liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Andersson, Elias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Enabling industrial energy benchmarking: Process-level energy end-use, key performance indicators, and efficiency potential2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En av vår tids största utmaningar är den globala klimatförändringen. En viktig strategi för att minska utsläppen av växthusgaser är att förbättra energieffektiviteten. Tillverkande industri står för en stor del av den globala energianvändningen och har fortfarande en potential för energieffektivisering som inte utnyttjats. Ett hinder mot att uppnå potentialen är bristen på detaljerad information om energianvändningen i industrins processer. Detta försvårar också för utveckling av relevanta energinyckeltal baserade på enskilda processers energianvändning. Vidare hindrar detta möjligheten för en djupgående strategi för hur man kan förbättra energieffektiviteten i tillverkande industri eftersom det inte är känt inom vilka processer som den största potentialen för energieffektivisering finns. Genom att öka kunskapen om energianvändning ökar också möjligheten att jämföra energiprestandan mellan företag, det vill säga benchmarking, på processnivå.

    Denna avhandling syftade till att undersöka hur man ytterligare kan möjliggöra industriell benchmarking av energieffektivitet på processnivå, med fokus på massa- och pappersindustrin och trävaruindustrin. För relevant benchmarking krävs att energianvändningsdata sammanställs efter en gemensam och harmoniserad kategorisering av industriella processer. Det är också nödvändigt att använda sig av gemensamma energinyckeltal. Därför undersöktes i avhandlingen möjligheter till standardiserade kategoriseringar av energianvändande processer för de studerade industrierna.

    Baserat på de antaganden som gjordes för att uppskatta potentialen för energieffektivisering visades att det fanns en diversitet mellan branscher för vilken typ av processer som har störst potential. Det framkom också att bristen på information om energieffektiviseringsåtgärder riskerar medföra att processer med stor potential i trävaruindustrin förbises. Det är vidare inte säkert att existerande styrmedel är tillräckliga för att uppnå hela potentialen för energieffektivisering. Bristen på information om energianvändning på processnivå och effektiviseringsåtgärder innebär att varken industriella aktörer eller beslutsfattare kan utveckla välgrundade energistrategier eller färdplaner för ökad energieffektivitet.

    Även om resultaten från denna avhandling visade att en stor andel av de svenska massa- och pappersbruken praktiserar någon typ av benchmarking av energieffektivitet, betonade energimanagers att benchmarking är svårt att genomföra eftersom det kräver en djup förståelse av branschens processer. Därför föreslås ett bredare perspektiv av energibenchmarking och dess roll i energiledningsarbetet som också inkluderar processen i hur energinyckeltal implementeras. För en framgångsrik implementeringsprocess är det viktigt med kontinuerlig uppföljning, visualisering och revidering av energinyckeltalen. I den här avhandlingen har en metod utvecklats för implementering av energinyckeltal i massa- och pappersindustrin baserat på en bottom-up-approach.

    Delarbeten
    1. Benchmarking energy performance of industrial small and medium-sized enterprises using an energy efficiency index: Results based on an energy audit policy program
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Benchmarking energy performance of industrial small and medium-sized enterprises using an energy efficiency index: Results based on an energy audit policy program
    2018 (Engelska)Ingår i: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 182, s. 883-895Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Improved energy efficiency among industrial companies is recognized as a key effort to reduce emissions of greenhouse gases. In this context, benchmarking industrial energy efficiency plays an important part in increasing industrial companies awareness of their energy efficiency potential. A method for calculating an energy efficiency index is proposed in this paper. The energy efficiency index is used to benchmark the energy performance of industrial small and medium-sized companies support and production processes. This enables the possibility to compare the energy performance of single energy end-use processes. This papers proposed energy efficiency index is applied to energy data from 11 sawmills that participated in the Swedish national energy audit program. The index values were compared with each sawmills energy saving potential, as stated in the energy audits. One conclusion is that the energy efficiency index is suitable as an energy strategy tool in industrial energy management and could be used both by industrial SMEs and by governmental agencies with an auditing role. However, it does require a harmonized categorization of energy end-use processes as well as quality assured energy data. Given this, a national energy end-use database could be created to facilitate the calculation of an energy efficiency index. (C) 2018 Elsevier Ltd. All rights reserved.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    ELSEVIER SCI LTD, 2018
    Nationell ämneskategori
    Energisystem
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-147376 (URN)10.1016/j.jclepro.2018.02.027 (DOI)000428826300080 ()
    Anmärkning

    Funding Agencies|Swedish Energy Agency [40537-1]

    Tillgänglig från: 2018-05-18 Skapad: 2018-05-18 Senast uppdaterad: 2020-08-20
    2. Energy end-use and efficiency potentials among Swedish industrial small and medium-sized enterprises - A dataset analysis from the national energy audit program
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Energy end-use and efficiency potentials among Swedish industrial small and medium-sized enterprises - A dataset analysis from the national energy audit program
    2018 (Engelska)Ingår i: Renewable & sustainable energy reviews, ISSN 1364-0321, E-ISSN 1879-0690, Vol. 93, s. 165-177Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Improving energy efficiency in industry is recognized as one of the most vital activities for the mitigation of climate change. Consequently, policy initiatives from governments addressing both energy-intensive and small and medium-sized industry have been enacted. In this paper, the energy end-use and the energy efficiency potential among industrial small and medium-sized companies participating in the Swedish Energy Audit Program are reviewed. The three manufacturing industries of wood and cork, food products and metal products (excluding machinery and equipment) are studied. A unique categorization of their production processes energy end-use is presented, the results of which show that the amount of energy used in various categories of production processes differ between these industries. This applies to support processes as well, highlighting the problem of generalizing results without available bottom-up energy end-use data. In addition, a calculation of conservation supply curves for measures related to production processes is presented, showing that there still remains energy saving potential among companies participating in the Swedish Energy Audit Program. However, relevant data in the database used from the Swedish Energy Audit Program is lacking which limits the conclusions that can be drawn from the conservation supply curves. This study highlights the need to develop energy policy programs delivering high-quality data. This paper contributes to a further understanding of the intricate matters of industrial energy end-use and energy efficiency measures.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    PERGAMON-ELSEVIER SCIENCE LTD, 2018
    Nyckelord
    Energy end-use; Conservation supply curves; Energy efficiency; Industrial energy efficiency; Energy efficiency measures
    Nationell ämneskategori
    Energisystem
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-151181 (URN)10.1016/j.rser.2018.05.037 (DOI)000440966900013 ()
    Anmärkning

    Funding Agencies|Swedish Environmental Protection Agency [802-0082-17]; Swedish Energy Agency [40537-1]

    Tillgänglig från: 2018-09-17 Skapad: 2018-09-17 Senast uppdaterad: 2020-10-19Bibliografiskt granskad
    3. Energy management in Swedish pulp and paper industry: benchmarking and non-energy benefits
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Energy management in Swedish pulp and paper industry: benchmarking and non-energy benefits
    2018 (Engelska)Ingår i: eceee 2018 Industrial Summer Study proceedings: Industrial Efficiency 2018: Leading the low-carbon transition, European Council for an Energy Efficient Economy (ECEEE), 2018, s. 313-322Konferensbidrag, Publicerat paper (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Manufacturing industry has a large energy efficiency potential, yet to be utilized, known as the energy efficiency gap. This gap exists due to barriers that hinder industrial companies from making energy efficiency investments. Research also shows that the gap is even larger if energy management practices are included as well. One type of energy management practice for industrial companies is energy performance benchmarking, which deals with several organisational applications. For example, energy performance benchmarking can be used to compare a company’s degree of energy efficiency to its peers. A benchmarking approach can also be adopted on different levels of aggregation, including sector, site, and process level. Furthermore, continuous work with energy management also entails additional benefits beyond the energy effects, known as non-energy benefits. In an energy management context, these benefits might for instance be organisational or informational in nature. The aim of this paper is to study these aspects of energy management – benchmarking and non-energy benefits – within the Swedish pulp and paper industry.

    These aspects of energy management have not, to the authors’ knowledge, been extensively investigated. The adopted method for data collection is a mixed method approach, where a questionnaire was sent to all operating pulp and paper mills in Sweden, and semi-structured interviews were carried out at six mills. The findings in this study show that the most common benchmarking method in the Swedish pulp and paper mills is external benchmarking within a company group. The benchmarking method with the highest perceived value for a mill’s energy management, however, is historical benchmarking of energy use. Furthermore, the pulp and paper mills have perceived a number of non-energy benefits from energy management practices, where top management’s interest in energy efficiency issues increasing more than expected was perceived as the most substantial.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    European Council for an Energy Efficient Economy (ECEEE), 2018
    Serie
    eceee Industrial Summer Study proceedings, ISSN 2001-7979, E-ISSN 2001-7987 ; 20118
    Nyckelord
    energy management, non-energy benefits (NEBs), benchmarking, pulp and paper industry, energy performance benchmarking
    Nationell ämneskategori
    Energisystem
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-156296 (URN)978-91-983878-3-4 (ISBN)978-91-983878-2-7 (ISBN)
    Konferens
    ECEEE Industrial Summer Study – Leading the low-carbon transition, Berlin, June 11-13
    Tillgänglig från: 2019-04-11 Skapad: 2019-04-11 Senast uppdaterad: 2020-12-15Bibliografiskt granskad
    4. Key performance indicators for energy management in the Swedish pulp and paper industry
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Key performance indicators for energy management in the Swedish pulp and paper industry
    2019 (Engelska)Ingår i: Energy Strategy Reviews, ISSN 2211-467X, E-ISSN 2211-4688, Vol. 24, s. 229-235Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The pulp and paper industry is one of the five most energy-intensive industries world-wide. In Sweden, most pulp and paper mills were certified with a standardized energy management system already in 2005. As Swedish mills have more than a decade of experience with energy management systems and energy key performance indicators (KPIs), studying KPIs within Swedish pulp and paper mills will enable both a state-of-the-art positioning of best-practice in relation to energy KPIs in pulp and paper mills, but also spot potential barriers and drivers in the utilization of energy KPIs. This paper studies the current level of implementation and operationalization of energy-related KPIs in the Swedish pulp and paper industry. The results show a potential for improvement.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    ELSEVIER SCIENCE BV, 2019
    Nyckelord
    Key performance indicators; Energy management; Energy efficiency; Pulp and paper; Pulp and paper industry
    Nationell ämneskategori
    Energisystem
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-157558 (URN)10.1016/j.esr.2019.03.004 (DOI)000466911300017 ()
    Anmärkning

    Funding Agencies|Swedish Energy Agency; Swedish Environmental Protection Agency [802-0082-17]

    Tillgänglig från: 2019-06-22 Skapad: 2019-06-22 Senast uppdaterad: 2020-08-20
    5. Energy savings and greenhouse gas mitigation potential in the Swedish wood industry
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Energy savings and greenhouse gas mitigation potential in the Swedish wood industry
    2019 (Engelska)Ingår i: Energy, ISSN 0360-5442, E-ISSN 1873-6785, Vol. 187, artikel-id 115919Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Improving energy efficiency in industry is recognized as one of the most crucial actions for mitigating climate change. The lack of knowledge regarding energy end-use makes it difficult for companies to know in which processes the highest energy efficiency potential is located. Using a case study design, the paper provides a taxonomy for energy end-use and greenhouse gas (GHG) emissions on a process and energy carrier level. It can be seen that drying of wood is the largest energy using and GHG emitting process in the studied companies. The paper also investigates applied and potentially viable energy key performance indicators (KPIs). Suggestions for improving energy KPIs within the wood industry include separating figures for different wood varieties and different end-products and distinguishing between different drying kiln technologies. Finally, the paper presents the major energy saving and carbon mitigating measures by constructing conservation supply curves and marginal abatement cost curves. The energy saving potential found in the studied companies indicates that significant improvements might be achieved throughout the Swedish wood industry. Even though the scope of this paper is the Swedish wood industry, several of the findings are likely to be relevant in other countries with a prominent wood industry.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Elsevier, 2019
    Nationell ämneskategori
    Energisystem
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-160259 (URN)10.1016/j.energy.2019.115919 (DOI)000496334500068 ()2-s2.0-85071357226 (Scopus ID)
    Anmärkning

    Funding agencies: Swedish Agency for Marine and Water Management [802-0082-17]; Swedish Environmental Protection Agency

    Tillgänglig från: 2019-09-13 Skapad: 2019-09-13 Senast uppdaterad: 2021-12-28Bibliografiskt granskad
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 2.
    Andersson, Elias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Dernegård, Henric
    HOLMEN Teknik, SE-114 84, Stockholm, Sweden.
    Wallén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Thollander, Patrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Decarbonization of industry: Implementation of energy performance indicators for successful energy management practices in kraft pulp mills2021Ingår i: Energy Reports, E-ISSN 2352-4847, Vol. 7, s. 1808-1817Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Energy management is the most prominent means of improving energy efficiency, and improved energy efficiency constitutes the cornerstone in decarbonization. For successful industrial energy management, defining accurate energy performance indicators (EnPIs) is essential. Energy-intensive industries have previously been found to have an improvement potential regarding the current monitoring of EnPIs, especially at process level. While general models for developing and implementing EnPIs exist, manufacturing industries are diverse in terms of their production processes, which is why industry-tailored models for EnPI development are needed. One major outcome of this paper is a unique model specifically tailored for kraft pulp mills. The model derives from a practice-based approach for EnPI development, building on real-life experiences from a Swedish group of companies. This paper’s developed model, and the validation of the EnPIs, further increase the understanding of the kraft pulp industry’s processes and how to apply descriptive and explanatory indicators. The developed model can potentially be generalized to other sectors.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andersson, Elias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Karlsson, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Thollander, Patrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Paramonova, Svetlana
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Energy end-use and efficiency potentials among Swedish industrial small and medium-sized enterprises - A dataset analysis from the national energy audit program2018Ingår i: Renewable & sustainable energy reviews, ISSN 1364-0321, E-ISSN 1879-0690, Vol. 93, s. 165-177Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Improving energy efficiency in industry is recognized as one of the most vital activities for the mitigation of climate change. Consequently, policy initiatives from governments addressing both energy-intensive and small and medium-sized industry have been enacted. In this paper, the energy end-use and the energy efficiency potential among industrial small and medium-sized companies participating in the Swedish Energy Audit Program are reviewed. The three manufacturing industries of wood and cork, food products and metal products (excluding machinery and equipment) are studied. A unique categorization of their production processes energy end-use is presented, the results of which show that the amount of energy used in various categories of production processes differ between these industries. This applies to support processes as well, highlighting the problem of generalizing results without available bottom-up energy end-use data. In addition, a calculation of conservation supply curves for measures related to production processes is presented, showing that there still remains energy saving potential among companies participating in the Swedish Energy Audit Program. However, relevant data in the database used from the Swedish Energy Audit Program is lacking which limits the conclusions that can be drawn from the conservation supply curves. This study highlights the need to develop energy policy programs delivering high-quality data. This paper contributes to a further understanding of the intricate matters of industrial energy end-use and energy efficiency measures.

  • 4.
    Johnsson, Simon
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Andersson, Elias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Thollander, Patrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Karlsson, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Energy savings and greenhouse gas mitigation potential in the Swedish wood industry2019Ingår i: Energy, ISSN 0360-5442, E-ISSN 1873-6785, Vol. 187, artikel-id 115919Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Improving energy efficiency in industry is recognized as one of the most crucial actions for mitigating climate change. The lack of knowledge regarding energy end-use makes it difficult for companies to know in which processes the highest energy efficiency potential is located. Using a case study design, the paper provides a taxonomy for energy end-use and greenhouse gas (GHG) emissions on a process and energy carrier level. It can be seen that drying of wood is the largest energy using and GHG emitting process in the studied companies. The paper also investigates applied and potentially viable energy key performance indicators (KPIs). Suggestions for improving energy KPIs within the wood industry include separating figures for different wood varieties and different end-products and distinguishing between different drying kiln technologies. Finally, the paper presents the major energy saving and carbon mitigating measures by constructing conservation supply curves and marginal abatement cost curves. The energy saving potential found in the studied companies indicates that significant improvements might be achieved throughout the Swedish wood industry. Even though the scope of this paper is the Swedish wood industry, several of the findings are likely to be relevant in other countries with a prominent wood industry.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Lawrence, Akvile
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Nehler, Therese
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Andersson, Elias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Karlsson, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Thollander, Patrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Drivers, barriers and success factors for energy management in the Swedish pulp and paper industry2019Ingår i: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 223, s. 67-82Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research has revealed the existence of an energy-efficiency gap – the difference between optimal and actual energy end-use, suggesting that energy efficiency can be improved. Energy management (EnM) is a means for improving industrial energy efficiency. However, due to various barriers, the full potential of EnM is not realised. Several studies have addressed drivers and barriers to energy efficiency but few to EnM. This study aims to identify EnM practices, the most important perceived drivers and barriers for EnM, and relations among them in the energy-intensive Swedish pulp and paper industry (PPI), which has the longest experience internationally of practising EnM systems, and has worked according to the standards since 2004. Our results show that, altogether, the PPI works regularly and continuously with EnM, with a clear division of responsibilities. The highest maturity for EnM practices was for energy policy, followed by organization, investments, and performance measurement. The study also shows that communication between middle management and operations personnel has potential for improvement. The most important categories of drivers were economic, whereas for barriers they were organizational. Nevertheless, knowledge-related barriers and drivers were amongst the most important, suggesting that the absorptive capacity for energy issues could be improved.

  • 6.
    Nehler, Therese
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Andersson, Elias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Energy management in Swedish pulp and paper industry: benchmarking and non-energy benefits2018Ingår i: eceee 2018 Industrial Summer Study proceedings: Industrial Efficiency 2018: Leading the low-carbon transition, European Council for an Energy Efficient Economy (ECEEE), 2018, s. 313-322Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Manufacturing industry has a large energy efficiency potential, yet to be utilized, known as the energy efficiency gap. This gap exists due to barriers that hinder industrial companies from making energy efficiency investments. Research also shows that the gap is even larger if energy management practices are included as well. One type of energy management practice for industrial companies is energy performance benchmarking, which deals with several organisational applications. For example, energy performance benchmarking can be used to compare a company’s degree of energy efficiency to its peers. A benchmarking approach can also be adopted on different levels of aggregation, including sector, site, and process level. Furthermore, continuous work with energy management also entails additional benefits beyond the energy effects, known as non-energy benefits. In an energy management context, these benefits might for instance be organisational or informational in nature. The aim of this paper is to study these aspects of energy management – benchmarking and non-energy benefits – within the Swedish pulp and paper industry.

    These aspects of energy management have not, to the authors’ knowledge, been extensively investigated. The adopted method for data collection is a mixed method approach, where a questionnaire was sent to all operating pulp and paper mills in Sweden, and semi-structured interviews were carried out at six mills. The findings in this study show that the most common benchmarking method in the Swedish pulp and paper mills is external benchmarking within a company group. The benchmarking method with the highest perceived value for a mill’s energy management, however, is historical benchmarking of energy use. Furthermore, the pulp and paper mills have perceived a number of non-energy benefits from energy management practices, where top management’s interest in energy efficiency issues increasing more than expected was perceived as the most substantial.

  • 7.
    Nilsson, Emil
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Andersson, Elias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Rohdin, Patrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Thollander, Patrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Benchmarking of space heating demand for a sample of foundries in Nordic climate2018Ingår i: Eceee Industrial Summer Study Proceedings, 2018-June, pp. 345-352., European Council for an Energy Efficient Economy (ECEEE), 2018, s. 345-352Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Thollander, Patrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Ottosson, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Elias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Rasmussen, Josefine
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nehler, Therese
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Lawrence, Akvile
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Nehler, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Karlsson, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Generella praktiska riktlinjer för framgångsrik energiledning i svensk massa- och pappersindustri2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie har bl.a. lett till nya insikter och en fördjupad förståelse för energiledning ur ett styrningsperspektiv. Det finns idag endast ett fåtal studier på energiledning med liknande perspektiv (Schulze et al., 2018, 2016; Virtanen et al., 2013) varför fortsatt forskning starkt rekommenderas. Den multipla fallstudien visade att det finns skillnader i organisering och styrning för energiledning även mellan liknande företag inom samma industri. Dessa skillnader kan till synes härledas till den strategiska riktning respektive företag tagit i sitt energiarbete. Ett ramverk har utvecklats som visar på vilka aktiviteter som bör prioriteras för att möjliggöra för ett proaktivt energiarbete. Fallstudien som fokuserade på investeringsprocessen och dess aktiviteter och procedurer stärker dessa slutsatser: energi bör på operativ nivå integreras som ett kriterium vid investeringar samt på strategisk nivå som en strategisk prioritet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Thollander, Patrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Wallén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Björk, Curt
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Johnsson, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Haraldsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Andersson, Elias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Andersson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Johansson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Malik Kanchiralla, Fayas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Jalo, Noor
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Energisystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Energinyckeltal och växthusgasutsläpp baserade på industrins energianvändande processer2021Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Svensk industri bör strategiskt arbeta mot ökad energi- och resurseffektivitet på en global marknad med knappare resurser. I detta sammanhang spelar beslutsunderlag och nyckeltal en central roll för att nå ökad effektivitet. Även för tillsynsmyndigheter är rättvisande nyckeltal avseende slutenergianvändning av mycket stor vikt för att kunna bedriva ett rättvist förebyggande och proaktivt arbete med svenska företag. De nyckeltal som finns på internationell och nationell nivå är baserade på tillförd energi och ofta relaterade till en ekonomisk output, till exempel förädlingsvärde. Det saknas emellertid nyckeltal kring slutenergianvändningen inom svensk industri fördelat på energibärare såsom el och olja och fördelat på slutenergiprocesser såsom ugnar, tryckluftskompressorer, etc. De siffror som ibland anges är baserade på grova uppskattningar. Projektets mål har därför varit att generera ett processträd avseende flera av de största, till slutenergianvändning räknat, svenska industribranscherna avseende hur slutenergianvändningen är fördelad på processnivå och olika energibärare, samt att allokera växthusgasutsläpp på dessa olika processer. Resultaten indikerar att nyckeltal baserade på energianvändning och indirekta växthusgasutsläpp på processnivå kan bidra till bättre kunskap om i vilka industriella energianvändande processer den största potentialen för energieffektivisering och minskning av växthusgasutsläpp finns. För att upprätthålla kunskap om var den största potentialen för förbättring finns krävs att energidata regelbundet samlas in efter en standardiserad kategorisering av energianvändande processer. Även om projektet har avgränsats till svensk industri kan resultatet vara till nytta också för andra medlemsstater inom EU liksom globalt.

    Ladda ner (png)
    presentationsbild
1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf