liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 54
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Björk Bramberg, Elisabeth
    et al.
    Karolinska Inst, Sweden.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hellman, Therese
    Uppsala Univ, Sweden.
    Kwak, Lydia
    Karolinska Inst, Sweden.
    Facilitators, barriers and ethical values related to the coordination of return-to-work among employees on sick leave due to common mental disorders: a protocol for a qualitative study (the CORE-project)2019Inngår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 9, nr 9, artikkel-id e032463Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction Diagnoses related to common mental disorders such as anxiety, depression, adjustment disorders and stress-related disorders are one of the leading causes of long-term sick leave for both women and men in Organisation for Economic Co-operation and Development countries. To increase the rate of return-to-work workplace involvement in a coordinated return-to-work process has been included in recent best practice guidelines. This form of cooperation is a complex process, involving political structures and a wide range of stakeholders. The studys first aim is to describe facilitators and barriers to the coordination of return-to-work from the perspectives of: (A) employees on sick leave due to common mental disorders, (B) employers, (C) rehabilitation coordinators, (D) physicians and (E) other stakeholders. The second aim is to identify ethical issues that arise in the coordination of return-to-work and analyse how these can be resolved. Methods and analysis The study has a qualitative design using interviews with employees on sick leave due to common mental disorders, employers, rehabilitation coordinators, physicians and other stakeholders. The study is conducted in the Swedish primary healthcare. Employees, employers and rehabilitation coordinators are recruited via primary healthcare centres. Rehabilitation coordinators receive information about the study and those who consent to participation are asked to recruit employees and employers. Interview guides have been developed from the consolidated framework for implementation research and ethical values and norms found in Swedish healthcare, social services and workplace legislation. Data will be analysed with qualitative content analysis reflecting manifest and latent content, and ethical issues will be analysed by means of reflective equilibrium methodology. Ethics and dissemination The study was approved by the Regional Ethical Review Board in Stockholm, Sweden (Reg.no 2018/677-31/2 and 2018/2119-32). The findings will be disseminated through publication in scientific journals, social media, seminars and national and international conferences.

  • 2.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    et al.
    Karolinska Inst, Sweden; Univ Gothenburg, Sweden; Narhalsan, Sweden.
    Holmgren, Kristina
    Narhalsan, Sweden; Univ Gothenburg, Sweden.
    Bultmann, Ute
    Univ Med Ctr Groningen, Netherlands.
    Gyllensten, Hanna
    Karolinska Inst, Sweden; Univ Gothenburg, Sweden.
    Hagberg, Jan
    Karolinska Inst, Sweden.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bergstrom, Gunnar
    Karolinska Inst, Sweden; Univ Gavle, Sweden.
    Increasing return-to-work among people on sick leave due to common mental disorders: design of a cluster-randomized controlled trial of a problem-solving intervention versus care-as-usual conducted in the Swedish primary health care system (PROSA)2018Inngår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 18, artikkel-id 889Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Common mental disorders affect about one-third of the European working-age population and are one of the leading causes of sick leave in Sweden and other OECD countries. Besides the individual suffering, the costs for society are high. This paper describes the design of a study to evaluate a work-related, problem-solving intervention provided at primary health care centers for employees on sick leave due to common mental disorders. Methods: The study has a two-armed cluster randomized design in which the participating rehabilitation coordinators are randomized into delivering the intervention or providing care-as-usual. Employees on sick leave due to common mental disorders will be recruited by an independent research assistant. The intervention aims to improve the employees return-to-work process by identifying problems perceived as hindering return-to-work and finding solutions. The rehabilitation coordinator facilitates a participatory approach, in which the employee and the employer together identify obstacles and solutions in relation to the work situation. The primary outcome is total number of sick leave days during the 18-month follow-up after inclusion. A long-term follow-up at 36 months is planned. Secondary outcomes are short-term sick leave (min. 2 weeks and max. 12 weeks), psychological symptoms, work ability, presenteeism and health related quality of life assessed at baseline, 6 and 12-month follow-up. Intervention fidelity, reach, dose delivered and dose received will be examined in a process evaluation. An economic evaluation will put health-related quality of life and sick leave in relation to costs from the perspectives of society and health care services. A parallel ethical evaluation will focus on the interventions consequences for patient autonomy, privacy, equality, fairness and professional ethos and integrity. Discussion: The study is a pragmatic trial which will include analyses of the interventions effectiveness, and a process evaluation in primary health care settings. Methodological strengths and challenges are discussed, such as the risk of selection bias, contamination and detection bias. If the intervention shows promising results for return-to-work, the prospects are good for implementing the intervention in routine primary health care.

  • 3.
    Broqvist, Mari
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Garpenby, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Krevers, Barbro
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    The meaning of severity - do citizenś views correspond to a severity framework based on ethical principles for priority setting?2018Inngår i: Health Policy, ISSN 0168-8510, E-ISSN 1872-6054, Vol. 122, nr 6, s. 630-637, artikkel-id S0168-8510(18)30081-2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The importance for governments of establishing ethical principles and criteria for priority setting in line with social values, has been emphasised. The risk of such criteria not being operationalised and instead replaced by de-contextualised priority-setting tools, has been noted. The aim of this article was to compare whether citizenś views are in line with how a criterion derived from parliamentary-decided ethical principles have been interpreted into a framework for evaluating severity levels, in resource allocation situations in Sweden. Interviews were conducted with 15 citizens and analysed by directed content analysis. The results showed that the multi-factorial aspects that participants considered as relevant for evaluating severity, were similar to those used by professionals in the Severity Framework, but added some refinements on what to consider when taking these aspects into account. Findings of similarities, such as in our study, could have the potential to strengthen the internal legitimacy among professionals, to use such a priority-setting tool, and enable politicians to communicate the justifiability of how severity is decided. The study also disclosed new aspects regarding severity, of which some are ethically disputed, implying that our results also reveal the need for ongoing ethical discussions in publicly-funded healthcare systems.

  • 4.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Garpenby, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Högskolan i Borås, Institutionen för vårdvetenskap.
    Öppna prioriteringar inom vård och omsorg - var står vi idag och hur ska vi komma vidare?2014Inngår i: Vägval för välfärden: En antologi om finansieringsgap, prioriteringar och försäkring som kompletterande lösning / [ed] Kristina Ström Olsson, Stockholm: Svensk Försäkring , 2014, s. 31-61Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hoffman, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Nätverk för läkemedelsepidemiologi (NEPI).
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Högskolan i Borås, Institutionen för vårdvetenskap.
    Wiss, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Prioritering av läkemedel för behandling av patienter med sällsynta sjukdomar2014Inngår i: Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd: hantering och prissättning. Slutbetänkande av Läkemedels- och apoteksutredningen, Stockholm: Fritzes, 2014, s. 639-699Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I vilken utsträckning kan särskilda hänsyn tas vid prioritering av särläkemedel och läkemedel för behandling av sällsynta tillstånd? Bör man i vissa speciella situationer kunna acceptera sämre kostnadseffektivitet och lägre krav på vetenskapligt underlag? Om så, vad är det för villkor/kriterier som då bör vara uppfyllda? Hur stämmer ett sådant undantag med den etiska plattformen för prioriteringar? Finns det andra argument som talar för eller mot en särbehandling av sällsynta tillstånd? Detta är frågor som vi diskuterar i denna rapport som tagits fram på uppdrag av Läkemedels- och apoteksutredningen.

    I rapporten konstaterar vi att särläkemedel är en relativt heterogen grupp av läkemedel och att det finns andra läkemedel med motsvarande egenskaper som inte ansökt eller kunnat ansöka om status som särläkemedel. Ur prioriteringssynpunkt är det därför mer relevant att fokusera på alla typer av läkemedel, som används för sällsynta tillstånd, när vi diskuterar vilka principer för prioriteringar som bör gälla.

    Utifrån litteratur och erfarenheter i andra länder, som formulerat kriterier för en särskild hantering av läkemedel vid sällsynta sjukdomar, drar vi den preliminära slutsatsen att samhället bör kunna betala mer per hälsovinst (kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY)) och acceptera lägre krav på vetenskapligt underlag vid prioritering av läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar om samtliga följande villkor är uppfyllda:

    • att behandlingen har en hög kostnad per hälsovinst som en konsekvens av att den omfattar endast få patienter,
    • att det rör sig om ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad,
    • att det behandlingsalternativ som övervägs på goda grunder ska antas ha en väsentlig effekt,
    • att det inte finns någon alternativ behandling med en väsentlig effekt som förväntas förebygga, bota, fördröja försämring eller lindra det aktuella tillståndet.

    Om dessa kriterier anses uppfyllda kan läkemedlet bedömas i relation till ett förhöjt tröskelvärde för kostnadseffektivitet. Hur högt detta värde kan vara för att anses rimligt tar vi inte ställning till i rapporten, men en viktig ståndpunkt är att det måste finnas en övre gräns för hur hög kostnad per QALY samhället kan acceptera. Detta bör gälla även om ovanstående kriterier är uppfyllda, annars riskerar det uppstå oacceptabla undanträngningseffekter av andra prioriterade åtgärder. Även lägre krav på vetenskapligt underlag skakunna accepteras....

  • 6.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hoffmann, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Klinisk farmakologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås.
    Wiss, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Prioritering och finansiering av läkemedel för behandling av patienter med sällsynta sjukdomar: Reviderad version2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I ett tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om prissättning, tillgänglighet och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet (Dir. 2011:82) ingår att analysera behovet av särskilda lösningar vid beslut om subventionering för särläkemedel. Ett särläkemedel är ett läkemedel som uppfyller vissa villkor och därmed omfattas av särskilda stimulansåtgärder innan godkännande av läkemedelsmyndighet samt möjlighet, men inte rätt, till ensamrätt på marknaden under 10 år.

    I rapporten analyseras den etiska plattformen och läkemedelsförmånslagen, som är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) utgångspunkter för subventionsbeslut. En slutsats som dras är att dagens etiska plattform tillsammans med den modifiering av kostnadseffektivitetsprincipen, som finns i lagen om läkemedelsförmåner, ger möjlighet att komma till slutsatsen att samhället är berett att betala mer per hälsovinst för läkemedel riktade till mycket sällsynta och svåra sjukdomar/tillstånd.

    Människovärdesprincipen ger uttryck för att irrelevant grupptillhörighet eller gruppegenskap inte ska påverka en patientgrupps lika möjligheter och lika utfall när det gäller hälsa. Huruvida en patientgrupp är liten eller stor är en sådan irrelevant gruppegenskap och gruppens storlek eller tillståndets sällsynthet bör därmed inte påverka gruppens möjligheter till behandling eller till att kunna uppnå ett jämlikt hälsoutfall jämfört med andra större grupper eller grupper med mer vanliga sjukdomar. Däremot kan den konsekvens i form av höga kostnader för behandling som sällsynthet kan medföra, vara en grund för särbehandling.

    Behovs-solidaritetsprincipen ger dels uttryck för att alla medborgare bör ges lika möjligheter att uppnå god hälsa och dels uttryck för att vi bör uppnå ett så lika hälsoutfall som möjligt för medborgarna. Om vi låter utvecklingskostnaden för läkemedel mot sällsynta tillstånd påverka möjligheten att ta del av dessa läkemedel ges inte medborgarna lika möjligheter till att uppnå god hälsa. Utifrån detta drar vi slutsatsen att sällsynta och svåra tillstånd bör ges likartade möjligheter att uppnå god hälsa som vanliga och allvarliga tillstånd.

    Kostnadseffektivitetsprincipen. När en sämre kostnadseffektivitet främst beror på höga kostnader som framför allt är kopplade till storleken på den grupp som patienten tillhör dvs. storleken på marknaden för läkemedlet och inte på dålig effekt hos åtgärden finns det av rättviseskäl anledning att dels försöka påverka kostnadsaspekten av läkemedlet, dels i vissa fall acceptera en sämre kostnadseffektivitet. Kostnaden kan påverkas genom t.ex. prissättning på läkemedel efter särskilda avtal med det marknadsförande företaget.

     

    Det finns ett värde i att veta att man lever i ett barmhärtigt samhälle som tar hand om och försöker hjälpa de människor som befinner sig i livshotande eller andra svåra situationer. Detta värde består dels i att vetskapen skapar större trygghet och tillit till samhället utifrån ett egenintresse eftersom vi alla kan löpa risk att drabbas av svåra tillstånd, dels utifrån en mer altruistisk motivering som består i att vi påverkas positivt av att bara veta att vi lever i ett barmhärtigt samhälle. Detta är en faktor som därför även borde vägas in i kostnadseffektivitetskalkyler. Storleken på detta värde är oklart.

    Särläkemedel är en relativt heterogen grupp och det finns andra läkemedel med motsvarande egenskaper som inte ansökt om status som särläkemedel. Ur prioriteringssynpunkt är det mer relevant att istället fokusera på läkemedel som används för sällsynta och svåra sjukdomar. Läkemedel vid mycket sällsynta och svåra tillstånd, särskilt när annan behandling saknas, bör därför handläggas i sär- skild ordning oavsett status som särläkemedel eller ej. För att säkerställa jämlik tillgång, transparenta beslut och god vård är en modell med nationellt beslutsfattande för sådana läkemedel att föredra. Tre alternativa principer för beslut och finansiering diskuteras: staten som huvudman, samarbete mellan stat och landsting samt samarbete mellan landstingen.

  • 7.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hoffmann, Mikael
    Nätverk för läkemedelsepidemiologi, NEPI.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Wiss, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Prioritering och finansiering av läkemedel för behandling av patienter med sällsynta sjukdomar: Reviderad version2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I vilken utsträckning kan särskilda hänsyn tas vid prioritering av särläkemedel och läkemedel för behandling av sällsynta tillstånd? Bör man i vissa speciella situationer kunna acceptera sämre kostnadseffektivitet och lägre krav på vetenskapligt underlag? Om så, vad är det för villkor/kriterier som då bör vara uppfyllda? Hur stämmer ett sådant undantag med den etiska plattformen för prioriteringar? Finns det andra argument som talar för eller mot en särbehandling av sällsynta tillstånd? Detta är frågor som vi diskuterar i denna rapport som tagits fram på uppdrag av Läkemedels- och apoteksutredningen.

    I rapporten konstaterar vi att särläkemedel är en relativt heterogen grupp av läkemedel och att det finns andra läkemedel med motsvarande egenskaper som inte ansökt eller kunnat ansöka om status som särläkemedel. Ur prioriteringssynpunkt är det därför mer relevant att fokusera på alla typer av läkemedel, som används för sällsynta tillstånd, när vi diskuterar vilka principer för prioriteringar som bör gälla.

    Utifrån litteratur och erfarenheter i andra länder, som formulerat kriterier för en särskild hantering av läkemedel vid sällsynta sjukdomar, drar vi den preliminära slutsatsen att samhället bör kunna betala mer per hälsovinst (kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY)) och acceptera lägre krav på vetenskapligt underlag vid prioritering av läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar om samtliga följande villkor är uppfyllda:

    • att behandlingen har en hög kostnad per hälsovinst som en konsekvens av att den omfattar endast få patienter,
    • att det rör sig om ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad,
    • att det behandlingsalternativ som övervägs på goda grunder ska antas ha en väsentlig effekt,
    • att det inte finns någon alternativ behandling med en väsentlig effekt som förväntas förebygga, bota, fördröja försämring eller lindra det aktuella tillståndet.

    Om dessa kriterier anses uppfyllda kan läkemedlet bedömas i relation till ett förhöjt tröskelvärde för kostnadseffektivitet. Hur högt detta värde kan vara för att anses rimligt tar vi inte ställning till i rapporten, men en viktig ståndpunkt är att det måste finnas en övre gräns för hur hög kostnad per QALY samhället kan acceptera. Detta bör gälla även om ovanstående kriterier är uppfyllda, annars riskerar det uppstå oacceptabla undanträngningseffekter av andra prioriterade åtgärder. Även lägre krav på vetenskapligt underlag ska kunna accepteras.

    Denna preliminära slutsats prövas sedan mot den svenska etiska plattformen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Våra slutsatser från den etiska analysen är att:

    Människovärdesprincipen tillåter att sällsynta tillstånd som ger upphov till höga behandlingskostnader kan särbehandlas och därmed kan vårt första kriterium accepteras utifrån den etiska plattformen. När ett högre tröskelvärde (kostnad per vunnen hälsovinst) för behandling av sällsynta tillstånd accepteras, så ges dessa patienter större likhet i tillgång till hälsa jämfört med andra patienter (under förutsättning att även andra kriterier är uppfyllda). Detta innebär dock inte automatiskt att alla sällsynta tillstånd som ger upphov till höga behandlingskostnader bör särbehandlas.

    Enligt behovs-solidaritetsprincipen bör samhället sträva efter att alla medborgare i så stor utsträckning som möjligt ges lika möjligheter till vård; men även att de uppnår en så lika nivå av hälsa som möjligt. Det senare förutsätter att vi i första hand prioriterar dem som ligger längst ifrån en sådan lika nivå, dvs. de med störst behov. För att vi ska kunna påverka möjligheter och utfall när det gäller hälsa krävs det att de åtgärder som används faktiskt kan påverka personer till att närma sig ett mer lika utfall, dvs. att dessa åtgärder har en väsentlig effekt på hälsan.

    Kostnadseffektivitetsprincipen säger att vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt eftersträvas. Det framgår att mycket svåra tillstånd ska gå före lindrigare tillstånd, även om åtgärderna gentemot de förra är förknippade med förhållandevis högre kostnader per hälsovinst. När ovanstående kriterier är uppfyllda för behandling av ett sällsynt tillstånd innebär det endast att behandlingen kan bli föremål för en bedömning av om ett höjt tröskelvärde kan accepteras. Det innebär alltså inte automatiskt att behandlingen bör erbjudas eller att ett läkemedel till exempel ska inkluderas i läkemedelsförmånerna. Även med dessa kriterier uppfyllda och att det därmed finns skäl för särbehandling av behandlingen, bör beslutfattaren även i det läget komma fram till vad som är en rimlig relation mellan kostnader och effekt, dvs. vilket som är ett acceptabelt tröskelvärde i den aktuella beslutssituationen.

    Sammanfattningsvis anser vi att dagens etiska plattform tillsammans med den modifiering av kostnadseffektivitetsprincipen, som finns i senare lagstiftning, ger möjlighet att ta särskilda hänsyn vid prioritering av läkemedel riktade till sällsynta och mycket svåra tillstånd. För att en särbehandling av ett läkemedel ska kunna övervägas bör det ha en väsentlig effekt på det aktuella tillståndet. Det är en skillnad mellan behandlingar som har dålig kostnadseffektivitet på grund av liten effekt respektive om de har det på grund av hög kostnad. Skillnaden motiveras utifrån att effektstorleken hos behandlingen påverkar dess möjlighet att bidra till ett utfall som ligger i linje med resten av befolkningens hälsa och livskvalitet, där en större effektstorlek närmar sig detta på ett bättre sätt. Vår tolkning är att om det finns två åtgärder med samma kostnadseffektivitetskvot och samma svårighetsgrad men där den ena har större effekt på tillståndet än den andra, så är den med störst effekt som ska ges företräde.

    Vi har även undersökt om det finns några argument utifrån samhällsekonomisk effektivitet som talar för eller emot en särbehandling av sällsynta tillstånd. Detta görs utifrån teoretisk och empirisk litteratur i ämnet och preliminära data från en svensk studie. Enligt vissa studier finns det ett samhälleligt värde i vetskapen om att människor blir omhändertagna oavsett situation och det skapar större trygghet och tillit till samhället utifrån dels ett egenintresse eftersom alla människor i ett samhälle löper en risk att drabbas av svåra tillstånd. Det finns också en altruistisk motivering som består i att människor i allmänhet kan påverkas positivt av att bara veta att de lever i ett barmhärtigt samhälle.

    Det finns dock inget stöd i renodlade empiriska studier för att människor i allmänhet anser att behandling av sällsynta sjukdomar, allt annat lika, ska särbehandlas. Med andra ord saknas empiriskt stöd för att sällsynthet i sig är ett relevant kriterium vid prioritering. Det var även slutsatsen av vår tidigare etiska argumentation kring detta (se Carlsson et al. 2012). Preliminära data från en pågående svensk studie kommer delvis fram till samma slutsats. När analysen i samma studie fördjupas och kompletteras med attitydfrågor och fokusgruppsintervjuer framträder dock en mer nyanserad bild, nämligen att om det rör sig om sällsynta tillstånd med hög svårighetsgrad, och det är den enda behandlingen, så kan stöd finnas för särbehandling.

    Efter att ha konstaterat att särskild hänsyn kan övervägas vid prioritering av läkemedel som ska användas vid svåra och sällsynta tillstånd utifrån den etiska plattformen och ur ett välfärdsekonomiskt perspektiv återstår att ta ställning till en rad praktiska överväganden vid utformning av procedurer för prioriteringar, nämligen:

    • Utifrån målet att minska olikheter och garantera vård på lika villkor för sällsynta tillstånd är antagligen en modell med ett nationellt beslutsfattande att föredra. Samma principer för prioritering av läkemedel vid sällsynta och svåra tillstånd bör gälla oavsett hur läkemedlet når patienten, dvs. oavsett om detta sker som läkemedel på recept eller rekvisitionsläkemedel. Om prioriteringen görs av en eller flera instanser är en organisatorisk fråga som vi inte tar ställning till i denna rapport.
    • Ur prioriteringssynpunkt bör det inte göras åtskillnad mellan särläkemedel och andra läkemedel som används för sällsynta tillstånd. När det gäller beslut om särläkemedel i allmänhet ska ingå i förmånssystemet bör de utvärderas och beslutas av Tandvård- och läkemedelsförmånsverket (TLV) på sedvanligt sätt medan vid sådana läkemedel som riktas mot tillstånd som både är mycket sällsynta och mycket svåra kan särskild hänsyn behöva tas och handläggas enligt en modifierad ordning. Detta bör avse såväl kostnaden per hälsovinst som hantering av osäkerhet i det vetenskapliga underlaget och bör gälla oavsett status som särläkemedel eller ej.
    • I vissa situationer när det vetenskapliga underlaget är mycket osäkert uppstår problem vid ställningstagande om generell användning av dyra läkemedel för svår sjukdom på gruppnivå. Det förefaller i det läget rimligt att initialt ge visst avkall på evidensunderlaget för kostnadseffektivitet vid svåra sjukdomar när det av olika skäl inte ter sig möjligt av praktiska skäl att få fram ett sådant. Det kan dock finnas en konflikt i att både acceptera en högre betalningsvilja och dessutom acceptera en större osäkerhet i beslutsunderlaget. I sådana fall är det särskilt angeläget att sörja för en adekvat uppföljning för att så snart som möjligt försöka minska osäkerheten och eventuellt ompröva beslutet.
    • De finns olika principer för hur en patientgrupp med mycket svåra och sällsynta tillstånd kan avgränsas. Gruppen kan dels bestämmas utifrån hur vanligt tillståndet är i befolkningen eller efter antalet patienter med ett visst tillstånd som aktuellt läkemedel ska användas för (med andra ord antalet patienter som är tänkbara för behandling). Det senare beräkningssättet förefaller fördelaktigt då den särskilda problematik vi lyfter här är kopplat till att det är få patienter som är aktuella för behandling, inte hur vanlig/ovanlig tillståndet/sjukdomen är. Vi tar i rapporten inte definitiv ställning till vad som är en lämplig gräns utan detta bör utredas vidare. Vi tror dock att en sådan avgränsning bör sättas betydligt lägre än den vedertagna definitionen av särläkemedel och för Sveriges del kan en diskussion lämpligen utgå från att den förväntade beräknade storleken på patientgruppen inte bör bli större än 200 patienter (1 på 50 000 invånare) under fem år. Bland annat talar erfarenheter från England för denna avgränsning.
    • En väg för att komma fram till vad som är ett rimligt tröskelvärde för kostnadseffektivitet i olika situationer vid sällsynta tillstånd är att någon part åläggs att fatta beslut på ett öppet sätt. Sådana beslut kan sedan diskuteras brett och eventuellt bli föremål för omprövning.

    Genom att jämföra med andra situationer i vården och samhället där beslut fattas om åtgärder för svåra tillstånd och små patientgrupper kan utvecklingen av en praxis påskyndas. Även jämförelser med beslut i andra länder kan ge en fingervisning om vad som är ett rimligt tröskelvärde i olika situationer.

  • 8.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Högskolan i Borås, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att skapa ett kunskapsunderlag2013Inngår i: Att välja rättvist: om prioriteringar i hälso- och sjukvården / [ed] Per Carlsson och Susanne Waldau, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1:1, s. 89-99Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hälso- och sjukvårdens resurser räcker inte till alla behov och önskemål från patienter och medborgare, vilket gör att personal och beslutsfattare hamnar i svåra situationer. Hur ska vi veta att det är rätt patienter som tvingas stå tillbaka? Att välja rättvist tar upp centrala begrepp och etiska principer kring prioriteringar. Boken beskriver även metoder för att göra prioriteringar på ett systematiskt sätt och erfarenheter av såväl nationella som internationella prioriteringar.

    Prioriteringsbeslut fattas på alla nivåer och kan gälla fördelning av resurser till olika verksamheter, behandlingsbeslut av enskilda patienter eller investeringar i nya medicinska metoder. Boken ger förslag på hur beslutsunderlagen kan förbättras. Här ges anvisningar om hur man mäter behov och nytta hos patientgrupper och i befolkningen, hur kostnadseffektivitet beräknas och hur man skapar ett kunskapsunderlag. På så sätt får läsaren inte bara ta del av prioriteringarnas teori utan även av deras praktik, inte minst genom konkreta exempel på hur öppna prioriteringar i dag tillämpas i svensk hälso- och sjukvård.

    Boken är avsedd för dig som arbetar kliniskt eller planerar att arbeta med prioriteringar – nationellt, i landsting eller i kommuner. Boken ger även en värdefull inblick för dig som vill lära mer om hur vårdens svåra val ska kunna hanteras i framtiden.

  • 9.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    "Dags att utveckla den etiska plattformen för prioriteringar"2015Inngår i: Dagens Medicin, ISSN 1104-7488Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hälso- och sjukvården har under senare år ställts inför en rad utmaningar när det gäller användningen av de begränsade resurserna. Exempelvis har nya effektiva men mycket dyra läke­medel som Zytiga, Soliris eller läkemedel mot hepatit C lett till prioriteringsbeslut som har kritiserats men också blottlagt brister i den etiska plattform som ska vägleda beslutsfattare. Därför menar vi att plattformen behöver en parlamentarisk översyn.

  • 10.
    El-Alti, Leila
    et al.
    Univ Gothenburg, Sweden.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Munthe, Christian
    Univ Gothenburg, Sweden.
    Person Centered Care and Personalized Medicine: Irreconcilable Opposites or Potential Companions?2019Inngår i: Health Care Analysis, ISSN 1065-3058, E-ISSN 1573-3394, Vol. 27, nr 1, s. 45-59Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In contrast to standardized guidelines, personalized medicine and person centered care are two notions that have recently developed and are aspiring for more individualized health care for each single patient. While having a similar drive toward individualized care, their sources are markedly different. While personalized medicine stems from a biomedical framework, person centered care originates from a caring perspective, and a wish for a more holistic view of patients. It is unclear to what extent these two concepts can be combined or if they conflict at fundamental or pragmatic levels. This paper reviews existing literature in both medicine and related philosophy to analyze closer the meaning of the two notions, and to explore the extent to which they overlap or oppose each other, in theory or in practice, in particular regarding ethical assumptions and their respective practical implications.

  • 11.
    Gustavsson, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Juth, Niklas
    Centre for healthcare ethics, Karolinska institutet, Solna, Sverige.
    Munthe, Christian
    Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet, Sverige.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås, Sverige.
    Etiska och praktiska utmaningar med ökat patientinflytande2015Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 112, artikkel-id DD3XArtikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns ett ökat intresse för patientinflytande i vården. Ett sådant fokus kan dock komma i konflikt med ett antal värden/praktiker inom vården. I denna artikel identifierar vi att följande värden/praktiker kan påverkas: 

    Idén om patientens vårdbehov förefaller tappa sin moraliska och politiska ställning. 

    Prioriteringar på gruppnivå kan bli svårare att tillämpa på individnivå. 

    Det kan bli svårare att bedöma nyttan med behandlingar. 

    Det kan bli svårare att få fram evidens för behandlingar. 

    Det tycks komplicera idén om den följsamme patienten. 

    Det kan innebära vissa implikationer för resursanvändning. 

    Det kan ge ett nytt perspektiv på idén om att prioritera efter en ansvarsprincip.

  • 12.
    Gustavsson, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Etisk analys av pre-expositionsprofylax (PrEP) för hiv2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande etiska analys rör pre- expositionsprofylax (PrEP) mot hiv som en hivnegativ person kan ta för att minska risken för att drabbas av en hivinfektion. Om PrEP tas som ordinerat ger det en ungefärlig skyddsgrad mot hiv på 85 % jämfört med en kontrollgrupp. Eftersom PrEP inte ger 100 % skydd och inte heller skyddar mot andra sexuellt överförbara sjukdomar så är rekommendationen att det tas i kombination med praktiserandet av säkert sex.

    Den här etiska analysen har gjorts på uppdrag av NT-rådet och behandlar följande två frågeställningar: 1) finns det etiska skäl som talar emot förskrivning av PrEP; (2) hur bör PrEP prioriteras i relation till den etiska plattformen med ett särskilt fokus på huruvida PrEP bör egenfinanseras. Det finns starka skäl att minska smittspridningen av hiv utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv vilket talar för förskrivning av PrEP. I diskussionen kring PrEP har det dock framförts att PrEP skiljer sig från annan preventiv behandling för att minska smittspridning på ett sätt som talar emot att PrEP förskrivs. Den etiska analysen diskuterar ett antal sådana argument: att friska personer utan medicinskt behov behandlas, att det handlar om ett socialt riskbeteende, att individer själva bör ta ansvar för smittspridning genom att ändra sitt beteende, samt risken för resistensproblematik. Slutsatsen är att inte något av dessa motargument är tillräckligt starkt för att tala emot förskrivningen av PrEP.

    När det gäller prioritering av PrEP i relation till den etiska plattformen dras slutsatsen att PrEP hamnar i den lägre delen av prioriteringsskalan baserat på svårighetsgraden hos tillståndet som PrEP riktar sig emot. Det innebär att PrEP skulle kunna vara en kandidat för egenfinansiering.

    Eftersom den etiska plattformen säger mycket lite om vilka åtgärder som bör egenfinaiseras så har analysen utgått från två ramverk presenterade i den internationella literaturen. Trots att flera aspekter av dessa ramverk talar för att PrEP skulle vara passande för egenfinansiering så väger aspekten av minskad smittspridning tungt. Dessa positiva externa effekter tillsammans med svårigheten att bedöma huruvida patientpopulationen skulle kunna egenfinansiera PrEP bidrar till bedömningen att PrEP bör finansieras inom ramen för det offentliga åtagandet.

  • 13.
    Gustavsson, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Health-care needs and shared decision-making in priority-setting2015Inngår i: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 18, nr 1, s. 13-22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we explore the relation between health-care needs and patients desires within shared decision-making (SDM) in a context of priority setting in health care. We begin by outlining some general characteristics of the concept of health-care need as well as the notions of SDM and desire. Secondly we will discuss how to distinguish between needs and desires for health care. Thirdly we present three cases which all aim to bring out and discuss a number of queries which seem to arise due to the double focus on a patients need and what that patient desires. These queries regard the following themes: the objectivity and moral force of needs, the prediction about what kind of patients which will appear on a micro level, implications for ranking in priority setting, difficulties regarding assessing and comparing benefits, and implications for evidence-based medicine.

  • 14.
    Gustavsson, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Högskolan i Borås, Institutionen för vårdvetenskap.
    Wiss, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rättviseteorier och prioriteringar2013Inngår i: Att välja rättvist: om prioriteringar i hälso- och sjukvården / [ed] Per Carlsson och Susanne Waldau, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, s. 49-64Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hälso- och sjukvårdens resurser räcker inte till alla behov och önskemål från patienter och medborgare, vilket gör att personal och beslutsfattare hamnar i svåra situationer. Hur ska vi veta att det är rätt patienter som tvingas stå tillbaka? Att välja rättvist tar upp centrala begrepp och etiska principer kring prioriteringar. Boken beskriver även metoder för att göra prioriteringar på ett systematiskt sätt och erfarenheter av såväl nationella som internationella prioriteringar.

    Prioriteringsbeslut fattas på alla nivåer och kan gälla fördelning av resurser till olika verksamheter, behandlingsbeslut av enskilda patienter eller investeringar i nya medicinska metoder. Boken ger förslag på hur beslutsunderlagen kan förbättras. Här ges anvisningar om hur man mäter behov och nytta hos patientgrupper och i befolkningen, hur kostnadseffektivitet beräknas och hur man skapar ett kunskapsunderlag. På så sätt får läsaren inte bara ta del av prioriteringarnas teori utan även av deras praktik, inte minst genom konkreta exempel på hur öppna prioriteringar i dag tillämpas i svensk hälso- och sjukvård.

    Boken är avsedd för dig som arbetar kliniskt eller planerar att arbeta med prioriteringar – nationellt, i landsting eller i kommuner. Boken ger även en värdefull inblick för dig som vill lära mer om hur vårdens svåra val ska kunna hanteras i framtiden.

  • 15.
    Hansson, Emma
    et al.
    Gothenburg Univ, Sweden; Lund Univ, Sweden.
    Elander, Anna
    Gothenburg Univ, Sweden.
    Hallberg, Hakan
    Gothenburg Univ, Sweden.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Vastra Gotaland Reg, Sweden; Boras Univ, Sweden.
    Should immediate breast reconstruction be performed in the setting of radiotherapy? An ethical analysis2019Inngår i: Scandinavian Journal of Plastic and Reconstructive Surgery and Hand Surgery, ISSN 2000-656X, E-ISSN 2000-6764Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Immediate breast reconstruction (IBR) combined with post-mastectomy radiotherapy (PMRT) is associated with an increased risk for complications. Here, we analyse whether IBR combined with PMRT is ethically acceptable. We employ normative analysis following reflective equilibrium and the principles of Beauchamp and Childress: non-maleficence, beneficence, autonomy, and justice. From the perspective of beneficence and non-maleficence, we can choose either IBR or PMRT according to documented risks and complications, delayed autologous breast reconstruction with corresponding benefits but less risk for complications, or even no reconstruction, which for some women, might be equally beneficial. In such a situation, given the level of severity associated with lacking a breast after mastectomy, IBR violates the principles of beneficence and non-maleficence. To deny an IBR in the context of PMRT does not violate the principle of autonomy as it is normally interpreted in the healthcare system, not even when patient-centred care is taken into consideration. Moreover, there is a risk that the decision of the patient will be affected by heuristics, optimism bias, and surgeon bias. IBR in the context of PMRT could be in conflict with the principle of justice, as it could lead to displacement of care for other patient groups. Furthermore, an acceptable level of cost effectiveness should be low, given that living without a breast is a condition of moderate severity. In conclusion, given the current knowledgebase and established ethical norms within the healthcare system, we find strong ethical reasons not to offer IBR when PMRT is expected.

  • 16.
    Heintz, Emelie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Swedish Council Health Technology Assessment SBU, Sweden.
    Lintamo, Laura
    Swedish Council Health Technology Assessment SBU, Sweden.
    Hultcrantz, Monica
    Swedish Council Health Technology Assessment SBU, Sweden; Karolinska Institute, Sweden.
    Jacobson, Stella
    Swedish Council Health Technology Assessment SBU, Sweden; Karolinska Institute, Sweden.
    Levi, Ragnar
    Swedish Council Health Technology Assessment SBU, Sweden.
    Munthe, Christian
    University of Gothenburg, Sweden.
    Tranaeus, Sofia
    Swedish Council Health Technology Assessment SBU, Sweden; Malmö University, Sweden; Karolinska Institute, Sweden.
    Ostlund, Pernilla
    Swedish Council Health Technology Assessment SBU, Sweden; Malmö University, Sweden.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    FRAMEWORK FOR SYSTEMATIC IDENTIFICATION OF ETHICAL ASPECTS OF HEALTHCARE TECHNOLOGIES: THE SBU APPROACH2015Inngår i: International Journal of Technology Assessment in Health Care, ISSN 0266-4623, E-ISSN 1471-6348, Vol. 31, nr 3, s. 124-130Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: Assessment of ethical aspects of a technology is an important component of health technology assessment (HTA). Nevertheless, how the implementation of ethical assessment in HTA is to be organized and adapted to specific regulatory and organizational settings remains unclear. The objective of this study is to present a framework for systematic identification of ethical aspects of health technologies. Furthermore, the process of developing and adapting the framework to a specific setting is described. Methods: The framework was developed based on an inventory of existing approaches to identification and assessment of ethical aspects in HTA. In addition, the framework was adapted to the Swedish legal and organizational healthcare context, to the role of the HTA agency and to the use of non-ethicists. The framework was reviewed by a group of ethicists working in the field as well as by a wider set of interested parties including industry, interest groups, and other potential users. Results: The framework consists of twelve items with sub-questions, short explanations, and a concluding overall summary. The items are organized into four different themes: the effects of the intervention on health, its compatibility with ethical norms, structural factors with ethical implications, and long term ethical consequences of using the intervention. Conclusions: In this study, a framework for identifying ethical aspects of health technologies is proposed. The general considerations and methodological approach to this venture will hopefully inspire and present important insights to organizations in other national contexts interested in making similar adaptations.

  • 17.
    Hofmann, Bjorn
    et al.
    Norwegian Univ Sci and Technol NTNU, Norway; Univ Oslo, Norway.
    Bond, Ken
    CADTH, Canada.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Evaluating facts and facting evaluations: On the fact-value relationship in HTA2018Inngår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 24, nr 5, s. 957-965Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Health technology assessment (HTA) is an evaluation of health technologies in terms of facts and evidence. However, the relationship between facts and values is still not clear in HTA. This is problematic in an era of fake facts and truth production. Accordingly, the objective of this study is to clarify the relationship between facts and values in HTA. We start with the perspectives of the traditional positivist account of evaluating facts and the social-constructivist account of facting values. Our analysis reveals diverse relationships between facts and a spectrum of values, ranging from basic human values, to the values of health professionals, and values of and in HTA, as well as for decision making. We argue for sensitivity to the relationship between facts and values on all levels of HTA, for being open and transparent about the values guiding the production of facts, and for a primacy for the values close to the principal goals of health care, ie, relieving suffering. We maintain that philosophy (in particular ethics) may have an important role in addressing the relationship between facts and values in HTA. Philosophy may help us to avoid fallacies of inferring values from facts; to disentangle the normative assumptions in the production or presentation of facts and to tease out implicit value judgements in HTA; to analyse evaluative argumentation relating to facts about technologies; to address conceptual issues of normative importance; and to promote reflection on HTAs own value system. In this we argue for a(n Aristotelian) middle way between the traditional positivist account of evaluating facts and the social-constructivist account of facting values, which we call factuation. We conclude that HTA is unique in bringing together facts and values and that being conscious and explicit about this factuation is key to making HTA valuable to both individual decision makers and society as a whole.

  • 18.
    Jonasson, Lise-Lotte
    et al.
    Univ Boras, Sweden.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Univ Boras, Sweden.
    Bremer, Anders
    Univ Boras, Sweden; Linnaeus Univ, Sweden.
    Managers experiences of ethical problems in municipal elderly care: a qualitative study of written reflections as part of leadership training2019Inngår i: Journal of Healthcare Leadership, ISSN 1179-3201, E-ISSN 1179-3201, Vol. 11, s. 63-74Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Managers in elderly care have a complex ethical responsibility to address the needs and preferences of older persons while balancing the conflicting interests and requirements of relatives demands and nursing staffs work environment. In addition, managers must consider laws, guidelines, and organizational conditions that can cause ethical problems and dilemmas that need to be resolved. However, few studies have focused on the role of health care managers in the context of how they relate to and deal with ethical conflicts. Therefore, the aim of this study was to describe ethical problems experienced by managers in elderly care. Methods: We used a descriptive, interpretative design to analyze textual data from two examinations in leadership courses for managers in elderly care. A simple random selection of 100 out of 345 written exams was made to obtain a manageable amount of data. The data consisted of approximately 300 pages of single-spaced written text. Thematic analysis was used to evaluate the data. Results: The results show that managers perceive the central ethical conflicts relate to the older persons autonomy and values versus their needs and the values of the staff. Additionally, ethical dilemmas arise in relation to the relatives perspective of their loved ones needs and preferences. Legislations, guidelines, and a lack of resources create difficulties when managers perceive these factors as conflicting with the care needs of older persons. Conclusion: Managers in elderly care experience ethical conflicts that arise as unavoidable and perennial values conflicts, poorly substantiated values, and problematic organizational conditions. Structured approaches for identifying, reflecting on, and assessing ethical problems in the organization should therefore be implemented.

  • 19.
    Lundberg, Kristina
    et al.
    Jonkoping Univ, Sweden; Univ Boras, Sweden.
    Kjellstrom, Sofia
    Jonkoping Univ, Sweden.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Univ Boras, Sweden.
    Dual loyalties: Everyday ethical problems of registered nurses and physicians in combat zones2019Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 26, nr 2, s. 480-495Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: When healthcare personnel take part in military operations in combat zones, they experience ethical problems related to dual loyalties, that is, when they find themselves torn between expectations of doing caring and military tasks, respectively. Aim: This article aims to describe how Swedish healthcare personnel reason concerning everyday ethical problems related to dual loyalties between care and military tasks when undertaking healthcare in combat zones. Design: Abductive qualitative design. Participants and research context: Individual interviews with 15 registered nurses and physicians assigned for a military operation in Mali. Ethical considerations: The participants signed up voluntarily, and requirements for informed consent and confidentiality were met. The research was approved by the Regional Ethics Review Board in Gothenburg (D no. 816-14; 24 November 2014). Findings: Three main categories emerged: reasons for not undertaking combat duties, reasons for undertaking combat duties and restricted loyalty to military duties, and 14 subcategories. Reasons for not undertaking combat duties were that it was not in their role, not according to ethical codes or humanitarian law or a breach towards patients. Reasons for undertaking combat duties were that humanitarian law does not apply or has to be treated pragmatically or that it is a case of force protection. Shortage of resources and competence were reasons for both doing and not doing military tasks. Under some circumstances, they could imagine undertaking military tasks: when under threat, if unseen or if not needed for healthcare duties. Discussion/conclusion: These discrepant views suggest a lack of a common view on what is ethically acceptable or not, and therefore we suggest further normative discussion on how these everyday ethical problems should be interpreted in the light of humanitarian law and ethical codes of healthcare personnel and following this, further training in ethical reflection before going on military operations.

  • 20.
    Lärfars, Gerd
    et al.
    NT-rådet.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Därför måste vi ibland säga nej till dyra läkemedel2017Inngår i: Göteborgs PostenArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Malmqvist, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Furberg, Elisabeth
    Centre for Research Ethics and Bioethics, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala Sweden.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Ethical aspects of medical age assessment in the asylum process: a Swedish perspective.2018Inngår i: International journal of legal medicine (Print), ISSN 0937-9827, E-ISSN 1437-1596, Vol. 132, nr 3, s. 815-823Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    According to European regulations and the legislations of individual member states, children who seek asylum have a different set of rights than adults in a similar position. To protect these rights and ensure rule of law, migration authorities are commonly required to assess the age of asylum seekers who lack reliable documentation, including through various medical methods. However, many healthcare professionals and other commentators consider medical age assessment to be ethically problematic. This paper presents a simplified and amended account of the main findings of a recent ethical analysis of medical age assessment in the asylum process commissioned by the Swedish National Board of Health and Welfare. A number of ethical challenges related to conflicting goals, equality and fairness, autonomy and informed consent, privacy and integrity, and professional values and roles are identified and analysed. It is concluded that most of these challenges can be met, but that this requires a system where the assessment is sufficiently accurate and where adequate safeguards are in place. Two important ethical questions are found to warrant further analysis. The first is whether asylum seekers' consent to the procedure can be considered genuinely voluntary. The second is whether and how medical age assessments could affect negative public attitudes towards asylum seekers or discriminatory societal views more generally.

  • 22.
    Munthe, Christian
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Broström, Linus
    Lunds universitet.
    Brülde, Bengt
    Göteborgs universitet.
    Cutas, Daniela
    Umeå och Göteborgs universitet.
    Eriksson, Stefan
    Uppsala universitet.
    Helgeson, Gert
    Karolinska institutet.
    Juth, Niklas
    Karolinska institutet.
    Kihlbom, Ulrik
    Uppsala universitet.
    Malmqvist, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Göteborg och Borås.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Borås, Sweden.
    Zeiler, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Mats
    Lunds universitet.
    Efter skandalen: ”Gråzoner sätt att blanda bort korten”2016Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Efter skandalen kring kirurgen på Karolinska Institutet som gjorde experimentella operationer, talas det om gråzoner i lagen. Men detta stämmer inte, utan är ett sätt att blanda bort korten, skriver en rad professorer från sex olika universitet gemensamt.

  • 23.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Att prioritera mellan olika värden: en modell för avvägningar mellan patientintegritet, patientsäkerhet och andra etiska värden inom hälso- och sjukvården2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från Utredningen om rätt information i vård och omsorg. En av de frågor som utredningen haft att ta ställning till handlar om hur avvägningen mellan patientens integritet å ena sidan och patientsäkerhet (samt andra värden som står på spel) å andra sidan ska ske. I rapporten presenteras en strukturerad modell för vilka frågeställningar en sådan avvägning måste ta hänsyn till, för att kunna identifiera behov av förändrad lagstiftning eller praxis. Detta utifrån den existerande patientdatalagstiftningen. Modellen är även tänkt att kunna fungera när avvägningsproblem uppkommer hos vårdgivare, för att ge vägledning för vilket utrymme patientdatalagstiftningen ger för andra centrala etiska värden inom hälso- och sjukvården.

    I rapporten diskuteras två typfall. Det första fallet handlar om när en begränsning av tillgången till information riskerar att hota andra värden. Det andra fallet handlar om när det finns en risk att tillgång till information hotar andra värden. Utgångspunkten för modellen är att patientens integritet framförallt tillskrivs ett instrumentellt värde i svensk lagstiftning, d v s integriteten är viktig att upprätthålla eftersom den framförallt skyddar andra värden. De värden som integriteten är tänkt att skydda men ibland även kan förhindra realiserandet av är, hälsa och livskvalitet, autonomi, värdighet samt jämlikhet och rättvisa. Att upprätthålla integriteten men även att ha ett bristande skydd för integriteten kan därmed leda till värdeförluster. I modellen har det utformats en matris där man ska kunna åskådliggöra de värdeförluster som kan uppstå i relation till olika parter utifrån en viss integritetsproblematik (i en bilaga finns det ett antal olika exempel på integritetsproblem i relation till patientdatalagstiftningen). Med utgångspunkt från matrisen är modellen utformad i två olika varianter beroende på vilket av ovanstående typfall det handlar om. Utifrån en diskussion kring de olika frågeställningar och vägval som kan uppkomma i analysen av de två typiska integritetsproblemen är modellen strukturerad i form av två olika beslutsträd. I beslutsträden bildar patientdatalagstiftningen underlag för relevanta frågor att ta ställning. Dessa leder vidare genom beslutsträdet för att slutligen identifiera de punkter där lagstiftningen inte ger någon vägledning eller där en potentiell konflikt mellan olika värden fortfarande kvarstår. Dessa modeller exemplifieras med tre olika konkreta fall där man har uppfattat att det finns en motsättning mellan hänsyn till patientintegriteten och andra värden, Det är viktigt att betona att modellen ska ses som ett analys- och diskussionsunderlag. Det är inte tänkt att den ska kunna ge definitiva svar på hur nödvändiga avvägningar och prioriteringar ska ske.

  • 24.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Sweden.
    Den palliativa vårdens etik2016Inngår i: Palliativ vård ur ett tvärprofessionellt perspektiv / [ed] Inger Benkel, Ulla Molander, Helle Wijk, Liber, 2016, s. 141-166Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Ethical analysis of medical age-assessment in the Swedish context2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 26.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Ethical values and norms - just a matter of social preferences?2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 27.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Ethics in Quality Improvement with in Health Care: Focusing on the Improvement2017Inngår i: Open Medicine Journal, ISSN 1874-2203, Vol. 04, s. 48-56Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:

    Health-care is permeated with ethical values and norms and so there are ethical implications to all interventions which changes practice, and this includes quality improvement (QI). The interest for ethics in QI so far has not had an explicit focus on the ethics of the actual improvement. Contrasting this with health technology assessment (HTA), we there find an almost exclusive interest in the ethics of the developed technology, and less regard for the other ethical aspects related to development, evaluation and implementation of the technology.

    Method:

    We identify how a research ethics perspective on QI differs from the ethics of the actual improvement or change. It will be argued that the field of ethics in QI can benefit from the development of ethics within HTA by raising awareness of the need to ethically assess the actual improvement or change, and by using models for this found within HTA. For an ethical analysis of quality improvement, elderly care in the Swedish context will be given as a tentative example.

    Conclusion:

    The existing frameworks for ethical assessment within HTA need further development for use within QI. In essence, the introduction of new technologies within health-care could be viewed as a quality improvement, where considerations generally acknowledged within QI are relevant to consider in relation to all potential technologies to be used within health-care.

  • 28.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Sweden.
    Invited commentary to the discussion paper Ethics dilemmas of early detection of obesity2016Inngår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 44, nr 6, s. 546-548Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    n/a

  • 29.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kronologisk ålder: några reflektioner utifrån den etiska plattformen för prioriteringar2016Inngår i: Perspektiv på utvärdering, prioritering, implementering och hälsoekonomi. En hyllningsskrift till Per Carlsson / [ed] Martin Henriksson, Linköping: Linköpings universitet , 2016, s. 87-96Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Patient involvement in HTA - ethical rationales and implications2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Prioritising, Ranking and Resource Implementation: A Normative Analysis2018Inngår i: International Journal of Health Policy and Management, ISSN 2322-5939, E-ISSN 2322-5939, Vol. 7, nr 6, s. 532-541Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Priority setting in publicly financed healthcare systems should be guided by ethical norms and other considerations viewed as socially valuable, and we find several different approaches for how such norms and considerations guide priorities in healthcare decision-making. Common to many of these approaches is that interventions are ranked in relation to each other, following the application of these norms and considerations, and that this ranking list is then translated into a coverage scheme. In the literature we find at least two different views on how a ranking list should be translated into coverage schemes: (1) rationing from the bottom where everything below a certain ranking order is rationed; or (2) a relative degree of coverage, where higher ranked interventions are given a relatively larger share of resources than lower ranked interventions according to some “curve of coverage.” 

    Methods: The aim of this article is to provide a normative analysis of how the background set of ethical norms and other considerations support these two views.

     Results: The result of the analysis shows that rationing from the bottom generally gets stronger support if taking background ethical norms seriously, and with regard to the extent the ranking succeeds in realising these norms. However, in non-ideal rankings and to handle variations at individual patient level, there is support for relative coverage at the borderline of what could be covered. A more general relative coverage curve could also be supported if there is a need to generate resources for the healthcare system, by getting patients back into production and getting acceptance for priority setting decisions.

     Conclusion: Hence, different types of reasons support different deviations from rationing from the bottom. And it should be noted that the two latter reasons will imply a cost in terms of not living up to the background set of ethical norms.

  • 32.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    The importance of being pregnant: On the healthcare need for uterus transplantation2018Inngår i: Bioethics, ISSN 0269-9702, E-ISSN 1467-8519, Vol. 32, nr 8, s. 519-526Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Researchers have recently provided proof of concept for uterus transplantation, giving rise to a discussion about priority setting. This article analyses whether absolute uterine-factor infertility (AUFI), the main indication for uterus transplantation, gives rise to a healthcare need and the extent to which such a need places justified claims on public funding in a needs-based welfare system. It is argued that, regardless of the concept of health to which one subscribes, there is a healthcare need for uterus transplantation in women with AUFI. The provision of alternative ways of addressing this need, such as surrogacy and adoption, reduces its severity. Hence, where such alternatives are publicly funded, uterus transplantation is unlikely to become cost-effective. However, where surrogacy and adoption are not publicly funded, uterus transplantation should be given a similar priority level to other assisted reproductive technologies. In these circumstances, public funding for uterus transplants may well be justified, particularly in well-funded healthcare system with relatively generous cost-effectiveness thresholds.

    Fulltekst tilgjengelig fra 2020-10-15 11:32
  • 33.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    The surge in value framworks and their use in decision-making: Ethical (and philisophical) perspectives2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 34.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Vilken vägledning ger den etiska plattformen för prioriteringar i konkreta prioriteringssituationer?: En översikt av tolknings- och tillämpningssvårigheter : Reviderad version2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vilken vägledning ger den etiska plattformen för prioriteringar i konkreta prioriteringssituationer? En översikt av tolknings- och tillämpningssvårigheter.

    I denna rapport lyfts ett antal tolknings- och tillämpningssvårigheter med den etiska plattformen för prioriteringar. Syftet med att ta upp dessa svårigheter är att stimulera till debatt kring huruvida det behövs en ny statlig utredning för att reda ut tolkningsproblem och utveckla plattformen för att hantera de prioriteringssituationer hälso- och sjukvården ställs inför. Ett ytterligare syfte är att stimulera till mer allmän debatt, diskussion och forskning kring hur den etiska plattformen kan och bör tolkas. Rapporten inleds med ett par inledande kapitel där bl.a. de tolkningsproblem som tidigare identifierats i Prioriteringscentrums rapport från 2007, Vårdens alltför svåra val, och de punkter som återfinns i den norska parlamentariska utredningens direktiv, presenteras. Därefter görs en systematisk presentation av den etiska plattformen och en analys av ett antal tolknings- och tillämpningssvårigheter relaterade till de olika principerna: människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen; till de alternativa principer som avvisas; till övriga riktlinjer samt i relation till speciella tillämpningsområden. I ett avslutande kapitel presenteras en lista över de områden som förefaller mest angelägna att reda ut (alla punkter återfinns i en bilaga i rapporten):

    • Synen på sociala förhållanden och hur dessa bör eller inte bör påverka prioriteringar.
    • Synen på kronologisk ålder och dess förhållande till biologisk ålder, samt hur dessa bör eller inte bör påverka prioriteringar.
    • Utrymmet för med- och egenfinansiering inom hälso- och sjukvården.
    • Hur man ska betrakta och bedöma svårighetsgrad inom prioriteringsområdet.
    • Hur skrivningarna angående lika möjligheter, respektive lika utfall ska tolkas och appliceras i beslut om prioriteringar.
    • Kostnadseffektivitetsprincipen roll i relation till det övriga principerna.
    • Hur ställningstaganden i människovärdesprincipen ska påverka beräkningen av kostnadseffektivitet.
    • Rollen för patientens självbestämmande och efterfrågan.
    • Synen på aggregering.
    • Prioriteringsgruppernas vara eller inte vara och därmed ställning.
    • Synen på egenvård inom ramen för den etiska plattformen.
    • Plattformens relation till annan lagstiftning och andra initiativ inom hälso- och sjukvårdsområdet.
  • 35.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Why we should not meet unmet needs!2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 36.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Bond, Ken
    Canadian Agency for Drugs and Technologies in Health, Canada.
    Hofmann, Björn
    The Norwegian University for Science and Technology Gjovik, Centre for Medical Ethics, University of Oslo, Oslo Norway.
    Exploring ethical rationales2017Inngår i: Patient invovlement in Health Technology Assessment / [ed] Karen Facey, Helle Ploug Hansen and Ann Single, Singapore: Springer Nature , 2017, s. 17-29Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This chapter presents and analyses six ethical rationales for patient involvement in HTA. We have identified three instrumental and three substantive rationales, namely, (1) relevance to healthcare goals and healthcare needs, (2) legitimacy leading to adherence to decisions, (3) capacity building via patient empowerment, (4) fairness and legitimacy through democratic participation, (5) fairness through respect for autonomy and (6) equity. Our ethical analysis finds that these rationales support patient involvement in HTA under specific premises. For example, relevance to healthcare goals and needs mainly support the use of patient-based evidence, while the other rationales require patient participation in some form. That is, for HTA to be legitimate enough to increase adherence, patients probably need to participate in the process and the same goes for equity. Likewise, when the rationales are democratic participation, empowerment and autonomy. Importantly, in order to achieve strong ethical support for patient involvement in HTA, it is crucial to ensure that these premises and their preconditions are fulfilled. On the other hand, all rationales raise issues of representation, i.e. which patient group should be represented through evidence or participation.

  • 37.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Broqvist, Mari
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Gustavsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Arvidsson, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ekerstad, Niklas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Vård som inte kan anstå: Tolkning i relation till den etiska plattformen och nationella modellen för öppna prioriteringar2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Metod

    Uppdraget från Socialstyrelsen består av tre sammanhängande delar. I den första delen presenteras olika tolkningar av begreppet vård som inte kan anstå utifrån en analys av hur begreppet används i den aktuella propositionen och lagtexten. Dessa tolkningar specificeras i ett antal kriterier. I den andra delen analyseras dessa tolkningar utifrån den etiska plattformen. Den tredje delen syftar till att analysera hur begreppet vård som inte kan anstå förhåller sig till den nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård och diskutera om denna kan användas för att ge stöd vid prioritering och ransonering. Den teoretiska analysen kompletteras med några exempel på praktiskabeslutssituationer avseende vård av papperslösa hämtade från kliniskt verksamma personer.

    Analys

    I rapporten har vi formulerat ett antal kriterier som tillämpningen av  begreppet vård som inte kan anstå behöver uppfylla i enlighet med lag 2012/13:407. Dessa kriterier är:

    Vårdbehovskriteriet: Personen har ett vårdbehov – d.v.s. det finns en diskrepans mellan önskvärt och aktuellt tillstånd som kan påverkas med en vårdåtgärd.

    Begränsningskriteriet: Vårdgivaren får begränsa vården till vård som inte kan anstå för personer som inte är folkbokförda i Sverige och är fyllda 18 år. En sådan begränsning bör baseras på överväganden kring:

    • Svårighetsgraden hos tillståndet (aktuell ohälsa, risk för framtida ohälsa eller särskilda behov utifrån tidigare övergrepp och trauma).
    • Effekten av åtgärden om den ges i nuläget jämfört med om den fördröjs.
    • Kostnadseffektiviteten hos åtgärden om den ges i nuläget jämfört med om den fördröjs.

    Begränsade ansvarskriteriet: När begreppet vård som inte kan anstå tillämpas bör vårdgivaren utgå från att personen förväntas vara en begränsad tid i Sverige men behöver inte väga in vad som kommer att hända med personens möjlighet att få vård efter att hen inte längre befinner sig i Sverige.

    Alternativt:

    Utökade ansvarskriteriet: När begreppet vård som inte kan anstå tillämpas bör vårdgivaren utgå från att personen förväntas vara en begränsad tid i Sverige men bör samtidigt väga in vad som kommer att hända med personens möjlighet att få vård efter att hen inte längre befinner sig i Sverige.

    Slutsatser

    Utifrån vårdbehovskriteriet drar vi slutsatsen att papperslösa personer som söker vård bör bedömas på ett adekvat sätt vid varje sådant tillfälle för att vårdgivaren ska kunna ta ställning till om det föreligger ett vårdbehov.

    Vi drar slutsatsen att begränsningskriteriet strider mot människovärdesprincipen när det gäller begränsning av vård utifrån kronologisk ålder och folkbokföring. Vi drar även slutsatsen att den ransonering av vård som impliceras av begränsningskriteriet inte förefaller baseras på en resursbegränsning, utan på att papperslösa inte har samma rätt till hälso- och sjukvård som den folkbokförda befolkningen.

    Vi drar slutsatsen att i valet mellan det begränsade och utökade ansvarskriteriet så är det utökade ansvarskriteriet att föredra. Detta utifrån hänsyn till den etiska plattformen eftersom detta utökade kriterium i större utsträckning tillåter hänsyn till relevanta aspekter som svårighetsgrad, effekt av åtgärd och kostnadseffektivitet på ett sätt som är i linje med hur den folkbokförda befolkningen behandlas. Samtidigt drar vi slutsatsen att ansvarskriteriets tidsbegränsning är svår att förhålla sig till eftersom det i många fall är ytterst osäkert hur länge en person kan befinna sig i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

    Vi drar slutsatsen att de faktorer som lyfts fram för att avgöra hur vård som inte kan anstå ska avgränsas är i sak desamma som förekommer i den nationella modellen för öppna prioriteringar – d.v.s. svårighetsgraden hos tillståndet (aktuellt och potentiellt), effekten av åtgärden (och hur den utvecklas över tid) samt kostnadseffektivitet. Samtidigt pekar vi på att det finns ett antal motsägelser i avgränsningen av begreppet och i lagen som helhet som strider mot den etiska plattformen och den nationella modellen. Detta rör även de fall när specifika diagnos- eller åtgärdsområden lyfts fram explicit oberoende av hänvisningar till svårighetsgrad, effekt av åtgärd eller kostnadseffektivitet.

    Vi drar slutsatsen att även om det är möjligt att peka på några generella kombinationer av svårighetsgrad, effekt av åtgärd och kostnadseffektivitet som kan avgränsa vård som inte kan anstå – så är dessa kombinationer mycket svåra att tillämpa på individnivå. Detta eftersom det är svårt att göra individuella risk och effektbedömningar. När det gäller den folkbokförda befolkningen så är ett normalt förfarande vid bedömning av risk eller effekt att man antingen sätter in behandling för säkerhets skull, eller avvaktar och då har möjlighet som patient att återkomma om tillståndet förvärras eller kan bli föremål för återbesök på vårdgivaren initiativ. Om vårdgivaren bedömer att vården i det fallet kan anstå så finns alltså oftast möjlighet till ny bedömning på patientens eller vårdgivarens initiativ. Eftersom det i fallet med papperslösa personer är mer osäkert om han eller hon kan återkomma för en ny bedömning så kan det förefalla rimligt att oftare sätta in behandling för säkerhets skull i det fallet. Samtidigt måste detta balanseras mot de risker behandlingen kan vara förknippad med och möjligheten att följa upp dessa risker där personen kommer att befinna sig.

  • 38.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Är vårdsponsring förenligt med den etiska plattformen för prioriteringar i hälso- och sjukvård?: Reviderad version2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under senare tid har det uppkommit diskussion och kritik av att specifika insatser inom hälso- och sjukvården finansieras av utomstående aktörer. "Vårdsponsring" uppfattas då som ett främmande inslag i den offentligt finansierade vården som skulle kunna komma i konflikt med gällande etiska principer för fördelning av resurser.

    Syftet med rapporten är att definiera vad som menas med "vårdsponsring" och analysera fenomenet i förhållande till den etiska plattformen för prioriteringar, andra etiska principer och regelverk inom hälso- och sjukvården.

    Vi gör ingen fullständig kartläggning av företeelsen "vårdsponsring" utan utgår från ett antal typexempel på "vårdsponsring" (i vid bemärkelse) baserade på verkliga fall som återgetts i media, register eller protokollsanteckningar. Även om vi inte gjort en fullödig kartläggning kan vi konstatera att "vårdsponsring" i nuläget har en liten praktisk betydelse men är principiellt intressant att analysera ur etiskt perspektiv för att ha beredskap för en eventuell framtida ökning.

    Vi inventerar rådande etiska regelverk och diskuterar dessa i förhållande till varandra och de typfall som vi konstruerat. Vid sidan av den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården finns det generella regelverk om sponsring och donation framtagna för den statliga sektorn, samverkansregler mellan Life Science industrin och hälso- och sjukvården och riktlinjer inom enskilda regioner och landsting. Avslutningsvis lämnar vi några förslag till åtgärder som syftar till klargöranden avseende svåra avvägningar och utveckling av regler och riktlinjer.

    Vi ser att det finns en principiellt viktig skillnad mellan sponsring och donation nämligen kravet på motprestation som ska vara uppfyllt vid sponsring men inte vid donationen. Det är istället så att donation ska utmärkas av att det inte finns krav på motprestation. I den praktiska användningen av begreppen tycks dock uppdelningen mellan sponsring och donation inte vara entydig. Vissa så kallade donationer är förenade med krav på en motprestation i form av ökad resurstillförsel t.ex. att sjukvårdshuvudmannen förutsätts ta ett driftansvar för en donerad utrustning, vilket kan ses som en problematisk form av donation eller istället betraktas som en typ av sponsring.

    Den etiska analysen pekar på ett antal risker med "vårdsponsring" av olika former:

    • Risk för att "vårdsponsringen" inte är i linje med de resursbeslut som följer av den etiska plattformen för prioriteringar och därmed strider mot dess krav på jämlikhet och rättvisa.
    • Risk för att "vårdsponsringen" driver på en utveckling mot efterfrågestyrning av vården.
    • Risk för att makten över vårdens prioriteringar förskjuts med påverkan på förtroendet för vårdgivaren.
    • Risk för att "vårdsponsring" lockar till att krav på utvärdering och etisk analys av nya vårdåtgärder inte efterlevs med påverkan på patientsäkerhet och professionellt ansvar.

    I nuläget är det svårt att bedöma omfattningen av "vårdsponsring" och vår genomlysning tillåter inte någon övergripande värdering av faktiska positiva och negativa effekter. Samtidigt innebär det att vi har ett utmärkt läge för att formulera riktlinjer för hur en vårdgivare bör förhålla sig till en framtida eventuellt ökande "vårdsponsring" av olika karaktär.

    Även om de samverkansregler och de riktlinjer som finns i enskilda landsting och regioner täcker flera av de aspekter som vi berört anser vi att det finns skäl till olika förtydliganden och tillägg. Likaså täcker dessa regler endast samverkan mellan Life Science industrin och hälso- och sjukvården, dvs. varken andra kommersiella aktörer, eller andra intressegrupper eller intressen.

    Följande aspekter bör beaktas i en utveckling av riktlinjer och regler för vårdsponsring och donationer:

    • De bör täcka in all form av "vårdsponsring" och donationer (oavsett om den är företags-, intressegruppsbaserad eller kopplad till någon annan organisation eller enskild aktör).
    • De bör på ett mer explicit sätt ta sin utgångspunkt i de etiska normer som finns reglerade i svensk hälso- och sjukvård, dvs. den etiska plattformen, normer kring patientens och professionens roll etc.
    • Frågor kring vad som avses med ordinarie vårdverksamhet behöver redas ut och eventuellt även föras till i de existerande riktlinjerna och reglerna.
    • Det kan behöva förtydligas vilka typer av motprestationer som är rimliga när externa aktörer sluter avtal kring "vårdsponsring" med hälso- och sjukvården.
    • All form av "vårdsponsring" innebär en teoretisk risk för etiska konsekvenser och ett hot mot den offentliga vårdens trovärdighet. Samtidigt finns det vinster med samverkan mellan den offentliga vården och det omgivande samhället. Därför måste storleken på risken beaktas i varje fall. Exempelvis får inte samverkan mellan hälso- och sjukvård och industrin innebära otillbörlig påverkan och äventyra eller uppfattas äventyra hälso- och sjukvårdens oberoende utan ska präglas av måttfullhet. Vad som ska anses som måttfullhet är med andra ord centralt i detta sammanhang och behöver om möjligt förtydligas även när det gäller "vårdsponsring" på motsvarande sätt som skett för sponsring av sammankomster etc. Ökade krav på utvärderingar, dokumentation och publicering kan vara en väg för att motivera ökad extern finansiering av utvecklingsprojekt. Även tidsaspekten bör beaktas i detta sammanhang, där korta tidsbegränsade projekt framstår som mindre problematiska.
    • En viktig slutsats utifrån den etiska analysen är att om enskilda sponsrings- eller donationsinitiativ underkastas en noggrann etisk analys utifrån den etiska plattformen och de andra etiska normer som vi återfinner inom hälso- och sjukvården - så kan vårdgivaren dels urskilja de sponsringsavtal som är mer i linje med dessa etiska normer, dels modifiera dessa avtal så att dessa bättre överensstämmer med normerna.

  • 39.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Högskolan i Borås.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Mikael, Hoffman
    NEPI - nätverk för läkemedelsepidemiologi.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Liliemark, Jan
    Snäv tolkning av etisk plattform2015Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, artikkel-id 112:DH94Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Etikdelegationens tolkning av den etiska plattformen innebär att nya dyra läkemedel tränger bort andra viktiga åtgärder. Författarna efterlyser en uppdatering av den etiska plattformen i en öppen process.

  • 40.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Davidson, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Helgesson, Gert
    Karolinska institutet - LIME Stockholm, Sweden.
    Juth, Niklas
    Karolinska institutet - LIME Stockholm, Sweden.
    Etiskt problematiskt att begränsa rollen för kostnadseffektivitet [The ethical problems in limiting the role for cost-effectiveness]: Begränsad roll kan leda till godtycke och strida mot andra principer för prioriteringar i vården2018Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 115Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In relation to the Swedish ethical platform for priority setting in health-care it is debated what role cost-effectiveness should play. In the article an ethical analysis is presented showing that a limited role risks leading to unequal priorities between similar needs in conflict with the human dignity and need-solidarity principles of the platform. It is also argued that resulting problems with effect comparability over different conditions and resulting equality problems with the current praxis can be mitigated through strategies like explicitly considering outcome measure and by adjusting the cost-effectiveness threshold under specific conditions.

  • 41.
    Sandman, Lars
    et al.
    Högskolan i Borås.
    Ekerstad, Niklas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lindroth, Kartrin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Triage som prioriteringsinstrument på akutmottagning: en etisk analys av RETTS2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På landets akutmottagningar används systemet med triage för att kunna sortera patienterna till olika vårdnivåer. Triage innebär det första steget iomhändertagandet av skadade och sjuka i situationer när inte alla  patienter kan tas omhand omedelbart utan en prioritering måste göras samtidigt patientsäkerheten måste tillgodoses. Det vanligaste triagesystemet på svenska akutmottagningar kallas Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS1). RETTS består av en kombination av bedömning av sökorsak och bedömning av olika vitalparametrar, d v s livsviktiga fysiologiska funktioner. Den sammantagna bedömningen av sökorsak och vitalparametrar leder fram till fem olika prioriteringsgrader som vart och ett står för olika omhändertaganden. Det ger vägledning var på akuten patienten bör omhändertas, hur snabbt patienten bör träffa en läkare och vilken övervakningsnivå som krävs.

    Studiens syfte var att studera hur personal på svenska akutmottagningar beskrev sin upplevelse av triagesystemet ur ett etiskt perspektiv och göra en etisk analys av triagesystemet. De intervjuade beskrev att trots att det inte är garanterat att bedömningar alltid genomförs på ett likvärdigt sätt (vilket kan leda till undereller övertriagering) så innebär införandet av triagesystemet ändå en sorts garanti att riksdagens riktlinjer för prioriteringar efterlevs – att de patienter som har de största behoven får förtur till vård. Att alla patienter blir bedömda efter samma parametrar upplevs som en trygghet hos personalen och gör det lättare att kommunicera mellan olika funktioner på akutmottagningen. Men trots det standardiserade omhändertagandet är systemet inte utan brister, alla patientfall passar inte in i metoden. Multisjuka äldre, personer med psykiska problem eller med missbruksproblem uppfattas på olika sätt som svåra att bedöma och sortera ”rätt” så att de senare ska hamna rätt i vårdkedjan.

    Den etiska analysen visade att själva triagesystemet överensstämde med den etiska plattformens betoning på att det större behovet ska ha förtur till vård, men tar inte hänsyn till effekterna av de åtgärder som patienten kan bli föremål för (eftersom den bedömningen kommer senare i processen). Att tillämpningen av triagemetoden kan drabba vissa grupper negativt är dock problematiskt ur människovärdesprincipens synvinkel. Ur etisk synvinkel är det sammanfattningsvis viktigt att vara medveten om en metods begränsningar och inte lita alltför mycket på att metoden passar lika bra för alla fall. Studien visar på behovet av en fördjupad etisk analys av triage på akutmottagning som även studerar den faktiska tillämpningen och fortsatta processen.

  • 42.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Borås, Sweden.
    Gustavsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Beyond the Black Box Approach to Ethics! Comment on "Expanded HTA: Enhancing Fairness and Legitimacy".2016Inngår i: International Journal of Health Policy and Management, ISSN 2322-5939, E-ISSN 2322-5939, Vol. 5, nr 6, s. 393-394Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the editorial published in this journal, Daniels and colleagues argue that his and Sabin's accountability for reasonableness (A4R) framework should be used to handle ethical issues in the health technology assessment (HTA)-process, especially concerning fairness. In contrast to this suggestion, it is argued that such an approach risks suffering from the irrrelevance or insufficiency they warn against. This is for a number of reasons: lack of comprehensiveness, lack of guidance for how to assess ethical issues within the "black box" of A4R as to issues covered, competence and legitimate arguments and finally seemingly accepting consensus as the final verdict on ethical issues. We argue that the HTA community is already in a position to move beyond this black box approach.

  • 43.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Borås, Sweden.
    Gustavsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The (Ir)relevance of Group Size in Health Care Priority Setting: A Reply to Juth2017Inngår i: Health Care Analysis, ISSN 1065-3058, E-ISSN 1573-3394, Vol. 25, nr 1, s. 21-33Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    How to handle orphan drugs for rare diseases is a pressing problem in current health-care. Due to the group size of patients affecting the cost of treatment, they risk being disadvantaged in relation to existing cost-effectiveness thresholds. In an article by Niklas Juth it has been argued that it is irrelevant to take indirectly operative factors like group size into account since such a compensation would risk discounting the use of cost, a relevant factor, altogether. In this article we analyze Juths argument and observe that we already do compensate for indirectly operative factors, both outside and within cost-effectiveness evaluations, for formal equality reasons. Based on this we argue that we have reason to set cost-effectiveness thresholds to integrate equity concerns also including formal equality considerations. We find no reason not to compensate for group size to the extent we already compensate for other factors. Moreover, groups size implying a systematic disadvantage also on a global scale, i.e. taking different aspects of the health condition of patients suffering from rare diseases into account, will provide strong reason for why group size is indeed relevant to compensate for (if anything).

  • 44.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Gustavsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Munthe, Christian
    University of Gothenburg, Sweden.
    Individual responsibility as ground for priority setting in shared decision-making2016Inngår i: Journal of Medical Ethics, ISSN 0306-6800, E-ISSN 1473-4257, Vol. 42, nr 10, s. 653-658Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction Given healthcare resource constraints, voices are being raised to hold patients responsible for their health choices. In parallel, there is a growing trend towards shared decision-making, aiming to empower patients and give them more control over healthcare decisions. More power and control over decisions is usually taken to mean more responsibility for them. The trend of shared decision-making would therefore seem to strengthen the case for invoking individual responsibility in the healthcare priority setting. Objective To analyse whether the implementation of shared decision-making would strengthen the argument for invoking individual responsibility in the healthcare priority setting using normative analysis. Results and conclusions Shared decision-making does not constitute an independent argument in favour of employing individual responsibility since these notions rest on different underlying values. However, if a health system employs shared decision-making, individual responsibility may be used to limit resource implications of accommodating patient preferences outside professional standards and goals. If a healthcare system employs individual responsibility, high level dynamic shared decision-making implying a joint deliberation resulting in a decision where both parties are willing to revise initial standpoints may disarm common objections to the applicability of individual responsibility by virtue of making patients more likely to exercise adequate control of their own actions. However, if communication strategies applied in the shared decision-making are misaligned to the patients initial capacities, arguments against individual responsibility might, on the other hand, gain strength.

  • 45.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Heintz, Emelie
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Statens beredning för medicinska utvärderingar (SBU).
    ”Är du nyttig lille vän?”: om produktionspåverkan, konsumtionspåverkan och den svenska etiska plattformen för prioriteringar2013Inngår i: Prioriteringar i hälso- och sjukvården / [ed] Ingalill Rahm Hallberg, Lund: Region Skånes etiska råd , 2013, s. 63-93Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Sverige har vi en etisk plattform som skall styra de prioriteringar som görs inom hälso- och sjukvården. Denna plattform innehåller tre principer: människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen (se nedan). När man beräknar kostnadseffektiviteten för en viss insats inom hälso- och sjukvården så tar man dels med direkta kostnader (dvs. sådana kostnader som är direkt förknippade med sjukvården), dels väger man in indirekta kostnader (exempelvis kostnader för produktionspåverkan och framtida konsumtion) – dvs. kostnader som faller på en annan sektor i samhället än hälso- och sjukvården. Under senare år har detta väckt en del diskussion framförallt eftersom man menar att det är diskriminerande gentemot äldre eller grupper som inte kan återgå i arbete. Detta då åtgärder som riktas till dessa grupper inte kan ge samma produktionsintäkter i form av återgång till arbete som åtgärder som riktar sig till yngre arbetsföra individer. Som konsekvens blir deras framtida konsumtion endast en kostnad för samhället utan någon motsvarande vinst i form av ökad produktion. I denna uppsats analyserar vi huruvida det är etiskt försvarbart att väga in produktionspåverkan och framtida konsumtion när vi prioriterar hälso- och sjukvårdsinsatser1 utifrån den svenska etiska plattformen.

  • 46.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hofmann, Bjorn
    Norwegian Univ Sci and Technol NTNU Gjovik, Norway; Univ Oslo, Norway.
    Why We Dont Need "Unmet Needs"! On the Concepts of Unmet Need and Severity in Health-Care Priority Setting2019Inngår i: Health Care Analysis, ISSN 1065-3058, E-ISSN 1573-3394, Vol. 27, nr 1, s. 26-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In health care priority setting different criteria are used to reflect the relevant values that should guide decision-making. During recent years there has been a development of value frameworks implying the use of multiple criteria, a development that has not been accompanied by a structured conceptual and normative analysis of how different criteria relate to each other and to underlying normative considerations. Examples of such criteria are unmet need and severity. In this article these crucial criteria are conceptually clarified and analyzed in relation to each other. We argue that disease-severity and condition-severity should be distinguished and we find the latter concept better reflects underlying normative values. We further argue that unmet need does not fulfil an independent and relevant role in relation to condition-severity except for in some limited situations when having to distinguish between conditions of equal severity (and where other features also equals each other).

  • 47.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Borås, Sweden.
    Liliemark, Jan
    Swedish Agency Health Technology Assessment and Assessment, Sweden; Dent and Pharmaceut Benefits Agency, Sweden.
    From evidence-based to hope-based medicine? Ethical aspects on conditional market authorization of and early access to new cancer drugs2017Inngår i: Seminars in Cancer Biology, ISSN 1044-579X, E-ISSN 1096-3650, Vol. 45, s. 58-63Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is a strong patient demand for early access to potentially beneficial cancer drugs. In line with this authorization agencies like the European Medicines Agency are providing drugs with conditional market authorisation based on positive interim analyses. This implies that drugs are used with insecure evidence of efficacy and adverse side-effects. Several authors have pointed to ethical problems with such a system but up to date no indepth ethical analysis of this system is found which is the aim of this article. Drawing of the four generally accepted principles of medical ethics: beneficence, nonmaleficence, respect for autonomy and justice the ethical pros and cons of conditional market authorisation are analysed. From the perspective of beneficence and non maleficence it is found that the main problem is not risk of adverse side-effects to patients, but rather risk of less beneficial outcomes than what can be expected which could change incentives for patients choice of treatment. This is also related to the extent to which patients might make an autonomous choice, especially taking into account problematic psychological attitudes and biases in medical decision-making. However, the main problem is related to justice and an equitable distribution of scarce health-care resources given the opportunity cost of drugs treatment. When using resources on cancer treatments which later might be found to be less efficacious than was first expected, other patients (in and outside the cancer field) are deprived of potentially more beneficial treatments even though their needs might be equally or more severe. At the same time, demanding more evidence has an ethical cost to patients in terms of depriving them of potential benefits in terms of reduced mortality and morbidity. In order to handle these ethical conflicts further research and analyses are required and it is suggested that pricing strategies and information requirements are alternatives to be further explored.

  • 48.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Liliemark, Jan
    Linköpings universitet.
    Withholding and withdrawing treatment for cost-effectiveness reasons: Are they ethically on par?2019Inngår i: Bioethics, ISSN 0269-9702, E-ISSN 1467-8519, Vol. 33, nr 2, s. 278-286Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In healthcare priority settings, early access to treatment before reimbursement decisions gives rise to problems of whether negative decisions for cost-effectiveness reasons should result in withdrawing treatment, already accessed by patients. Among professionals there seems to be a strong attitude to distinguish between withdrawing and withholding treatment, viewing the former as ethically worse. In this article the distinction between withdrawing and withholding treatment for reasons of cost effectiveness is explored by analysing the doing/allowing distinction, different theories of justice, consequentialist and virtue perspectives. The authors do not find any strong reasons for an intrinsic difference, but do find some reasons for a consequentialist difference, given present attitudes. However, overall, such a difference does not, all things considered, provide a convincing reason against withdrawal, given the greater consequentialist gain of using cost-effective treatment. As a result, patients should be properly informed when given early access to treatment, that such treatment can be later withdrawn following a negative reimbursement decision.

  • 49.
    Sandman, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. University of Boras, Sweden.
    Molander, Ulla
    University of Gothenburg, Sweden; Sahlgrens University Hospital, Sweden.
    Benkel, Inger
    University of Gothenburg, Sweden; Sahlgrens University Hospital, Sweden.
    Developing organisational ethics in palliative care: A three-level approach2017Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 24, nr 2, s. 138-150Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Palliative carers constantly face ethical problems. There is lack of organised support for the carers to handle these ethical problems in a consistent way. Within organisational ethics, we find models for moral deliberation and for developing organisational culture; however, they are not combined in a structured way to support carers everyday work. Research objective: The aim of this study was to describe ethical problems faced by palliative carers and develop an adapted organisational set of values to support the handling of these problems. Research design: Ethical problems were mapped out using focus groups and content analysis. The organisational culture were developed using normative analysis and focus group methodology within a participatory action research approach. Main participants and research context: A total of 15 registered nurses and 10 assistant nurses at a palliative unit (with 19 patient beds) at a major University Hospital in Sweden. Ethical considerations: The study followed standard ethics guidelines concerning informed consent and confidentiality. Findings: We found six categories of ethical problems (with the main focus on problems relating to the patients loved ones) and five categories of organisational obstacles. Based on these findings, we developed a set of values in three levels: a general level, an explanatory level and a level of action strategies. Discussion: The ethical problems found corresponded to problems in other studies with a notable exception, the large focus on patient loved ones. The three-level set of values is a way to handle risks of formulating abstract values not providing guidance in concrete care voiced in other studies. Conclusion: Developing a three-level set of values adapted to the specific ethical problems in a concrete care setting is a first step towards a better handling of ethical problems.

  • 50.
    Scott, Anna Mae
    et al.
    The Dartmouth Institute for Health Policy & Clinical Practice, USA.
    Bond, Kenneth
    Canadian Agency for Drugs and Technologies in Health (CADTH).
    Gutierrez-Ibarluzea, Inaki
    Servicio de Evaluación de Tecnologías Sanitarias (OSTEBA).
    Hofmann, Björn
    University College of Gjovik, Norway.
    Sandman, Lars
    School of Health Sciences, University of Borås, Sweden.
    QUALITY ASSESSMENT OF ETHICS ANALYSES FOR HEALTH TECHNOLOGY ASSSESSMENT2016Inngår i: International Journal of Technology Assessment in Health Care, ISSN 0266-4623, E-ISSN 1471-6348, Vol. 32, nr 5, s. 362-369Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: Although consideration of ethical issues is recognized as a crucial part of health technology assessment, ethics analysis for HTA is generally perceived as methodologically underdeveloped in comparison to other HTA domains. The aim of our study is (i) to verify existing tools for quality assessment of ethics analyses for HTA, (ii) to consider some arguments for and against the need for quality assessment tools for ethics analyses for HTA, and (iii) to propose a preliminary set of criteria that could be used for assessing the quality of ethics analyses for HTA.

    Methods: We systematically reviewed the literature, reviewed HTA organizations’ Web sites, and solicited views from thirty-two experts in the field of ethics for HTA.

    Results: The database and HTA agency Web site searches yielded 420 references (413 from databases, seven from HTA Web sites). No formal instruments for assessing the quality of ethics analyses for HTA purposes were identified. Thirty-two experts in the field of ethics for HTA from ten countries, who were brought together at two workshops held in Edmonton (Canada) and Cologne (Germany) confirmed the findings from the literature.

    Conclusions: Generating a quality assessment tool for ethics analyses in HTA would confer considerable benefits, including methodological alignment with other areas of HTA, increase in transparency and transferability of ethics analyses, and provision of common language between the various participants in the HTA process. We propose key characteristics of quality assessment tools for this purpose, which can be applied to ethics analyses for HTA purposes.

12 1 - 50 of 54
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf