This article examines territorial negotiations concerning gaming, drawing on video recordings of gaming practices in middle-class families. It explores how private vs public gaming space was co-construed by children and parents in front of the screen as well as through conversations about games. Game equipment was generally located in public places in the homes, which can be understood in terms of parents’ surveillance of their children, on the one hand, and actual parental involvement, on the other. Gaming space emerged in the interplay between game location, technology and practices, which blurred any fixed boundaries between public and private, place and space, as well as traditional age hierarchies.
The present study focuses on the ways in which response cries (Goffman, 1981) are deployed as interactional resources in computer gaming in everyday life. It draws on a large-scale data set of video recordings of the everyday lives of middleclass families. The recordings of gaming between children and between children and parents show that response cries were not arbitrarily located within different phases of gaming (planning, gaming or commenting on gaming). Response cries were primarily used as interactional resources for securing and sustaining joint attention (cf. Goodwin, 1996) during the gaming as such, that is, during periods when the gaming activity was characterized by a relatively high tempo. In gaming between children, response cries co-occurred with their animations of game characters and with sound making, singing along, and code switching in ways that formed something of an action aesthetic, a type of aesthetic that was most clearly seen in gaming between game equals (here: between children). In contrast, response cries were rare during the planning phases and during phases in which the participants primarily engaged in setting up or adjusting the game.
HAVERIER i social barnavård är lyckligtvis mycket ovanliga. I detta arbete analyseras fem fall som alla vid någon tidpunkt har utvecklats på ett olyckligt sätt. De olika fallen ger tillsammans en bred belysning av dilemmor och möjligheter i socialt och psykiatriskt arbete med utsatta barn. Genom att analysera olika vändpunkter i fallen diskuteras både haverier och god praktik. Läsaren kan själv ta ställning: Vad är ett haveri? Hur kan haverier undvikas? Det finns också rikligt med stoff för debatt kring barnets bästa, barns rättigheter, och mediernas och allmänhetens ansvar. Boken har alla förutsättningar att engagera både den intresserade allmänheten och journalister, liksom personer under utbildning eller fortbildning vid socialhögskolor, psykiatriutbildningar och jurist- eller polishögskolor. FALLSTUDIEN som metod har varit av avgörande betydelse inom hjärnforskningen och annan medicinsk forskning. Inom samhällsvetenskaperna har den däremot varit försummad. I denna bok illustreras olika angreppssätt genom fem olika typer av fall. Dessutom presenteras teori kring fallstudier och berättande, liksom metodiska synpunkter på fallstudien som forsknings- och utredningsmetod.
Boken omfattar de huvudanföranden och kommentarer som presenterades i samband med symposiet "Barns makt" vintern 2003. Ämnet belystes från rättshistorisk, teologisk, psykologisk, sociologisk, ekonomisk samt juridisk utgångspunkt. Detta är den första boken i serien BARN SOM AKTÖRER. Huvudanföranden:&8226; Rolf Nygren, Något om konsten att bygga barnrättensålderstrappa,&8226; Carl Reinhold Bråkenhielm, Barnets moraliska makt,&8226; Karin Aronsson, Barn som vittnen,&8226; Elisabeth Näsman, Barn, barndom och barns rätt,&8226; Flemming Hansen et al, The Economic Power of Children,&8226; Lena Olsen, Barns makt som konsumenter.Serien BARN SOM AKTÖRER innefattar forskningsrapporter rörande olika barnrättsliga frågor. Dessa publiceras inom ramen för ett forskningsprogram som finansieras genom Riksbankens Jubileumsfond, Kulturdonationen. Serien vänder sig till alla som professionellt eller privat vill fördjupa sin kunskap om barns rättsliga ställning i teori och praktik
En bok som inbjuder till nya sätt att avläsa barns bilder och tankevärldar och annorlunda infallsvinklar till det visuella tänkandet. Den är rikt illustrerad med barnbilder från hela 1900-talet och från andra länder och kulturer. Bildprocessen, bildgrammatik och barns värdeperspektiv är exempel på begrepp som diskuteras utifrån ett stort material av bildbiografier och andra bildkollektioner. Varför skapar barn bilder ? Är barnbilden ett slags språk som speglar omvärlden ? Försöker barn skapa konst ?
Within contemporary work on talk-in-interaction, there has as yet been more of a focus on work places and other public institutions (cf. the classical volume of Drew and Heritage 1992) than on our first institution, the family circle. But for the work of Elinor Ochs and collaborators (e.g.,Capps and Ochs 1995; Ochs et al. 1996) or Blum-Kulka (1997), there has been comparatively little work on the mundane conversations of families. In their critique of traditional theorizing on families, scholars like Giddens (1992) and many feminist writers rely on interviews, media phenomena, and introspective data, rather than on detailed observations of daily family routines. This special issue o¤ers a welcome contribution to contemporary explorations of family life in that it is devoted to the documentation and analysis of spontaneous conversations in the everyday lives of families. In my commentary on these papers, I will treat such conversations as the building blocks of what constitutes a family.
Svenska psykologiforskare med internationell lyskraft beskriver i Vår tids psykologi sina specialområden på ett begripligt sätt. Här återfinns allt från baskunskaper till dagens trender och tendenser. Boken är indelad i tre delar. Första delen redogör för psykologins huvudområden: biologisk psykologi, kognitionspsykologi, emotion och motivation, utvecklings-, personlighets- och socialpsykologi. Den andra delen erbjuder smakprov på hur psykologin fungerar som redskap för att söka lösningar på individuella och samhälleliga problem. I den avslutande delen får tre kritiska perspektiv på psykologiämnet utrymme. Bokens gedigna kapitel förstärks ytterligare av en stor mängd fördjupningar och illustrationsexempel.
I den här boken har vi samlat ett antal texter skrivna av forskare som på olika sätt haft förmånen att samarbeta med och stå i dialog med Viveka Adelswärd. Den omedelbara anledningen är att vi alla vill hylla Viveka när hon den 17 mars 2002 fyller 60 år. Vi gör det som representanter för mycket vida kretsar av kollegor och forskare som fått ta del av Vivekas kunskaper, engagemang och vänskap i den akademiska världen, i Sverige, i Norden och internationellt.
Aims to provide state-of-the-art coverage of the knowledge developed to date in the fields of social and behavioural sciences. The work comprises 26 volumes, 4500 articles commissioned by 50 Section Editors, and will include around 90,000 bibliographic references as well as comprehensive subject and name indexes.
En antologi med 10 artiklar av författare från olika discipliner. Utifrån teoretiker som Ariès, Bourdieu, Berger och Luckmann, Freud, Mead, Piaget m.fl. belyser författarna barns villkor förr och nu och där arbete och fritid flyter samman.