liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 16 of 16
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Muhrman, Karolina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Marketization of Vocational Adult Education in Sweden2019In: Pedagogical concerns and market demands in VET.: Proceedings of the 3rd Crossing Boundaries in VET conference, Vocational Education and Training Network (VETNET) / [ed] F. Marhuenda & MJ. Chisvert-Tarazona, Valencia: European Research Network of Vocational Education and Training (VETNET) , 2019, p. 153-157Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The focus of this paper is the organisation of vocational adult education on upper secondary level in Sweden, and specifically the process of marketization that has taken place here since the late 1990s. Swedish adult education on this level, including vocational as well as theoretical courses, is organised by the local municipality, but with national governing policies including a national curriculum. However, the courses and programmes per se are not necessarily organised by the municipality itself. There is a widespread system of procurement, which means that courses could also be organized by varying other providers, typically private training companies. That is, there are both private and public providers, but the training is paid for by the municipality, which also decides who will be admitted to different courses and has a responsibility for the quality assurance.

  • 2.
    Lundberg, Anna, L. V.
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Muhrman, Karolina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Att konstruera matematikuppgifter på yrkesprogram2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uppgifter har en central roll inom matematikundervisning, och eftersom utbudet av yrkesrelaterade uppgifter är begränsat är det viktigt förmatematiklärarepå yrkesprogram att kunna skapa nya sådana uppgifter.

  • 3.
    Lundberg, Anna
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Muhrman, Karolina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Matematik i Yrkesutbildningen - en historisk överblick2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Texten inleds med några nedslag i yrkesutbildningens historia med relation till vilken matematik som krävdes i läroplanerna. Därefterges en beskrivning av hur yrkesutbildningen ser ut i Tyskland och Australien för att visa hur Sverige står sig i jämförelse med andra länder.

  • 4. Order onlineBuy this publication >>
    Muhrman, Karolina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Inget klöver utan matematik: En studie av matematik i yrkesutbildning och yrkesliv2016Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the thesis is to increase understanding of aspects that affect the relationship between vocational education students’ knowledge and knowledge needed in professional life. This is examining through different actors' perspectives on the professional needs of mathematics skills, mathematics teaching in vocational programs and the design of the national curriculum Gy11. The study is conducted in the upper secondary natural resources management program with focus on agricultural education and the agricultural profession. The empirical material consists of qualitative interviews with professional farmers, vocational teachers, mathematics teachers and students. The results of the empirical study have been analyzed in relation to the curriculum Gy11. Bernstein's curriculum theoretical perspective, and particularly the concepts educational codes and discourses, is used for the analysis, in some parts along with D'Ambrosio’s ethno mathematical perspective. The results show that good math skills are essential for the farming profession but in some cases there is a discursive gap between school mathematics teaching and the need for mathematical skills in professional life. Although the subject plan for mathematics is focusing on mathematics related to the profession students are trained for, the mathematics teaching is largely tied to a textbook with tasks unrelated to the students’ future profession. The organization of the teaching is controlled by a variety of frame factors that can concern time, group compositions and schedule, but also the teachers' view of knowledge. The national tests represent a significant frame factor which in many cases controls the teaching to a higher degree than what the content of the subject plan does. The weak connection to the students' professional orientation makes them unmotivated to learn mathematics because they have trouble seeing how they can use their knowledge in their future profession. Students also have difficulties in recontextualizing their mathematical skills from the school context in the professional life context, which among other things can reduce their employability.

  • 5.
    Muhrman, Karolina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Matematik från skola till arbetsliv2018In: Yrkesutbildning: Mellan skola och arbetsliv / [ed] Maria Gustavsson och Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, p. 65-84Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Elever som går ett yrkesprogram i gymnasiet ska lära sig ett yrke och målet är att eleverna efter examen ska kunna börja arbeta direkt. En central del i att lära sig ett yrke är att förstå yrkets kultur, med traditioner, tumregler och terminologi. En annan del är att kunna utför yrkesspecifika arbetsuppgifter. Inom nästan alla yrken kräver arbetsuppgifter också att den yrkesarbetande har goda kunskaper inom svenska, matematik och engelska. I detta kapitel användas matematikämnet som exempel för att visa vilken betydelse undervisningens utformning inom de gymnasiegemensamma ämnena har, för elevers yrkeskunskaper och en lyckad övergång mellan skola och arbetsliv. Kapitlet bygger på forskning som handlar om relationen mellan matematikundervisning i yrkesutbildning och matematikanvändning i yrkeslivet.

  • 6.
    Muhrman, Karolina
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Frejd, Peter
    Linköping University, Department of Mathematics, Mathematics and Applied Mathematics. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Elevers erfarenheter kring ett projekt om matematik med yrkesinriktning.2018In: Perspectives on professional development of  mathematics teachers: Proceedings of Madif 11 / [ed] Häggström, Y. Liljekvist, J. Bergman Ärlebäck, M. Fahlgren, & O. Olande, Linköping: SMDF , 2018, p. 161-170Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att elever har svårigheter att rekontextualisera sina matematikkun- skaper från skolkontexten till yrkeslivskontexten om matematikundervisningen saknar koppling till yrkeslivet. I artikeln analyseras, utifrån Bernsteins teorier, intervjuer med elever på tre yrkesprogram som deltagit i en interventionsstudie med målet att knyta matematiken närmare elevernas yrkesinriktning. Resultaten tyder på matema- tikämnet har en stark klassifikation och inramning som är svår att förändra, men om klassifikation och inramning förändras mot ett mer ämnesintegrerat arbetssätt verkar elevernas förmåga att rekontextualisera sina matematikkunskaper förbättras. Undervisningsmiljö och användandet av autentiska problem diskuteras som centrala faktorer för att detta ska ske.

  • 7.
    Muhrman, Karolina
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lundberg, Anna
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Matematik på yrkesprogram - ur ett didaktiskt perspektiv2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1990-talet läser alla elever som går i den svenska gymnasieskolan minst 100 poäng matematik under sin gymnasieutbildning oavsett om det handlar om en yrkesutbildning eller e n studieförberedande utbildning. Att det sedan 1990-talet är obligatoriskt för yrkeselever att läsa matematik, tyder på att det anses viktigt med matematikkunskaper. För fördjupning om utvecklingen av matematik på yrkesprogram se fördjupningsmaterial: Matematik i yrkesutbildning – en historisk överblick. Varför är det då viktigt med goda matematikkunskaper för yrkeselever och hur kan matematikundervisningen på yrkesprogram organiseras så att eleverna får goda matematikkunskaper? Vad behöver eleverna lära sig och vilket syfte har matematikundervisningen? Dessa frågor är centrala för matematikundervisningen på yrkesprogram och är något som kan behöva diskuteras, delvis på grund av ämnesplanernas utformning för matematikämnet, men främst för att många branscher idag kräver goda matematikkunskaper. Frågorna o van benämns ibland som didaktiska frågor. I denna text diskuteras matematikundervisning på yrkesprogram med utgångspunkt i didaktiska frågor som rör matematikundervisningens syfte, innehåll och organisering. Innehållet i texten är delvis hämtat från Muhrman ( 2016 ) doktors avhandling.  

  • 8.
    Muhrman, Karolina
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lundberg, Anna, L., V.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Dypbukt, Wenche
    Matematikksenteret, Trondheim, Norge.
    Jens Arne, Meistad
    Matematikksenteret, Trondheim, Norge.
    Aina, Fardal
    Horten vgs skole Norge, Horten, Norge.
    Liebich, Rolf
    Dag Vassbotn.
    Ödmark, Krister
    Umeå universitet, Umeå, Sverige.
    Popov, Oleg
    Umeå universitet, Umeå, Sverige.
    Dahlberg, Johan
    Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping, Sverige.
    Uppgiftsbanken: Gymnasieskola, modul: Undervisa matematik på yrkesprogram2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna uppgiftsbank innehåller uppgifter med varierat innehåll och svårighetsgrad. Uppgifterna är av varierande karaktär och uppfyller i olika grad kriterierna från checklistan i texten ”Att konstruera matematikuppgifter på yrkesprogram”. Uppgifterna kan användas i undervisningen eller fungera som ett diskussionsunderlag vid utveckling av infärgade uppgifter. Studera gärna uppgifterna tillsammans med yrkeslärare.

    Till uppgifterna finns stöd för hur man kan planera och arbeta med uppgifterna i klassrummet. Det finns kopplingar till centralt innehåll i Matematik 1a, yrkesämnenas centrala innehåll och examensmålen för yrkesprogrammen. Eftersom kurserna i yrkesämnena läggs ut lokalt finns det ingen samstämmighet i vilken ordning och under vilken termin de läses på olika skolor. Det kan därför vara så att det centrala innehåll i yrkesämnena inte är aktuellt just då men det kan ändå vara bra för eleverna att känna till det. Till några av uppgifterna ges för slag på hur man kan variera eller utveckla dem. I modulen Undervisa matematik på yrkesprogram del 5: Modellering och problemlösning finns några förslag på hur uppgifterna kan göras till Fermiproblem.

    I Skolverkets bedömningsportal finns uppgifter för yrkesprogram. En del av uppgifterna är lösenordsskyddade. För att komma åt det skyddade materialet behövs inloggningsuppgifter och behörighet till ämnet eller kursen. Information om hur du som lärare får inloggningsuppgifter har skickats till rektorn på din skola. Du hittar bedömningsportalen här: https://bp.skolverket.se/.

  • 9.
    Muhrman, Karolina
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Nordmark, Sofia
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nyström, Sofia
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Från individ till verksamhetsutveckling – för att minska skolavhopp: Slutrapport från utvärderingen av #jagmed2018Report (Other academic)
    Abstract [no]

    Följande slutrapport redovisar resultaten från utvärderingen av mål, resultat och effekter i projektet #jagmed. Vi som har haft i uppdrag att göra utvärderingen är universitetslektor Sofia Nordmark, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, universitetslektor Karolina Muhrman och universitetslektor Sofia Nyström (projektledare), Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet. Inom ramen för utvärderingsuppdraget har tidigare en uppstartsrapport och en halvtidsrapport presenterat tillvägagångssätt och processer i #jagmed (Nordmark & Nyström, 2017) och en halvtidsrapport (Muhrman, Nordmark & Nyström, 2017).

    Utvärderingsarbetet inleddes 2016 med inläsning av projektdokument, planer och program. Därefter utvecklades designen för utvärderingen genom urval och precisering av frågeställningar. Kontakter etablerades med läns- och delprojekt och en första datainsamling i form interaktiva workshopar på länsnivå, samt en omgång med intervjuer i de fem projekt som valts ut för fördjupningsstudier genomfördes. Under 2017 genomfördes en enkätundersökning för samtliga projektmedarbetare, en andra omgång av interaktiva workshopar på länsnivå samt två omgångar med intervjuer av projektledare och projektmedarbetare, i de fem fördjupningsprojekten. Under våren 2018 genomfördes en andra enkätundersökning, en tredje omgång med workshopar på länsnivå, ytterligare en intervjuomgång med fördjupningsprojekten samt avslutande intervjuer med de regionala projektledarna. I denna rapport presenteras utvärderingens sammantagna resultat.

    Rapporten inleds med en beskrivning av utvärderingsuppdragets syfte och frågeställningar. Därefter följer en bakgrundsöversikt till #jagmed-projektet, samt tidigare forskning och litteratur kring studieavbrott, skolavhopp, organisering av insatser för att motverka studieavbrott och organisering av utvecklingsprojekt. I rapportens tredje del presenteras de metoder och tillvägagångssätt som har använts för utvärderingen samt en tidsaxel över utvärderingens datainsamling. Vi beskriver också hur återkoppling av resultat har skett under utvärderingen samt vilka avstämningspunkter som har skett med uppdragsgivare och lokala projekt. Därefter följer ett avsnitt där resultat och analys av det insamlade materialet presenteras utifrån syftet med utvärderingen. Avslutningsvis diskuteras resultat och effekter av #jagmed och några avslutande slutsatser kring vad som varit framgångsfaktorer och hinder för projektens arbete.

  • 10.
    Muhrman, Karolina
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Nordmark, Sofia
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nyström, Sofia
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Halvtidsrapport: - diskussion kring projektens arbete, resultat och effekter vid halvtid2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Följande halvtidsrapport syftar till att redogöra för hur arbetet går med projekten inom #jagmed, samt att utvärdera och diskutera de mål, resultat och effekter som har uppnåtts i projekten så här långt. Denna rapport bygger till vissa delar på den uppstartsrapport som Nordmark och Nyström levererade i januari 2017. Vi som har i uppdrag att utvärdera projektet #jagmed är universitetslektor Sofia Nordmark, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, universitetslektor Karolina Muhrman och universitetslektor Sofia Nyström (projektledare), Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet.

    Under hösten 2016 har utvärderingsarbetet främst bestått av inläsning av projektdokument, planer och program, att utveckla designen för utvärderingen genom urval och preciserade frågeställningar, att etablera kontakter med läns- och delprojekt samt att genomföra en första datainsamling i form av en runda med interaktiva workshopar på länsnivå, samt en omgång med intervjuer i de utvalda fördjupningsprojekten. Under våren 2017 genomfördes en enkätundersökning för samtliga projektmedarbetare, samt en andra omgång med intervjuer av projektledare och projektmedarbetare, i de fem projekt som valts ut för fördjupningsstudier. Under hösten 2017 har utvärderingsarbetet bestått av en andra omgång av interaktiva workshopar på länsnivå, samt en tredje omgång med intervjuer i de fem fördjupningsprojekten.

    Rapporten inleds med en beskrivning av utvärderingsuppdragets syfte och frågeställningar. Därefter följer en kort beskrivning av utvärderarnas arbete med bakgrundsöversikten till #jagmed-projektet, samt tidigare forskning och litteratur kring studieavbrott, skolavhopp, organisering av insatser för att motverka studieavbrott och organisering av utvecklingsprojekt. I rapportens tredje del presenteras val av metoder, tillvägagångssätt och en tidsplan för utvärderingens datainsamling, plan för återkoppling av resultat och avstämningspunkter med uppdragsgivare och lokala projekt. Därefter följer ett avsnitt där resultat presenteras utifrån syftet med utvärderingen. I den sista delen avslutas rapporten ed en diskussion kring resultat och effekter, samt avslutande rekommendationer.

  • 11.
    Muhrman, Karolina
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Samuelsson, Joakim
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hur man ökar elevers motivation för matematik2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna text diskuteras motivationsfaktorer i relation till lärande i matematik med hjälp av självbestämmande teorin. Syftet med texten är att diskutera motivationsfaktorer för att identifiera konkreta komponenter, som styr motivation en för elever på yrkesprogram.

    Innehållet i texten är delvis hämtat från Muhrman (2016) doktorsavhandling.

  • 12.
    Muhrman, Karolina
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Samuelsson, Joakim
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Motivation för matematik2018Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utifrån en kort definition av vad som menas med motivation beskrivs i texten olika motivationsfaktorer som visat sig ha betydelse för elevers lärande i matematik. Undervisningens utformning, uppgifters utformning samt lärarens inverkan och det totala studieklimatet är några exempel på faktorer som påverkar elevers motivation för att lära sig matematik.

  • 13.
    Popov, Oleg
    et al.
    Umeå Universitet, Umeå, Sverige.
    Ödmark, Krister
    Umeå Universitet, Umeå, Sverige.
    Muhrman, Karolina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Samverkans roll i utveckling av matematikundervisning2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna text belyser vi några aspekter av samverkan och dess roll i matematikundervisning-en på yrkesprogram. Ett av argumenten i texten är att samverkan behövs för att skapa yr-kesrelevanta lärandekontexter och problemlösningssituationer. Vi har i första hand valt att fokusera på sådan samverkan, som kan ske på den enskilda lärarens nivå. Diskussionen om allmän betydelse av samverkan på skolnivå presenteras utförligt i Skolverkets skrifter (t.ex. Skolverket, 2002) och andra myndighetsdokument (Skolinspektionen, 2013).

  • 14.
    Samuelsson, Joakim
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Muhrman, Karolina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hur man arbetar med elever som har matematikängslan2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi har alla ett känslomässigt förhållande till matematik. En del älskar ämnet och trivs med att sitta och fundera över matematiska problem, medan andra känner motvilja och ängslan inför sina möten med matematik. Nedanstående citat ger en bild av hur man kan känna, när man måste arbeta med matematik.

    • Hörde jag ordet matematik så förknippade jag det bara med mörker, oförklarliga siffror och krumelurer som jag bara snurrade runt i mitt huvud ett tag och sen ut igen.
    • Det som fick mig att avsky matematiken var att jag blev utpekad som dum eller inte lika duktig som de andra när jag inte hann räkna ut multiplikationstabellen under en viss tid.
    • Den första känsla jag får av ordet matematik är bara en stor klump i magen, ett tråkigt ämne som inte gett mig någon glädje utan bara oro och stress.
    • Jag är egentligen inte bara vettskrämd för ämnet, jag är även usel i det också. Om någon frågar mig om ett tal så blir jag alldeles stel, svettig, nervös och rädd för att svara överhuvudtaget och när jag väl svarar så blir det oftast fel.
    • Jag fick både kramp i magen och blev kallsvettig. Så fort vi skulle ha matematik i skolan slog det slint i huvudet, jag fick panik och blev blockerad.

    Citaten visar en mindre rolig sida av möten med matematik, som elever kan ha erfarenhet av. I citaten beskrivs nervositet, oro, stress, panik och låsningar. Vi, som arbetar med undervisning, har säkerligen kommit i kontakt med flera elever som känner så när de kommer i kontakt med matematik en i skolan. Dessa elever gör allt för att slippa dessa obehags känslor, som kommer med kraven att lära och utföra matematik i skolan. En del skolkar, en del låtsas att de kan och ser upptagna ut, andra är utåtagerande och aggressiva, några kämpar och sliter, men det låser sig och de blir sorgsna. När forskare diskuterar dessa delar av matematikundervisningen gör de det oftast under rubriken ”Matematik ängslan ”. Denna text handlar om v ad matematik ängslan är, vad som kan leda till matematik ängslan och vad forskningen har visat kan hjälpa elever med låsningar och matematik ängslan.

  • 15.
    Samuelsson, Joakim
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Muhrman, Karolina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Matematikängslan och låsningar i matematik2018Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är få ämnen i skolan som skapar så mycket känslor som matematikämnet. En del elever tycker det är ett jätteroligt och intressant ämneoch trivs med att sitta och fundera över matematiska problem, medan andra tycker illa om ämnetoch till och medkänner skräck och ängslan inför sina möten med matematik.

  • 16.
    Muhrman, Karolina (Editor)
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Ämnesdidaktik vid Linköpings universitet2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna skrift ger en översikt av de ämnesdidaktiska miljöerna vid Linköpings universitet. Var och en av de ämnesdidaktiska miljöerna presenteras i ett kapitel där ämnets historia och utveckling beskrivs, hur den nuvarande forskningsfronten ser ut och var Linköpings universitet befinner sig i denna. Författarna ger exempel på pågående och genomförda forskningsprojekt samt andra aktiviteter som sker i de ämnesdidaktiska miljöerna, till exempel seminarier. De beskriver också vad det sker för samverkan och samarbeten med andra universitet, skolor, företag eller myndigheter. I varje kapitel finns kontaktuppgifter till företrädare för respektive ämnesdidaktisk miljö.

    Syftet med skriften är att ge en översiktsbild av vad ämnesdidaktik kan innebära samt den forskning och de aktiviteter som sker inom ämnesdidaktik på LiU. Skriften vänder sig både internt till medarbetare på LiU och externt till skolhuvudmän, skolledare, lärare, myndigheter osv. Genom att presentera LiU:s ämnesdidaktiska verksamheter kan vi öppna upp för samarbeten såväl internt som externt, för att utveckla den ämnesdidaktiska forskningen vidare, eller för att ge ämnesdidaktiskt stöd i olika sammanhang.

1 - 16 of 16
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf