I legoleken använder förskolebarn mätning på många olika sätt. De växlar mellan olika mätredskap och måttenheter, beroende på kontext och önskat mätresultat. Genom mätningar löser barnen problem i legoleken. Mätresultatet kommuniceras genom att visa, förklara och argumentera med matematiska begrepp.
The intention of the study was to examine the effects of a fraction intervention in a whole-class environment. The intervention aimed to enhance students conceptual fraction knowledge, with a major focus on fraction magnitude understanding. This study included 120 fifth-grade students in standard classroom settings. Utilizing a cluster randomized controlled trial design, students were divided into either an intervention group (n = 64) or a control group (n = 56). Students in the intervention condition received a series of seven 35-minute lessons. Students in the control condition received "treatment as usual". Both post-test and delayed post-test results revealed that students in the intervention group performed significantly better than those in the control group on fraction concepts, with a stronger effect in measurement aspects compared to part-whole aspects. The intervention group also outperformed the control group on fraction arithmetic on both post-tests, while no significant difference was observed on fraction word problems.
"Jag tycker mig se en tydlig förändring när eleverna vant sig vid att det är ett annat tempo, det vill säga att man ger och tar tystnad. Flera elever säger ”låt mig tänka”, ”vänta” och så vidare och det tar jag som ett tecken på att de inser att de själva får möjlighet att berätta hur de tänkt eller att läraren faktiskt väntar medan man tänker så att man har ett svar att leverera. Lärarens roll är betydelsefull för att få med sig de elever som behöver lite längre tid för att avge ett svar eller berätta sina tankar. Det kan annars bli så att man bedömer fel och tror att de inte kan när de kan fast de inte fått tiden. (Lärarlogg)."
Så här sammanfattar en av de lärare som medverkade i projektet de förändringar som hon kunde se i sitt matematikklassrum när terminen med forskningsprojektet gick mot sitt slut. I det följande kommer vi att berätta om det aktionsforskningsprojekt som fyra lärare och två forskare genomförde i Linköping under hösterminen 2012. Projektet handlade om bedömning i vid mening i matematik. Som rapportens rubrik och citatet ovan antyder så har vi under terminen undersökt vad tystnader i kommunikationen mellan lärare och elev i matematikklassrummet kan göra för de bedömningar som sker kontinuerligt i klassrummet. Längre fram beskrivs projektets syfte och frågeställningar mer utförligt men innan dess beskriver vi projektets inramning med diskussionen om skolan av idag samt hur Linköpings och Norrköpings kommun gör en satsning på matematikdidaktiskt inriktad skolforskning.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det inte är några dramatiska skillnader i elevernas svar mellan första och andra enkättillfället. Detta kan handla om att det inte är helt lätt för elever att svara utförligt på frågor i en enkät. När de däremot skriver i sina egna elev-logg-böcker så är motivationen högre eftersom det handlar om något de också har nytta av i sitt arbete i matematikklassrummet. Några skillnader kan vi dock se och dessa handlar om att eleverna svarar mer utförligt på vad de kan och också vad gäller vad de vill och behöver lära sig. Även på frågan om vad eleverna kan göra för att lära sig matematik får mer utförliga och artikulerade svar vid det andra tillfället. Vi ser dessa skillnader i svar som positiva och viktiga eftersom elevernas medvetenhet om vad de kan och vill lära sig i matematik är en viktig grund för det fortsatta lärandet vilket också stämmer med tidigare forskning. Även frågan om vad eleverna kan göra för att lära sig pekar på viktiga resultat där vi kan se elever som uttrycker en grund för ett positivt aktivt agentskap vad gäller det egna lärandet i matematikklassrummet.
Vet du vilka begrepp du kan använda här?
Behöver du träna på fler begrepp?
Vet du vilka begrepp du kan eller saknar?
De här formativa fraserna samt min egen tystnad, har jag försökt fokusera på och använda ”som vapen” de här veckorna! Jag fortsätter också att ”tjata” om vilka målen är för undervisningen/lektionen. Tappra försök från min sida att aktivt försöka förbättra/förändra min egen roll - lite i taget. Målet har också varit att ge eleverna mer utmanande frågor som väcker deras nyfikenhet, samt utrymme att hinna formulera egna tankar innan jag försöker ”hjälpa dem att tänka”. Jag upplever att eleverna i en grupp alltmer ofta berättar vilka tankar de har och hur de har kommit fram till olika lösningar. Eleverna i övrigt visar då också större intresse för någon annans tankar (gruppens tankar) när de uttrycker dem (Lärarlogg).
Så här skriver en av de lärare som medverkade i projektet i sin avslutande logganteckning. Det som beskrivs här sammanfattar en del av de förändringar som hon kan se i sitt matematikklassrum när terminen med forskningsprojektet gick mot sitt slut. I det följande kommer vi att berätta om det aktionsforskningsprojekt som fyra lärare och två forskare genomförde i Norrköping under höstterminen 2012. Projektet handlade om bedömning i vid mening i matematik. Som rubrik och citat antyder så har vi under terminen undersökt samtal mellan lärare och elev samt de bedömningar som sker kontinuerligt i matematikklassrummet. Längre fram beskrivs projektets syfte och frågeställningar mer utförligt men innan dess beskriver vi projektets inramning med diskussionen om skolan av idag samt hur Norrköpings och Linköpings kommun gör en satsning på matematikdidaktiskt inriktad skolforskning.
"Jag har lärt mig att man kan räkna ut tal på tallinjen och multiplikationstabellerna kan jag bättre nu. Jag behöver träna lite mer på 7, 8, 9:ans tabeller för ibland fastnar jag på de tabellerna och jag kan alla tabellerna bra men måste också träna på dom fast mest de andra. Jag tycker att det har fungerat bra denna vecka för jag har lärt mig mycket och nya räknesätt som går snabbare att räkna ibland."
Så här reflekterar en elev om vad hon/han har lärt sig i matematik under den gångna veckan och också vad eleven behöver träna mer på samt vad som har fungerat bra. Eleven skrev detta i en logg som läraren tog initiativ till. Som kommer att framgå av denna rapport har eleverna i detta projekt fått olika möjligheter att skriva i matematik och även att vara med och bli mer delaktiga i sina lärandeprocesser och i undervisningen. Långsiktigt handlar detta om ett förändringsarbete mot positivt förändrade traditioner i matematikundervisningen.
In order to give all children equal opportunities in school, methods to prevent early differences are needed. The overall aim of this study was to investigate the effectiveness of two structured teaching methods: Math in Action, characterised by physical activity and music, and common numerical activities. Children (28 girls, 25 boys) were assigned to 1 of the 2 conditions during a period of 3 weeks (2 times a week for a 30-minute session). The results show that children who learn mathematics in an environment characterised by physical activity and music develop their mathematical abilities significantly more than children who learn mathematics through common number activities. We have also shown that children with different motor skill abilities benefit from learning mathematics in an environment characterised by physical activity and music.
Forskningens syfte var att utveckla och utvärdera två interventioner för elever med tidiga lässvårigheter eller tidiga mattesvårigheter. Resultaten visade att bägge interventionerna hade en medelstor till stor effekt på förbättring för interventionsgrupperna direkt efter interventionerna. Ett år efter interventionerna hade de flesta av de positiva effekterna minskat till ungefär hälften.
The study examined effects of playing number games (linear number board game, circular number board game, and nonlinear numerical activities) on the development of number knowledge and early arithmetic. A passive control group was also included in the design. 114 5-year-old preschool children participated. Four tasks (number line estimation, counting, naming Arabic numbers, and arithmetic calculation) were used as dependent measures. Children assigned to an intervention participated in six 10-min sessions during a period of three weeks. Children playing the linear number board game improved their performance on the number line estimation task, while children playing the other games did not. Furthermore, children playing the linear number board game showed a substantial enhancement of their calculation performance. The positive effects of playing linear number board games support the representational mapping hypothesis. The finding concerning calculation provides support to the assumption that a linear representation is important for early arithmetical learning.
Syftet med denna studie är att undersöka om och hur lärande i matematik kan främjas av ett estetiskt inspirerat arbetssätt samt om det finns skillnader i resultat mellan barn som är motoriskt starka respektive barn som är motoriskt svaga. Avsikten är också att undersöka vilka aktiviteter och lekar som lämpar sig för att träna barnens förmåga inom valt matematikområde. I studien jämförs matematikutveckling hos två grupper av sexåringar, en grupp (EL) som undervisats genom estetiska lärprocesser, och en grupp (NL) som arbetat med numeriska lekar i den ordinarie förskoleverksamheten.
The overall interest in this study is actions of the diverse participants in the mathematics primary classroom. More specifically, attention is put on typical communication strategies that teachers and students, in our research context, use during mathematics lessons. We present some examples with classroom data to illustrate how the strategies are used and hat opportunities to learn mathematics are offered as an outcome from the implemented actions by teachers and students.
Mastering traditional algorithms has formed mathematics teaching in primary education. Educational reforms have emphasized variation and creativity in teaching and using computational strategies. These changes have recently been criticized for lack of empirical support. This research examines the effect of teaching two differently structured written calculation methods on teaching arithmetic skills (addition) in grade 2 in Sweden with respect to students procedural, conceptual and factual knowledge. A total of 390 students (188 females, 179 males, gender not indicated for 23) were included. The students attended 20 classes in grade 2 and were randomly assigned to one of two methods. During the intervention, students who were taught and had practiced traditional algorithms developed their arithmetic skills significantly more than students who worked with the decomposition method with respect to procedural knowledge and factual knowledge. These results provided no evidence that the development of students conceptual knowledge would benefit more from learning the decomposition method compared to traditional algorithm.
This study focuses on the way in which the self-assessed reading, writing and oral abilities of pupils – both boys and girls – predict grades in different subjects at compulsory school. The supporting material for this study is a survey, conducted to 6,788 pupils in school year 9 (aged 15-16) of Swedish compulsory school in 2003. The results show that the three literacy skills – reading, writing and oral ability – do predict the grades but that the weighting is slightly different in the various subjects. In Swedish it is the self-assessed ability to write that primarily predicts the grade, while, in the other theoretical subjects, it is the pupil’s self-assessed reading ability that is predominant. There is a significant difference between how boys and girls assess their reading, writing and oral abilities. Girls demonstrate greater confidence in their ability to read and write. Boys, who feel that they have good oral ability, are at a disadvantage both in English and mathematics.
Om språkutveckling / Jan Anward -- Forskningsmiljöer och seminariekulturer : ideal och verklighet / Gunnar Berg -- Gruppens obönhörliga brist på demokrati / Gunnel Colnerud -- Undervisningsspråket : en del av lärares yrkesspråk / Anna-Lena Eriksson Gustavsson, Rose-Marie Fahlén, Ulla-Britt Persson & Joakim Samuelsson -- Dialogism and social constructivism / Per Linell -- Samhällsaktiva skolor och skolaktiva samhällen i glesbygd : utopi eller möjlighet? / Annika Andræ Thelin -- Användningen av tiden i skolan / Mats Ekholm -- Offensiva spelare och coacher i matchen om skolan / Lennart Fahlén, Elisabeth Ahlstrand, Ingrid Westlund & Leif Mideklint -- Analyser av skolors anda / Rolf Lander -- Samhällsförändring, skolprofilering och identitet / Lars Naeslund & Jens Pedersen -- Succession and managing the transition from predecessor to successor / Siv Boalt Boëthius -- Freud som gruppsykolog : en orättvis betraktelse till 150-årsdagen / Stefan Jern -- Gruppens känslomässiga klimat / Eric Olsson -- Från Göteborg till Dortmund : studier i masshändelser / Michael Rosander & Ingrid Hylander -- Gruppetenking og operativ effektivitet i team / Endre Sjøvold -- Existens och relationer / Dan Stiwne -- Är det bra att vara ambitiös? / Viveka Adelswärd och Johan Hofvendahl -- Ja, för jag är så jävla snygg!" : retsekvenser och informellt lärande i högstadiets grupparbeten / Karin Aronsson & Michael Tholander -- Skolpsykolog : beprövad erfarenhet och specialitet på vetenskaplig grund? / Gunilla Guvå & Ingrid Hylander -- Slump, sammanträffanden och spår : om en lärares inflytande / Stefan Jern & Anders Hempel -- Villkor för psykologisk forskning : hur de statliga forskningsråden fördelade sina pengar inom psykologiområdet 1996-98 / Rolf Sandell och Kjell Granström -- Urval publikationer Kjell Granström. Svensk engelsk och norsk
Gunnel Colnerud, professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet har under den största delen av sitt yrkesverksamma liv varit engagerad i skolfrågor av olika slag. Ofta har fokus för hennes intresse och uppdrag legat i att förstå skolans vardagsliv och det komplexa uppdrag som läraryrket innebär. Gunnel fyller 67 år i januari 2015 och denna vänbok är en hyllning till henne från kollegor, både nationellt och internationellt, samt tidigare doktorander. Bidragen i antologin, Lärares etik och professionella arbete - skolan som moralisk praktik, är tänkt att spegla de områden som Gunnel i sin forskning varit engagerad i.
Innan Gunnel påbörjade sin forskarutbildning i pedagogik var hon verksam som psykolog inom skolhälsovården. Denna erfarenhet av att ha mött barn och elevers utsatthet samt lärares ständiga arbete med att möta olika typer av förändringar och hantera en komplex yrkesroll är något som Gunnel burit med sig in i sin forskning, vilket inte minst syns i hennes outtröttliga engagemang i att vara en forskare som bidrar till skolans praktik.
I mitten av nittiotalet Jade Gunnel fram sin avhandling som byggde på intervjuer med yrkesverksamma lärare och handlade om etiska dilemman lärare ställs inför i sitt yrkesutövande. Gunnel har allt sedan avhandlingsarbetet varit mycket engagerad i etiska frågor i relation till läraruppdraget och var en av de pådrivande krafterna i att tillsammans med Sveriges båda lärarförbund formulera gemensamma yrkesetiska principer, som kom att benämnas Lärares yrkesetik. I detta arbete gjorde Gunnel betydande insatser genom att problematisera yrkesetik som fenomen, medverka i otaliga utbildningsinsatser för lärare och lärarstudenter inom området och sist men inte minst bidra till att etablera yrkesetik som forskningsfält.
Ett kännetecknande drag för Gunnels forskning har varit den starka viljan och övertygelsen om att forskning om skola behöver ske i relation till och med skolans praktik. Tillsammans med sin make och kollega professor Kjell Granström etablerade Gunnel en forskarmiljö med fokus på praxisnära forskning. Vi som är redaktörer för denna vänbok har alla haft förmånen att vara doktorander till Gunnel eller Kjell och fått möjlighet att växa som forskare i en forskarmiljö som präglats av kreativitet, engagemang och spännande diskussioner.
Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationella och också internationellt järnförande studierna av elevers skriftspråkliga och rnatematiska förmåga, har det visat sig att svenska elever presterar sämre såväl inom "matematikens som svenskans områden" (NU 2003, PISA, Tirnss). Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17% av svenska elever i skolår 9 presterar på den lägsta nivån i matema tik. Vad gäller läsförståelsen så presterar 13 % av svenska elever på den lägsta nivån. Det är ingen orimlig tanke att dessa elever har va rit föremål för specialundervisning. Specialundervisningen och den specialpedagogiska verksamheten i maternatik och svenska lyfts implicit upp på agendan.
Specialpedagogisk verksamhet, specialundervisning och special pedagogik, har under senare tid varit föremål för studier, diskus sioner och debatt i olika sammanhang (Börjesson, 1997; Haug, 1998, Persson, 1998; Nilholm, 2003; Brodin & Lindstrand, 2004). Analys och problematisering av begreppen norrnalitet och avvikelse har varit centralt, likaväl som bearbetning av ideologiska och teoretiska perspektiv på kunskapsområdet specialpedagogik I en del studier har centrala begrepp analyserats och problematiserats för att bidra till utvecklingen av en teoretisk ram eftersom specialpedagogiken hittills ansetts vara ett kunskapsområde med en svag teoriförank ring (Skrtic, 1988; Helldin, 1997). Andra studier med specialpedago gisk inriktning har foku1 rat organisatoriska perspektiv vad gäller specialpedagogisk verksamhet. Dessa studier har berört specialun dervisningens omfattning, t.ex. antal elever som åtnjutit specialpe dagogiska insatser samt orsaker till dessa insatser (Persson, 1998). De två ovan beskrivna perspektiven visar på den tudelning som specialpedagogiken och den specialpedagogiska kunskapen idag kännetecknas av. Det är å ena sidan den politiska och norrnativa ideologiska diskursen där norrnalitet och avvikelse problematiseras utifrån det svenska samhällets krav på likvärdighet, jämställdhet, deltagande och demokrati. Å andra sidan finns den handlingsorien terade diskursen med fokus på organisering, resurser och kompe tens. Den senare praxisinriktade forskningen skiljer oftast inte på begreppen specialpedagogik och specialundervisning och det är företrädesvis denna inriktning som debatterats i press och media un der 90-talet och som vi senare ska visa behöver studeras vad gäller undervisningen i företrädesvis ämnena matematik och svenska.
Denna systematiska översikt ger en bild av vad forskningen sammantaget säger om hur lärare kan leda samtal i helklass för att få elever att delta i gemensamma matematiska resonemang. Det handlar om diskussioner i vilka eleverna använder och analyserar matematiska begrepp och argumenterar matematiskt. Detta är förmågor som kursplanen i matematik anger att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla, och som forskning lyfter fram att elever i svensk skola behöver förstärka. Översikten rör också frågor om hur lärare kan möta och ta tillvara elevers olikheter i undervisningen, närmare bestämt hur lärare kan få med elever som inte är så benägna att delta i gemensamma resonemang, och hur elevers olika idéer kan bli en del av de matematiska samtalen och berika dem. Översikten utgår från följande frågeställning:
Översikten är en sammanställning av arton forskningsstudier som systematiskt har valts ut av forskare efter omfattande litteratursökningar i internationella forskningsdatabaser. Sökningarna resulterade i 10 528 studier.
Studierna bygger på ingående observationer och analyser av dialoger i helklass mellan lärare och elever. Det är klassrumssituationer som lärare skulle kunna känna igen sig i. Analyserna sätter ord på det som sker och ger förståelse i form av olika begrepp och strukturer. Denna vetenskapligt grundade kunskap kan utgöra stöd för lärare när de planerar och leder klassrumsdialoger i matematikundervisningen.
This study aims to explore the influence of outdoor teaching among students, aged 13, on arithmetic performance and self-regulation skills as previous research concerning outdoor mathematics learning is limited. This study had a quasi-experimental design. An outdoor and a traditional group answered a test and a self-regulation skills questionnaire before and after a 10 weeks unit in arithmetic. Findings suggest differences in changes in academic performance between the groups in favour of the outdoor group and no significant changes in self-regulation skills, apart from a decrease in intrinsic motivation in the traditional group.
The aim of the present study is to advocate the use of a participatory action research programme, the Formative Scaffolding Programme (FSP), in mathematics. The FSP’s main structure is presented as well as an implementation of a class intervention, with the aim of exploring the FSP test cycle’s virtues in a social science class in a Swedish upper-secondary school. The motivations for the FSP’s development were to enhance students’ awareness of their mathematical proficiency, alter the level and strength of their self-efficacy, foster self-regulated learning (SRL), reduce and prevent mathematics-related anxiety, and visualise the learning process in mathematics. The primary findings of the study were there was a resemblance between the FSP setting and SRL phases, and that participation in the test cycle altered the level and strength of students’ self-efficacy and fostered self-regulation in a mathematics test situation. The benefits of working in a formative scaffolding manner indicate that it is worth implementing the FSP on a larger scale. The study is an example of how students can engage in transforming classroom practice and be radical agents of change.
Teachers feedback via Learning Management Systems (LMSs) is studied within the subject of social studies at upper secondary school in Sweden. A qualitative study involved classroom observations within LMSs, gathering teachers feedback on pupils submitted assignments, and semi-structured interviews with six teachers. With the support of activity theory, the interest of the study was directed towards the tensions that arise in an activity system consisting of teachers feedback actions in a digital assessment context. The results reveal tensions in the relationship between grading documentation in the LMS and the subjects traditions in the form of discussions, for example. Tensions were distinguished in the interaction between a school policy of using a feedback matrix and teachers formative ideals. Tensions were also distinguished between teachers need to legitimise grades and give feedback according to formative ideals. Finally, a tension was distinguished between the time available for providing feedback and teachers formative ideals for giving feedback.
I denna text diskuteras motivationsfaktorer i relation till lärande i matematik med hjälp av självbestämmande teorin. Syftet med texten är att diskutera motivationsfaktorer för att identifiera konkreta komponenter, som styr motivation en för elever på yrkesprogram.
Innehållet i texten är delvis hämtat från Muhrman (2016) doktorsavhandling.
Utifrån en kort definition av vad som menas med motivation beskrivs i texten olika motivationsfaktorer som visat sig ha betydelse för elevers lärande i matematik. Undervisningens utformning, uppgifters utformning samt lärarens inverkan och det totala studieklimatet är några exempel på faktorer som påverkar elevers motivation för att lära sig matematik.
I denna studie studeras hur flyt på grundläggande talkombinationer utvecklas när elever övar upp sitt flyt med stöd av artificiell intelligens. Det finns flera skäl till att studera detta område. Dels handlar det om att artificiell intelligens börjar användas alltmer inom matematikutbildning, dels att flyt på talkombinationer är en central aspekt av aritmetiken samt att tidigare studier har visat att elever i behov av särskilt stöd i matematik har problem med flyt på grundläggande talkombinationer I denna studie prövas tre olika interventioner för att utveckla flyt på talkombinationer i årskurs 2. Resultatet visar att den grupp som utvecklar sitt flyt mest under interventionsperioden är den som övar på grundläggande talkombinationer med AI-motor. Näst bäst utvecklas gruppen som endast övat med matematiska symboler därefter de som övat med bildstöd och minst utvecklas kontrollgruppen.
Det finns mycket kritik som förs fram om skolan i allmänhet men också en hel del människor som vill visa hur det ska vara i skolan. Ett skolämne som ofta diskuteras i media och bland skolforskare och skolpersonal är matematikämnet. Lärare som undervisar i matematikämnet blir ofta föremål för diskussioner som handlar om att de inte gör ett fullgott jobb då vi har så många elever som inte klarar målen i matematik. Liknande diskussioner klarar sig ofta lärare i samhällsvetenskaplig ämnen, språkämnen och estetiska ämnen ifrån.
Trots brister och kritik på svensk matematikundervisning så finns det självklart väldigt lyckade matematiklärare i våra svenska skolor. Kunskaper om deras undervisning skulle kunna bidra med en annan och förmodligen en mer positiv bild av arbetet att vara lärare än de ödesmättade beskrivningar som visas i media. Syftet med följande studie är att beskriva och analysera hur en erfaren och av omvärlden uppfattad som skicklig matematiklärare på högstadiet gör på sina matematiklektioner.
Kännetecknande för den verksamhet eller snarare de verksamheter som Leif bedriver är att de varierar vad gäller vilka artefakter som används, vilka regler som gäller, gruppklimatet, arbetsdelningen och vad som är möjligt att lära. Genom att variationen är så framträdande så skapas olika verksamheter i klassrummet för att eleverna ska lära sig matematik. Avgörande för vilken verksamhet som skapas är de didaktiska beslut som Leif tar i olika situationer. Han fattar sina didaktiska beslut utifrån vad som ska läras och vad som sker i klassrummet. Kort sagt, Leif är en expert i högstadiets matematikklassrum.
In this study we investigated how to support students basic psychological needs for autonomy, competence and relatedness to develop their relationships with mathematics with respect to students intrinsic and extrinsic motivation, self-perception in relation to mathematics and math anxiety. There is a substantial amount of research that shows how negative relationships with mathematics affect students achievement. In this action research project, we followed an action research spiral. The model gave us the opportunity to plan, act and reflect in an ongoing cycle, which was important to us since we had four measurement points during the year and we repeated our investigation every year for three years. Addressing the research problem and studying the evidence presented, several conclusions can be made. It can be concluded that activities that support students basic psychological needs have an impact on their relationship with mathematics, which corresponds to earlier research findings. Additionally, this study provided further insights into the importance of a scaffolding teacher.
In this study, the development of 219 students’ self-regulated learning skills in lower secondary school across ability groups were investigated and related to measures of students’ performance in mathematics. Self-regulated learning skills were assessed with a questionnaire originally designed and used in PISA 2003. Pre-testing was performed during the first two weeks in school in seventh grade. The first post-test was performed after one term in eighth grade, in January 2008. The second post-test was performed during the last two weeks in grade 9, in June 2009. All testing was performed by the class teacher. However, the result states that internal motivation, instrumental motivation as well as self-concept decline across year in lower secondary school. The development of interest and enjoyment of mathematics, self-concept in mathematics and anxiety in mathematics was similar in each ability group. No interaction effects across groups were significant in the study. This study highlights the importance of taking affective factors into account in discussions about the results of mathematics teaching and learning. The strong correlation between affective factors and achievement in mathematics helps us to identify some weaknesses in the Swedish education system.
There is a common assumption that computers will change the conditions for mathematics teaching. In this article the author discusses how the computer as a change-agent may influence the conditions, methods and results in everyday mathematics teaching. The empirical material is collected through interviews with eighteen teachers in lower secondary school. The author has also participated in all computer-aided lessons given by two teachers during one year. That means 700 possible computer-aided lessons. Teaching of mathematics seems to have such a strong tradition that the computer as a change-agent is relatively weak. The fact is that the computer is assimilated into an old tradition of methods and contents. A great deal of the computer-aided lessons give attention to drilling pupils with different types of drill-program where they can learn mathematical procedures. In some lessons laborative work is pursued with the intention that the pupils computer-aided learn mathematical concepts. © Springer Science+Business Media, Inc. 2006.
This study investigates to what extent arithmetic ability and self-regulated learning skills in the beginning of lower secondary school predicts measures of students’ performance in mathematics at the end of lower secondary school. Arithmetic ability and self-regulated learning skills were tested in the first two weeks in lower secondary school. Post-tests were performed the last two months in lower secondary school.
Denna rapport handlar om vilka erfarenheter lärarstudenter med inriktning mot de tidigare åren i grundskolan har av matematikundervisning när de startar sina matematiklärarstudier. Resultaten visar att det finns många som upplevt matematikundervisningen i skolan som något obe hagligt, tråkigt och enahanda. Att som student i den inledande matema tikkursen på lärarutbildningen skriva om sina känslor och sina brister i matematik kräver mod. Jag vill därför inledningsvis tacka alla de studen ter som på ett så utlämnande sätt bidragit till denna rapport Min för hoppning är att den undervisning vi gjorde tillsammans har gett er en förståelse för varför ni upplevde matematikundervisningen som ni gjor de så att ni idag känner er säkrare inför matematiken.
Att skriva en rapport är på många sätt ett ensamt arbete. Det finns dock behov av att någon läser och kommenterar manuset så att bristande stringens och språkliga felaktigheter kan åtgärdas. Professor Kjell Gran ström har på ett konstruktivt sätt med sina personliga kommentarer stöt tat mig i detta arbete. Tack Kjell, utan dina förklarande anmärkningar hade processen varit tråkigare och produkten hade sett annorlunda ut.
Matematikinspiration är en samling intervjuer gjorda av journalisten Gunilla Prawitz, vars syfte har varit att hitta den effekt som de olika matematikprojekten, som pågått inom Linköpings kommun under en längre tid, har gett skolor och förskolor. Katalogen innehåller också projekt som genomförts med bl.a UR samt med Linköpings universitet. Allt med strävan att förbättra och utveckla matematikundervisningen inom skolan samt att så matematikfrö redan i förskoleålder. Sammanhållande projektledare har varit Anneli Träff-Nilsson och Margareta Engvall.
Mer om de olika projekten finns att läsa på Pedagogiskt centrums webbsidor: www.linkoping.se/pedagogisktcentrum
This study focuses on pre-school children’s talk while they are solving subtracting problems with peers. In this study, a socio-cultural perspective is used. In a socio-cultural perspective, learning and knowing are situated at the intersection of individual and collective action, and learning is seen as an emergent property of involvement in cultural practices. To understand children’s interaction and how they mediate their mathematical knowledge, important concepts used in this study are also collected from Bruner’s “Theory of representation”. When the quality of talk between pre-school children could be related to disputational or cumulative talk the children do not exchange ideas and thereby do not develop their reasoning ability as much as they do when they are engaged in exploratory talk. Disputational talk and cumulative talk draw children’s attention to procedural fluency or the concept of numbers. Depending on what representation forms are used by the children doing the explaining, the other children in the group are exposed to either the concept of numbers or procedural fluency.