liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 20 of 20
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Colliander, Helena
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Harlin, Eva-Marie
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Forskning om och för folkhögskolan2021In: Folkbildning & Forskning: Årsbok 2021 / [ed] Kenneth Abrahamsson, Lisbeth Eriksson, Martin Lundberg, Mats Myrstener, Lena Svensson, Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning , 2021, p. 98-112Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Folkhögskolan har på senare tid definierats som en "särskild utbildningsform" som främst riktar sig till vuxna. Många studeir om folkbildning fokuserar på vad folkbildning och folkhögskola är och om de kan sägas ha någon särart i förhållande till andra utbildningar. Flera av dessa studier fokuserar på folkbildning mer brett och de har ofta en historisk utgångspunkt. Med det här kapitlet vill vi dock ge en överblick av vad forskningen säger mer specifikt om och för folkhögskolan i Sverige idag och dess verksamhet inom en rad olika områden. Vi fokuserar på de idéer, organisatoriska förutsättningar och aktörer som är med och gör folkhögskolan till vad den är.

  • 2.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Colliander, HelenaLinköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.Harlin, Eva-MarieLinköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Om folkhögskolan: En särskild utbildningsform för vuxna2020Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige har ett unikt, väl utbyggt och förmånligt system för vuxnas studier och lärande. Vuxnas studiedeltagande är omfattande och sker i en rad olika sammanhang, bland annat folkhögskola, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskola, studiecirklar och högskola.

    Om folkhögskolan är en introducerande grundbok. Den redogör för folkhögskolans organisation, framväxt och framtida utmaningar, men även för olika pedagogiska och didaktiska begrepp med bäring på arbete inom folkhögskolan. Till exempel om folkhögskolans pedagogik och didaktik, kursutveckling, didaktisk innovation och frågor om bedömning. Blicken riktas även mot vilka som jobbar som lärare inom folkhögskolan och vilka deltagarna är.

    Boken vänder sig till dig som studerar på folkhögskollärarprogrammet eller andra utbildningar som kan leda till arbete inom folkhögskolan. Den är även relevant för verksamma inom folkhögskolan och personer med intresse för frågor om vuxnas studier och lärande i folkhögskolans sammanhang.

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Colliander, Helena
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Nyström, Sofia
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lärare för vuxna2020In: Om vuxenutbildning och vuxnas studier: en grundbok / [ed] Andreas Fejes, Karolina Muhrman, Sofia Nyström, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, 1, , p. 380p. 165-185Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur går det till att bli lärare för vuxna? Vilka krav på kompetens finns för denna yrkesgrupp? Vad innebär det att vara lärare för vuxna i olika utbildningsformer och utifrån att deltagaren är just vuxen? Förutsättningarna för lärare i den kommunala vuxenutbildningen (komvux), yrkeshögskolan, folkhögskolan respektive studieförbunden varierar när det gäller bland annat kompetenskrav, uppdrag och handlingsutrymme. Att deltagarna är vuxna innebär ofta en större åldersspridning än i utbildning för barn och ungdomar, vilket också för med sig en större variation i bakgrunder och erfarenheter. Samtidigt handlar lärarens samspel med sina deltagare om relationer med andra vuxna och i den meningen jämbördiga medmänniskor. Allt detta innebär olika utmaningar och dilemman i arbetet.

  • 4.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Harlin, Eva-Marie
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Colliander, Helena
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Inledning2020In: Om folkhögskolan: En särskild utbildningsform för vuxna / [ed] Per Andersson, Eva-Marie Harlin & Helena Colliander, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, 1, , p. 192p. 17-23Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Folkhögskolan är en utbildningsform som framför allt erbjuder vuxna människor en mängd utbildningar inom olika områden. Verksamheten inom folkhögskolan kännetecknas av stor frihet. Varje skola har sin unika profil, där lärare och deltagare formar utbildningarna utifrån intressen, ideologier och kunskapsbehov. Grundläggande utbildningar för personer som saknar grundskola eller gymnasieskola, yrkesutbildningar, kvalificerade musikutbildningar eller utbildningar för ideella ledare i olika rörelser – allt detta och mer därtill ryms i den svenska folkhögskolan. I den här boken behandlas olika aspekter av folkhögskolan med avseende på de idéer, aktörer och organisatoriska förutsättningar som formar och omformar dess verksamhet.

  • 5.
    Colliander, Helena
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Being and Becoming a Teacher in Initial Literacy and Second Language Education for Adults2018Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the thesis is to explore what being and becoming a teacher of Literacy Education and Second Language Learning for Adults (LESLLA) mean. The study, which applies situated learning theory combined with some Bourdieuan concepts as thinking tools, seeks to depict how the professional identity of LESLLA teachers can be understood from their memberships in different communities of practice. The empirical study is based on observational data and on semi-structured interviews, which have been analysed thematically. The results show that the LESLLA teachers construct professional identity in regard to the particular nature of the learners, i.e. that the learners are simultaneously adult emergent readers and second language learners establishing themselves in a new society. This is, for example, seen in the teachers’ teaching actions and in how they respond to learning opportunities and changes. Likewise, the results illustrate that becoming a LESLLA teacher is an ongoing process in which some periods are particularly critical for learning. It takes place in a number of different communities of which the teaching practices are the most crucial. When it comes to the other communities to which the teachers belong, their significance differs from teacher to teacher. Moreover, power plays a central role in the identity formation. Societal forces, and the position and trajectory of the teacher in different communities in the landscapes of LESLLA teaching and Swedish for Immigrants (SFI) contribute to it.

    List of papers
    1. The experienced newcomer - The (trans)forming of professional teacher identity in a new landscape of practices
    Open this publication in new window or tab >>The experienced newcomer - The (trans)forming of professional teacher identity in a new landscape of practices
    2018 (English)In: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 69, p. 168-176Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    n/a

    Place, publisher, year, edition, pages
    PERGAMON-ELSEVIER SCIENCE LTD, 2018
    National Category
    Educational Sciences
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-144138 (URN)10.1016/j.tate.2017.10.012 (DOI)000418218200016 ()
    Available from: 2018-01-10 Created: 2018-01-10 Last updated: 2020-10-23
    2. Building bridges and strengthening positions: Exploring the identity construction of immigrant bilingual teachers
    Open this publication in new window or tab >>Building bridges and strengthening positions: Exploring the identity construction of immigrant bilingual teachers
    2020 (English)In: International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, ISSN 1367-0050, E-ISSN 1747-7522, Vol. 23, no 6, p. 695-707Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    This study explores how bilingual teachers with an immigrant background construct professional identity in the context of initial literacy and second language teaching of adults. Specifically, the study seeks to understand what the teachers’ membership of different work-related communities means for their professional identity and what capital the teachers use, negotiate and acquire to strengthen their positions in this professional field. The study is based on interviews with seven bilingual teachers. The data has been analysed from the perspective of situated learning theory and by employing some complementing concepts of Bourdieu used as thinking tools. The findings illustrate how the teachers construct their professional identity in relation to their students and by positioning themselves in different teacher communities. Moreover, the findings stress how the local school community plays a crucial part in determining the position the teachers obtain in the field. But in spite of being acknowledged as professionals, the teachers still need to negotiate their position by acquiring new capital and stressing the capital they already have.

    Place, publisher, year, edition, pages
    Routledge, 2020
    Keywords
    Bilingual teachers, professional identity construction, bilingual education, mother tongue education, Literacy Education and Second Language Learning for Adults (LESLLA)
    National Category
    General Language Studies and Linguistics
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-144866 (URN)10.1080/13670050.2017.1400516 (DOI)000547061500004 ()2-s2.0-85033404544 (Scopus ID)
    Available from: 2018-02-05 Created: 2018-02-05 Last updated: 2020-08-19Bibliographically approved
    Download full text (pdf)
    Being and Becoming a Teacher in Initial Literacy and Second Language Educationfor Adults
    Download (pdf)
    omslag
    Download (png)
    presentationsbild
  • 6.
    Colliander, Helena
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Being transformed and transforming oneself in a time of change: A study of teacher identity in second language education for adults2019In: Studies in the Education of Adults, ISSN 0266-0830, E-ISSN 1478-9833, Vol. 51, no 1, p. 55-73Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    This paper takes a perspective on professional identity in times of change to explore what societal changes of significance for second language education for adults mean for the teacher’s professional identity. It differs, thus, from many other studies on teacher identity, which concentrate on one educational reform. The study, which applies situated learning theory, is built on semi-structured interviews with 13 teachers in this sector. The results show that migration, marketization and streamlining, and digitalisation imply changes, which have a profound effect on the teachers. Whereas some changes mean that the teachers can develop their teaching or strengthen their position in work-related communities, other changes restrict them. Moreover, the response of the teachers depends on their judgement about what the changes mean for their teaching and the learners. Teachers position themselves by, for example, claiming to possess the competence they see as essential to meet the learners’ needs.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Colliander, Helena
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    The Development of Folk Development Colleges in Tanzania2021In: Proceedings of the International Conference on 50 Years of Adult Education in Tanzania, 9-11 June, 2021 / [ed] E. P. Bhalalusesa, V. M. Mlekwa, P. L. Sanga, B. K. Kanukisya and M. J. Mwaikokesya, Dar Es Salaam, 2021, p. 228-239Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The Folk Development Colleges (FDCs) have played a part in the adult education system in Tanzania since 1970s. The colleges were established by former `Tanzanian president Julius Nyerere and with inspiration from the Swedish folk high schools. The FDCs have survived several milestones and changes, including a withdrawal of fund from SIDA and shifts from one ministry to another. The aim of this paper is to give a thematic overview of the research conducted on FDCs. One main theme is the relations between various national and international stakeholders. This type of studies, primarily, focuses on how ideas are transferred and developed at a system level. Another theme is the achievements and challenges of running the FDC activities, particularly in relation to (non-)available resources. What seem to be less researched, however, were the actual practices of the FDCs. Since they are influenced both by ideas and actors at the system level and conditioned by the local school community and the resources available, such a focus would contribute to a more comprehensive understanding of the FDC.

  • 8.
    Colliander, Helena
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    The Development of Folk Development Colleges in Tanzania2021In: Proceedings of the International Conference on 50 Years of Adult Education in Tanzania, 9-11 June, 2021 / [ed] Eustella P. Bhalalusesa, Victor M. Mlekwa, Philipo L. Sanga, Blackson K. Kanukisya and Mpoki J. Mwaikokesya, 2021, p. 228-239Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The Folk Development Colleges (FDCs) have played a part in the adult education system in Tanzania since 1970s. The colleges were established by former `Tanzanian president Julius Nyerere and with inspiration from the Swedish folk high schools. The FDCs have survived several milestones and changes, including a withdrawal of fund from SIDA and shifts from one ministry to another. The aim of this paper is to give a thematic overview of the research conducted on FDCs. One main theme is the relations between various national and international stakeholders. This type of studies, primarily, focuses on how ideas are transferred and developed at a system level. Another theme is the achievements and challenges of running the FDC activities, particularly in relation to (non-)available resources. What seem to be less researched, however, were the actual practices of the FDCs. Since they are influenced both by ideas and actors at the system level and conditioned by the local school community and the resources available, such a focus would contribute to a more comprehensive understanding of the FDC.

  • 9.
    Colliander, Helena
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Ahn, Song-ee
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Andersson, Per
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Actions and Conceptions: Exploring Initial Literacy Teaching Practice for Adults2018In: Journal of Language, Identity & Education, ISSN 1534-8458, E-ISSN 1532-7701, Vol. 17, no 5, p. 306-319Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Given that it is a delicate task to meet the educational needs of adult emergent readers in a second language setting, this study serves to explore the teaching practice of teachers working with Low Educated Second Language and Literacy Acquisition learners. Based on a situated learning perspective, data from 16 lesson observations of nine teachers is analysed. The findings show that teachers initiate and negotiate learning activities, strive to get the students to understand words and other symbols, facilitate participation within and outside the classroom and negotiate the acceptable student behaviour. These findings suggest that LESLLA teaching and learning is a particular practice, where the teachers actions are intertwined with those of the learners and with the teachers’ conceptions of the learners. In that way, the teachers’ actions do not only speak of the learners, but also on their own professional identity.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Colliander, Helena
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hallqvist, Anders
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Andersson, Per
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning.
    Teaching with a mission: Dimensions of professional identity among folk high school teachers in Sweden2023In: The Nordic folk high school teacher: Identity, work and education / [ed] Johan Lövgren, Jonas Andreasen Lysgaard, Rasmus Kolby Rahbek & Anders Hallqvist, Zürich: LIT Verlag, 2023, p. 35-59Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter aims at describing the ways in which folk high school teachers in Sweden understand and claim themselves and their mission. Besides existing literature on the subject, the analysis is based on interviews with 12 teachers, located at different folk high schools and working with different courses and subjects.

  • 11.
    Colliander, Helena
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Harlin, Eva-Marie
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Andersson, Per
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Vem är folkhögskolläraren?2020In: Om folkhögskolan: En särskild utbildningsform för vuxna / [ed] Per Andersson, Eva-Marie Harlin, Helena Colliander, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, 1, , p. 192p. 67-86Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vilka vägar finns in i folkhögskolläraryrket? Vilka är det som arbetar som lärare på folkhögskolan och vilka villkor finns för deras arbete? Vad får det för konsekvenser för lärarrollen att folkhögskolan är en egen utbildningsform? I tidigare kapitel har folkhögskolans frihet från nationella regelverk beskrivits. Detta är något som också får konsekvenser för lärarnas anställningar och yrkesutövande. I det här kapitlet kommer vi att diskutera dessa frågor och även resonera kring folkhögskollärarens yrkesetik. Det senare blir särskilt aktuellt i en utbildningsform där deltagare och lärare tillbringar mycket av sin tid tillsammans och där läraren förväntas möta deltagarna som vuxna individer i jämlika relationer.

  • 12.
    Colliander, Helena
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Malmström, Louise
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Millenberg, Filippa
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Folkhögskolans pedagogik och didaktik2020In: Om folkhögskolan: En särskild utbildningsform för vuxna / [ed] Per Andersson, Eva-Marie Harlin & Helena Colliander, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, 1, , p. 192p. 113-135Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Går det att tala om en särskild pedagogik och didaktik för folkhögskolan? Vilket pedagogiskt och didaktiskt idégods kan ses i folkhögskolans framväxt och utveckling, samt i den samtida folkhögskolan? Vilka förutsättningar inverkar på folkhögskolans pedagogik och didaktik? I detta kapitel lyfter vi inledningsvis fram några pedagogiska och didaktiska idéer som successivt utvecklats inom folkhögskolan, för att sedan identifiera några tankelinjer i dagens folkhögskola. Slutligen tittar vi närmare på hur olika förutsättningar gör att det, trots en gemensam historisk utveckling och vissa gemensamma ideér, finns en stor didaktisk och pedagogisk variation.

  • 13.
    Colliander, Helena
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Nordmark, Sofia
    Linköping University, Department of Culture and Society, Division of Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Framåtsträvanden genom språk2024In: Vägar fram?: Den sociala rörlighetens banor i migrationens Sverige / [ed] Magnus Dahlstedt, Andreas Fehes, Lund: Studentlitteratur AB, 2024, p. 89-102Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel handlar om hur deltagarna förstår sina vägar in i Sverige utifrån fyra berättelser om vad språkutveckling och språkanvändning betyder för deras liv och planer för framtiden. Kapitlet visar att de vägar för social rörlighet som framstår som möjliga formas i relation till individens egna och andras föreställningar om skyldigheter och rättigheter såväl som till individens egna resurser och livsomständigheter.

  • 14.
    Colliander, Helena
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Nordmark, Sofia
    Linköping University, Department of Culture and Society, Division of Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Teachers’ approaches to social inclusion in second language teaching for adult migrants2023In: European Journal for Research on the Education and Learning of Adults, E-ISSN 2000-7426, Vol. 14, no 3, p. 397-410Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Adult education has been used as a means to enhance citizens' opportunities to participate and be included in society, but adult education may also construe students as excluded. This study focuses on how teachers in second language education for migrants conceptualise and enact teaching for social inclusion. It draws on Fraser's concept of social justice and Biesta’s aims of sound education. The article is based on observations and interviews with teachers. The findings highlight that the teaching is enacted to develop the students’ language skills for formal qualification and everyday life as well as their knowledge of Civics and norms in Swedish society. Thus, conceptualising the students as emerging participants, lacking skills and knowledge as language users and citizens. This teaching enactment reflects qualification and socialisation as central aims of education, but less of subjectification processes. Consequently, social inclusion is conceptualised as migrants adjusting to society in predefined ways.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Colliander, Helena
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Nordmark, Sofia
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Division of Social Work.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköping University, Department of Culture and Society, Division of Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fejes, Andreas
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Komvux i svenska för invandrare: Möjliggörande eller begränsande för social inkludering?2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kommunerna är ansvariga för att erbjuda språkutbildning till migranter i behov av kunskaper i svenska. Komvux i svenska för invandrare (sfi) är en insats som över tid har tagit form både som formell språkutbildning och som en insats för att öka migranters möjligheter att försörja sig och delta i samhället och för kommuner att förse arbetsgivare med arbetskraft (Carlson, 2004; Lindberg & Sandwall, 2007; Rosén 2014). Ett grundläggande syfte i utbildningen är att eleverna ska utveckla språkkunskaper för deltagande i studie-, arbets-, vardags- och samhällsliv (Skolverket, 2018a). I denna rapport undersöker vi hur sfi organiseras på lokal nivå med fokus på om och i så fall på vilket sätt sfi kan bidra till migranters sociala inkludering. Följande forskningsfrågor ställs:

    1. Hur organiseras sfi för att bidra till migranters sociala inkludering?
    2. Hur beskriver migranter sitt deltagande i sfi och dess betydelse för social inkludering?
    3. Vilka deltagarbanor kan identifieras bland de migranter som deltar i sfi?
    4. På vilka sätt möjliggör eller begränsar sfi migranters sociala inkludering?

    I följande punkter sammanfattas rapportens centrala resultat.

    • Båda kommuner som ingår i studien erbjuder plats på sfi för migranter som är i behov av språkutbildning inom den tid som regleras enlig lag. Vidare har de ett kursutbud som anpassas efter olika elevgruppers utbildningsbakgrund och de följer upp studieavbrott för att utveckla kunskap om hur dessa kan förebyggas. Kommunerna har även en, i nationell jämförelse, hög andel behöriga lärare.
    • En utmaning i organiseringen av sfi handlar om hur kommunerna ska lyckas erbjuda en likvärdig utbildning till en heterogen elevgrupp. Detta då elevunderlaget varierar över tid både vad gäller storlek och elevernas förutsättningar och behov.
    • Kommunernas mål och uppdrag med sfi är att öka migranters anställningsbarhet och därigenom tillgodose den lokala arbetsmarknadens behov av arbetskraft. I den meningen handlar social inkludering först och främst om försörjning och sysselsättning.
    • Sfi-undervisningen fokuserar på ett funktionellt språkbruk och att utveckla elevernas kunskaper om och för deltagande i arbete och samhälle. På så sätt kan sfi potentiellt bidra till social inkludering. Undervisningen präglas även av en normativ ansats där lärarna föreskriver vad eleverna bör göra för att bli inkluderade i samhället. På så sätt osynliggörs elevernas erfarenheter och tankar.
    • De nationella sfi-provens form och innehåll styr vilka kunskaper som värdesätts och ges utrymme i undervisningen. Godkända prov och betyg från sfi tillskrivs betydelse som en slags entrébiljett till fortsatt deltagande i studier och arbetsliv. Samtidigt fungerar sfi som ett hinder. Långdraget deltagande för att nå upp till kraven i sfi, och misslyckanden på prov hindrar elever från vidare deltagande i en rad samhälleliga sammanhang.
    • Sfi beskrivs av migranterna som betydelsefullt för att utveckla språkkunskaper och kunskap om utbildning och arbetsliv i Sverige. För vissa elever fungerar läraren som vägvisare in i det svenska samhället. Inte sällan är läraren en av få personer med svenska som modersmål som migranterna möter i sin vardag. Vidare beskrivs sfi som ett socialt rum där det är möjligt att öva svenska i en trygg miljö, och få hjälp med att orientera sig i samhället och vardagslivet. I detta rum erbjuds dessutom möjligheter att skaffa vänner som delar erfarenhet av att migrera och att skapa ett liv i Sverige.
    • Att lära sig språket och försörja sig själv är centrala inslag i migranternas deltagarbanor och i deras strävan att känna sig och erkännas som inkluderade i Sverige. Vidare är en god boendesituation och möjlighet att delta i meningsfulla sammanhang viktiga förutsättningar för att kunna vara del i samhället. Gemensamt för deltagarbanorna är att migranterna beskriver sig som aktiva när det gäller att ta sig vidare genom att lära sig svenska och visa att de vill bli del av samhället. Ett hinder i deras banor är avsaknaden av sociala sammanhang utanför sfi där det är möjligt att öva på svenska språket och skapa sociala kontakter med svensktalande.
    • Sfi organiseras framför allt som en formell språkutbildning präglad av läroplan och nationella prov. Inom ramen för utbildningen framställs social inkludering ske främst genom kunskap i svenska språket och framgång i att erhålla anställning. Språket förs med andra ord fram som nyckeln till inkludering. En sådan framställning delas i stort av migranterna i vår studie. Samtidigt kan vi se hur migranterna i vår studie även lyfter fram boende, trygghet och social gemenskap som centrala förutsättningar för social inkludering. Språkutbildning är således inte den enda nyckeln in i det svenska samhället.
    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 16.
    Colliander, Helena
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Nordmark, Sofia
    Linköping University, Department of Culture and Society, Division of Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rydell, Maria
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Sfi:s olika skepnader2021In: Utbildning i migrationens tid: viljor, organisering och villkor för inkludering / [ed] Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, Vol. Sidorna 89-112, p. 89-112Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föregående kapitel handlade om SI och lärarnas ambitioner. I det här kapitlet fokuserar vi i stället på sfi, lärarnas uppfattning om sfi:s uppdrag och hur de iscensätts i mötet mellan lärare och elever. Vi illustrerar den mångfacetterade roll som sfi spelar för det övergripande målet att eleverna ska ges språkliga verktyg för ett aktivt deltagande i samhället. Sfi organiseras i ett spänningsfält mellan nationell och lokal styrning, mellan olika myndigheters intressen samt mellan synen på sfi som en rättighet och en skyldighet.

  • 17.
    Dahlstedt, Magnus
    et al.
    Linköping University, Department of Culture and Society, Division of Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Colliander, Helena
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Rydell, Maria
    Stockholms universitet.
    Gruber, Sabine
    Linköping University, Department of Culture and Society, Division of Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Språket som nyckel2021In: Utbildning i migrationens tid: Viljor, organisering och villkor för inkludering / [ed] Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, p. 43-68Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet undersöker vi den återkommande metaforen språket som nyckel och hur den används både i politisk argumentation och nyanlända migranters berättelser om sin tillvaro här och nu, och i deras förhoppningar inför framtiden. I kapitlet visar vi hur de nyanlända tillmäter språkinlärning stor betydelse. Språket förväntas öppna dörrar till olika rum, men förutsättningarna för att få tillgång till nyckeln har att göra med faktorer som ofta ligger utanför de nyanländas möjligheter att påverka, varav många finns utanför utbildningens kontext. Genom att tala om språket som nyckel till samhället framhävs språkets betydelse samtidigt som de villkor och förutsättningar som påverkar språkinlärningen osynliggörs.

  • 18.
    Fejes, Andreas
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköping University, Department of Culture and Society, Division of Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Colliander, Helena
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Mesic, Nedzad
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Division of Learning, Aesthetics, Natural Science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Culture and Society, Division of Migration, Ethnicity and Society (REMESO).
    Nordmark, Sofia
    Linköping University, Department of Culture and Society, Division of Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nyström, Sofia
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Rydell, Maria
    Stockholms universitet.
    Migration, språkligt lärande och social inkludering2023In: Resultatdialog 2023, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2023, Vol. Sidorna 44-47, p. 44-47Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta projekt undersöker vi vilka sammanhang och aktiviteter som framträder som centrala för migranters sociala inkludering. Vi har följt 58 vuxna migranter i tre år och resultaten pekar på att det civila samhället spelar stor roll för deras bana mot inkludering. Vidare framträder migranternas bakgrund i termer av ålder, utbildning och yrkeserfarenhet som centrala faktorer som villkorar möjligheten till social inkludering.

  • 19.
    Harlin, Eva-Marie
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Andersson, Per
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Colliander, Helena
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Folkhögskolan i framtiden2020In: Om folkhögskolan: En särskild utbildningsform för vuxna / [ed] Per Andersson, Eva-Marie Harlin & Helena Colliander, Lund: Studentlitteratur AB, 2020, 1, , p. 192p. 183-191Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad innebär de aspekter som behandlats i i denna bok för folkhögskolans framtid? Vilka möjligheter står folkhögskolan inför när det gäller att möta deltagarnas och samhällets behov? Vilka utmaningar innebär styrning utifrån och ekonomiska begränsningar för folkhögkolans verksamhet? Det är frågor som vi lyfter upp i detta avslutande kapitel. Vi visar även på de skillnader som finns mellan folkhögskolor utifrån olika huvudmän och lokala förutsättningar, samt på hur deras gemensamma villkor och strävanden verkar sammanhållande.

  • 20.
    Nordmark, Sofia
    et al.
    Linköping University, Department of Culture and Society, Division of Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Colliander, Helena
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Adult Migrants’ Endeavours for a Life as Included2023In: Social Inclusion, E-ISSN 2183-2803, Vol. 11, no 4, p. 111-120Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In many European countries, Sweden included, social inclusion of adult migrants has come to mean second language learning and labour market establishment. This understanding of social inclusion has been problematised by previous research as it reinforces a deficit discourse where migrants are depicted as lacking skills or incentives, and social inclusion is seen merely as a matter of adjusting to society. This study aims to examine migrants’ positioning in relation to language learning and social inclusion. It is based on a longitudinal interview study with adult migrants, first when being enrolled in second language education, and later in the continuing process of making a life in a new country. We analyse five migrant narratives, drawing on the concepts of positioning, agency, rights, duties, and capital in relation to their past, present, and future aspirations. The results show that the position of the “good migrant” taking responsibility for language learning and job seeking is prominent. At the same time, positioning is also constructed in relation to individual aspirations and opportunities, depending on one’s circumstance of life and capital, such as previous education or social networks. Thus, inclusion is closely related to being recognised, not primarily as a migrant, but as the person one strives to be, both professionally and personally.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1 - 20 of 20
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf