liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 29 of 29
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Almqvist, Roland
    et al.
    Institutet för kommunal ekonomi (IKE), Stockholms universitet.
    Donatella, Pierre
    Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
    Nilsson, Viveka
    Kommunforskning i Västsverige, Göteborgs universitet.
    Ramberg, Ulf
    Rådet för Kommunalekonomisk forskning och utbildning (KEFU), Lunds universitet.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Resursanpassning och utveckling av kommunal verksamhet.: Sammanfattning och slutord fårn det andra Nationionella kommunforsningsprogrammet.2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under åren 2010–2017 har de fyra universitetsanknutna kommunforsknings-instituten i landet drivit det Nationella kommunforskningsprogrammet. Forskningsprogrammets innehåll har vuxit fram i samtal mellan forskare och företrädare för de kommuner som deltagit i och finansierat forskningsprogrammet. Den första delen av forskningsprogrammet (Natkom 1) påbörjades 2010 och avslutades 2013 och handlade om hur kommuner anpassar sig till förändrade förutsättningar och handskas med besvärliga situationer.

    Föreliggande rapport utgör slutrapport för den andra delen av det Nationella kommunforskningsprogrammet (Natkom 2) som påbörjades 2014 och avslutades 2017. Mot bakgrund av krav som ställs på den kommunala organisationen att anpassa verksamheten till de resurser som finns var temat denna gång hur kommuner hanterar resursanpassning och verksamhetsutveckling. Natkom 2 fokuserade på att kartlägga och beskriva idéer för resursanpassning och verksamhetsutveckling och hur dessa överförs till praktiken. I rapporten sammanfattas och kommenteras de viktigaste resultaten från de 16 projekt som bedrivits inom ramen för forskningsprogrammets andra del.

    En iakttagelse från projekten är att centralisering av befogenheter till kommunledningen tycks vara vanligt i arbetet med resursanpassning och verksamhetsutveckling. Likaså kan konstateras att anpassningen och utvecklingen oftast är av mindre art och inkrementell. Trots att det finns tydliga tecken på "pyspunka" löper verksamheten på utan tydliga försök att göra större förändringar i syfte att anpassa verksamheten till framtida utmaningar.

    De sju år som det Nationella kommunforskningsprogrammet i sin helhet har löpt har varit tämligen turbulenta kommunala år. Totalt har det skrivits 47 rapporter och anordnats sju konferenser. Det handlar följaktligen om ett mycket omfattande och innehållsrikt empiriskt material som sammanställts, analyserats och legat till grund för slutsatser som återförts till medverkande kommuner, men även till icke medverkande kommuner, studenter och i forsk-ningslitteraturen.

  • 2.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås.
    Donatella, Pierre
    Kommunforskning i Västsverig, KFi, Göteborg.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hur kommuner hanterar besvärligheter: Resultat och insikter från det nationella kommunforskningsprogrammet2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport utgör det nationella kommunforskningsprogrammets slutrapport. I rapporten sammanfattas och kommenteras de viktigaste resultaten från forskningsprogrammet.

    När vi i efterhand sammanfattar de genomförda studier ges en tydlig bild av att det aldrig var någon kommunalekonomisk kris. De genomförda studierna illustrerar samtidigt problemen som är förenade med att genomföra studier efter att en kris eller annan oväntad händelse ägt rum. I efterhand är det svårt att klarlägga huruvida det egentligen var en kris och vilka åtgärder som vidtogs och varför dessa åtgärder vidtogs.

    Det bekräftas återigen att en positiv befolkningsutveckling uppfattas varabetydelsefull för framgång. Någon närmare analys hos berörda kommuner ligger emellertid oftast inte bakom uppfattningen att befolkningstillväxt är gynnsamt för kommunen, utan det handlar om dess symboliska betydelse. Tillväxt, expansion, utveckling och då kanske framförallt ett växande näringsliv är synonymt med framgång. Att många kommuner har likartade strategier angående befolkningstillväxt är problematiskt eftersom det inte är realistiskt att alla skall växa. Varje kommun borde ha sin egen strategi som utgår från de lokala förutsättningarna och villkoren. Det är varje kommuns ansvar att bestämma sin utveckling och inte styras av för kommunen irrelevanta ideal och förväntningar.

    En annan omständighet som många betraktar som ett recept för framgång är ekonomimedvetandet bland chefer och medarbetare. Idealet är en stark fokusering på ekonomi och inte minst då kostnader och dess utveckling. Framgången hänger på att alla tar ansvar för ekonomin. Ibland är det svårt att få acceptans för den ekonomiska situationen och de villkor som följer därav. Då tillämpar vissa kommuner bokslutspolitik.

    En tredje omständighet, som är betydelsefull för att nå framgång, är samarbete över alla tänkbara gränser. Det handlar om samarbete inom den kommunala organisationen mellan tjänstemän och mellan politiker och tjänstemän. Det handlar också om samarbete med andra kommuner och organisationer. Välutvecklade samarbeten gagnar verksamhetsutveckling och effektivitet.

    Men samarbete kan också vara problematiskt. Externa samarbeten mellan kommuner med gemensamma styrelser riskerar att medföra oklarheter ur anvarssynpunkt. Ur ett medborgarperspektiv blir det otydligt var det politiska ansvaret skall utkrävas. Samarbete inom kommunen kan också visa sig vara problematiskt. En påvisad risk är att samarbetet över tiden stärks och blir ett hinder för förnyelse. Långvariga och stabila samarbeten kan motverka utvecklingskraften.

    De demokratiska värdena anses av många kommunföreträdare vara av mindre betydelse i relation till en framgångsrik utveckling jämfört med tillväxt, resurseffektivitet och ekonomi i balans. Ett förvånande resultat i anslutning till demokratifrågan är att den politiska majoriteten inte straffas av beslut om verksamhetsförändringar i form av skolnedläggelser. Att politikerna fattar beslut som går emot en kraftigt kommunicerad vilja hos vissa grupper av brukare skall nödvändigtvis inte ses som odemokratiskt. Det representativa politiska beslutsfattandet utgör grunden i den svenska demokratin och så även i kommunerna. De politiska representanter som väljs av de röstberättigade kommunmedlemmarna vart fjärde år förväntas fatta beslut som utgår från ett helhetsperspektiv, inte enskilda sakfrågor.

    Mot bakgrund av de framkomna resultaten och den demografiska utvecklingen framstår det som att den kommunala verksamheten närmar sig en situation med en konstant resursbrist. Vår tolkning är att den svenska kommunsektorn står inför ett så kallat möjlighetsfönster de närmaste åren. Ett fönster som öppnar för möjligheter att agera på ett sådant sätt att beredskapen för åren som kommer runt 2020-talet skall bli så goda som möjligt. Vi föreslår därför ett nytt nationella kommunforskningsprogram – natkom II – som fokuserar resursanpassning och verksamhetsutveckling. Vår förhoppning är att den föreslagna fortsättningen av forskningsprogrammet skall möjliggöra för kommuner att på ett klokt sätt ta tillvara detta fönster fullt av möjligheter.

  • 3.
    Erlingsson, Gissur Ó.
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Politik och förvaltning i svenska kommuner2015Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den kommunala nivån är en central del i det svenska politiska systemet. Kommunerna ansvarar för tunga välfärdsområden och omsätter stora summor och är därför viktiga byggstenar för både välfärdsstatens och demokratins funktionssätt. Denna bok ger en lättillgänglig och översiktlig introduktion till de svenska kommunerna - hur de har vuxit fram och hur de formellt styrs - samt för en löpande diskussion om hur den lokala demokratin i Sverige tycks fungera.

    I boken beskrivs de formella juridiska ramarna för den kommunala verksamheten liksom kommunernas ekonomiska förutsättningar. Med hjälp av fyra exempelkommuner visar författarna hur förutsättningarna att bedriva politik kan skilja sig åt kommuner emellan. Boken tar också upp hur det i praktiken går till när lokalpolitikens formella spelregler ska omvandlas till politik i vardagen; hur de kommunala valen går till och hur aktörerna - lokala partier, tjänstemän samt medborgare - kan påverka kommunala politiska beslut.

    Boken vänder sig i första hand till studenter med statsvetenskap som huvudämne, men lämpar sig också väl för andra kurser och utbildningar som har en inriktning mot den kommunala nivån.

  • 4.
    Hellströn, Mikael
    et al.
    Lunds universitet.
    Jonsson, Leif
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nilsson, Viveka
    Göteborgs universitet.
    Ramberg, Ulf
    Lunds universitet.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hur organiseras samarbete mellan politiker och tjänstemän?2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten behandlas en i kommunsammanhang ständigt aktuell fråga, nämligen samarbete mellan ledande politiker och tjänstemän. Sådant samarbete måste organiseras lokalt i varje enskild kommun, eftersom staten inte reglerar det i kommunallagen eller på annat sätt. Ledande politiker och tjänstemän har skilda förutsättningar. Politikerna är förtroendevalda på så sätt att de får sina uppdrag utifrån de förtroenden de åtnjuter i sina partier och i den majoritet som de ingår i. Tjänstemän anställs av politiker och tilldelas uppdrag utgående från sina yrkesmässiga meriter. Utifrån sina skilda förutsättningar möts politiker och tjänstemän och förväntas få till stånd ett bra samarbete. Det är inte alltid som detta fungerar väl. Det är bakgrunden till denna rapport och den temastudie som ligger till grund för den.

    I temastudien har tre frågeställningar uppmärksammats. Den första bestod i att kartlägga vilka slags besvärligheter som kan uppstå i samarbete mellan ledande politiker och tjänstemän. Den här delen av studien genomfördes med hjälp av enskilda intervjuer med femtiofem ledande politiker och tjänstemän i tio kommuner. Studien har avrapporterats i Erfarapport 3: Dilemman i samarbete mellan politiker och tjänstemän.

    Den andra frågeställningen bottnade i en iakttagelse att långvariga och till synes stabila och väl fungerande samarbeten mellan politiker och tjänstemän kan leda till förnyelsesvårigheter. Sådana iakttagelser gjorde oss nyfikna på hur man kan förena stabilitet och samförstånd i kommunledningen med idéutveckling och nytänkande i kommunens utveckling, vilket ledde till en fördjupande studie som resulterade i ytterligare en rapport från temat. Rapport 14 Stabil utveckling – samförstånd kring nya snarare än gamla idéer.

    Den tredje frågan handlar om hur samarbete mellan ledande politiker och tjänstemän organiseras i kommuner och framför allt vilken vikt man lägger vid att å ena sidan lokalt samtala om roller och samspel och därmed organisera samarbetet utifrån ett rolltänkande respektive att å andra sidan bygga samarbetet på så kallad personkemi i en tro att detta skapar förtroendefulla relationer. Den här frågan fick näring i de båda nyss nämnda delstudierna och är den här rapportens huvudfråga. I syfte att få näring till frågan har vi besökt tre kommuner.

    Utifrån våra samtal i kommunerna fick vi en bild av att samarbete inte bara mellan politiker och tjänstemän utan också mellan andra aktörer präglas av olika idéer om hur samarbete skall ordnas. I en av kommunen strävade man efter samarbete byggt på förtroende och personkemi. I den andra kommunen fick vi tydliga intryck av att man byggde samarbete på respekt för varandras roller och på förtroende mellan människor som rollinnehavare. I den tredje kommunen var det också respekt för varandras roller och tydliga gränsdragningar, tillsammans med en pragmatisk hållning, som var grunden för samarbetet. Vi tyckte oss också kunna notera skillnader när det gäller hur man går tillväga när man bygger samarbete. I den först nämnda kommunen tycktes det inte finnas någon tradition att prata med varandra om hur samarbete skall ordnas. Sådana dialoger hade förekommit i den andra kommunen liksom i den tredje.

    Utifrån våra iakttagelser och analyser sluter vi oss till att det kan finnas risker i att bygga samarbete på personliga relationer mellan individer. Det blir bräckliga konstruktioner som är känsliga för personskiften. Den risken är mindre om man bygger samarbetet på roller och framför allt då på genomdiskuterade roller.

  • 5.
    Hermelin, Brita
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att organisera för regional utveckling: erfarenheter från regionbildning i Östergötland2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 2015 bytte Landstinget i Östergötlands län namn till Region Östergötland. Detta var emellertid mer än ett namnbyte och innebar också att organisatoriska ramar och ansvarsområden förändrades. Jämfört med vad Landstinget i Östergötland hade för arbetsområden har Region Östergötland ett utökat ansvar omfattande regionala utvecklingsfrågor och tillväxtfrågor. Den här rapporten diskuterar de nya organisatoriska ramarna för regionalt utvecklingsarbete som uppstod i samband med bildandet av Region Östergötland. Det övergripande syftet som leder diskussionen i rapporten är att fördjupa förståelsen för hur arbetsformer för regional utveckling utvecklas och organiseras, med fokus på relationerna mellan regionkommuner och primärkommuner.

    För att ge en bild av det övergripande sammanhanget för regionbildningen i Östergötland beskrivs de strukturella villkoren för regionalt utvecklingsarbete där ”regionaliseringsvågen” driven av EU är ett centralt element. Regionalt utvecklingsarbete formas genom EUs och nationella riktlinjer samt genom samordning i det politiska flernivåsystemet såväl som över samhällssektorerna. Enligt Region Östergötland omfattar de regionala utvecklingsfrågorna näringsliv, kompetensförsörjning, samhällsplanering, kultur och natur, internationell samverkan och olika typer av stöd och finansiering.

    Rapporten redogör för empiriska studier av processen genom vilken Region Östergötland bildades och hur regionen samverkar. Ett sammanhållande tema vad gäller de empiriska studierna är relationen mellan regionkommunen (dvs. Region Östergötland) och primärkommunerna (dvs. 13 kommuner i Östergötland). Huvudsakliga källor för dessa studier är intervjuer med politiker och tjänstemän med olika positioner och roller, främst inom regionala och kommunala sammanhang. Genom dessa intervjuer med sammantaget drygt 50 respondenter har vi kunnat fråga om förväntningar och föreställningar såväl som händelseförlopp och praktiker. Studien är genomförd enligt en interaktiv arbetsmodell genom vilka forskarna har diskuterat forskningsdesign och preliminära resultat med uppdragsgivarna och andra avnämare. Det ska samtidigt betonas att denna rapport presenterar forskarnas resultat och att författarna är ansvariga för innehållet.

    Den samverkan mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland som vi studerat genom de empiriska studierna har många gemensamma element med vad som i forskningslitteraturen har benämnts ”samverkande governance”. Detta begrepp sammanfogar aspekter på styrning (governance) och samarbete och visar dess komplexa innehåll. Om vi tänker att samverkan mellan regioner och kommuner för regionalt utvecklingsarbete är ett exempel på ”samverkande governance” kan vi förstå att denna samverkan ställer avancerade krav på att många olika element och förhållanden ska samspela på ett gynnsamt sätt. I analysen fokuseras ett urval av alla de förhållanden som berörs i modellen. Detta urval omfattar förhållandena; ömsesidigt beroende, ömsesidig förståelse, motivation och engagemang samt att ”få de rätta personerna till bordet”.

    Ur denna diskussion om olika förhållanden och förutsättningar för ändamålsenlig organisering för samverkan mellan regionkommuner och primärkommuner lyfter den sammanfattande analysen fram tre komponenter; tydlighet, ömsesidig förståelse och tålamod. Den tredje komponenten om tålamod handlar om tid. Region Östergötland är en ung organisation. En vaksamhet riktad mot att förutsättningarna för framtida insatser grundas i gjorda erfarenheter ger en förståelse för att avgörande kvaliteter för ”samverkande governance” utvecklas i ett stigberoende. Det betyder att effekter av enskilda samverkansinitiativ inte är begränsade till dess specificerade syften och projektperioder utan att de också formar förutsättningar att mobiliseras och koordinera samverkan inför framtida initiativ och framtida organisering för regional samordning. På så sätt är goda exempel av samverkan en resurs för att ytterligare förstärka ändamålsenligheten i framtida samverkan.

  • 6.
    Jonsson, Leif
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nilsson, Viveka
    Göteborgs universitet och Kommunforskning i Västsverige.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hellström, Mikael
    Lunds universitet och Rådet för Kommunalekonomisk forskning och utbildning (KEFU).
    Ramberg, Ulf
    Lunds universitet och Rådet för Kommunalekonomisk forskning och utbildning (KEFU).
    Dilemman i samarbeten mellan tjänstemän och politiker2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samarbete mellan ledande politiker och tjänstemän byggs upp lokalt i kommuner. Ibland fungerar detta bra, ibland mindre bra. I de sammanhangen framförs det bland kommunföreträdare bilder av hur samarbetet idealt borde organiseras och praktiseras. Baserat på intervjuer i några kommuner där samarbetet mellan ledande politiker och tjänstemän inte har fungerat väl har vi i den här rapporten för avsikt att beskriva baksidor av de till synes ideala bilderna.

    Vi kommer därför att beskriva en rad dilemman i samarbetsrelationerna. Med dilemman menas de valsituationer som man har när det gäller att handskas med förutsättningar för samarbete, förutsättningar som inte pekar ut några självklara val och som erbjuder möjligheter, men som också kan leda till bekymmer beroende på hur man väljer att handskas med dem. Vi har valt att gruppera våra iakttagelser i tre grupper av dilemman.

    Den första gruppen kallar vi för rolldilemman och de pekar på förutsättningen att samarbete mellan ledande politiker och tjänstemän inte är formellt reglerat i kommunlagen utan att det är upp till varje kommun att göra denna rollbestämning. Den andra gruppen kallar vi för relationsdilemman och de handlar om att samarbete ytterst handlar om relationer mellan människor. Sådana relationer kan påverkas exempelvis vid majoritetsskiften och när långvariga samarbeten bryts.

    Den tredje gruppen av samarbetsdilemman benämner vi helhetssynsdilemman. De sätter fokus på att samarbete mellan politiker och tjänstemän å ena sidan handlar om kommunens verksamhet som helhet och å andra sidan om skilda verksamheter.

  • 7.
    Jonsson, Robert
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den kommunala ekonomichefen: En motvillig maktaktör i en föränderlig ledningsorganisation2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är inte svårt att hitta indikationer på att ekonomin och ekonomicheferna är viktiga i Sveriges kommuner. Det finns emellertid ingen större samstämmighet kring vad det kommunala ekonomichefskapet är och hur det ska betraktas. I den här rapporten presenterar resultatet från en studie där syftet har varit att öka förståelsen för kommunalt ekonomichefskap och specifikt gällande de förväntningar, krav men också egenskaper och färdigheter som utgör nyckeln till ett väl fungerande ekonomichefskap.

    Studien bygger på interaktiv forskning mellan författarna i rapporten och ekonomicheferna i Östergötlands kommuner1. Vilka krav och förväntningar upplever de kommunala ekonomicheferna att det finns på deras yrkesutövning samt vilka egenskaper och färdigheter upplever de är viktiga för att lyckas i rollen som ekonomichef? Fem par av nyckelbegrepp presenteras vilka beskriver de förväntningar, krav, egenskaper och färdigheter som är kopplade till det kommunala ekonomichefskapet.

    Neutralitet – Objektivitet: Ekonomichefer strävar efter att agera neutralt, inte minst i kontakter med politiker. Som ett led i sin eftersträvan att uppfattas som neutrala och objektiva eftersöker ofta ekonomichefer administrativa auktoriteter som grund för sina handlingar. Sveriges Kommuner och Landstings ekonomiska prognoser utgör ett sådant exempel.

    Informationskälla – Pedagog: Ekonomichefer upplever att det är viktigt att framföra och förklara ekonomisk information på ett sätt som är begripligt för den informationen riktar sig till. Det är också viktigt att stå upp för och pedagogiskt informera om vissa kommunalekonomiska principer även om de kan uppfattas som politiskt känsliga.

    Långsiktighet – Helhet: Att förklara de långsiktiga och övergripande konsekvenserna av ett specifikt beslut eller en specifik handling är en utmaning i ekonomichefsuppdraget. I relation till förvaltningschefernas uppdrag, att i första hand värna om den verksamhet de ansvarar för, beskrev ekonomicheferna att deras uppgift är att värna om och prioritera kommunens ekonomi.

    Integritet – Mod: Behovet av att försvara god ekonomisk hushållning krävde enligt ekonomicheferna integritet och mod. Ekonomicheferna beskrev att ett aktivt ställningstagande för att varje års invånare ska betala sin rättmätiga del av vad den kommunala verksamheten kostar indirekt kan uppfattas som ett motstånd mot specifika reformer eller handlingar. För att kunna agera med integritet ansågs det till exempel viktigt med en gedigen utbildningsbakgrund.

    Organisation – Analys: Kommunernas organisationer ser olika ut och många kommuner ingår i olika former av samverkansprojekt. Mot bakgrund av detta och en allmänt ökad organisatorisk komplexitet anses det viktigt som ekonomichef att vara bevandrad i organisationsteori.

    De kommunala ekonomicheferna, framför allt i de större och medelstora kommunerna beskriver en utveckling där de på senare år har fått ta ett allt större ansvar för strategiska uppgifter i den kommunala organisationen. Deras strategiska arbeta innefattar till exempel att vara processledare samt delta i olika strategiska processer för att tillföra ett ekonomiperspektiv. Det har samtidigt inneburit att det mer konkreta ekonomiarbetet har delegerats vidare. Den här sortens dominoeffekt inom den kommunala ledningsorganisationen motiverar ytterligare forskning i relation till såväl vad ekonomicheferna förväntas göra, men också i relation till förändringar i hela det kommunala ledningsarbetets innehåll och organisation.

  • 8.
    Nilsson, Viveka
    et al.
    Förvaltningshögskolan, Göteborg.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hur besvärligt kan det vara i en kommun?: 46 kommuner berättar2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad finns det för besvärliga situationer i en kommun och hur kan de hanteras? De frågorna belyses i föreliggande rapport som är en presentation av Portalstudien inom ramen för det Nationella kommunforskningsprogrammet där närmare 200 intervjuer genomförts med ledande politiker och tjänstemän i 46 kommuner. Portalstudien syftade till att identifiera vad kommunföreträdare uppfattar vara besvärliga situationer och hur man hanterat dem. Intervjumaterialet beskrivs i fyra teman: Ekonomiska kriser, Tillväxt, Organisation och styrning samt Demokrati.

    Inom temat om ekonomiska kriser låg finanskrisen 2008/09 färskt i minne hos många av de intervjuade kommunföreträdarna. En första central iakttagelse är att finanskrisen egentligen inte utvecklades till en särskilt besvärlig situation, men att kommunerna var inställda på det värsta och agerade därefter. De hanterade krisen genom att både vidta konkreta kostnadsreducerande åtgärder och öka informationen om vikten av ett ekonomimedvetande. Det här står i kontrast till den ekonomiska krisen på 1990-talet, vilken framstod som betydligt mer utdragen och svårare att hantera i många av kommunerna.

    När de intervjuade redogjorde för besvärliga situationer inom temat tillväxt framkom att de framförallt förknippar tillväxt med en ökande befolkning och ett välutvecklat näringsliv. En minskande befolkning är omvänt förknippat med problem som behöver hanteras genom att antingen satsa på att vidta investeringar för att öka folkmängden eller anpassa verksamhetsstrukturen till en minskande befolkning. Båda alternativen är svåra att hantera och då särskilt vad gäller att anpassa verksamhetsstrukturen.

    Inom temat organisation och styrning handlar de besvärliga situationerna om ett bristande samarbete dels mellan politiker och tjänstemän, dels bland tjänstemän på förvaltningsnivå. Politiker och tjänstemän sägs också sakna en nödvändig helhetssyn på verksamheten. Inom de politiska församlingarna uppfattas dock samarbetet fungera väl. För att hantera problem relaterade till samarbete och helhetssyn har en del kommuner infört organisations- och styrmodeller med syftet att  tydliggöra politikers och tjänstemäns roller och ansvarsområden.

    Vad gäller besvärliga situationer relaterade till demokrati beskriver de intervjuade främst problem med att få medborgardialogerna att fungera på ett fullgott sätt. Medborgardialogerna syftar till involvera allmänheten i beslutsfattandet och i större utsträckning få dem att acceptera planerade åtgärder, men detta fungerar alltså inte optimalt. Det specifikt uttalade syftet med medborgardialogen framstår som en central faktor.

  • 9.
    Syssner, Josefina
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, Kerstin
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Erlingsson, Gissur
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hermelin, Brita
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jonsson, Robert
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Thelander, Sabrina
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan 1997 är det lagstadgat i Högskolelagen att det ingår i universitetens och högskolornas uppgifter att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Detta är en viktig bakgrund till denna rapport genom vilken forskarna vid CKS diskuterar förhållningssätt till de krav som ställs på forskningen idag. Vi menar att den forskning som växer fram ur samtidens krav på samhällsrelevans och nytta är värdefull på flera sätt. Samtidigt får dessa krav konsekvenser för hur forskningen planeras, genomförs och rapporteras. Vår avsikt är att beskriva hur forskning kan genomföras på ett sådant sätt att kraven på samhällsrelevans och nytta tillgodoses, samtidigt som man värnar forskarens strävan att vara teoretiskt förankrad, kritisk och oberoende. Vi beskriver detta i termer av interaktiv och kritisk forskning. Två par av nyckelord är i centrum för diskussionen om den forskningsansats som beskrivs i rapporten; samhällsrelevans och nytta; interaktivitet och kritisk analys.

    Den interaktiva karaktären av forskningsansatsen betyder att forskarna har återkommande kontakter med företrädare för fältet under hela forskningsprocessen – från planeringsstadiet till dess att forskningen avslutats. Den kritiska analysen sker utifrån ett reflexivt förhållningssätt och vetenskaplig grund. För kritiskt förhållningssätt är vetenskaplig analys det huvudsakliga ”verktyget”. Utan teorier är det omöjligt att genomföra forskning av hög kvalitet. Vetenskaplig analys sker utifrån olika forskningstraditioner och forskningsperspektiv, exempelvis det pragmatiska, konstruktivistiska eller det politiskt-normativa.

    I diskussionen lyfter vi även fram vikten av att beakta etiska frågor. I interaktiv forskning som utvecklas genom långvarig samverkan utvecklas relationer till företrädarna för praktiken. Det är viktigt att reflektera över hur tillitsfulla relationer kan bibehållas, samtidigt som vi bedriver forskning och presenterar resultat som understundom kan uppfattas som känsliga och oönskade.

    Det är också viktigt att betona vikten av att publicera resultat från interaktiv, kritisk forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. På så sätt blir forskningen granskad och kvalitetssäkrad och ett bidrag till det akademiska fältet lämnas. Forskarnas kompetens skärps. På detta sätt sker det ett ömsesidigt utbyte mellan det som kan beskrivas som teoretisk forskning och samhällsrelevant forskning.

    I rapporten argumenterar vi för att interaktiv och kritisk forskning bidrar till att fördjupa samhällsrelevansen i ett forskningsprojekt, utan att den vetenskapliga kvaliteten eller forskarens frihet hotas. Samhällsrelevans diskuteras utifrån hur en forskningsfråga har relevans för en specifik aktör eller organisation, exempelvis en kommun, så väl som för ett vidare sammanhang, exempelvis för andra kommuner mer generellt. I interaktionen mellan kommun och forskare, sker en ”översättning” mellan kommunens problem och en formulerad forskningsfråga. Interaktiviteten med ”fältet” får konsekvenser för vilken empirisk data forskarna får tillgång till och kvaliteten av denna. Interaktiveten ger goda förutsättningar för att stärka validiteten och reliabilitet av data samt analysen av data och på så sätt uppnå initierade forskningsresultat och slutsatser.

    Vad gäller nytta är det ett svårfångat begrepp. Nytta kan uppstå på kort eller lång sikt. Om det är till nytta för en aktör eller organisation är det inte säkert att det är till nytta för andra. Resultaten från interaktiv och kritisk forskning syftar både till att bidra till samverkanspartens utvecklingsarbete och till den allmänna samhällsdebatten och kunskapsutvecklingen. Forskningskommunikationen bör bidra till en fortsatt öppen konstruktiv debatt snarare än utgöra ett försök till att styra diskussionerna mot ett förbestämt mål.

  • 10.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att bryta mönster - vägar mot blocköverskridande samarbeten: I kommuner, regioner och landsting.2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Efter valet 2014 blev det tydligt att Sverige hade fått ett nytt politiskt landskap. Andelen där inget av de två traditionella blocken hade en egen majoritet hade fördubblats i kommunerna och fyrdubblats i regionerna och landstingen. I en del, framförallt mindre kommuner utanför storstadsregionerna, fanns det en lång tradition av breda samarbeten varvid den här utvecklingen nödvändigtvis inte behövde medföra stora förändringar i det dagliga politiska arbetet.

    I många kommuner, regioner och landsting fanns det emellertid en tradition av att två block konkurrerade om makten och där det politiska arbetet var inriktat på att tydliggöra konfliktlinjerna mellan vänster- och högerblocken. Att då plötsligt slå om från ett läge där man förväntades vara oense till att identifiera samarbeten över blockgränserna var inte enkelt – den kultur och de förvänt­ningar som utgjorde grunden för blockpolitiken levde kvar även när det parla­mentariska läget inte längre understödde en traditionell blockpolitik.

    I den här rapporten beskrivs utmaningarna med att slå om och anpassa det poli­tiska handlingsmönstret till det nya parlamentariska läge som nu råder i många kommuner, regioner och landsting. 50 intervjuer med ledande politiker och tjänstemän har genomförts i elva kommuner och tre regioner under 2015 och 2016. I studien framkommer hur de politiska partierna och dess företrädare på olika sätt vid olika tillfällen kan välja att hålla fast vid ett handlingsmönster som un­derstödjer en blockbaserad konfliktpolitik, eller välja att slå in på en väg som skapar bättre förutsättningar för olika former av blocköverskridande samarbeten.

    För att lyckas navigera i det nya parlamentariska landskapet kan det till exempel vara bra att under valrörelsen fokusera på sin egen politik snarare än att slå ner på de traditionella motståndarna. Det kan också vara en fördel att ha en lokal eller regional partiledare som har en stark ställning men också mod och nyfi­kenhet att söka nya samarbetskonstellationer. För att lyckas med blocköverskri­dande samarbeten är det också viktigt att välja tillförlitliga samarbetspartier och etablera förtroendefulla relationer med politiska ledare på båda sidorna av den traditionella blockgränsen.

    En annan nyckelfaktor är partiernas och ledarnas förmåga att identifiera de reella konfliktlinjerna i de frågor som är viktiga i just den lokala eller regionala kontexten, vilket inte behöver vara samma konfliktlinjer som existerar i riks­dagen eller på andra politiska nivåer. Utgår man ifrån att konfliktlinjerna i de för kommunen, regionen eller landstinget stora och viktiga frågorna alltid skär mellan snarare än inom de politiska traditionella blocken blir det svårare att anpassa sig till det nya parlamentariska landskapet.

    Utmaningen med att styra kommuner, regioner och landsting när inget av blocken har en egen majoritet ligger därför främst inte i att identifiera specifika kompromisslösningar i enskilda frågor. Den stora utmaningen ligger istället i att skapa en acceptans hos såväl politiska ledare, partimedlemmar och väljare för de nya utmaningar, behov och perspektiv som uppstår till följd av ständiga sam­hällsförändringar och med dem nya konfliktlinjer i den lokala och regionala politiken.

  • 11.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköpings universitet.
    Bortom starke man2017In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, p. 97-103Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Communicative Planning Processes: Involving the Citizens2013In: Planning and Sustainable Urban Development in Sweden / [ed] Mats Johan Lundström, Charlotta Fredriksson, Jacob Witzell, Stockholm: Föreningen för samhällsplanering , 2013, p. 324-Chapter in book (Other academic)
  • 13.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Demokrati utan politik?: Medborgarinflytande i planeringen för ett nytt resecentrum2008In: Resande, planering, makt / [ed] Mats Brusman, Tora Friberg, Jane Summerton, Lund: Arkiv , 2008, 1, p. 143-158Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning har en viktig roll i att bredda kunskapsunderlagen för svensk transportplanering. Den här boken gör just det. Den har författats av forskare inom forskarnätverket FAST, ett samarbete mellan Linköpings universitet och VTI. Resande, planering, makt presenterar flera spännande nya perspektiv på resande och transporter.Boken vänder sig till alla som på något sätt arbetar med, forskar om eller intresserar sig för transporter och transportplanering. Några av de frågor som behandlas är kvinnors och äldres villkor i trafiken, regionförstoring, medborgarinflytande och riskhantering."En av den här bokens förtjänster är att den i hög grad handlar om olika aspekter av makt: makten att formulera problemen och makten att tolka förutsättningarna för beslut och planering."- Emin Tengström, professor emeritus, avdelningen för humanteknologi vid Göteborgs universitet

  • 14.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Demokratisk förankring i skolnedläggningsprocesser: Förutsättningar för medborgardialog i en känsloladdad fråga2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det finns starka teoretiskt grundade förväntningar på att medborgardialoger ska generera mindre konflikt och bättre demokratiskt förankrade beslut.[1] Det finns emellertid flera studier som pekar på att den sortens effekter ofta uteblir.[2] Många företrädare för kommunerna i det Nationella kommunforskningsprogrammet har dessutom vittnat om att medborgardialoger i samband med skolnedläggningar lätt utvecklas till konfliktfyllda uppslitande processer. I den här studien studeras förutsättningarna för demokratisk förankring genom medborgardialog och andra former av medborgarkontakter i planerings- och beslutsprocesser för skonedläggningar. Empirin bygger på intervjuer med ansvariga politiker och tjänstemän i fem separata skolnedläggningsprocesser i tre kommuner.

    Resultatet pekar på att förutsättningarna för en bra demokratisk förankringsprocess genom t.ex. stormöten och andra former av medborgardialog ökar när det finns enighet kring förslaget i kommunledningen samt när lärarkåren på den nedläggningsaktuella skolan aktivt stödjer nedläggningsplanerna. Existensen av alternativa skolor utanför kommunens egen organisation (friskolor eller kommunala skolor i grannkommuner) verkar också påverka förutsättningarna för medborgardialogen.

    Studien pekar emellertid främst på att en omfattande långvarig skolnedläggningsprocess inriktad på frågan om en skola ska läggas ned tenderar att förstärka konflikten kring skolnedläggningen. När ansvariga politiker och tjänstemän går in i medborgardialogen med inställningen att de ska lyckas övertyga de direkt berörda medborgarna om att nedläggningsbeslutet är riktigt samtidigt som samma medborgare har en stark emotionell koppling till den aktuella skolan tenderar medborgardialogen snarare att få negativa effekter.

    Däremot finns det goda förutsättningar för en aktiv medborgardialog kring frågan om hur en nedläggningsprocess ska genomföras. När t.ex. föräldrar, elever, lärare, rektorer och tjänstemän diskuterar hur elevernas flytt till en annan skola bör organiseras finns det goda förutsättningar för att det aktiva medborgarengagemanget i planeringsprocessen genererar en konstruktiv idéutveckling. 

    [1] Elster, 1998; Stolle, Hooghe & Micheletti 2005; Zukin m.fl. 2006.

    [2] Giljam med flera, 2004; Grimes 2005; Henecke, 2006 samt Kaina 2008.

     

  • 15.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    En stark regionalmakt?: kommunstorlekens betydelse för förväntningarna på och erfarenheterna av det regionala utvecklingsarbetet2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    2015 bildades nya regioner i sex län i Sverige och under de närmaste fyra åren planeras det för flera ytterligare regionbildningsprocesser. Ett centralt motiv till de regionbildningsprocesserna är att skapa bättre förutsättningar för ett effektivt regionalt utvecklingsarbete. Bland annat finns det stora förhoppningar på ett väl utvecklat samarbete mellan region- och primärkommunerna i det regionala utvecklingsarbetet. Det väcker frågan om förhoppningarna om ett starkt samarbete mellan region- och primärkommunerna har förverkligats i de län där regionbildningsprocesser har genomförts.

    Syftet med den här rapporten är att beskriva kommunernas förväntningar på och erfarenheter av samarbetet mellan region- och primärkommuner i det regionala utvecklingsarbetet. Skiljde sig de förväntningarna åt mellan olika kommuner och upplevde kommunerna att förväntningarna hade infriats? Rapportens empiriska material utgörs av djupintervjuer med 22 kommunstyrelseordföranden och kommunchefer i 16 kommuner fördelade på fyra län.

    Studien pekar på att stora kommuner generellt sett upplever ett mindre behov av en stark regional samordning och en stark regional kraft i det regionala utvecklingsarbetet. För många mindre kommuner utgör emellertid en stark regional samordning och en stark regional kraft ett viktigt instrument i deras ambitioner att utvecklas och växa – eller åtminstone att sluta och krympa. Att infria förhoppningarna och förväntningarna från alla primärkommuner framstår därför som en stor utmaning för de nya regionkommunerna. Den gamla och ständigt återkommande sanningen att Sverige, men också varje län, består av kommuner med olika yttre förutsättningar påverkar således i allra högsta grad förväntningarna på och förutsättningarna för det regionala utvecklingsarbetet. 

  • 16.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Folkomröstningar - mer demokratisk delaktighet eller mindre politiskt ansvarstagande?2014In: Kommunstrategiska perspektiv: demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring / [ed] Brita Hermelin, Norrköping: CKS, Linköpings universitet , 2014, 1, p. 13-22Chapter in book (Other academic)
  • 17.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Koalitionsbildningsprocesser i ett nytt politiskt landskap: Förberedelser för ett handlingskraftigt styre2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Efter valet 2014 stod det klart att ett nytt politiskt landskap hade brett ut sig i Sveriges kommuner och regioner. Bland annat bildades det många nya blocköverskridande styren i kommuner och regioner som tidigare präglats av blockpolitik. Den här studien beskriver och diskuterar förutsättningarna för koalitionsbildningsprocesser i ett nytt politiskt landskap. Studien bygger på intervjuer med 26 ledande politiker i fem kommuner och två regioner där man bildade blocköverskridande majoritetsstyren eller etablerade andra former av blocköverskridande samarbeten efter valet 2014.

    Tidigare erfarenheter av samarbeten mellan olika partier och politiker präglar ofta koalitionsbildningsprocesser. Med en etablerad ömsesidig förståelse och tillit mellan ledande politiker kan processen gå relativt fort även om partierna i fråga aldrig har suttit i samma styre tidigare. Om tilliten och förståelsen mellan ledande personer inte är lika stark kan man behöva ägna mycket tid till att etablera den förståelse och tillit som krävs för att skapa förtroendefulla samtal. Ett annat alternativ är att ha en starkt formaliserad koalitionsbildningsprocess där deltagarna i första hand förlitar sig till rutinerna snarare än på relationerna under koalitionsbildningsprocessen. Många av de intervjuade politikerna har framhävt betydelsen av att vara minst två personer från varje parti under koalitionsbildningsprocessen – att det bland annat skapar bättre förutsättningar för en bra förankring i partiet samt att de inbladade känner sig trygga i sin roll. Samtidigt pekar flera politiker på baksidan av att många deltar aktivt i processen – att samtalen inte flyter lika smidigt om det blir för många runt bordet. 

    I studien framhävs betydelsen av att komma överens om sakpolitiken innan man fördelar de ledande posterna i nämnder och styrelser. Under en koalitionsbildningsprocess behöver partierna definiera vilka frågor man vill genomföra tillsammans samt vilka frågor man behöver lägga åt sidan under den aktuella mandatperioden. Det handlar således om att identifiera och ta tillvara på ett möjlighetsfönster där partierna i koalitionen tillsammans genomför en gemensam vision med tillhörande sakpolitik.

    För att handlingskraftigt kunna genomföra det man vill genomföra tillsammans betonade de intervjuade behovet av att noggrant diskutera hur man ska samarbeta såsom hur kommunikationen ska fungera i styret – både internt partierna och politikerna emellan men också utåt till media och medborgare. Den sortens diskussioner, inklusive hur man till exempel ska hantera eventuella konflikter, genererar inte bara formella dokument som vägleder arbetet under mandatperioden – det resulterar också ofta i en större ömsesidig förståelse för vad som krävs för att samarbetet ska fungera väl. I det sammanhanget vittnar många av de intervjuade om behovet av att partierna behandlar varandra som jämbördiga parter och att inget parti i praktiken får rollen av ett stödparti. Det här kan till exempel avspegla sig i fördelningen av ledande poster i nämnder och styrelser där betydelsen av reell insyn och påverkan för alla styrande partier ofta prioriteras högre än proportionerlig fördelning i relation till partiernas storlek. En möjlig förändring i det nya politiska landskapet är att det under koalitionsbildningsprocessen blir enklare att välja till men också välja bort att samarbeta med specifika partier baserat på hur lätt de partierna upplevs vara att samarbeta med.

  • 18.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kommunal styrning och koalitionsbildning i ett nytt parlamentariskt landskap: Utmaningar och möjligheter2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett nytt parlamentariskt landskap växte successivt fram i Sveriges kommuner i samband med valen 2006, 2010 och 2014, vilket till största delen var en följd av Sverigedemokraternas intåg i fullmäktigeförsamlingarna. Innan valet 2006 hade de etablerade politiska partierna hanterat en ökad andel kommuner där inget av de traditionella blocken hade någon egen majoritet med att samarbeta med varandra eller i vissa fall med lokala uppstickarpartier. I samband med valet 2006 bryts dock den utvecklingen då man nu vägrade att beblanda sig med det nya nationella uppstickarpartiet (Sverigedemokraterna) samtidigt som man samarbetade mindre över blockgränserna. Som ett resultat ökade andelen minoritetsstyren närmast lavinartat efter valen 2006 och 2010. Det var först efter valet 2014 som politikerna i kommunerna på bred front började bilda blocköverskridande styren i respons till det nya parlamentariska landskapet.

    Den här studien syftar till att identifiera de utmaningar och möjligheter som kommer med det nya parlamentariska landskapet främst i relation till politisk styrning och koalitionsbildande. Det empiriska materialet utgörs av intervjuer med 40 höga kommunala politiker och tjänstemän samt statistik på sammansättningen och överlevnaden av minoritets- och blocköverskridande styren i Sveriges kommuner.

    I vissa framförallt mindre kommuner finns det en stark tradition av ett brett politiskt samarbete och i de fallen vittnar såväl politiker som tjänstemän om att det inte spelar någon större roll om kommunen formellt har ett minoritets- eller majoritetsstyre. I kommuner där en mer konfliktorienterad politik har präglat den lokala politiken resulterade däremot det nya parlamentariska läget i politisk turbulens på en del håll. Det finns emellertid också kommuner där man har lyckats identifiera nya styrande koalitioner som fungerat riktigt väl – där framväxten av ett nytt parlamentariskt landskap har genererat förändringar som upplevts som positiva av såväl ledande politiker som tjänstemän.

    Att tona ner politikens konfliktorienterade tävlingsfokus; att se till de reella lokala sakpolitiska skillnaderna; ett modigt och starkt politiskt ledarskap där man vågar bryta gamla mönster samt att våga släppa fram ett kaos när det låser sig för att på så sätt skapa förutsättningar för bildandet av nya starkare samarbetskonstellationer har visat sig vara viktiga faktorer i anpassningen till det nya parlamentariska landskapet. Betydelsen av de förväntningar och konventioner som finns i de olika partiernas interna kulturer har också visat sig viktigt i arbetet med att identifiera nya samarbetskonstellationer, vilket bland annat har avspeglat sig i överlevnadsgraden för olika konstellationer av styren. Lägst överlevnadsgrad har de minoritetsstyren som innehåller två eller flera partier från samma block – högst överlevnadsgrad har de blocköverskridande majoritetsstyren där bara Socialdemokraterna och Moderaterna ingår.

  • 19.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kommunalt koalitionsbyggande i ett nytt parlamentariskt landskap: Pragmatism i policyorienterade möjlighetsfönster2018In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 55, no 2-3, p. 225-248Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Coalition formation in a new municipal parliamentary landscape. Pragmatism in policy-related windows of opportunities

    Coalition building in Swedish municipalities has traditionally been dominated by two political blocks at the opposite sides of the ideological left-right scale (Back 2003; Wangmar 2006). The success of the Sweden Democrats in the last elections have challenged that pattern. Statistics on coalition formation since the 2014 election indicate that the traditional policy scale no longer dominates local government. Coalitions of parties closely situated next to each other on the left-right scale are not as common as before. Interviews with 19 leading politicians in five Swedish municipalities that formed majority coalitions, including parties on the left as well as the right block, indicate that neither the traditional left-right scale nor the GAL-TAN dimension played a decisive role in these coalition formation processes. Instead, the ability of political parties to cooperate within the coalitions and building on personal chemistry, was considered the most important factor in the coalition building process on the municipal level.

  • 20.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Minoritetsstyren i kommuner, regioner och landsting: Bättre beslut eller sämre demokrati?2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trots att minoritetsstyren har varit väldigt vanliga på nationell nivå har de varit relativt ovanliga inom kommuner, regioner och landsting. Andelen kommuner, regioner och landsting där de styrande partierna inte har förfogat över en egen majoritet i fullmäktige har historiskt sett varit relativt liten. I samband med valet 2006 började dock antalet minoritetsstyren öka markant för att efter valet 2014 utgöra en tredjedel. I den här studien har det genomförts intervjuer med ledande politiker och tjänstemän i tio kommuner, regioner och landsting som under mandatperioden 2011-2014 hade ett minoritetsstyre. Studien syftade till att studera de utmaningar men också möjligheter som är specifika för minoritetsstyren samt olika strategier för att hantera utmaningarna.

    Studiens första övergripande resultat är att minoritetsstyren kan se väldigt olika ut med olika förutsättningar för det politiska beslutsfattandet och den politiska styrningen. Om minoritetssituationen endast är begränsad till fullmäktige och således inte avspeglas i styrelser och nämnder skapar det t.ex. specifika förutsättningar – förekomsten av tydliga stödpartier likaså.

    Studiens huvudsakliga slutsats är att de viktigaste faktorerna för ett väl fungerande minoritetsstyren är förutsättningarna för och traditionerna av ett brett politiskt samarbete. I flertalet av de studerade kommunerna fanns det en väl etablerad samförståndsanda där de politiska ledarna förväntades och var vana vid att samarbeta oavsett om kommunen formellt hade ett minoritets- eller majoritetsstyre. I det sammanhanget lyfte många av de intervjuade ledarna fram betydelsen av att kontinuerligt arbete med att understödja ett gott samarbetsklimat.

    I flera och framförallt de mindre kommunerna upplevde man dessutom att utrymmet för politiska konflikter var begränsat – att det kommunala politiska beslutsfattandet till stora delar handlade om att hitta pragmatiska lösningar på olika problem. Flera av de intervjuade upplevde att minoritetsstyren kunde utgöra en god grund för ett kreativt diskussionsklimat eftersom de styrande partierna då är beroende av oppositionen och därmed inte kan avfärda oppositionens infallsvinklar och idéer.

    Oppositionens och framförallt oppositionsledarens agerande är således extra viktigt i ett minoritetsstyre. De ledare som var mer skeptiska till minoritetsstyren, vilka främst fanns i regionerna, landstingen samt i en förortskommun, menade att demokratin långsiktigt inte mår bra av de breda politiska samarbeten som minoritetsstyren många gånger bygger på. De framhävde istället behovet av tydliga politiska alternativ och därmed tydliga politiska konfliktlinjer, vilket de såg som oppositionens viktigaste uppgift att leverera.

  • 21.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies – CKS. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Motsatta ideal i den politiska styrningen av mindre kommuner: Mot en ny(gammal) kommunal politikerroll?2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under senare år har det förts en diskussion om hur Sveriges kommuner ska styras. Tillitsdelegationen och dess uppdragsgivare (regeringen) vill till exempel se mindre målstyrning och framförallt mindre uppföljning och hårt ansvarsutkrävande till förmån för en politisk styrning som präglas mer av dialog och tillit. Mycket av den tidigare forskningen om målstyrning har genomförts på kommuner som är större än den svenska mediankommunen, det vill säga kommuner som har mer än 16 000 invånare. Den här studien gör istället nedslag i tre kommuner som alla har mindre än 16 000 invånare.

    Syftet med den här studien är att beskriva och analysera de olika ideal som präglar ledande politikers och tjänstepersoners reflektioner kring hur den politiska styrningen i mindre kommuner bör organiseras och utföras. Genom djupintervjuer med 14 ledande politiker och tjänstepersoner framkom två övergripande modeller för den politiska styrningen – modeller som i sin tur präglas av två övergripande ideal: närhet och distans.

    Vissa av respondenterna framhävde betydelsen av att ett större avstånd mellan styrande politiker och oppositionspolitiker för att på så sätt skapa förutsättningar för mer av majoritets- och framförallt konkurrensdemokrati. De förespråkade också ett större avstånd mellan politiker och tjänstemän där politikerna fokuserar på att styra genom mål och andra former av övergripande riktlinjer. Andra respondenter framhävde betydelsen av att olika aktörer – såväl politiker, tjänstepersoner som lokala medborgare, företag och föreningar – verkar i ett nära samspel där samförstånd snarare än konflikt eftersträvas. När förespråkare för mer distanserade relationer framhäver vikten av platsoberoende akademiskt förankrad kunskap (vilken framförallt förväntas finnas i den professionaliserade förvaltningen) framhäver de som förespråkar ett nära samspel ofta betydelsen av den lokalt förankrade kunskapen som finns och växer fram i samspelet mellan olika aktörer. När de som förespråkar mer distanserade relationer framhäver vikten av tilliten till övergripande principer och system, framhäver de som förespråkar ett nära samspel tilliten mellan enskilda individer.

    Det faktum att Sveriges kommuner ser olika ut i relation till en rad olika parametrar, såsom till exempel befolkningsmässig och geografisk storlek, gör att man har olika förutsättningar att genomföra någon form av universell styrmodell. Den här studien påvisar därutöver att såväl politiker som tjänstpersoner i olika kommuner sätter olika värde till olika ideal kopplade till den politiska styrningen – ideal som ofta behöver balanseras mot varandra.

  • 22.
    Wänström, Johan
    Department of Communication, University of Oklahoma, USA.
    No time for reason: Deliberation, status and democracy in the modern democracy2006Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Economic use of time (efficiency) and democracy are common features in many modern western societies. However, a strong egalitarian democracy requires equal participation in the social construction of meaning, reason and ultimately knowledge. That is, the intersubjectivity that is formed through communication and social interaction is the base of a democratic society. The pursuit of efficiency and status often stand in opposition to broad social interaction and human communication and therefore our ability to build common understanding and reason. That is, the temporal anxiety (the need for constant quantifiable gratification), that is strongly connected to the modern notion of individualism, negatively affects the creation of social bonds. The modern western society is therefore characterized by a quantifiable mass of disconnected individuals rather that a connected group of citizens.

  • 23.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Samråd om Ostlänken: Raka spåret mot en bättre demokrati?2009Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det här är en fallstudie om planeringsprocessen för byggandet av Ostlänken. Studien beskriver och analyserar förutsättningarna för medborgarna att utöva kommunikativ demokratisk påverkan på planeringsprocessen under samrådsmöten. Banverket, huvudman för projektet, eftersträvade ett informations- och kunskapsutbyte snarare än diskussioner kring projektets öppet politiska aspekter under samrådsmötena. När medborgarna ställde politiskt laddade frågor svarade Banverkets tjänstemän och de närvarande kommunala tjänstemännen oftast med referenser till kalkyler och expertkunskaper. Kommunala och nationella politiska företrädare deltog sällan i samrådsmötena.

    Frånvaron av politiska beslutsfattare på samrådsmötena illustrerar oklarheterna kring de förväntningar och syften som är relaterade till samrådsmöten. Miljöbalken fokuserar på samrådets roll för informations- och kunskapsutbytet i planeringsprocessen medan samrådets begreppshistoriska och kulturella rötter är kopplade till demokratiska traditioner. I studien analyseras därför de utmaningar som är förknippade med att kombinera jämlik och lokal demokratisk påverkan med behoven av expertkunskaper och nationell samordning i planeringsprocesser.

  • 24.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Samrådsmöten: demokrati eller kunskapsutbyte i järnvägsplaneringen?2009In: PLAN. Tidskrift för samhällsplanering, Vol. 63, no 5-6, p. 20-24Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Samrådsmöten är en del av processen med att identifiera relevanta kunskaper under planeringen av en ny järnväg. Jag har observerat 15 samrådsmöten under planeringen för Ostlänken och där visade få medborgare något intresse av att bara delta i ett kunskaps- och informationsutbyte. Det var istället projektets politiska aspekter som stod i centrum för samrådsdeltagarnas engagemang.

  • 25.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Stabil utveckling: Samförstånd kring nya snarare än gamla idéer2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här studien beskrivs kommunledningsarbetet i tre kommuner där, precis som i många andra kommuner, det fanns tydliga förväntningar om att partipolitiken skulle stå tillbaka och ge utrymme för en samförståndsanda. I två av kommunerna utmynnade samförståndet och en eftersträvad stabilitet i kommunledningen till att förnyelse- och utvecklingsarbetet blev starkt eftersatt, vilket i slutändan resulterade i omfattande proteströstande i valet 2010. Stabiliteten och samförståndet i de två kommunerna utvecklades således till ett självändamål – samförståndet och stabiliteten blev viktigare än de idéer och visioner som det förväntades finnas ett samförstånd kring.

    I den tredje kommunen var stabiliteten och samförståndet inte synonymt med ett bevarande av existerande idéer. Samförståndet var istället något som kontinuerligt återskapades genom diskussioner kring nya idéer och visioner. Den långsiktiga stabiliteten var således ett resultat av att man lyckades etablera nytt samförstånd kring de idéer och visioner som behövdes för att kommunen skulle utvecklas snarare än vara på kollisionskurs med omvärldsförändringarna.

    En långsiktigt hållbar stabilitet förutsätter således att samförståndskulturen i det kommunala ledningsarbetet är organiserad på ett sätt att det understödjer de kommunikativa processer som behövs för ett kreativt idéutvecklingsarbete – att det finns goda möjligheter för nya idéer och visioner att utvecklas i den kommunala organisationen. Nya idéer utvecklas bäst när olika idéer och perspektiv möts, varvid det är viktigt att den mångfald av roller och därmed perspektiv som teoretiskt sett finns i en kommunledning också får praktiskt genomslag. Ett aktivt kommunikationsklimat förutsätter därutöver att politikerna inte är uppbundna av enskild ärendehantering utan att har möjlighet att arbeta aktivt med visions- idéutvecklingsarbete. Rapporten avslutas därför med en uppmaning att bejaka ett prestigelöst oliktänkande och en livlig kommunikation i kommunledningsarbetet som en del i det långsiktiga arbetet med att utveckla en kommun framgångsrikt.

  • 26.
    Wänström, Johan
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Åtta skolexempel på lokal demokrati?: folkomröstningar och politiskt ledarskap i arbetet med att reformera kommunala skolorganisationer.2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Antalet folkomröstningar om skolorganisationer har ökat drastiskt under senare år. De nya förstärkta kompentenskraven på lärare i skollagen (2010) har gjort det svårare för kommuner att upprätthålla verksamhet i mindre skolor, vilket har bidragit till fler skolnedläggningar framförallt på landsbygden. Lagen om förstärkt folkinitiativ (2011) har samtidigt gjort det enklare för medborgarna att tvinga fram rådgivande folkomröstningar.

    Den här rapporten beskriver och analyserar alla åtta folkomröstningar om skolorganisationer 2011-2014, i vilka väljarna i samtliga fall röstade emot de styrande politikernas planer.  De styrande politikerna prioriterade dock behovet av resursanpassning och verksamhetsutveckling i skolan högre än lagens intentioner om ökad medborgerlig demokratisk påverkan och valde i de flesta fallen därför att bortse ifrån folkomröstningsresultaten.

    Politikerna angav tre huvudsakliga skäl till sin prioritering. För det första upplevde de att behoven av att reformera skolorganisationerna var så stora att reformerna förr eller senare skulle bli nödvändiga ändå. För det andra hävdade man att det var väldigt svårt att bryta ut och folkomrösta om en specifik del av den kommunala organisationen. Därutöver pekade flera ansvariga politiker på det begränsade medborgarliga engagemanget, t.ex. var valdeltagandet i genomsnitt cirka 45 procentenheter lägre i folkomröstningarna än i valen till kommunfullmäktige.

    Avslutningsvis diskuteras i rapporten svårigheterna med att förstärka medborgarnas möjligheter till demokratisk påverkan genom folkomröstningar utan ett aktivt stöd från de kommunala politiska ledarna. Om politikerna väljer att motverka genomförandet av en folkomröstning eller motsätter sig en implementering av det rådgivande resultatet är det stor risk för att folkomröstningsinstrumentet får negativa snarare än positiva demokratiska effekter.      

  • 27.
    Wänström, Johan
    et al.
    Department of Communication, University of Oklahoma.
    Horowitz, Edward
    Department of Communication, University of Oklahoma.
    Terrorism and Political Socialization: Young Adults' Perspectives on the Anniversary of 9/11 2005In: Community Prepareddness and Response to Terrorism: III Communication and the Media / [ed] H' Dan O'Hair, Robert L Heath, Gerald R. Ledlow, Westport, Connecticut: Praeger , 2005, p. 29-46Chapter in book (Other academic)
  • 28.
    Wänström, Johan
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Karlsson, Martin
    Forskarskolan för offentlig verksamhet i utveckling (FOVU), Örebro universitet.
    Kontroverser utan avtryck: Skolnedläggelsers påverkan på lokala valresultat2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolnedläggelser utvecklas inte sällan till besvärliga situationer där känsloladdade medborgarprotester får stort genomslag i lokal media. Många företrädare för kommunerna i det Nationella kommunforskningsprogrammet (Natkom) har i det sammanhanget hänvisat till antagandet att skolnedläggelser generellt genererar sämre resultat i det nästkommande valet till kommunfullmäktige. Risken att förlora viktiga röster i nästa val upplevs således som en begränsning för det politiska styrets handlingskraft. Syftet med denhär studien är därför att undersöka om nedläggningar om kommunala grundskolor ger avtryck i det nästkommande valet till kommunfullmäktige.

    Vi har studerat valresultaten från valen till kommunfullmäktige 2006 och 2010 i 46 av kommunforskningsprogrammets 47 medlemskommuner (Stockholm är inte med i materialet). Vi har jämfört valresultaten för de två största styrande partierna samt det största oppositionspartiet i de kommuner som lagt ner åtminstone en grundskola under de aktuella mandatperioderna med valresultaten i de kommuner som inte har lagt ner några grundskolor.

    De genomsnittliga förändringarna i valresultaten i de kommuner som lagt ner skolor skiljer sig inte från de kommuner som inte lagt ner någon skola. I de specifika valkretsar där de nedlagda skolorna är belägna framkommer visserligen ett litet negativt bruttoavtryck, men de medelvärdena är dock inte jämförda med valkretsar utan skolnedläggelser. Det finns heller inget entydigt avtryck av skolnedläggelser i valdeltagandet i valet till kommunfullmäktige – de genomsnittliga ökningarna i de valkretsar och kommuner som lagt ner skolor är lika stora som i de kommuner som inte lagt ner några skolor. Samma resultat avspeglas i att andelen maktskiften t. o. m. är något lägre i kommuner som lagt ner skolor än i de som inte lagt ner några skolor.

    Sammantaget pekar således den här studien på att de kontroverser och den uppmärksamhet som emellanåt kantar beslut om skolnedläggelser inte motsvaras av liknande negativa avtryck i valen till kommunfullmäktige. Det finns inga belägg i den här studien för att styrande partier som tar beslut om att lägga ner skolor generellt förlorar röster i det nästkommande valet eller att skolnedläggelser överhuvudtaget gör något generellt avtryck i valen till kommunfullmäktige.

  • 29.
    Wänström, Johan
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Karlsson, Martin
    Forskarskolan offentlig verksamhet i utveckling, Örebro universitet.
    Wänström, Linda
    Linköping University, Department of Computer and Information Science, Statistics. Linköping University, The Institute of Technology.
    Riskfyllda beslut?: Skolnedläggelsers avtryck i kommunala valresultat2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I diskussioner med kommunföreträdare framkommer ofta berättelser och farhågor kopplade till kommunala skolnedläggelser. Det finns en allmän uppfattning om att skolnedläggelser ofta utvecklas till besvärliga situationer som inte sällan påverkar det styrande partiets resultat negativt i det efterkommande valet till kommunfullmäktige.

    Vi har därför studerat valresultaten från valen till kommunfullmäktige 2006 och 2010 i 46 av det Nationella kommunforskningsprogrammets 47 medlemskommuner (Stockholm är inte med i materialet). Vi har jämfört valresultaten för det styrande partiet (det parti som innehar kommunstyrelseordförandeposten) samt det största oppositionspartiet i de kommuner som lagt ner åtminstone en grundskola under de aktuella mandatperioderna med valresultaten i de kommuner som inte har lagt ner några grundskolor.

    De genomsnittliga förändringarna i valresultaten i de kommuner som lagt ner skolor skiljer sig inte från de kommuner som inte lagt ner någon skola. Det finns heller inga statistiska belägg i studien för att det spelar någon roll om beslut om skolnedläggelser fattas tidigt eller sent under en mandatperiod; om skolan ligger i tätort eller på landsbygden; om kommunen är stor eller liten samt om det är en eller flera skolor som läggs ner.

    Trots att det är betydligt vanligare att socialdemokratiska styren tar beslut om skolnedläggelser än borgerliga styren finns det heller inget som tyder på att partifärgen spelar någon roll för relation mellan beslut om nedläggelse och valresultat. De här slutsatserna avspeglas även i att andelen maktskiften t. o. m. är lägre i kommuner som lagt ner skolor än i de som inte lagt ner några skolor.

    Istället stödjer studien tidigare forskning som pekar på att förändringar i nationella väljaropinioner, såsom uttryckt i resultaten i riksdagsvalet, har stor påverkan på valen till kommunfullmäktigen samt att enskilda sakfrågor från den gångna mandatperioden sällan gör några stora avtryck i de efterkommande valresultaten.

1 - 29 of 29
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf