liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Olausson, Albin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svensson, Petra
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Understanding Political Entrepreneurship in Local Government Administration: a Contextual Framework2019In: Lex Localis, ISSN 1581-5374, E-ISSN 1855-363X, Vol. 17, no 3, p. 643-658Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It has been argued that political entrepreneurship is playing an increased role for public organizations and play a vital role in local government organizations. Political entrepreneurship has previously been studied from the motivations and actions of the individual entrepreneur. We argue that in order to understand why political entrepreneurship occurs in local public administration, these aspects are not enough. Instead, we need to consider entrepreneurship as situated, and analyse contextual conditions which form institutional demands for political entrepreneurship. A tentative framework is presented, which distinguish conditions coming from reformed organizational setting and conditions coming from new policy challenges. Finally, we conclude that the character of the conditions and thus the institutional demands directs political entrepreneurship towards either value-generative or collaborative entrepreneurship.

  • 2.
    Olausson, Albin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att stärka den lokala attraktionskraften: målbilder och genomförande i den lokala utvecklingspolitiken2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har statens möjligheter att med reformprogram genomdriva omfattande och politiska motiverade samhällsförändringar ifrågasatts allt mer. Det har sagts att staten varken kan eller bör försöka styra samhällsutvecklingen uppifrån. Inte minst gäller detta inom det regionalpolitiska fältet.

    Mot bakgrund av detta har Sveriges kommuner kommit att spela en allt viktigare roll i arbetet med att skapa tillväxt och utveckling i hela landet. Demografiska och ekonomiska strukturförändringar i kombination med föreställningar om att platser konkurrerar med varandra om invånare, besökare och investerare har också varit avgörande faktorer för kommunernas ökade intresse för lokala utvecklingsfrågor. Men hur bedrivs egentligen lokalt utvecklingsarbete i svenska kommuner?

    Syftet med denna rapport är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska kommuner arbetar med lokal utveckling. Rapporten bygger på en studie där vi intervjuat 34 kommunala företrädare om hur de ser på det lokala utvecklingsarbete som bedrivs i deras respektive kommuner. I vår analys har vi intresserat oss för hur frågor om lokal utveckling och attraktionskraft hanteras på kommunal strategisk nivå, i synnerhet i relation till andra lokala aktörer.

    Rapporten slår fast att många informanter uppehåller sig kring två specifika teman; dels de målbilder som finns för kommunens arbete med lokal utveckling, dels kommunens övergripande strategier för genomförande av lokalt utvecklingsarbete. Genom att sortera intervjupersonernas utsagor utifrån dessa två teman kan vi se att det finns en stark uppfattning om att kommunerna har för otydliga målbilder för det lokala utvecklingsarbetet. Dessutom menar intervjupersonerna att kommunen arbetar för enskilt i arbetet med att genomföra lokala utvecklingsinsatser. Istället efterfrågar de kommunala företrädare vi intervjuat tydligare och mer enhetliga målbilder för lokalsamhällets utveckling på lång sikt. Förutom det menar de vi intervjuat att kommunen även måste utveckla strategier för att genomföra dessa målbilder i interaktion med medborgarna, föreningslivet och det lokala näringslivet.

    Den viljeriktning som studiens intervjupersoner visar på ser vi som ett uttryck för ett ständigt sökande efter effektivare och mer legitima sätt att arbeta med lokal utveckling. Vi ser dock att det kan finnas skäl till att vara kritisk mot idén om att en enhetlig målbild kan diskuteras fram i bred överenskommelse och genomföras i interaktion mellan kommun, medborgare, förenings-liv och näringsliv. Det kan vara ett förenklat sätt att se på demokratiskt beslutsfattande. Vidare har det påpekats att den typen av beslutsprocesser och styrning inte sällan gynnar redan resursstarka parter och försvårar ansvars-utkrävande.

  • 3.
    Olausson, Albin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Syssner, Josefina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Mot en ny lokal utvecklingspolitik?: Om svenska kommuners arbete för en stärkt lokal attraktionskraft2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svenska kommuner gör varje år åtskilliga insatser i syfte att främja den egna kommunens attraktivitet, konkurrenskraft eller tillväxtpotential. I forskningslitteraturen går dessa insatser ofta under benämningen lokal utvecklingspolitik. I denna rapport undersöks hur lokalt utvecklingsarbete egentligen går till. Vad gör kommunerna och med vilka metoder? Hur väcks utvecklingspolitiska initiativ? Och hur organiseras genomförandet av utvecklingspolitiken?

    Rapporten bygger på ett interaktivt följeforskningsprojekt där författarna under tre år har följt lokala utvecklingsinitiativ i tio kommuner runt om i Sverige. De studerade kommunerna har under undersökningsperioden ingått i Tillväxtverkets projekt Stärkt lokal attraktionskraft, 2015-2018.

    I de fyra resultatkapitlen beskrivs 1) hur kommunala företrädare strategiskt ser på kommunens roll och funktion i det lokala utvecklingsarbetet, 2) vilka metoder kommunerna utvecklar och arbetar med, 3) hur utvecklingsinsatser förankras och blir legitima under okonventionella policyprocesser samt 4) vilka roller utvecklingsprofessionella tjänstepersoner har i utvecklingspolitikens policyprocesser.

    Resultaten i denna studie kan förstås i ljuset av en mer övergripande policyförändring som äger rum på det regionalpolitiska området. Tidigare har lokal och regional utvecklingspolitik varit direkt associerat med näringslivsutveckling och skapande av nya arbetstillfällen. Vi menar dock att en annan bredare form av utvecklingspolitik håller på att ta form, inte minst på den lokala nivån. Denna nya utvecklingspolitik fokuserar på samhällsutveckling i vid mening. Ofta betyder det att frågorna är svåra för kommunen att styra och att de inte enkelt kan inordnas under någon traditionell politisk sektor (förvaltning).

    Med denna policyförändring för ögonen ser vi att kommunerna hittills har haft svårt att finna arbetssätt, metoder och organisationsformer som matchar den breda, interaktiva och tvärsektoriella utvecklingspolitiken. Resultaten visar att kommunerna uttrycker en tydlig diskrepans mellan hur de vill jobba och hur de tycker att de faktiskt jobbar. Vidare är metodutvecklingen på området fokuserad på intern organisations- och processutveckling. De utvecklingsinitiativ som studerats har ofta initierats och drivits av enskilda medarbetare som inte sällan saknat organisatoriska stödstrukturer för tvärsektoriellt och interaktivt arbete. Därtill har dessa medarbetare ibland mött legitimitetsproblem när deras arbete saknar förankring eller när olika legitimitetsgrunder har krockat med varandra.

  • 4.
    Olausson, Albin
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wihlborg, Elin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The Legitimacy of Political Entrepreneurs in Networks: Lessons From Local Development Projects in Swedish Municipalities2018In: Governance and Political Entrepreneurship in Europe: Promoting Growth and Welfare in Times of Crisis / [ed] Charlie Karlsson, Charlotte Silander, Daniel Silander, Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing, 2018, 1, p. 229-253Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Olausson, Albin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att främja utveckling inom besöksnäringen2019In: Entreprenörskap för en levande landsbygd: 15 texter om landsbygdsutveckling och entreprenörskap i Norrland / [ed] Karl Wennberg, Familjen Kamprads stiftelse , 2019, p. 279-294Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Besöksnäringen lyfts fram som allt viktigare för utveckling och tillväxt på den svenska landsbygden. Besöksnäringen har ett antal särskilda karaktärsdrag som är viktiga att känna till om branschen ska kunna nå den potential den ofta tillskrivs.

    Besöksnäringen är platsspecifik och måste därför utvecklas i relation till platsens natur, kultur och sociala karaktärsdrag.

    En destination utgörs ofta av ett stort antal, små och stora, kommersiella och icke-kommersiella aktörer, vilket skapar utmaningar när det kommer till styrning av besöksnäringens utveckling.

    Besöksnäringens utveckling kantas av att olika intressen möts och ibland hamnar i konflikt med varandra. För att besöksnäringens utveckling ändå ska kunna styras krävs ett aktivt ledarskap och forum för strategisk styrning.

  • 6.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Olausson, Albin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att vara en krympande kommun2015In: Urbanisering: utmaningar för kommuner med växande och minskande befolkning, Stockholm: Sveriges kommuner och landsting , 2015, p. 66-92Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel intresserar vi oss specifikt för de kommuner som uppvisar en långvarig befolkningsminskning, och för hur centrala aktörer i den kommunala organisationen uppfattar och beskriver den situation som just deras kommun står inför. Vi har ställt frågor om hur en långvarig befolkningsminskning påverkar kommunal politik, organisering och verksamhet.

    Vår genomgång visar att en långvarig befolkningsminskning har stora konsekvenser för kommunen – i flera avseenden. Våra informanter talar om kommunen som en demokratisk arena och som en förvaltningsorganisation. De talar också om kommunen som en leverantör av välfärdstjänster, som en samhällsbyggare och som en arbetsgivare. I alla dessa avseenden beskrivs långvarig befolkningsminskning som en utmaning. Ett annat sätt att beskriva detta, är att säga att demografisk förändring skapar utmaningar i alla led i den politiska processen. En långvarig befolkningsminskning kan påverka förutsättningarna för såväl det politiska beslutsfattandet, som för möjligheten att verkställa politiska beslut, och för förmågan att leverera väl fungerande välfärdstjänster.

    Tre slutsatser av mer generell karaktär lyfts fram; (i) Långvariga befolkningsminskning är en större utmaning i de redan små kommunerna. Utrymmet för innovativa lösningar, intern omorganisation och effektivisering är större i en stor kommun än i en liten. En liten kommun är också mer känslig än en stor – för plötsliga förändringar på intäktssidan, förändrade eller skärpta krav från staten, eller kompetensförlust som uppstår när enskilda medarbetare slutar. (ii) De små och krympande kommunerna upplever lagstiftningen och de krav som staten ställer som allt mer komplexa och krävande. Kraven på administrativa rutiner och uppgiftslämnande uppfattas som orimligt stora. (iii) De kommuner som har allra störst behov av kunskap om hur man kan hantera långvarig befolkningsminskning, är samtidigt de som har de sämsta förutsättningarna att avsätta tid och resurser för strategiskt utvecklings- och utredningsarbete. Därmed finns ett utbrett behov av kunskapsstöd om hur man styr och leder en liten och krympande kommun, stadd i ständig förändring. Den kunskap som efterfrågas är en sådan där styrning, ledning och organisering i relation till såväl externa aktörer som till medborgare, förtroendevalda, tjänstemän och medarbetare diskuteras utifrån den lilla kommunens specifika förutsättningar och behov.

  • 7.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Olausson, Albin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Översiktsplanering i kommuner som krymper2016In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 118, no 2, p. 221-245Article in journal (Refereed)
1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf