maintain this social context within everyday life. Multiple data collection methods were used including, semi-structured interviews, walking interviews, guided home tours and social network mapping, which were conducted with 14 community-dwelling people living alone with dementia (11 women and three men) situated across the three international study sites in England, Scotland and Sweden. Data were analysed using thematic analysis. The analysis revealed four main themes: (a) making the effort to stay connected; (b) befriending by organisations and facilitated friendships; (c) the quiet neighbourhood atmosphere; and (d) changing social connections. The analysis suggests that people with dementia who live alone were active agents who took control to find and maintain relationships and social networks in the neighbourhood. Our findings indicate the need to raise awareness about this specific group in both policy and practice, and to find creative ways to help people connect through everyday activities and by spontaneous encounters in the neighbourhood.

  • 8.
    Odzakovic, Elzana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Citizenship and Social Inclusion for People with Dementia: A Register Study in a Swedish Context on the Distribution of Social - Care Services2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, every citizen has equal right to social-care. The purpose of this session is to investigate how social support is distributed for people with dementia and to compare this distribution in an ethnicity perspective. A statistical analysis will be presented based on data in progress.

1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf