liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 21 of 21
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Ahrland, Åsa
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.
    The horticultural industry: a green-fingered trade in urban, modern, and global society2011In: Agriculture and forestry in Sweden since 1900: geographical and historical studies / [ed] Hans Antonsson & Ulf Jansson, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2011, 158-176 p.Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Ahrland, Åsa
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Trädgårdsnäringen: det urbana, moderna och globala samhällets gröna hantverk2011In: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900: studier av de areella näringarnas geografi och histori / [ed] Hans Antonson & Ulf Jansson, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2011, 151-168 p.Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Karlsson-Strese, Else-Marie
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, Ulltuna.
    Olausson, Inger
    Institutionen för landskapsplanering Ultuna, MKB-centrum SLU.
    Pion - Paeonia-arter2005In: Människan och floran: etnobiologi i Sverige / [ed] Håkan Tunón, Börge Pettersson & Mattias Iwarsson, Stockholm: Wahlström & Widstrand , 2005, 312-312 p.Chapter in book (Other academic)
  • 4.
    Löfgren, Maria
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Jansson, Anders Gustav
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avd för statistik, data och informationslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Österlövstadagboken: en bondedagbok som agrarhistorisk källa1997Book (Other academic)
  • 5.
    Olausson, Inger
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att försörja sig som trädgårdsmästare. Handelsträdgårdar i Stockholm 1900-19502015Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Marknaden för trädgårdsprodukter ökade från slutet av 1800-talet och allt fler handelsträdgårdar (vilka odlade och sålde grönsaker, blommor och bär) anlades, främst i anslutning till städer. Där var efterfrågan stor och där fanns viktiga resurser, till exempel gödsel, latrin eller annat avfall, vilket användes som bränsle i varmbänkarna. Som mest fanns omkring tusen handelsträdgårdar i Stockholms län. Fyra av dem granskas i fallstudier i min avhandling från 2014, som min presentation baseras på.

    Konkurrenssituationen på marknaden för trädgårdsprodukter blev svårare från 1930-talet. Importen ökade allt mer, med undantag för krigsåren. I takt med att jordbruket mekaniserades började allt fler jordbrukare odla grövre trädgårdskulturer storskaligt med rationella brukningsmetoder på åkermark. Några exempel var morötter, lök och kål, vilka kunde skördas rationellt vid ett och samma tillfälle. De behövde inte konsumeras omedelbart efter skörd och var mindre ömtåliga än många andra trädgårdskulturer. Handelsträdgårdarnas produktion inriktades i hög grad på kulturer som var ömtåliga och snabbt behövde komma ut i handeln efter skörd. Jag benämner dem fina kulturer. De var mer arbetsintensiva och resurskrävande, exempelvis behövde de skördas kontinuerligt, men betalades ofta bättre på marknaden. Många av dem odlades under glas (i drivbänkar och växthus), till exempel tomat, slanggurka, primörer och blommor. Det handlade om att förlänga odlingssäsongen, vilket är en central fråga för trädgårdsodlingen på våra breddgrader. Odlingen under glas blev således en förutsättning för handelsträdgårdarnas konkurrenskraft på avsalumarknaden för trädgårdsprodukter.

  • 6.
    Olausson, Inger
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Competition on a local market: a historical study of market gardens in Stockholm2016In: XVIII INTERNATIONAL SYMPOSIUM ON HORTICULTURAL ECONOMICS AND MANAGEMENT / [ed] L. Ekelund Axelson, F. Fernqvist, 2016, Vol. 1, 135-140 p.Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In the period 1880-1930, the interest in gardening products rose substantially on the Swedish market. Import of horticultural produce as well as domestic production increased 20 times. The competition on the horticultural market significantly increased from the 1930s. The costs of fuel and labor rose, and imports took a larger share of the Swedish market as the century progressed, except during the wars. Competition was stiff from countries with lower production costs. After World War II, a series of measures were introduced to stabilize the world economy and kick-start trade. These included the first General Agreement on Tariffs and Trade (GATT), intended to boost international trade by reducing customs duties and trade quotas. At the negotiating table Sweden was particularly anxious about the export opportunities for major industries. This meant easing imports for some products for the sake of the balance of trade, and one category sacrificed was horticultural products. This became a backlash for the market gardens, and the number of companies decreased or the production rationalized and specialized. But there are examples of small-scale family businesses that survived competition from largescale, modern companies in southern Sweden, and increasing imports and rising costs of fuel and labor. These businesses adapted their production to the demands on local markets. Two of these have provided case studies: Nilsson's market garden on Runmarö in the Stockholm archipelago, founded in 1929, and Nora market garden in Danderyd, founded in 1938 and run by the Welander family. Nilsson had a focused strategy, providing a custom range of products to wealthy summer visitors in the Stockholm archipelago. Welander had a differentiated approach, selling products of superior quality, with customers including a delicatessen in Stockholm.

  • 7.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
    Dokumentera handelsträdgårdar!2007In: Viola, ISSN 0042-6407, no 1-2, 42-42 p.Article in journal (Refereed)
  • 8.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
    En blomstrande marknad: handelsträdgårdar i Sverige 1900-1950 med fyra fallstudier i Stockholms län2014Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The main aim of the thesis is to contribute to an increased understanding of the development of the horticulture industry, especially the market gardens in Sweden during the period 1900-1950. Market gardens produced vegetables, flowers, berries, fruits, and annual bedding plants. It was a resource-intensive production on open-field, in hotbeds and greenhouses. Changes of the strategies and competitiveness in the market garden businesses are described and discussed, during a period when the number of companies and imports both increased considerable. Four case studies of market gardens in Stockholm County form the foundation of the thesis. They represent the two most common types of market gardens at this time: sole trader market gardens (often family businesses) and manor gardens (run with the help of employees). Primary source materials consisted of accounting records, business and personal correspondence, diaries and photographs. The collection of such material constituted part of the thesis. Theories and concepts are taken from economics and entrepreneurship and have been used to visualize, clarify and discuss developments in the case studies. Some of the issues relating to the production and trading of the garden products are resources, strategies, competitiveness, range and flexibility. Some of the topics covered in greater depth is the gardener's knowledge and knowledge acquisition, cultivation techniques, the range of produce, the market gardens localization, trading and marketing of horticultural produce, social, political and economic changes in society that affect horticulture and its operators. During the time period 1900-1950, the demand for garden products increased rapidly and both domestic production and imports of these products increased. During the two world wars imports were rationed, which favored the cultivation within the country. At the beginning of the century market gardens were often established in or nearby cities, where the necessary resources were available that contributed to their competitiveness compared to others who grew and sold garden produce. The hot beds demanded a great deal of fresh manure and other waste in the cities, which was a problem, and thus a resource that was easily accessible to the gardeners. Market gardens thus became part of the city´s cycle, using waste to create an important resource for the production of food. More efficient transport, new more robust varieties, better handling after harvesting, suitable packaging and reduced need for labor meant that the significance of place changed. For customers, the producer increasingly became anonymous. Many growers sold their produce to wholesalers, who subsequently sold it to grocery stores or local shops. Wholesalers were interested in uniform produce in a standardized range and demanded other qualities of the produce than customers whom gardeners met at markets did. Gardeners at manor gardens enjoyed a high status at the beginning of the twentieth century. Just over fifty years later, most of the manor gardens had either been leased out or closed down. Times were also hard for many family-run businesses after the Second World War, but it would take another couple of decades before most of these closed down. Originally, a lot of production in manor gardens had been for resident families’ personal demand for utility and ornamental plants. Gardeners were also in charge of the cultivation of more pleasure-focused aspects of gardening that were an important part of the environment and functioned as a demarcation of status for the resident family. As the production of plants for sale increased, the demands on revenue increased. At the same time, some of the old demands lived on; for example, with respect to parkland and other cultural values that should be maintained, and families had specific requests about what should be grown. That meant that certain services and products were demanded regardless of whether these were profitable or not, and that made it more difficult to rationalise the crops to improve competitiveness.

  • 9.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges lantbruksuniversitetm, Uppsala.
    En handelsträdgård i Stockholms skärgård2012In: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, no 25, 17-19 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trädgårdsmästare Erik Nilsson föddes på Runmarö i Stockholms skärgård 1915. Hans intresse för trädgårdsodling väcktes redan i unga år efter en säsong i trädgårdsmästare Lundqvists handelsträdgård på Runmarö. Han trivdes med arbetet och hans far sa då att ”ska du jobba med sånt så kan du väl odla här hemma”. Så redan som 14-åring, 1929, planterade Erik 200 jordgubbsplantor i föräldrarnas trädgård, följt av ytterligare 1 000 våren därefter! Det finns anteckningsböcker bevarade från de första åren och där skriver han bland annat att jordgubbsodling skulle bli hans specialitet. Jordgubbsodlingen i Stockholms skärgård var omfattande från slutet av 1800-talet, till exempel på Möja och Harö. Bären fraktades in till Stockholm med båt och såldes där på torgen.

  • 10.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Handelsträdgårdar i Sverige ca 1900-19502007In: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, E-ISSN 2001-1261, no 19-20, 32-32 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Intresset för trädgårdshistoria växer, men det är framför allt högreståndsmiljöer som har behandlats. Nu är det dags att lyfta fram praktikerns och trädgårdsföretagarnas historia.

  • 11.
    Olausson, Inger
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Handelsträdgårdar och deras mästare2015In: Sörmlandsbygden 2016 / [ed] Linda Eklund, Nyköping: Sörmlands museums förlag , 2015, 11-26 p.Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Olausson, Inger
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Julita park och trädgård under 1900-talet : Kunskapsunderlag inför arbete med vårdprogram för Julita park och trädgård2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Julita gårds siste ägare, Arthur Bäckström, testamenterade gården i sin helhet till Nordiska museet, som tog över den efter Bäckströms död 1941. Hans önskan var att ”Hufvudbyggnaden med flyglar och ekonomibyggnader jemte angränsande område såsom trädgård och park böra så vidt möjligt bibehållas i oförändrat skick för att för kommande slägten gifva en trogen bild, hur en gammal sörmländsk herrgård af betydligare omfång tedde sig under slutet af förra och början af innevarande århundrade.” Sedan slutet av 1980-talet har det funnits en vision av att återskapa delar av Julitas park och trädgård, så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt, för att besökarna ska få en känsla av hur dessa anläggningar såg ut på 1930-talet, då de var som mest praktfulla.

    I rapporten finns en genomgång av vilka dokument (vårdprogram, inventeringar och liknande), från 1941 och framåt, som behandlar Julitas trädgård och park. Här beskrivs även hur trädgård och park förändrats, område för område, från omkring 1988 och framåt, med utgångspunkt från dokument, intervjuer och fotografier.  Detta faktaunderlag ska ligga till grund för arbetet med en vårdplan för Julitas trädgård och park. Resultatet av dessa genomgångar visar att dokumentationen av park och trädgård varit mycket bristfällig genom åren. Det skriftliga materialet har därför kompletteras med ett rikt bildmaterial, samt med intervjuer av personer som arbetat eller bott på Julita gård sedan 1988 och omkring tjugo år framåt.

  • 13.
    Olausson, Inger
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Kommersiell trädgårdsodling2014In: Bohuslän: årsbok. 2014, Trädgård i Bohuslän / [ed] Viveka Overland, Uddevalla: Bohusläns museum & Bohusläns hembygdsförbund , 2014, Vol. 2014, 31-48 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet handlar om kommersiell trädgårdsodling i vår närmiljö.

  • 14.
    Olausson, Inger
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Kungl Vitterhetsakademien.
    Kvinnor i trädgårdsbranschen 1860-19502016In: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, E-ISSN 2001-1261, Vol. 29, 16- p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Hur skildras kvinnor som arbetskraft i trädgårdsbranschens tidskrifter 1860–1950? Med den frågan som utgångspunkt har jag gått igenom ett urval svenska tidningar riktade till trädgårdsodlare och sökt efter notiser, artiklar och illustrationer som belyser detta. Bilden jag fått är att trädgårdsbranschen i Sverige var kraftigt mansdominerad. Kvinnorna var mindre synliga och få hade lika fina titlar som sina manliga kollegor, men visst fanns de! Här redovisas ett urval av undersökningens resultat.

  • 15.
    Olausson, Inger
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Market gardens in Sweden 1900-1950 with four case studies from Stockholm County2015In: ISHS Acta Horticulturae 1108XXIX International Horticultural Congress on Horticulture: Sustaining Lives, Livelihoods and Landscapes (IHC2014): V International Conference on Landscape and Urban Horticulture and International Symposium on Sustainable Management in the Urban Forest / [ed] G. Groening, G.M. Moore, J.P. Rayner, E.E.F. Moore, 2015, Vol. 1, 123-129 p.Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The links between market gardens and cities were symbiotic until the mid-1900s. In my thesis about market gardens in Sweden 1900-1950, four market gardens in Stockholm County are investigated, trying to find out how different resources and strategies contributed to the businesses competitiveness. Two of the market gardens belonged to mansions with all the staff employed. The other two were established as family businesses by entrepreneurs without employees. Garden products are sensitive to bumps, heat, low temperatures, etc. Due to this, the access to a nearby market was necessary at that time. The development of the trade with garden products was linked to a fast-growing population in the cities, the growing demand for garden products, and the development of the transport sector. From the growing city, gardeners bought horse manure, garbage, or anything that produced heat to the hotbeds when it decomposed. Most of the market gardens were small family businesses situated on small plots. In the 1930s and 1940s in 75% of the businesses a maximum of three people were engaged. The production was both resource-demanding and labour-intensive. The use of hotbeds and greenhouses extended the growing season and made it possible to grow all year around. The gardenerRSQUOs dependence on merchandises increased like an avalanche to beat the growing competition on the market. The import, often of high quality products, was growing very fast and affected the interest for garden products. It forced the domestic horticulture industry to increase the quality and effectiveness of the production.

  • 16.
    Olausson, Inger
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The image of women in the garden profession produced in magazines for gardeners 1860-19402015Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    I trädgårdsnäringens branschtidningar finns gott om exempel på att kvinnors försök att etablera sig i branschen ifrågasätts. Framför allt under 1900-talets första decennier återkommer artiklar som argumenterar för att trädgårdsmästarens yrke var mindre lämpliga för kvinnor. Det finns illustrationer av kvinnor som i ett naivt försök att utöva yrket exempelvis försöker klättra upp för stegar i snäva klänningar och högklackat. Andelen kvinnor med trädgårdsskötsel som huvudsaklig sysselsättning (med titlar som trädgårdsodlare, trädgårdsmästare, trädgårdsarbetare och trädgårdsdrängar) ökade från knappt 300 personer 1910 till drygt 2 200 år 1950. Det fanns särskilda trädgårdsutbildningar för kvinnor och exempel på framgångsrika kvinnliga trädgårdsmästare som drev omfattande handelsträdgårdar. Om all arbetskraft inkluderas, även de övriga sysselsatta i familjeföretagen (vilket även inkluderade barn), var andelen kvinnor drygt 40 procent. Det finns även exempel på kvinnor som lyckats och blivit framgångsrika i branschen. Jag ger både negativa och positiva exempel på hur kvinnor skildras i branschens facktidningar under 1990-talets andra hälft och hur bilden förändras över tid.

  • 17.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
    Trädgårdsmästaren i skärgården2011In: Företagsminnen, ISSN 1101-7473, no 4, 21-23 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Erik Nilsson inledde sin yrkesbana som handelsträdgårdsmästare på Runmarö i Stockholms skärgård vid 14 års ålder och upphörde att odla först när synen försämrades i åttioårsåldern. Arealen omfattade knappt ett halvt hektar – med som mest tre växthus och hundra drivbänkar. Blommor, grönsaker, rotfrukter och bär fraktades med båt till torget i Sandhamn.

  • 18.
    Olausson, Inger
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ulltuna.
    Prytz, CristinaSveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ulltuna.Strese, Else-MarieSveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ulltuna.
    Julita: en guide till Sveriges lantbruksmuseum1998Collection (editor) (Other academic)
  • 19.
    Oscarsson, Antoienette
    et al.
    MKB-centrum, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
    Olausson, Inger
    Institutionen för landskapsplanering Ultuna, MKB-centrum SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Centrum för bättre MKB:er2003In: Biodiverse, ISSN 1401-5064, Vol. 8, no 2, 10-10 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid Sveriges Lantbruksuniversitet ligger MKB-centrum SLU vars huvudsakligt syfte är att öka kvalitén på de MKB (miljökonsekvensbeskrivningar) som tas fram i Sverige. Det inrättades 1999 av dåvarande rektor Tomas Rossvall. Målet med verksamheten är att:

    • höja MKB-kompetensen och förbättra MKB-processen i Sverige
    • fungera som ett nav för fortbildning, erfarenhetsutbyte, diskussioner, information och forskning inom MKB och SMB (strategiska miljöbedömningar)
    • arbeta med aktiva nätverk, där olika MKB-aktörer knyts samman
  • 20.
    Oscarsson, Antoienette
    et al.
    MKB-centrum, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Olausson, Inger
    Institutionen för landskapsplanering Ultuna, MKB-centrum SLU.
    Heiter, Åsa
    MKB-centrum, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Holm, Helena
    Boverket, Stockholm.
    Palm, Ingemar
    Boverket, Stockholm.
    MKB för detaljplan – användning och kvalitet 2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en fördel om MKB-dokumentet kan läsas fristående från den detaljplan den upprättas för. I många av de studerade MKB-dokument är detta inte möjligt. Det är inte helt ovanligt att viktig fakta om t.ex. naturmiljön enbart (eller mer utförligt) finns beskriven i planen men inte i själva MKB-dokumentet. Det kanske inte är bra med upprepningar, men då bör man noggrant överväga i vilket dokument som informationen ska finnas. Det verkar rimligt att den beskrivning som rör miljön har MKBn som sitt forum.

    En liknande studie som denna, fast betydligt mindre omfattande, genomfördes av Boverket 1997. En jämförelse mellan resultaten av de båda studierna visar bland annat följande:

    • Enligt 1997 års studie fanns det en stor brist i det undersökta materialet beträffande hur behovsbedömningen redovisades. Denna brist är tydlig även idag och några förbättringar förefaller inte att ha skett inom detta område.
    • Resonemang kring avgränsning, och alternativredovisning saknades eller bedömdes vara otillräckliga i den tidigare undersökningen. Förhållandena idag är i stort sett desamma.
    • Nollalternativ är något som oftast redovisas i dagens handlingar, medan utformnings- och lokaliseringsalternativ generellt saknas. När det gäller alternativredovisning ser det bättre ut idag jämfört med 1997.
    • I båda studierna saknas över lag mer omfattande biologiska resonemang.
    • Redovisning av buller och dess påverkan på hälsan görs fortfarande i mycket stor utsträckning, men liksom 1997 redovisas sällan konsekvenserna för människors hälsa

    De studerade handlingarna i den förra studien hade mycket skiftande kvalitet beträffande tydlighet, struktur och överskådlighet. Tyvärr tyder inte denna nya studie på att det skett några förbättringar mot en jämnare (och bättre) kvalitet på MKB för detaljplan.

    Bakgrund

    På uppdrag av och i samarbete med Boverket, har MKB-centrum SLU undersökt dagsläget beträffande användning av och kvalitet hos MKB-dokument för detaljplaner. Denna studie ska även ge svar på om kvalitén på MKB-dokument för detaljplaner har förbättrats sedan mitten av 1990-talet då Boverket genomförde en mindre utredning baserad på ett 20-tal detaljplaner med MKB. Denna uppföljande studie, ”MKB för detaljplan – användning och kvalitet”, har genomförts av MKB-centrum SLU under 2003.

  • 21.
    Palm, Ingemar
    et al.
    Boverket.
    Olausson, Inger
    Institutionen för landskapsplanering Ultuna, MKB-centrum SLU.
    Långt kvar till god MKB-kultur2003In: Planera Bygga Bo, ISSN 1100-0678, no 6, 26-27 p.Article in journal (Other academic)
1 - 21 of 21
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf