Hur kan samhället ta tillvara den kraft som finns i den till stora delar nya historiska situation som det växande antalet äldre skapar, ”den tredje kraften”? De äldre sammankopplas vanligtvis med problem. Därigenom döljs att de som individer som regel är en stor tillgång för familj, grannskap och samhället i vidare mening. De individuella variationerna döljs liksom individernas skilda behov och intressen. Här finns en rad intressanta frågor som är kopplade till samhällsplanering. Var bor äldre och hur vill de bo? Hur använder äldre sin tid? Känner de trygghet i sin omgivning? Är ny teknik ett hjälpmedel eller ett hinder för äldre? Är äldre allt friskare och mer aktiva? Detta är frågor som innehåller många aspekter och berör nästan alla samhällssektorer.
Dessa frågor låg till grund för diskussionerna vid Vadstena Forums Symposium 2005. Djupare sett syftade symposiet till att belysa hur det växande antalet äldre påverkar välfärdsutveckling och samhällsplanering.
Vid Vadstena forum medverkade femton forskare från skilda discipliner och institutioner. Deras uppsatser låg till grund för diskussionerna. Efter symposiet har forskarna haft tillfälle att utnyttja diskussionerna vid symposiet och vidareutveckla sina uppsatser. De uppsatser som presenteras i denna bok utgör därigenom också en dokumentation av symposiet.
Bidrag till finansiering av forskarinsatserna under Symposium 2005 har lämnats av Linköpings universitet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Riksbankens jubileumsfond.
Boka inneholder artikler som har vært publisert i tidsskriftet Aldring og livsløp, fra oppstarten i 1983 og fram til 2008. Artiklene setter søkelyset på psykologisk aldring, livet i eldre år, levekår, borgerskap, seniorpolitikk, eldreomsorg og aldersforskning i et livsløpsperspektiv.
Detta kapitel har tre ingångar. Den första tar upp gerontologins kategoriseringar av äldre. Den andra ingången tar upp folkhälsofrågor. Den tredje ingången tar upp existentiella frågor om åldrande och döende. Kapitlet diskuterar den till synes evighetslånga frågan om äldrebilden och vilken verklighet som kan riskera att hamna i skymundan när en annan lyfts fram. I dagsläget förefaller situationen för de mest skröpliga ha hamnat i skuggan av rapporterade hälsoförbättringar bland äldre.
Denna antologi var den första i sitt slag på svenska när den kom ut i sin första upplaga 2002. Den fyllde då ett efterfrågat behov av en grundbok inom området. Sedan dess har flera böcker med olika fokus getts ut, men Socialgerontologi har behållit sin position som ett standardverk. När antologin nu finns i en ny upplaga är den i stort sett sig lik, men givetvis med uppdaterad information.Socialgerontologi handlar om de äldres situation i samhället och hur individuella egenskaper och social miljö tillsammans påverkar den förändringsprocess som åldrandet utgör. Det betyder att social gerontologi är en tvärvetenskap som har en bred kontaktyta mot många ämnesområden: sociologi, psykologi, vårdvetenskap, social omsorg, historia, antropologi, etnologi, ekonomi m.m.Socialgerontologi riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteendevetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet, men kan säkert vara värdefull även för den intresserade allmänheten.
This book provides a comprehensive picture of quality of life in old age in five very different European Union countries. Based on systematic review of the evidence in Germany, Italy, the Netherlands, Sweden and the UIKL by leading national experts the volume constitutes a unique resource for anyone interested in ageing in Europe. As well as covering all the most important issues concerning quality in later life, including physical and mental health, the environments of ageing, employment and income, family and support networks and participation and social integration, each chapter follows a standard format to ensure maximum accessibility of the material presented and comparisons between the countries. A comparative framework is provided in the introductory chapter which also places the five countries in their broad European context. The research evidence contained in this volume has never been available previously in the one place and, therefore, it represents a unique contribution to the literature. The book is intended as a companion volume to the others in the Growing Older series providing the only comparative European perspective. This comparative analysis shows that many similar quality of later life issues are being faced by older people in different EU countries but that the policy and service contexts are quite different, as are the research traditions.
Ålderism handlar om ålder som grund för fördomar och diskriminering, med betoning på situationen för äldre. Ålderism är kanske den mest accepterade formen av fördom som existerar i dag, och den form av diskriminering som det tas lättast på. Negativa uttalanden och åsikter är accepterade på ett helt annat sätt om de är riktade mot äldre än om de vore riktade mot andra grupper. Denna bok tecknar en bakgrund till de fördomsfulla attityder mot äldre, ålderdom och åldrandet samt de stereotyper och den diskriminering av äldre som förekommer i dag. Åldrandet och ålderdomen är frågor som ständigt diskuteras. Boken riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteendevetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till
To understand contemporary ageing, it is necessary to recognise its diversity. Drawing on an extraordinary range of theory, original research and empirical sources, this book assesses the stereotyped conceptions of ageing, and offers a critical and updated perspective.
The book: explores the diversity of individual pathways of ageing, the sources of identifications, migration and otherness, and the tension between social structures and personal agency; considers multidisciplinary and international perspectives as an important means of understanding the diversity of ageing, and the need for change in established notions and policies; addresses key issues, such as global ageing, migration, transnational community and citizenship; incorporates theories and findings from psychology and sociology, anthropology and demography, social policy and health sciences. "Ageing and diversity" is aimed at academics, students and practitioners in the fields of sociology, social psychology, health, and welfare. It will also be of interest to all those who want to challenge stereotypes about ageing